GILLESCOUTEN. Nr 1 feb 2006 Årgång 56 Medlemstidning för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige

GILLESCOUTEN Nr 1 feb 2006 Årgång 56 Medlemstidning för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige I detta nummer Landsgillemästarens spalt sid 2 Ur Kungens jultal sid 3 Svensk-Lettisk gemenskap sid 4 Fredsljuset sid 5 Scouting genom tiderna sid 6 Gillena berättar sid 7 Debatt sid 8 Studiecirkel sid 9 Saxat sid 9 Webbadress utan kostnad sid 10 Välkommen till SGSS sid 10 Har gått hem sid 10 Hva er speiding sid 11 Fototävling sid 11 Riksgillevandring sid 12

2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 HUDDINGE Tel och fax 08 17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. Besöksadress Stuvsta Torg 4, HUDDINGE Postgiro 35 91 06 2 Internationell sekreterare Gunilla Engvall Kyrkbåtsgatan 7 724 81 VÄSTERÅS Tel: 021 35 16 51 Mobil: 070 310 42 25 E-post: gunilla. engvall@vasteras.se Nr 2/06 utkommer vecka 20. Manus senast 20 mars Nr 3/06 utkommer vecka 38. Manus senast 15 aug. Gillearrangemang i Sverige 1 2 april 2006 LGR i Stuvsta Vecka 31, 2006 Riksgillevandringen Höga kusten, Ångermanland. Flera detaljer i inbjudan på sid 12. 14 15 oktober 2006 Gillemästarträff med Extra LGT i Västerås. 14 22 juli 2007 Nationell Jamboree, Rinkaby, Kristianstad. 2 3 juni 2007 LGT i Åhus. 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige, ca 35.000 deltagare, Rinkaby, Kristianstad. Internationell kalender 21 25 juni 2006 Nordisk-Baltisk träff (NBT) i Bodö, Norge. 20 24 juni 2007 6th ISGF European Conference i Krakow, Polen. Omslagsbild: Vinter i Dalafjällen. Fotograf: Lennart Kimmen Johansson. Landsgillemästaren har ordet Nytt år Gillescouten nr 1 2006 Ett nytt år har nyligen inletts. Förmodligen har vi inför detta tänkt igenom vad vi hoppas och tror att det nya året skall innebära för oss själva, våra nära och kära, kanske för scouting och för världen. Vi har i våra förhoppningar önskat lycka och välgång. Kanske har vi för egen del avgett några nyårslöften: Nästa år skall jag minsann.. Alla hoppas naturligtvis att det nya året skall bli bra för oss själva och våra familjer. Men stanna upp en stund och låt dina tankar lämna din egen närhet. Tänk på alla, kända och okända, som av olika orsaker har det besvärligt. Som jag skrev i förra numret: Ett vänligt ord kan göra under, det läker hjärtats sår! Kanske kan några vänliga ord, en vänlig omtanke eller gest lätta på din medmänniskas bekymmer. Och jag är helt övertygad om att du själv kommer att må bättre efteråt! Ett nytt år är det även för gillescouting. Vi söker att på olika sätt sprida våra budskap så att allt fler skall få glädjen av att delta i vår gemenskap. Vi ser med spänning fram mot vad scout-förbundens och Scoutrådets satsning på Färdplan för framtiden skall resultera i projektet vars mål är att försöka omvandla styrkan som finns i scoutings idé och engagemanget i den lokala scoutverksamheten till positiv energi för hela scoutrörelsen. Spännande och viktigt! Andra viktiga och intressanta arrangemang under 2006 är riksgillevandringen för alla gillescouter på Höga Kusten i början av augusti, Gillemästarträffen i Västerås i höst, samt på det internationella planet den Nordisk-Baltiska Träffen i Bodö i juni. Tag ditt beslut att delta nu! Närmare information finns i detta och kommande nummer av denna vår förnämliga tidning! Och låt oss tillsammans se till att 2006 även blir ett bra gillescoutår! Arne GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Utkommer med fyra nummer per år. Box 2034, 141 02 HUDDINGE. E-post: gillescout@home.se. Hemsida: www.gille.scout.se. Ansvarig utgivare: Arne Sandin, Esplanaden 4,136 70 HANINGE. Ordförande redaktionskommittén: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 BORLÄNGE. Tel: 0243 22 58 79. E-post: torsten.ha@telia.com. Mobiltelefon: 070 301 99 98. Tryckeri: Sahlanders Grafiska, Falun.

Gillescouten nr 1 2006 3 Ur Kung Carl Gustafs tal på juldagen 2005 Scoutrörelsen, och de grundläggande värderingar som den verksamheten bygger på, gav mig redan som ung många positiva insikter. I scoutlagen uttrycks det bland annat med orden: En scout känner ansvar för sig själv och andra. Dessa ord har betytt mycket för mig och min människosyn genom åren. Jag har varit scout i hela 50 år och det har Svenska Scoutförbundet önskat manifestera. I mitt förslag har då varit, att vi ska lyfta fram den fostran till ansvarstagande och ledarskap som scoutverksamheten ger och försöka stimulera flera Kung Carl Gustaf. vid hans besök på Dalajamb 1979. Foto: Marianne Westerberg unga män och kvinnor att ta ledande ansvar i näringsliv, offentlig verksamhet och ideellt föreningsliv. Det är min förhoppning, att detta ska få uppmärksamhet, som ytterligare förstärker vikten och betydelsen av ett gott ledarskap. Värderingar baserade på respekt och omtanke om våra medmänniskor måste föras vidare till kommande generationer. Låt oss ingjuta hopp hos våra ungdomar och ge dem tillförsikt inför framtiden. Vi måste få dem att våga satsa på en utbildning, på ett yrke, på sig själva, men också på medmänniskor som behöver hjälp och stöd. SGSS inbjuder till samtal om värderingar baserade på scoutlagen på Svenska Scoutförbundets anläggning Gilwellstugan vid Rockelsta och Sparreholm i Sörmland Tid: 20 21 maj 2006 Samtalsledare: Håkan Sandahl, SSF och Caj-Lennart Larsson, präst i Örebro Kostnad: C:a 130 kr/person lördag söndag, c:a 65 kr/person fredag. Mat tillkommer. Mer information skickas ut separat till alla lokala scoutgillen, tillsammans med anmälningsblankett. Kontaktpersoner: Laila Boxström, 0935 206 11, laila@vannastv.net Yvonne och Gjermund Austvik, 0340 62 60 65, gjermund. austvik@gaengin.se REGIONTRÄFF 2006 S:t Georgs Scoutgille Folkare hälsar välkomna till regionträff för mellansvenska regionen i Avesta lördag 9 sept 2006. Programmet omfattar en guidad Karlfeldtstur med buss genom Folkarebygden och möjlighet att bese konstutställningen Avesta Art i gamla Järnbrukshyttan. Inbjudan utsändes under våren.

4 Gillescouten nr 1 2006 I höstas fick Frälsningsarmén i Borlänge besök av ett trettiotal deltagare från Tuna Scoutgille i Borlänge. Kårens nytillträdda unga kårledare Guna Gaveika, ursprungligen från Lettland, berättade om Lettlands historia och om hur Frälsningsarmén den 18 november 1990 återigen kunde öppna sin verksamhet där, efter att den varit förbjuden under tiden landet varit ockuperat av Sovjet. Guna talar en utmärkt svenska efter att ha varit i Sverige under sammanlagt ca fyra år då hon bl a studerat på folkhögskola och arbetat som barnflicka. Hon har även genomgått sin officersutbildning i Sverige. Sedan ett år tillbaka är hon stationerad här, först i Lidköping och sedan i somras i Borlänge. Hösten 1992 öppnade Frälsningsarmén sin andra kår i Lettland och Guna var en av de första soldaterna i den. Numera finns sex kårer i landet, vilka bedriver såväl kyrklig som social verksamhet, bl a ett barnhem i Riga för 30 barn, ett dagcenter för barn i SVENSK LETTISK GEMENSKAP Riga samt en skola med skolhem i Skangal i nordvästra Lettland. Frälsningsarméns barn- och mödravårdscentral räknades som landets bästa då den öppnades i början av 90-talet. 1996 startade Frälsningsarmén i Lettland en scoutgrupp med 15 scouter, och Guna var en i den gruppen. Hon var även scoutledare i Lettland. Tuna Scoutgille överlämnade ett bidrag från sin lettlandsfond till den lettiska scoutgruppen. Kollekten som samlades in under kvällen gick även den till denna grupp. Alltsedan 1994 har Tuna Scoutgille uppehållit kontakter med sitt vängille Dzelvértes Saime i Riga ett resultat av ISGF:s initiativ till vängillekontakter mellan Lettland och Sverige. Nu är kontakten knuten även med en lettisk scout i Borlänge, vilket har berikat arbetet. Karin Molin Gilleskrivare i S:t Georgs Scoutgille Tuna Kapten Guna Gaveika, kårledare för Frälsningsarmén i Borlänge, flankerad av gillemästaren i Tuna Scoutgille Kristina Sundberg och dess förre gillemästare Torsten Hansson. Foto Lennart Kimmen Johansson. KOPPARBO I SAMARBETE MED GILLESCOUTERNA K opparbostiftelsen har ett enastående samarbete med gillescouterna. Sedan flera år har stiftelsen etablerat ett engagemang av gillemedlemmar runt om i landet. Kopparbo kan erbjuda landets alla gillescouter att komma till Bergslagen och uppleva scouting. Det finns alltid arbetsuppgifter för den som vill engagera sig. Sedan ett antal år har Kopparbostiftelsen lierat ett förnämligt samarbete med gillescouterna, ett samarbete som har gett ömsesidigt utbyte. Det är ofta svårt att få funktionärer till olika aktiviteter, inte minst under perioden majjuni och mitten augusti-september säger föreståndaren Lennart Johansson. Han menar att det aldrig är svårt att få gillescouter att hjälpa till. I detta instämmer ordföranden i stiftelsen, Lars-Eric Gustafsson. Båda är engagerade gillescouter, Lars-Eric är kassör i Västerås och Lennart är Tuna gilles allt i allo. Stiftelsen skulle inte klara sig utan hjälpen från gillena runt om i landet. Alla gillescouter är välkomna till anläggningen, både som funktionär eller helt enkel bara som besökare. Det finns alltid plats för våra vänner gillescouterna hälsar både Lars-Eric och Lennart. Vill du komma så ring bara 0240-320 20. Det finns säkert en sängplats eller så får det bli tält, du är mycket välkommen. Tv ordföranden i Kopparbostiftelsen, Lars-Eric Gustafsson och th föreståndaren på anläggningen Lennart Kimmen Johansson, båda gillescouter i Västerås resp Tuna.

Gillescouten nr 1 2006 5 FREDSLJUSET FRÅN BETLEHEM Fredsljuset från Betlehem hämtades i Helsingör den 23 november av Torgny Bernro. Knutpunkten i Helsingborg var första anhalten där Skånes gillen och scoutkårer kunde hämta lågan och även där den låga som skulle gå upp genom landet hämtades. Transporten upp genom landet gick (så vitt vi vet) utan intermezzo. Den 2 december kom Fredsljuset till Luleå- Bodenområdet. Där togs det om hand av Sunderbyns Folkhögskola för att sprida sitt ljus på deras julmarknad. Strax före jul körde en av de tjänstgörande prästerna upp till Kiruna och överlämnade lågan till kyrkoherde Jan-Erik Kuoksu, vilken har ansvaret för Iskyrkan. På julaftonen spred Fredsljuset sitt ljus i Iskyrkan. Så skedde även på nyårsaftonen. Lågan skall få brinna så länge som möjligt, men vid stark kyla kan lågan slockna, säger Jan-Erik Kuoksu. När det gäller Gillen och scoutkårer utanför huvudstråket så hoppas vi att alla som velat ta del av Fredsljuset också lyckats få lågan. Vi har försökt förmedla kontakter så att de själva kunnat ordna en transportkedja. Margareta Fromholtz ansvarade för att kungen fick Fredsljuset till jullunchen för slottets personal. Arne Sandin fraktade en låga till Finlandsbåten, där finska scouter väntade för att föra lågan till Åbo och Finland. I Åbo fördes Fredsljuset till domkyrkan där ett ljus tändes på altaret. Från Åbo fortsatte sedan lågan till Moskva och de lokala ortodoxa scouterna. Sveriges Lucia 2005 kom från Nordmaling och vid kröningen av henne i Nordmalings kyrka och vid Luciamorgonen i TV, var hennes ljus tända med Fredsljuset från Betlehem. Tyvärr framkom inte detta när programmet sändes. Fredsljuset från Betlehem förs fram i Stockholm slott vid gudstjänsten före Kungens julluch för de anställda. I gudstjänsten deltog kungaparet och kronprinsessan Victoria. Foto: Margareta Fromholtz Under transporten har de olika transportörerna spontant fyllt på förrådet av olja till lyktan. Det har kommit små rapporter om hur Fredsljuset passerat och skickats vidare. Man har mötts på parkeringsfickor, busshållplatser och liknande. Lailas kommentar: Det har varit ett nöje att ringa och skriva till kända och okända runt om i landet. Överallt har jag mötts av vänliga röster, som varit beredda att hjälpa till på ett eller annat sätt. En del har sagt ja direkt och andra slussat mig vidare till den de trott kunde vara mig till hjälp. Det flesta har varit scouter eller gillescouter, men även andra har deltagit i transporten.. Att en liten låga kan väcka så mycken vänlighet och hjälpsamhet, sprida så mycket glädje och gemenskap mellan människor och länder är fantastiskt. Budskapet: Fred på jorden verkar plötsligt inte vara en utopi. Till alla er som på ett eller annat sätt hjälpt till att sprida Fredsljuset från Betlehem går ett stort och varmt TACK Fredsljuskommittén Laila Boxström Gjermund Austvik Ljuset från Vännäs Tack Laila Boxström för Din storartade insats med att arrangera en väl fungerande transportkedja från Danmark ända till Iskyrkan i Jukkasjärvi för 2005 års Fredsljus. Många telefonsamtal och e-mails blev det! Men så fungerade det också perfekt. Och tack alla medverkande scouter, gillescouter och övriga för er medverkan med bilar och personliga insatser. Härigenom spred vi budskapet med önskan om fred i världen. Arne

6 Gillescouten nr 1 2006 Scouting genom tiderna om Scoutmuseet i Malmö G anska centralt i Malmö, närmare bestämt på Hantverkaregatan 6 A, hittar man sedan 1991 ett av de fyra scoutmuseer som finns i Sverige. Museet är inrymt på nedre botten i ett stort hyreshus och alldeles granne till KFUK- KFUM:s jugendpalats. I tre rum finns här samlat en del av scoutings snart 100-åriga historia. Väggar, bokhyllor och montrar är fyllda med föremål. Här finns de första upplagorna av Scouting for Boys tillsammans med alla handböcker i scouting av olika årgångar. Ebbe Lieberath, som var född i Malmö, hann även med att skriva en hel del pojkböcker och naturligtvis finns flertalet av dem på hyllorna. I montrar finns praktiskt taget alla klassmärken som använts inom scoutrörelsen i Sverige, alltifrån den första tiden på 1910-talet. Scoutfrimärken finns samlade på stora tavlor och tidningsurklipp i ett otal klippböcker från olika epoker. Scouttidningar är ett annat område, där den första scouttidningen Var redo från 1910 är ett viktigt föremål. Tidningen Scouten, som kom ut med sitt första nummer 1912, finns här med alla årgångar. Malmö Scoutkår gav ut tidningen Aldrig ge tappt och den finns för tiden 1922 1960. Värt att nämna är att museet i Malmö även har Skåne Scoutdistrikts arkiv från 1913 till 1938. En viktig källa för kårer som önskar forska om sin tidiga historia. Ett stort urval av scoutdräkter för flickor och pojkar från olika tider finns uppsatta på dockor eller på skärmar. Speciellt intressant är det blågula scoutbältet på en av de äldsta dockorna. Att denna modell verkligen har använts som scoutbälte kan man se i boken Ett Scout ABC från 1912 med Einar von Strokirchs fina färgplanscher. En dyrgrip på museet är plåtskölden med Baden-Powells bild från 1901. Hjälten från Boerkriget och belägringen av Mafeking blev efter hemkomsten till England hyllad bl a på detta vis. Läger är en viktig sak och om dessa finns samlingar med foton och böcker, t ex från jamboreerna. De svenska stora lägren finns dokumenterade Aldrig Ge Tappt var Malmö Scoutkårs tidning under åren 1923 1960. När kåren ville göra den till organ för scouterna i Skåne, invände Sveriges Scoutförbund, som inte ville ha någon konkurrens med förbundstidningen Scouten. med affischer, märken och vimplar med mera. S:t Georg eller S:t Göran är ju scouternas skyddshelgon. Det föranleder att Malmömuseet även samlar bilder och texter om S:t Georg. Bl a har vi ett antal ikoner med S:t Georgsbilden. Dessutom ett mycket stort album med vykort och foton. I kyrkor, slott och offentliga byggnader hittar man ofta dessa motiv. Ett stort antal fotoalbum med scout-bilder finns också. Men här är det svårt, då man ofta saknar årtal och texter till bilderna. Samlingar av scoutvykort är ett område som är föremål för vårt intresse. Större bilder från olika evenemang finns uppsatta på väggarna. En trofé är ett foto av Baden-Powell vid ett besök i Malmö 1911. Visserligen driver vi museet helt ideellt och inga arvoden utgår till någon som arbetar med verksamheten, inte ens milersättningar. Men ändå är ekonomin det största bekymret för scoutmuseet. Vi har hyreskostnader på över 40 tusen kronor per år. Till en början, på 1980-talet, kunde vi få tillstånd för lotterier, som hjälpte oss att klara hyran. Nu står Södra Skånes Scoutdistrikt för en del av hyreskostnaden och Malmö Fritid har hjälpt oss några år. Men i övrigt får vi söka bidrag från fonder och lita till penninggåvor från personer intresserade för scouting. Till sist ber vi att få hälsa alla välkomna att besöka Scoutmuseet i Malmö. Med scouthälsningar Kurt Wahlund Ordförande, Scoutmuseet i Malmö FAKTA Scoutmuseet i Malmö är en ideell förening, som samlar föremål från samtliga svenska scoutförbund. Du kan bli medlem genom att sätta in 50 kr på plusgiro 28 14 22-6 el bankgiro 647-8614. För scoutkårer, distrikt och andra föreningar är årsavgiften 125 kr. Scoutmuseet tar gärna emot föremål till samlingarna, liksom penninggåvor. Scoutmuseet i Malmö, Hantverkargatan 6 A, 211 55 Malmö, tel 040-12 46 93, håller öppet onsdagar kl 13 16. För ytterligare information, ring Kurt Wahlund 040-47 39 83 el Roland Hansson 040-40 30 86.

Gillescouten nr 1 2006 7 L ördagen den 6 augusti samlades 14 gillescouter vid Kåwes sommarstuga i Köpmannebro för att ha en trevlig dag tillsammans. Efter kaffe i det gröna gick färden till några av Dalslands största sevärdheter. Först Skålleruds kyrka, en rödmålad gammal träkyrka med fantastiska målningar i tak och på väggar, och så Dalslands museum, som både är konstmuseum och har permanenta utställningar med gammalt silver och gamla allmogemöbler. I sommar var det en utställning med konst av Carl Milles. Därefter besöktes Hantverkshuset i Upperud, en gammal kvarnbyggnad i fyra våningar med massor av konsthantverk utställda i alla skrymslen och vrår. Det är verkligen en sevärdhet och håller man inte hårt i plånboken är det mycket som lockar till inköp. Efter lunch på Dalslands Center vid akvedukten i Håverud var det dags att se när kanalbåtarna slussade och gick igenom akvedukten. Dalslands Center erbjuder permanenta utställningar från företag och kommuner i Dalsland och olika separata utställningar. I år var det en stor utställning med maskinbroderade Lapptäcken från hela världen. Det är en unik utställning som vandrar runt både i Europa och annorstädes. Håverud är den enda ort i Sverige som lyckats få visa denna utställning. Slutligen besöktes Örtagården och hembygdsmuseet i Dals-Rostock. Kanske var det en aning sent på året för att få se alla örterna i sin finaste blomning, men ändå intressant och fascinerande. Det finns även en stor samling av alla olika slags bergarter. Väl värt ett besök du kan köpa med dig plantor hem och lägga betalning i en speciell fågelholk inom området. Man litar på besökarna. Även hembygdsmuseet är en spännande upplevelse. Dagen avslutades med sill och potatis, blåbärspaj och kaffe med kaka i Kåwes GILLENA BERÄTTAR Utflykt till Dalsland trädgård. En mycket lyckad dag: Flera gillescouter som inte kunde vara med vill att vi gör samma utflykt nästa sommar. Svampplockning med Björka Lördagen den 10 september samlades ett gäng gillemedlemmar i Årjäng för att ge sig ut i skogen och plocka svamp med vår svampexpert i gillet Ingemar Björklund. Björka är hans scoutnamn. Första stoppet var någon kilometer utanför Årjäng där det serverades kaffe och bullar innan gänget drog in i skogen. Kajsa och Anita som har knä- och fotproblem satt kvar och njöt i solen. Snart kom alla tillbaka med varierande antal svampar, såsom kantareller, kremlor och taggsvampar i sina korgar. Därefter fortsatte färden till ett granskogsområde där det plockades granblod- och även tallblodriskor. Och kantareller förståss! Sedan fortsatte hela gänget till Lennartsfors och till Björkas sommarparadis vid sjön Foxen. Det är en gammal släktgård med ett härligt läge söder om sjön. Där har Björka stora odlingar av grönsaker och blommor. Ute i det fria med en underbar utsikt över sjön dukades det upp till lunch. Vi fick Märta och Bengt Wikstrands goda grönsaks- och köttfärssoppa med Björkas nygjorda lingondricka till och till efterrätt Märtas äpplekaka. Det smakade härligt. Efter lunch gav sig halva gänget iväg ut i skogen igen. Kalle och Dag tog motorbåten för att fiska och vi andra hade en underbar eftermiddag i solen. Vi pratade och rensade svamp och hade mycket trevligt. Innan hemfärden drack vi kaffe och åt squashkaka som Björkas mor bakat. Vi for hem med fyllda svampkorgar och med persilja, mangold och stora squash som vi fått från Björkas trädgård. Jag fick också ett par krukväxter som nu växer bra i våra fönster. Anita Kåwe. Dufkullan Alternativ till Fredsljuset Istället för att göra ingenting hade vi, i scoutgillet Tuna i Borlänge., på vårt grötgille i december försäljning av fredsljus med text på Tänd ett ljus för freden. Försäljningen inbringade ca 500 kronor, som gick till Pakistan via Lutherhjälpen. Det var ett bra initiativ av vårt gilleråd. Karl-Eric Mattsson Tuna Scoutgille Gillehall i Folkaregillet Per-Erik Pettersson berättar. Den 8 december samlades gillet tillsammans med gäster från syskongillena i Falun och Borlänge till årets sedvanliga träff i Fors församlingsgård. Efter gröt och skinksmörgås fick man lyssna till en intressant reseberättelse av gillemedlemmen Per-Erik Pettersson. Denne hade tillsammans med sin fru besökt Cuba. Föredraget, som beledsagades med vackra färgbilder skildrade landets natur och nuvarande politiska och ekonomiska situation. Torsten Hansson Tuna Scoutgille

8 E fter att min artikel i föregående nummer av Gillescouten skrevs har jag från Kurt Wahlund vid Scoutmuseet i Malmö fått del av ett utdrag ur Almanack för ungdom 1911, som kastar ytterligare ljus över frågan. Här finns nämligen en utförlig redogörelse rörande boyscoutrörelsens uppkomst och utveckling här i landet under det första året av sin tillvaro. Redaktionen gjorde bedömningen att det 1910 fanns ca 60 70 boyscoutföreningar i landet. Dessa tillställde man förfrågningar om deras verksamhet, vilka torde ha besvarats senast i oktober samma år. Hälsingpojkarna i Söderhamn tillhörde dem som svarade. De berättade: Initiativet till föreningen togs av pojkarna själva, och den nuvarande föreningen må egentligen anses som en rekonstruktion (kurs. av mig) av en tidigare av realskoleelever bildad sammanslutning med scoutändamål. Rekonstruktionen var förorsakad av pojkarnas önskan att söka intressera äldre samhällsmedlemmar för sin goda sak och därigenom ernå stöd såväl ekonomiskt som i fråga om ledning och organisation. Alltnog, på pojkarnas önskan sammankallade förvaltare H. Kihlberg och banktjänsteman G. Sköld äldre och yngre samhällsmedlemmar, intresserade för saken, till ett offentligt möte. Resultatet av detta blev en kommitté med uppgift att undersöka förutsättningarna och önskvärdheten av föreningens bildande samt eventuellt utarbeta dess program. Kommitténs arbetsresultat framlades till granskning å nytt offentligt möte den 19 maj 1910, som resulterade i scoutföreningen Hälsingepojkars konstituerande och godkännande DEBATT Sveriges första scouter än en gång av kommittéförslaget som rättesnöre för den blivande verksamheten. Av övriga i Almanack för ungdom redovisade föreningar är det endast en som tveklöst anger sig vara startad före 1910: Riddarpojkarna i Göteborg. Tidpunkten anges till november 1909. Närmast kommer sedan två Stockholmsföreningar, Scoutklubben Govenii Minne, som började i januari 1910, samt Kungsholms Ungdomsklubbs Spanarkår, som uppger sig ha startat vintern 1910. Härefter följer ca 20 föreningar, som anger sig vara startade mellan februari och juni samma år. Lägg härtill att KFUM uppgav sig ha utövat boyscouting sedan flera år tillbaka, låt vara under annat namn! Den verkliga starten av boyscouting även till namnet angav KFUM däremot till augusti 1910. I scouthandboken (1943 s. 38) uppger Fritiof Dahlby att man med säkerhet vet att Lieberaths första patrull var i verksamhet i Göteborg den 18 november 1909, som alltså kan räknas vara den svenska scoutrörelsens födelsedag. Lägg härtill slutligen samma källa (s. 36): Redan år 1908 började en del pojkföreningar i viss utsträckning använda sig av övningar enligt scoutmetoden. Men varje förening hade sina egna idéer och tankar om saken och något enhetligt utformat system fanns inte. Detta hindrar naturligtvis inte att varje scoutkår i vårt land som anser sig kunna leda sitt ursprung tillbaka till en sådan förening, må räkna starten av sin verksamhet från 1908. Georg Sterzel Svenska Scoutförbundet, Arkiv- och museistyrelsen Gillescouten nr 1 2006 Som gillescout kan du känna att du som medlem i ett scoutgille får fortsätta att vara scout tillsammans med gamla och nya vänner; att du tillsammans med dina gamla och nya scoutvänner har gemensam erfarenhetsgrund och värderingar; ni känner släktskap ; att du gjort dig förtjänt av att umgås med dina tidigare scoutkamrater och nya scoutvänner utan krav på att prestera program och aktiviteter så fort ni träffas; du kanske ansvarar för en aktivitet under året; att du i mån av förmåga, tid och intresse stöttar det lokala scoutarbetet med punktinsatser; funktionär på tävlingar, ett kurspass med knopar eller vad du nu är bäst på; att du tillhör en världsomspännande organisation som ger dig möjlighet till upplevelser och gemenskap både här hemma och ute i världen; att du och dina kamrater i scoutgillet gör ett program tillsammans, som bygger på era intressen, behov, förmåga och lokala förutsättningar; att du aldrig är för gammal för scouting men du kan bli för gammal för vissa uppgifter/strapatser; att du inte alltid behöver åta dig de stora uppgifterna; vardagsuppgiften kan innebära att du hjälper den som behöver det så gott du kan; att du oavsett ålder får vara scout En gång scout Alltid scout Laila Boxström

Gillescouten nr 1 2006 9 Studiecirkel hos Sensus Studieförbund SGSS är en medlemsorganisation i Sensus Studieförbund, tidigare SKS Sveriges Kyrkliga Studieförbund. Det innebär att vi som lokala scoutgillen kan få hjälp av deras lokalavdelningar om vi vill anordna en studiecirkel. Varför skall du använda Sensus för din studiecirkel? Dels för att vi är en medlemsorganisation, och dels för att du därmed kan få hjälp av dem på olika sätt. Det mest påtagliga är bidrag till eventuellt studiematerial. Hur stort bidraget blir, och vilken hjälp de i övrigt kan ge dig, beror på hur många studietimmar du planerar och vilket ämne du vill behandla i din studiecirkel. Din lokalavdelning ger dig besked när du berättar om dina planer och önskemål. Vill du anordna en studiecirkel med ett ämne som inte finns i deras program? Det går oftast att lösa om du bara kontaktar ditt lokala kontor. Om du inte redan vet var din lokala Sensus-avdelning finns kan du ringa deras huvudkontor på 08 727 17 50, så hjälper de dig. Har du tillgång till Internet går du till www.sensus.se. Där kan du själv leta upp din lokalavdelning och kontakta dem direkt. Gillehälsningar PR- och utbildningskommittén Gjermund Austvik Tankekorn Många kloka ord sägs på skämt men det är inget mot de dumheter som sägs på fullt allvar. SAXAT UR SCOUTPRESSEN av Sven Saxaren Jamboree i Sverige Det är en otrolig känsla att vi har vunnit omröstningen om att få världsjamboreen till Sverige. Nu ska vi arbeta hårt för att alla de 35 000 ungdomar som kommer till Sverige 2011 ska få en fantastisk upplevelse. Kampanjchefen Göran Hägerdal uttalar sig i Värmlandsscouten, tidning för Värmlands Scoutdistrikt SSF, nr 3 2005 Nya scout.se är klar Nu ligger svensk scoutings nya hemsida www.scout.se uppe. Det är Svenska Scoutrådet som ligger bakom sidan som man hoppas ska bli ett sätt att sprida information om scouting till såväl scouter som icke-scouter. Alltid Scout, SSFs tidning nr 4 2005 Vi har med hjälp av fem anställda, 31 volontärer samt 17 gillescouter genomfört en av de bästa somrar jag upplevt på Kopparbo. Det var helt fantastiskt att se den arbetsvilja och glädje som fanns i gänget från första till sista dag. Ordföranden Lars-Eric Gustafsson i Nyhetsbrev från Kopparbo nr 2 2005 Gennem samarbejdet med spejderkorpsene henter vi værdifulde bidrag til vores egen analyse af gildebevægelsens muligheder og udfordringer i forhold til at være et attraktivt samlingssted for den medlemsgruppe, der vil kunne bære gildebevægelsen videre i de kommende årtier. Ur danska Sct. Georgs Gildernes verksamhetsberättelse återgiven i Sct. Georg augusti 2005 Scoutings styrka finns i historien Scoutrörelsen måste våga titta bakåt och använda sig av sin historia. Det är nödvändigt om rörelsen ska komma i takt med nutiden och leva kvar. Forskaren Bodil Formark, som genomför flera forskningsarbeten om scouting, intervjuas i Alltid Scout, SSFs tidning nr 4 2005 Jeg har tro på at gildebevegelsen vil kunne bestå, men det krever mye av oss alle og vilje til forandring i takt med tiden. Avgående Landgildemester Harald B Pettersen i norska St. Georg nr 2 2005 Personligen fascinerades jag av språkens sammelsurium. Ingun Ingo rapporterar från den fjärde Baltträffen i Estland, där man växlade skickligt mellan engelska, tyska, finska och ryska, i Pyhä Yrjänä/S:t Göran nr 3 2005 Visst är det bra med konsulenter men, hör ni, ska en ideell rörelse som vår verkligen behöva anställa folk för att få och behålla medlemmar? Är det inte något grundläggande tokigt i det? Monica Svenselius i Skutposten, tidning för Roslagens Scoutdistrikt SSF, nr 3 2005 Vi tappar två patruller om dagen vi tappar tyvärr fortfarande medlemmar i ganska högt tempo. I genomsnitt cirka två patruller om dagen. Det handlar om ledarskap och det handlar om vår image hur ska vi göra scouting populärt igen? Svenska Scoutrådets ordförande Fredrik Krantz intervjuas i Spejaren, KFUK-KFUMs tidning, nr 4 20005 Smil det smitter! Rigmor Lauridsen, det danska Landsgildets avgående internationella sekreterare i Sct. Georg nr 4 2005

10 Webbadress utan kostnad och gratis webbplats utan reklam för scoutgillen. N u kan lokala scoutgillen få en enkel webbadress utan kostnad. Webbadressen byggs upp av scoutgillets kortnamn följt av scoutgille.se t.ex.http://vasteras.scoutgille.se; http://tuna.scoutgille.se. Denna webbadress kan länkas till befintlig hemsida för scoutgillet om man så vill. Registreringen av webbadressen ger även möjlighet att få en e-postadress som bygger på webbadressen och få e-post till denna vidarebefordrad till befintligt e-postkonto. För den som önskar erbjuds också gratis webbplats utan reklam för scoutgillet. I webbplatsen igår 10 e-postkonton, en e-postlista, 50 Mb diskutrymme för egna hemsidor och egen webbadministration. Man ansöker om gratis webbadress och gratis webbplats för scoutgillet på http://www. scoutkar.se, och väljer fliken Ansök av flikarna till vänster på webbsidan. Namn kår/distrikt där skriver man in scoutgillets fullständiga namn t.ex. S:t Georgs Scoutgille i Västerås. Önskad domän är scoutgillets kortnamn t.ex. Vasteras följt av.scoutgille.se från drop down listan. Genom att markera 50 Mb webbkonto får man också tillgång till gratis webbplats utan reklam. Det kommer även att tas fram en enkel webbsida som scoutgillena kan använda som mall för att lägga upp t.ex. kortfattad information om det lokala scoutgillet, scoutgillets program och kontaktinformation. Mer om detta kommer i kommande utskick från SGSS. Eventuella frågor beträffande registrering av gratis webbadress och gratis webbplats för scoutgillet kan ställas till Lennart Lundahl, e-post llundahl@hotmail.com, telefon 021-41 11 69. Lennart Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås Gillescouten nr 1 2006 Välkomna till SGSS S:t Georgs Scoutgille Östra Aros Carin Björk Staffan Björk S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg Inger Simonsson S:t Gergs Scoutgille Ale Bertil Hoff Inger Hoff Carin Lidberg Maj-Britt Mårtensson S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Ingeborg Hartelius S:t Georgs Scoutgille Luggude Gunnel Andersson Gunvor Jönsson S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Kerstin Kristoferson S:t Georgs Scoutgille Tuna Barbro Högberg S:t Georgs Scoutgille Tre Renar Eva Lundqvist S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor Lars-Göran Öhman Kerstin Sjögren S:t Georgs Scoutgille Gåseborg Ivar Wallander S:t Georgs Scoutgille uti Roden Hans Wallgren S:t Georgs Scoutgille i Norrköping Ester Engman S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg Bertil Åblad S:t Georgs Scoutgille i Västerås Ingrid Lekskog S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa Ingrid Holm S:t Georgs Scoutgille Tuna Kid Sörlin S:t Georgs Scoutgille Tre Renar

Gillescouten nr 1 2006 11 HVA ER SPEIDING? Harald B. Pettersen, den förre Landsgillemester i St. Georgs Gildene i Norge, har välvilligt ställt sina tankar om Hva er speiding? till Gillescoutens förfogande. Under lägerbålet vid Världskonferensen i Lillehammer 2005 fångade han deltagarna med sin fråga och sina utläggningar i ett inspirerat framförande. Hans tankar kan ses som ett gensvar på fjolårets artikelserie i Gillescouten: Vad är scouting? sin kjærlighet gjennom speidersaken, gjennom en lek av flørt og barnslig oppførsel. Vi liker å leke med våre speidervenner, det føles godt. Det er noe vi vokser på, som mennesker. Vi leker og ler av oss selv, og det er en kvalitet vi som speidere aldri må miste. Ferdigheten å kunne le av seg selv. Som speidere lærer vi av våre venner. Vi setter pris på deres selskap. Vi leker sammen. Vi møter morgendagen og alle de utfordringer som ligger der, sammen. Sammen som speidere. Vi er beredt. For speidersaken. Harald B. Pettersen FOTOTÄVLING Harald BP vid lägerbålet på Världskonferensen i Lillehammer. Hvorfor er vi her i Lillehammer en sommerkveld i 2005? frågade Harald BP och fortsatte: Speiding er vennskap Vi er alle venner her, venner fra hele verden. Vi har møttes her i Norge for å møte hverandre i en vennlig og hyggelig atmosfære hvor ingen er utenfor. Speiderbevegelsen er ikke en bevegelse som lar noen være alene, på utsiden. Vi tar våre speiderbrødre og søstre inn i fellesskapet, og deler våre opplevelser og minner med dem. Vi tar vare på hverandre. Vi vet hvorfor vi er sammen, for å dele, for å gi av hverandre. Speiding er å lære Vi lærer alle på livets veg. I speidingen utvikler vi oss selv, ikke bare våre ferdigheter, men som personer. Vi møter nye utfordringer hver dag. Jeg kaller dem utfordringer, ikke problemer. Problemer er ikke det speideren står ovenfor, vi står ovenfor utfordringen. Hvis noe er ødelagt er det ikke et problem, bare en utfordring til å sette den i stand igjen. Og vi finner alltid den rette veg. Vi har alltid gjort det på bakgrunn av våre opplevelser og annen speiderlærdom. Vi har lært gjennom å gjøre. Speiding er å leke Foto Sven Janson. Vi leker på en aktiv og utviklende måte enten vi vet det eller ikke. Vi leker med ball, gjemmer oss, søker til naturen. Og vi leker med hverandre. Vi leker til og med en liten lek som er kjent som forelskelse. Mange speidere har funnet Vi utlyser en fototävling under våren och sommaren. Vinnande bilder kommer att användas för att illustrera Gillescouten. Vi efterlyser särskilt färgbilder som kan användas på vår förstasida. Tävlingsbilderna, som kan utgöras av pappersbilder eller digitala bilder, skall vara redaktionen tillhanda senast 15 augusti 2006. Adress: Gillescouten, c/o Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge. E-post: torsten.ha@telia.com Räkna med vinnarpriser!

Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box 2034 141 02 HUDDINGE Adressetikett Programkommittén och de båda gillena Kung Karls Spira och Tre Renar i Umeå inbjuder till vandring på Höga Kusten den 31/7 4/8 2006 Kostnaden beräknas till 1000 kr, inklusive båtresor. (självkostnadspris gäller) Tältförläggning. Viss möjlighet till olika former av boende finns. Preliminär anmälan senast 1 april 2006. (max 20 st) Definitiv anmälan senast 1 maj 2006. Då skall avgiften 1000 kr vara betald. Postgiro nr: 59 35 85 3 Märk med namn och Höga Kusten 2006 Vandringen kan anpassas efter vars och ens förmåga att gå i skog och mark. Vill du veta mer om svårighetsgrad eller har andra frågor kontakta: Anders Olsson tel: 0935 201 48 mobil: 070 379 26 55 e-post: olsson-anders@spray.se Robert Maddison tel: 090 319 06 mobil: 070 51 08 562 e-post: maddisons@telia.com Anmälan till Staffan Sjunnesson tel: 040 54 86 24 mobil: 070 312 11 31 e-post: staffan.sjunnesson@telia.com Vill du veta mer. Sök på www.hogakusten.com Beställ från Gillekansliet Gillemärke, brosch eller knapphålsmärke 20: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 10: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Bordsflagga, liten 25: Rund näverask med lock, ca 7 cm, lämplig present 60: Gillemärke att klistra på näverasken, men också användbar till annat 15: Slips, mörkblå 75: Slips, ljusare, finare 115: Slipshänge 40: Scarf 75: CD-rom med gilleteckningar 180: Vintertröja XXS, XS, S 260: Sommartröja, vit eller blå S, M, L, XL, XXL 175: Tröja/kofta, enfärgad mörkblå alla storlekar 300: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (mindre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Portot debiteras försändelser över 100 g. Jämför gärna räkning och frimärken. Ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: 08 17 84 32. Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. Beställningsadress: S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 HUDDINGE