1 Ryttarmärkena!! Märke I Vitt Dressyr: Specialgjort program för märke I, bedömning sker enligt Ryttartest, se sidan 25. Hoppning: Bom serie, se sidan 26. Visa: Du skall kunna sitta upp och av från hästen, men du kan även göra det på en trähäst. Teori: Prov för märke 1 innehåller; Sadelns delar sid 4. Korrekt uppsittning sid 5. Ryttarens sits sid 6. Tränsets delar sid 7. Tränset sid 7. Hästens tecken sid 10. Hästens delar sid 11. Hästens färger sid 11.
2 Märke II Grönt Dressyr: Specialgjort program för märke II, bedömning sker enligt Ryttartest, se sidan 27. Hoppning: Enkel bana med bomserie och två hinder, se sidan 28. Kat A: 30cm Kat B: 40cm Kat C: 50cm Kat D/Häst: 60cm Visa: Du skall kunna sadla och tränsa hästen samt kunna grunderna i munderingsvård. Teori: Prov för märke II innehåller; Hästens välbefinnande sid 13. Visitering sid 13. Enkel foderlära sid 14. Mockning sid 14. Hoven sid 15. Ridvägarna sid 16. Enkelt om tygeltag sid 18. Regler i ridhuset sid 18. Regler vid tävling sid 19.
3 Märke III Rött Dressyr: Lätt C:1, bedömning sker enligt Dressyrryttartävling, se sidan 29. Hoppning: Bana med 4 hinder, se sidan 30. Kat A: 40cm Kat B: 50cm Kat C: 60cm Kat D/Häst: 70cm Visa: Du skall kunna munderingens avpassande, munderingsvård samt tillpassning av stigläder och sadelgjord när du sitter på hästen. Teori: Provet för märke III innehåller; Allt du lärt dig i märke I och II Samt: Huvudets delar sid 20. Dressyr sid 20. Naturligt beteende sid 21. Bom serier sid 21. Tränset sid 21. Hästens delar sid 23. Tävling sid 24.
4 Teori Märke I Sadelns delar: Istället för att ha schabrak kan man ha vojlock. Skillnaden är att vojlocken följer sadeln medans schabraket sticker ut.
5 Korrekt uppsittning: När du sitter upp håller du spöt i vänster hand så att du inte råkar piska hästen i rumpan när du sitter upp. Du sitter alltså upp från vänster sida. Men innan du sitter upp måste du se till att du har spänt sadelgjorden tillräckligt så att den inte glider runt under uppsittningen. När du sitter upp vänder du rumpan mot hästens ansikte och tar vänster fot i stigbygeln och hoppar runt cirka tre gånger så när du väl hoppar upp så står du med magen mot hästens mage. Här är Wilma och Bananen modeller Vid korrigering av stiglädret har du alltid foten i stigbygeln av säkerhets skäl.
6 Ryttarens sits: När man rider ska man sitta i lodrät sits, det ska gå en rak linje genom fyra kroppsdelar häl, höft, axel och öra. När man sitter i lodrät sits har man en bra balans och det är viktigt för att det blir bekvämare för både ryttare och häst och sen får hästen lättare att uppfatta ryttarens hjälper. Här är det Pripps och Julia som är fotomodeller När du rider är det tummen som är högsta punkten och tänk på att handlederna ska vara raka, annars blir du hård i handen. Här är det också Pripps och Julia som är modeller
7 Tränsets Delar: Det är Birk som har ställt upp som fotomodell Tränset: När du tränsar: 1. Se först till så att hästens ansikte är rent. (Annars kan den få skavsår.) 2. Kolla så att tränset ser helt och rent ut och är rätt ihopsatt. Bettet ska vara åt det hållet så att hästen inte kan klämma tungan i det. 3. Lägg över tyglarna på hästens hals. 4. Ta tränset i höger hand och se också till att hålla i nosgrimman så att den inte är ivägen. Se också till att hästen inte tar upp sitt huvud i luften, då blir det svårt att tränsa. 5. Nu har du fortfarande vänsterhanden ledig, med den stoppar du in bettet i munnen. Om hästen inte vill öppna munnen kan du stoppa in ett finger i hästens mungipa, där har den inga tänder. 6. När du har fått in bettet i munnen kan du berömma hästen genom att säga: Duktig! Och klappa den. Ta sedan snabbt nackstycket över öronen. 7. Käkremmen spänner du så hårt att du får plats med en knytnäve. Om du spänner den lösare och ramlar av, så kanske du råkar dra
8 med dig hela tränset och då har du en lös häst. Och spänner du den hårdare blir det väldigt trångt och obekvämt om hästen går i form under ridpasset. 8. Nosgrimman spänner du så hårt att du får plats med två fingrar. Spänner du den lösare så kan hästen undkomma bettets inverkan genom att t.ex. ta bettet mellan tänderna. Men om du spänner den hårdare så kan det göra ont på hästen. Den här nosgrimman spänns innanför sidostyckena.
9 Medans den här spänns utanför. Och på den här spänner du den översta remmen innanför sidostyckena och den undre utanför och nedanför bettet. 9. Sedan tar du över tyglarna. Nu är du klar att leda ut hästen till ridbanan, men tänk på att du ska gå på vänster sida om hästen. Och ha hjälm på dig så mycket som möjligt när du hanterar hästar, det är säkrast. Tack Matilda och Birk för att ni ställde upp!
10 Hästens tecken: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 1. Vita hår i pannan 2. Stjärnämne 3. Oregelbunden stjärn 4. Skjuten stjärn 5. Ringstjärn 6. Strimbläs 7. Genomgående bläs 8. Bruten bläs 9. Lykta 10. Snopp 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1. Vit ball 2. Vit kronrand 3. Vit halvstrumpa 4. Vit krona 5. Vit kota 6. Vit helstrumpa
11 Hästens delar: Här är det också Birk som är fotomodell Hästens färger: Täckhåren är de håren som täcker hästen i helhet, pälsen. Skyddshåren är de hår som skyddar hästen mot bl.a. flugor. Till det räknas hästens man, svans, pannlugg och hovskägg. Känselhår finns runt ögonen och mulen. *Hela Färger- Täckhåren är i samma färg Fux: Pripps, Donja Brun: Gatwick, Pelle, Tösen Isabell: Sokki Mörkbrun: Tinna, Eddie, Joje Svart/Rapp:- Black: Lorrie Bork: Birk *Blandade färger- Färgade och vita hår är i blandning Avblekbar skimmel: Brenton Flugskimmel: Citrina Stickelhårig: Ljusa hår instuckna på en mörkare botten Konstantskimmel: Celine
12 *Brokiga färger- Flera färger i stora avgränsande fält Brunskäck: Täckhåren är bruna och vita i stora fält Svartskäck: Täckhåren är svarta och vita i stora fält Tigrerad: Som Pippis häst Lilla Gubben Här är det Isabell skäcken Freij som är modell.
13 Märke II Hästens välbefinnande: Hästens temperatur brukar ligga runt 37,5 grader, men det varierar mellan olika hästar men tänk på att temperaturen är högre efter arbete och efter intag från hagen. När hästen har rört på sig mycket blir den precis som vi människor varmare än när vi har t.ex. varit stilla en hel natt. Vill du ha den exakta temperaturen bör du ta tempen på morgonen efter att hästen har varit inne en hel natt. Du bör även ta några dagar efter varandra och sedan ta medeltemperaturen. Varje dag, även om hästen verkar frisk så ska du visitera din häst. Med det menas att du känner igenom hela ifall det finns sår, svullnader etc. Man lär sig också hur hästen ska kännas när den är frisk. Det kan du göra i samband med att du ryktar hästen. Och eftersom du ska rykta din häst minst en gång per dag så är det inte så svårt att komma ihåg. Visitation: Hästen ska visiteras varje dag, oavsett om den ska ridas eller inte. Med visitation kontrollerar du hästens hälsotillstånd. Genom att alltid vara observant när du umgås med hästen, lär du dig snart hur den brukar se ut och bete sig. När du lärt känna hästen kan du snabbt upptäcka om något inte står rätt till med den. Ett bra tillfälle att visitera sin häst är i samband med den dagliga rykten. Det du bör kontrollera är: Andning och puls - en häst i vila andas ungefär 8 till 16 gånger i minuten, vilopulsen är normalt mellan 28-40 slag per minut. Slemhinnorna - Rinner det ur ögon eller näsborrar? Slemhinnor i mun och ögon ska NORMALT vara svagt laxrosa i färgen Kroppshållning Öronspel, ögonen ser hästen onormalt hängig ut? Ta tempen. Kroppstemperaturen kan variera mellan olika hästar men normalt ligger den mellan 37,2 till 38, 2 grader. Sår, värme i hud, svullnader. Hur ser det ut där sadeln ligger? Finns det några trycksår eller skav efter sadeln? Kontrollera även där sadelgjorden sitter. På sommaren när det är varmt och svettigt ute kan det bli veck i huden som utvecklas till skavsår. Känn även efter där huvudlaget sitter. Det får inte finnas små sår eller blivande skavsår under tränset. Hovbeslag sitter alla skor på? Krubbskick har hästen ätit upp sitt kraftfoder? Urin och träck hur ser det ut i boxen?
14 Är hästens ben torra (utan gallor) och belastar den alla fyra benen lika mycket? Känner du värme någonstans på benen och det är mer uttalat på ett eller ett par ben kan det vara tecken på att hästen är överansträngd eller att den har vrickat sig. Att kyla benen är en bra början, kallt rinnande vatten fungerar bra. Stå inte på knä när du visiterar hästens ben, böj dig istället eller sitt på huk. Palpera känn igenom hästens muskler. Varken muskler eller ryggen ska ömma vid lätt tryck. Foderlära: Hästen måste ha tillgång till friskt vatten, salt och så måste den ha någon form av grovfoder minst tre gånger per dag, men gärna fler gånger då hästen har en liten magsäck och behöver då äta lite men ofta. När hästen går på bete äter den 16 timmar om dygnet och 75 kilo gräs. Det är viktigt att tänka på att hästen behöver god kvalité på sitt foder, det ska vara så fräscht att du ska kunna smaka på det. Det finns ju 3 typer av foder, stråfoder, kraftfoder och saftfoder. Stråfoder är det samma som grovfoder och det är hö, ensilage och hösilage bl.a. Kraftfoder är t.ex havre Saftfoder är bl.a. betfor. Mockning: I boxen kan du ha olika strötyper exempel på sådana är: Torvmix, kutterspån, sågspån, halm, torv, tidningspapper och halmpellets. På Västerkumla står hästarna just nu på Streufux. Man kan mocka på olika sätt: Man har alltid någon typ av bädd. Växelströbädd - när man mockar ut all kiss och bajs varje dag och fyller på med nytt strö. Djupströbädd - när man inte tar ut något alternativt bara bajset och låter bädden bygga upp sig. Kräver lite jobb i början och det finns många sätt att göra det på -både rätt och fel. Men en korrekt uppbyggd bädd fungerar som en gödselstack inuti, man gräver inte i den, toppen som hästen står på ska alltid vara luktfri, torr och fast. Det är arbetsbesparande och ekonomiskt då det inte går åt så mycket strö om man gjort rätt. Permanentbädd byts cirka 1-2 gånger per år, man tar bort bajset och strör på lite nytt på kissfläckarna, kisset sjunker ner i bädden och binder den. Under ströet kan man ha t.ex. kalk som gör att det inte luktar lika mycket.
15 Det man ska tänka på är att hästarna också är hygieniska, de vill som vi människor ha det rent. Så när du har mockat ska det vara så rent att du skulle kunna lägga dig ner där utan att tveka. Hoven: Man ska kratsa hästens hovar minst en gång per dag, passa också på att kolla att skon är på plats och sitter fast. Det är väldigt viktigt för i hovarna kan det fastna stenar och sådant som gör ont att gå på. När man kratsar hovarna tar man hovkratsen bort från hoven, mot tån. Hästens hovar växer cirka 1cm i månaden och måste verkas ungefär var sjunde vecka. Har hästens skor byts de då. Tack för hjälpen Matilda och Pripps
16 Ridvägarna: Vänd rätt upp Snett igenom Halvt igenom Volt/Volta Volt tillbaka
17 På volterna Byt om volt Stora mittvolten Serpentinbågar, 3 stycken
18 Enkelt om tygeltag: Tygeltagen har olika namn, det finns bl.a. eftergivande, förhållande och ledande tygeltag. Eftergivande tygeltag: Du ger efter på tygeln, tar tyglarna mot hästens mun. Förhållande tygeltag: Du gör en förhållning, tar tyglarna mot dig. Ledande tygeltag: Du för tygeln antingen åt vänster eller höger för att leda hästen dit du vill. Regler för enskild ridning i ridhus är: * Håll till höger vid möten i samma gångart. * Trav och galopp har förtur, skritt sker innanför spåret. * Vill du göra halt gör du det innanför spåret mitt i en volt. * Håll avstånd till de andra ekipagen. * När du vill komma in i ridhuset knackar du på och kollar om det är okej, öppna ej när annat ekipage är precis vid dörren. * När du ska lämna ridhuset talar du om det så att de andra ekipagen är medvetna om det. * Ridhuset är en lugn miljö, om du rider med mobil ha den på ljudlös och prata med små bokstäver. * Om du kommer in i ridhuset då annat ekipage hoppar så får du se till att inte vara ivägen. * Om du kommer in i ridhuset och vill hoppa när annat ekipage är där så får du fråga om det är okej och sen när du hoppar säger du klart och tydligt: Hoppning blå oxer, så att de andra får chans att flytta på sig.
19 Regler vid tävling: Det finns många regler som gäller vid tävling för att det ska gå rätt till. För att få tävla klubbtävling och högre klasser måste du ha ett grönt kort. För att få det måste du bl.a. göra ett prov om just regler vid tävling. Vid en dressyrtävling gäller bl.a. de här reglerna: Spö får ej användas under tävling, men får däremot användas under uppvärmningen. Halsförlängare och tidemantygel är exempel på hjälptyglar som inte får användas. Sporrar får användas.
20 Märke III Allt detta samt märke I och märke II Huvudets delar: På det här fotot har vi Tösen Dressyr: Dressyr är bra för flera saker bl.a. Ryttaren tränar upp sin ryttarkänsla. Hästen blir stark och smidig. Man lösgör hästen Det är roligt! Hästen blir lydig Dressyr är grunden av ALLT som har med ridning att göra!
21 Naturligt beteende: Ibland pratar man om hästens 3 F de tre F:en är: Flock- hästen är ett flockdjur. Flykt- hästen flyr om den blir rädd. Foder- hästen måste äta lagom mycket, lagom ofta och rätt mat. Hästar är vanedjur, de blir lugnast om allt går i ett mönster. De känner sig alltså trygga när allt är som vanligt. Hästarna har en rangordning, det är alltså en häst som är högst i rang och sen följer de andra hästarna i en viss ordning. Den häst som är högst i rang, bestämmer över de andra och de andra hästarna litar på den. När man släpper ut en ny häst i hagen kan hästarna börja bråka om rangordningen. Så när man gör det måste man ha full koll på hästarna. Bom serier: Bom/Cavaletti serier är bra för flera saker, bl.a. Ryttaren tränar upp sin balans i den lätta sitsen. Det är roligt! Det är förberedande för hoppning. Hästen blir uppmärksam. Tränset: Det finns olika sorters nosgrimmor, Aachengrimma, Engelsk nosgrimma och Remontgrimma. Engelsk nosgrimma är den vanligaste, den ser ut som ett band som man spänner runt nosryggen innanför sidostyckena. Aachengrimman är en Engelsk nosgrimma som man har satt fast Aachen remmen på, Aachen remmen spänner man ovanför bettet och den sitter lite längre ner. Det är alltså två stycken nosgrimmor på den.
22 Remontnosgrimman använder de flesta vid inridning av hästar då den Engelska nosgrimman trycker på ett ömt ställe på unghästarna, därav namnet Remont då det betyder unghäst på tyska. Men Remontnosgrimman är även vanlig på vuxna hästar som gärna gapar etc. under ridning och på så sett undan kommer bettets iverkan. Remontgrimman håller igen munnen på ett effektivare sätt.
23 Hästens delar:
24 Tävling: På lokaltävling och högre krävs grönt kort för att tävla, det är för att det ska vara ordning på tävlingen. Maxhöjden för ponny är på 148cm och sen är ponnyerna indelade i 4olika höjdklasser: A-ponny: Upp till 107cm B-ponny: 107,1-130cm C-ponny: 130,1-140cm D-ponny: 140,1-148cm Häst: 148,1 och uppåt Svenska ridsportförbundet hittar du på www.ridsport.se De är de som har koll på att alla tävlingar sköts som de ska o.s.v. Har du skrivit ett grönt kort prov kommer provet att skickas dit. Du kan själv kolla där och kanske ska du kolla om du har hästkoll där också! Dom har nämligen ett spel där du kan testa vad du kan om hästar, det är gratis att spela så det är bara att sätta igång och börja lära dig mer om våra favoritdjur, hästar! De tävlingsgrenar som de håller i är: Hoppning Dressyr Fälttävlan Körning Distansritt Voltige Working Equitation Gymkhana Handikapp ridning
25 Dressyrprogram Märke I: Bana 20 x 40 m Godkänt prov: 5.0 Maxpoäng 10.0 Bedömning enligt "Ryttartest" Vid hälsning ställer ekipagen upp på led Bed.grp. Plats Rörelser 1. A X X XGCM Inridning i mellanskritt Halt Hälsning Framridning i mellanskritt Mellanskritt 2. M MFA Framridning i arbetstrav Arbetstrav 3. AXA Volt med 20 m i diameter 4. AK KXM 5. MC CXC 6. CH HXF 7. F FAX Arbetstrav Vänd snett igenom Lättridning Arbetstrav Volt med 20 m i diameter Arbetstrav Vänd snett igenom Lättridning Avsaktning Mellanskritt 8. X Halt Hälsning - Utridning i fri skritt Bedömningsgrunder Ryttarens sits Balans - smidighet, Följsamhet - mellandel, Skänkelläget - vinklar, Överliv, huvud- och handställning Ryttarens hjälpgivning, känsla och inverkan Samverkan och effektivitet av vikt, skänkel och tygelhjälper Effekten av inverkan på hästen/ponnyn samt utförandet av programmet och de ingående rörelserna Helhetsintryck
26 Bom serie Märke I: Avstånd mellan cavaletti/bommar A-ponny- 90 cm B-ponny - 100 cm C-ponny- 110 cm D-ponny- 120 cm Ridhäst- 130 cm
27 Bana Godkänt prov: Maxpoäng: 20 x 40 m 5.0 10.0 Dressyrprogram Märke II: Bedömning enligt "Ryttartest" Vid hälsning ställer ekipagen upp på led Bed.grp. Plats Rörelser 1. A X Inridning i arbetstrav X Halt Hälsning Framridning i arbetstrav 2. C CMB BEB Höger varv Arbetstrav Ett varv på stora mittvolten 3. BFAB Vänd halvt igenom 4. BMCB Vänd halvt igenom 5. ungefär vid B Avsaktning till skritt Därefter fri skritt 6. FA Mellan A&K Fri skritt Ta tyglarna kom fram i arbetstrav 7. 8. 9. 10. 11. KXM Mellan C&H HK Ungefär vid K KAF FXH HC Mellan C&M Ungefär vid F AG G Vänd snett igenom Fatta vänster arbetsgalopp Vänster arbetsgalopp Bryt av till arbetstrav Arbetstrav Vänd snett igenom Arbetstrav Fatta höger arbetsgalopp Bryt av till arbetstrav Vänd rätt upp Halt Hälsning - Utridning i fri skritt Bedömningsgrunder Ryttarens sits: Balans - smidighet, Följsamhet - mellandel, Skänkelläget - vinklar, Överliv, huvud- och handställning Ryttarens hjälpgivning, känsla och inverkan: Samverkan och effektivitet av vikt, skänkel och tygelhjälper.effekten av inverkan på hästen/ponnyn samt utförandet av programmet och de ingående rörelserna Helhetsintryck
28 Bana Märke II: Enkel bana med bomserie och två hinder, se nedan.
29 Märke III Lätt C:1, bedömning sker enligt Dressyrryttartävling Bana 20 x 40 m Maxpoäng 270 Träns Tid ca 4½ minuter Bed.gr. Plats Rörelser 1. A Inridning i arbetstrav ADXGC Arbetstrav 2. C Höger varv CM Arbetstrav MXK Vänd snett igenom i arbetstrav KA Arbetstrav 3. A Volt med ca 15 m diameter 4. AC Serpentin över medellinjen med 3 bågar Vid passerandet av medellinjen övergång till skritt ca 6 steg Framridning i arbetstrav 5. Övergångarna arbetstrav mellanskritt arbetstrav på medellinjen 6. CH Arbetstrav HXF Vänd snett igenom med förlängd steglängd (lättridning tillåten) FA Arbetstrav 7. A Volt med ca 15 m diameter 8. Mellan A och K Övergång till fri skritt (A)KXM Fri skritt 9. Mellan M och C Ta tyglarna - Mellanskritt 10. CH Arbetstrav Mellan H och E Vänster arbetsgalopp 11. EBE På mittvolten ett varv i arbetsgalopp 12. EK Arbetsgalopp KAFB Arbetstrav 13. B Vänd till vänster X Halt - Stillastående ca 6 sek- Framridning i arbetstrav E Vänd till höger 14. EHCM Arbetstrav Mellan M och B Höger arbetsgalopp 15. BEB På mittvolten ett varv i arbetsgalopp 16. BF Arbetsgalopp FA Arbetstrav 17. A Vänd rätt upp ADXG Arbetstrav G Halt - Hälsning Utridning i fri skritt Allmänt Koeff Intryck: 1. Hästens gångarter ( renhet och regelbundenhet ) och tempo 2 2. Hästen form (eftergift på tygeln) 2 3. Ryttarens sits och hållning 2 4. Ryttarens inverkan (korrektheten i och effekten av hjälperna) 2 5. Korrektheten i uppvisningen (hörnpasseringar, ridningen mellan rörelserna och programlinjernas följande) 2 Avdrag: Felridning första gången 2 poäng Felridning andra gången 4 poäng Felridning tredje gången uteslutning
30 Märke III Bana med 4 hinder, se nedan. By: Emma Palmertz Matilda Landsberg Johanna Licke Irina Jörgensen Emma Liiv Ninni Wilma Ekblom Johan Palmertz Pripps Tack till: Julia Palmertz Emma Nyman Sofia Bedoire Linnea Bedoire Tösen Birk Bananen