Sid 1 (7) Ett axplock ur budgetpropositionen 2014/15 Ett Sverige som håller ihop Arbetsliv, arbetsmarknad och arbetsmiljö Inom detta omfattande område tar regeringen avstamp med att uttala att jobbpolitiken måste ta sin utgångspunkt i människors vilja till arbete och utveckling. Den övergripande politiska prioriteringen är full sysselsättning, och regeringen avser att lägga om arbetsmarknadspolitiken i en offensiv riktning. Människor måste få stöd i omställningsprocessen och de måste erbjudas ekonomisk trygghet. Inom arbetsmarknadspolitiken omnämns därför omställning i ett flertal sammanhang. En central ingång är att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. I propositionen lyfts fram att Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att samverka väl med andra aktörer vars uppdrag eller verksamhet kompletterar Arbetsförmedlingens. Det gäller t.ex. arbetsmarknadens parter och trygghetsorganisationerna. Regeringen lyfter också fram behovet av samverkan med kommunerna. Fler förslag tar sikte på att skapa ytterligare sysselsättningsmöjligheter på kommunal nivå. Regeringen avser att inleda samtal med Sveriges kommuner för att ta ett gemensamt grepp mot ungdomsarbetslösheten. Samtal kommer också att inledas med övriga berörda parter på arbetsmarknaden. Detta gäller även de s.k. extratjänsterna (se Extratjänster i välfärden, s. 2). Regeringen uttrycker att en viktig del i arbetet med att stärka den svenska konkurrenskraften är att säkra och utveckla samhällets, företagens och individernas omställningsförmåga. Parterna och trygghetsorganisationerna har en central roll i omställningsarbetet. En dialog ska föras med arbetsmarknadens parter. Dialogen ska också avse kompetensutveckling, möjlighet till karriärsskiften genom livet och system för fungerande rehabilitering. Regeringen aviserar flera arbetsmiljösatsningar för att möta det moderna arbetslivets utmaningar. Arbetsmiljöverkets anslag förstärks med 60 miljoner kronor från och med 2015. Satsningen möjliggör bland annat att fler inspektörer kan anställas. Utöver detta utgår en särskild förstärkning om 15 miljoner kronor 2015 och 10 miljoner 2016 för att vidareutveckla det arbete som startade 2011 angående särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Det statliga bidraget till regionala skyddsombud ökas med 10 miljoner kronor från 2015. Under 2015 satsas dessutom ytterligare tre miljoner kronor för en särskild utbildningssatsning. En särskild satsning på arbetslivsforskningen ska genomföras under åren 2015-2018. Forskningen ska fokusera på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa.
Sid 2 (7) Företagshälsovården är en fråga som regeringen tar upp under områden där det krävs fortsatta åtgärder. Bland annat framhåller regeringen att det är av stor vikt att företagshälsovården har tillgång till rätt kompetens. För en förstärkning av företagshälsovårdens kompetensförsörjning avsätts därför två miljoner kronor 2015 och därefter tio miljoner kronor per år. Lönebildning På lönebildningsområdet noteras att flera av de kriterier som kännetecknar en god lönebildning uppfylldes 2013. Det noteras vidare att trenden i avtalsrörelsen 2013 är att det blir allt fler kollektivavtal som gäller tills vidare och att allt fler arbetstagare kommer att omfattas av sifferlösa avtal. Regeringen framhåller att politiken på arbetslivsområdet bygger på ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsmarknadens parter. Statens roll är att genom regelverk och andra styrmedel säkerställa goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som förutsättningar skapas för arbetsmarknadens parter att i kollektivavtal ta ansvar för villkorens utformning, lönebildning m.m. Den svenska modellen ska skapa goda förutsättningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft. Det noteras också att för en väl fungerande modell, som över tid kan utvecklas, behövs en bra dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter. Regeringen vill också främja kollektivavtalsvillkor inom exempelvis arbetsmarknadspolitiken och inom ramen för offentlig upphandling. Regeringen menar att den positiva utvecklingen vad gäller lönebildningen ska fortsätta. I samband med detta framhålls vikten av att lönebildningen leder till att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner minskar. Inga konkreta förslag nämns på detta område utöver frågan om lönekartläggning genom ändringar i jämställdhetslagen. Extratjänster i välfärden Extratjänsterna ska öka personaltätheten i välfärdssektorn. Detta utgör en viktig del i att avveckla fas 3. Individen får ett jobb med riktiga arbetsuppgifter och lön enligt kollektivavtal. 75 procent arbete, 25 procent arbetssökande eller utbildning. Regeringen planerar 4 400 tjänster 2015 och 24 000 tjänster 2016. Det stöd som lämnas till den som anordnar sysselsättning fas 3 kommer att sänkas från 4 950 kronor per månad till 2 200 kronor per månad. Deltagare i fas 3 ska kunna studera kortare kurser (upp till ett år) vid kommunal vuxenutbildning, högskolan och yrkeshögskolan med bibehållet aktivitetsstöd.
Sid 3 (7) Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen får ett resurstillskott, dels för att möjliggöra ett genomförande av regeringens prioriterade reformer, dels för att kunna påbörja ett förändringsarbete inom myndigheten med målet att bli en professionell matchningsspecialist. Myndigheten tillförs också resurser för att särskilt upprätthålla kvaliteten i arbete med etableringsuppdraget. Förvaltningsanslaget ökas med 905 miljoner kronor 2015, 950 miljoner kronor 2016, 965 miljoner kronor 2017 och 736 miljoner kronor 2018. Ersättning i arbetslöshetsförsäkringen höjs Den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen höjs så att den som har en månadsinkomst upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första hundra dagarna. Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 910 kronor per dag (dag 1-100), varefter det sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Unga 90-dagarsgaranti för ungdomar Arbetsförmedlingen får i uppdrag att förbereda ett stegvis införande av en 90- dagarsgaranti för ungdomar som innefattar en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till ett jobb eller en utbildning. Tillväxtverket tilldelas 20 miljoner kronor per år från 2015 för att främja ungas entreprenörskap. Kan bl.a. användas för verksamhetsstöd till aktörer som arbetar med att främja företagande bland ungdomar t.ex. Ung Företagsamhet. Utbildningskontrakt för ungdomar. Unga utan gymnasieexamen ska kunna studera på Komvux och folkhögskola. Studier bör kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid. 7 275 helårsplatser inom utbildningskontraktet 2015. Ettåriga traineejobb för unga som står långt från arbetsmarknaden ska inrättas. Traineejobben ska bygga på dagens yrkesintroduktionsavtal. Planerad omfattning: 3 200 traineejobb 2015 och 9 000 2016. Grundidén med traineejobben är att de ska ge ungdomar jobb och yrkesutbildning, förstärka bemanningen i välfärden och underlätta kommunernas generationsväxling. Traineejobben ska vara fullt subventionerade anställningar och bestå av 75 procent arbete och 25 procent utbildning. Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg Nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år slopas. Avvecklingen ska ske i två steg, dels genom att nedsättningen halveras under 2015, dels att den upphör vid utgången av 2015. Förslaget innebär att skatteintäkterna beräknas öka med cirka 9,60 miljarder kronor 2015, och med cirka 18,81 miljarder kronor 2016.
Sid 4 (7) Skatter Avtrappning av jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget avtrappas för dem som har arbetsinkomster som överstiger cirka 50 000 kronor per månad. Avtrappningstakten förslås vara tre procent, vilket innebär att inget jobbskatteavdrag kommer att ges för dem som har arbetsinkomster överstigande 123 300 kronor per månad vid genomsnittlig kommunalskattesats. Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 2,36 miljarder kronor 2015. Uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt begränsas Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster för 2015 begränsas genom att den räknas upp med förändringen i konsumentprisindex, i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Skatteintäkterna beräknas därmed öka med cirka 1,91 miljarder kronor. Särskild löneskatt återinförs delvis för personer som fyllt 65 år Den särskilda löneskatten återinförs delvis på lön och andra ersättningar för arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som har fyllt 65 år. Löneskatten föreslås uppgå till 8,5 procent och är en form av socialavgift. För anställda betalas löneskatten av arbetsgivaren. Löneskatten tillsammans med ålderspensionsavgiften kommer då att uppgå till 18,71 procent, att jämföra med fulla arbetsgivaravgifter på 31,42 procent för personer under 65 år. Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 2,34 miljarder kronor 2015. Vård Ökad kvalitet inom vården En extra miljard kronor satsas 2015 för att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården. Pengarna ska användas för att vårdens medarbetare i högre grad ska kunna ägna sig åt sin professionella specialitet och få mer patienttid, och behöva lägga mindre tid på onödig administration. Bland annat ska detta ske genom förbättrade administrativa rutiner och rätt personal till rätt uppgift. Bristen på vårdplatser och förekomsten av överbeläggningar ska också uppmärksammas. Satsningen på ökad kvalitet ska utformas i nära dialog med representanter för vården, professionerna och de fackliga organisationerna. Kommission för jämlik hälsa I syfte att komma till rätta med de växande hälsoskillnaderna i samhället tillsätts en kommission för jämlik hälsa. Det långsiktiga målet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Kommissionen ska bland annat identifiera vad det är som orsakar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper och lämna förslag på hur dessa kan minskas.
Sid 5 (7) Vinster i välfärden Överenskommelsen mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet om vinster i välfärden innebär att upphandlingspolitiken får en ny inriktning. En utredning ska tillsättas med uppdrag att föreslå regler som säkerställer att det vid upphandling av tjänster ställs krav på kollektivavtal eller villkor på minst samma nivå. Överenskommelsen innebär även att lagen om valfrihetssystem (LOV) ska ersättas med nya lagar. Stärkt bemanning inom äldreomsorgen Två miljarder kronor per år avsätts för en satsning på stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Gäller för perioden 2015-2018. Pensioner Avdragsrätt för privat pensionssparande Avdrag för privat pensionssparande sänks från 1 000 till 150 kronor per månad 2015. Samtidigt aviserar regeringen att under 2015 återkomma med ett förslag om slopad avdragsrätt från 2016. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet kommer även fortsatt ha rätt till avdrag för pensionssparande. Bakgrunden är att minska uppskjuten beskattning och risken till framtida skattebortfall samt att avdragsrätten främst anses gynna personer med höga inkomster som kan ha högre skatt vid avdragstillfället än vid pensionsutbetalningarna. Personer med lägre inkomster gynnas i betydligt mindre utsträckning av avdraget. Sänkt skatt för pensionärer Pension omfattas inte av jobbskatteavdraget. Regeringen föreslår att pensionärer inte ska beskattas hårdare än löntagare som är yngre än 65 år. Exempelvis innebär detta att en äldre person med en årsinkomst på 120 000 kronor får cirka 250 kronor i lägre skatt per månad. Skatten sänks även för pensionärer med inkomster upp till cirka 240 000 kronor per år. Socialförsäkringen Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs från dagens 680 kronor per dag till 910 kronor per dag de första 100 dagarna av ersättningsperioden och 750 kronor där efter. De nya reglerna förslås gälla från den 1 maj 2015. Däremot föreslås ingen ändring av nuvarande avtrappning av ersättningsnivån.
Sid 6 (7) Ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen Enligt regeringen behöver avgörande steg tas för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. En tredje månad ska därför kunna reserveras för vardera föräldern inom föräldrapenningen från den 1 januari 2016. Förslaget ska remissbehandlas. Föräldrapenningens grundnivå höjs från nuvarande 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Start den 1 januari 2015. Jämställdhetsbonusen har inte haft någon mätbar effekt på uttaget av föräldrapenning och avskaffas därför från och med 2017. Även möjligheten för kommuner att bevilja vårdnadsbidrag avskaffas 2015. Förändringar i socialförsäkringen Den bortre gränsen i sjukförsäkringen avskaffas. Ett förslag på utformning kommer att skickas ut på remiss under hösten 2014. Ersättningen till arbetslösa sjukskrivna höjs. Den högsta ersättningen höjs från 486 kronor till 543 kronor per dag från och med den 1 maj 2015. Situationen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning förbättras. Procentsatsen vid beräkning av hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning höjs från 64 till 64,7 procent av den försäkrade personens antagandeinkomst, vilken är genomsnittet av inkomsterna under ett antal år före sjukfallet. Start den 1 januari 2015. Det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts med en ny ersättning där man tar hänsyn till företaget storlek. Syftet är att minska arbetsgivarnas sjuklönekostnader. Det är särskilt de små företagen med höga kostnader för sjuklön som ska avlastas. Ersättning ska kunna lämnas med högst 250 000 kronor per arbetsgivare och år. Start den 1 januari 2015. Offentlig upphandling Det statliga upphandlingsstödet ska inordnas i en ny myndighet. Färdplanen för offentlig upphandling kommer att följas upp av en mer omfattande nationell strategi för offentlig upphandling. Strategins centrala perspektiv ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer. Arbetsrätt På arbetsrättens område framhåller regeringen bland annat at det är viktigt att parterna på arbetsmarknaden så långt som möjligt tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska gälla.
Sid 7 (7) När det gäller konkreta frågor kan noteras att regeringen lyfter vissa frågor med koppling till EU, översyn av utstationeringslagen, fler jobb och ordning och reda på arbetsmarknaden samt att ett arbete med att förändra EU:s fördrag för att främja utvecklingen påbörjas. Regeringen meddelar vidare att man avser att återkomma med förslag som förhindrar att visstidsanställningar staplas på varandra under lång tid. En effektivare statsförvaltning All statlig löneadministration ska skötas av Statens servicecenter Arbetet med att effektivisera statsförvaltningen påskyndas. Som ett led i detta kommer all statlig löneadministration att skötas av Statens servicecenter. Myndigheternas anslutning till Statens servicecenter ska ske ordnat och stegvis under åren 2015-2019. I dag är 142 myndigheter anslutna till Statens servicecenter, vilket motsvarar cirka 20 procent av statsförvaltningens anställda. Statens servicecenter kan genom stordriftsfördelar minska statens administrationskostnader. Tanken är att de myndigheter som låter Statens servicecenter ta hand om administrationen får större utrymme att ägna sig åt den egna kärnverksamheten. En förordning som ska reglera myndigheternas anslutning till Statens servicecenter planeras 2015. --------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Arbetet inom Pensionsgruppen, med företrädare för de fem partier som står bakom den allmänna pensionen, ska fortsätta. Enigheten i den överenskommelse som nåddes i mars 2014 om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen är prioriterad av regeringen. Överenskommelsen innebär översyn och åtgärder från 2015 för bl.a. bromsen som slår till för pensioner under utbetalning, översyn av AP-fondernas verksamhet och minskning av antalet AP-fonder, översyn av premiepensionssystemet där skillnaderna kan bli stora för individer beroende på placering samt åtgärder som förlänger arbetslivet där dialog med arbetsmarknadens parter nämns.