BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1896.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år 1870. Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till 1870. Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån 1738. Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, 1913-1923. - (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: 1911-1921. Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, 1944-1952. (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: 1942-1950 Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-9601_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1896. STOCKHOLM 1897. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Underdånig berättelse. Allmänna skogar. Innehållsförteckning. Kronoparker sid. I. Flygsandsplanteringar II. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» II. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» II. Civila boställens skogar» II. Ecklesiastika boställens skogar» II. Skogar till allmänna inrättningars hemman» II. Utbrutna stockfångstskogar» II. Statens till bergshandtering upplåtna skogar» II. Häradsallmänningar» II. Nybyggens och kronohemmans skogar» II. Afverkning och utsyning» II. Ordning för virkets försäljning» IV. Virkespris» IV. Virkets utdrifning» IV. Väganläggning» V. Strömrensning» V. Hägnader» V. Afdikning» V. Frösättningen» V. Skogsodling och återväxt» V. Skogseldar» VI. Skogsinsekter samt annan sjukdom på skogen» VI. Stormskador» VII. Öfriga skador på skogen» VII. Skogsåverkan» VII. Åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» VII. Enskildes skogar. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» VII. Skogslagarnes tillämpning» VIII. Skogsingeniörernas verksamhet» IX. Jagten. Jagtvård» IX. Skottpremier» IX. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne» IX. Rofdjur» IX. Roffoglar och kråkor» IX. Af rofdjur dödade husdjur» IX. Nyttigt vildt» X. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» X. Skogsskolor» XI. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» XI. Skogsundersökningar» XI. Rapport au Roi. Table des matières. Forêts publiques. Forêts délimitées du domaine page I. Plaines de sables mouvants» II. Forêts non encore délimitées de l'état» II. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» II. Forêts appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» II. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» II. Forêts de l'état mises à la disposition des mines» II. Forêts de districts» II. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» II. Exploitation et marque du bois» II. Mode de vente du bois» IV. Prix du bois» IV. Transport du bois» IV. Travaux de voirie» V. Curage des cours d'eau pour le flottage» V. Perchis» V. Drainage» V. Formation des graines» V. Reboisement et recroit» V. Incendies» VI. Ravages causés par les insectes et autres maladies des arbres» VI. Ravages causés par les vents» VII. D'autres ravages des arbres» VII. Délits forestiers» VII. Poursuites pour délits forestiers» VII. Forêts privées. Mesures prises pour l'amélioration des forêts» VII. L'application des lois pour la disposition des forêts..» VIII. Activité des ingénieurs forestiers» IX. Chasse. Surveillance de la chasse» IX. Primes pour la destruction des carnassiers» IX. Poursuites pour délits de chasse» IX. Carnassiers» IX. Oiseaux de proie et corneilles» IX. Animaux domestiques tués par les carnassiers» IX. Gibier» X. Instruction forestêre. Institut forestier (Ecole supérieure de silviculture)...» X. Êcoles forestières (inferieures)» XI. Littérature forestière et cynégétique» XI. Investigation des forêts» XI.

Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal sid. XI. Inspektionsresor» XI. Finanserna. Värdet af statens skogsegendom» XI. Inkomster» XI. Anslag» XII. Utgifter» XII. Besparingar å anslagen» XII. Nettobehållning» XII. Ecklesiastika skogsmedel» XIII. Markinköp för bildande af kronoparker» XIII. Bilagor. N:o 1. Såldt och utsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 2.» 2. Såldt virke från civila boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket....» 12.» 3. Såldt virke från ecklesiastika boställsskogar, af hvilkas ordinarie afkastning medel tillfaller lölöningsfond» 14.» 4. Såldt virke för ecklesiastika boställens skogsfond» 17.» 5. För kyrko- och prestgårdsbyggnad å ecklesiastika boställsskogar utsynadt virke» 19.» 6. Såldt virke, åverkadt å stockfångstskogar, nybyggens och kronohemmans m. fl. skogar» 21.» 7. Afverkadt virke å statens till bergsbruk upplåtna skogar» 22.» 8. Från häradsallmänningar utlemnadt virke...» 23.» 9. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar samt enskildes skogar med lagbunden dispositionsrätt» 25.» 10. Utsyning af bok och vrakek» 26.» 11. Virkespris i olika delar af landet» 28.» 12. Åverkadt virke å allmänna skogar» 35.» 13. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar..» 36.» 14. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 37.» 15. Statens skogsingeniörers förrättningar» 40.» 16. Dödade rofdjur samt skottpenningar» 40.» 17. Husdjur dödade af rofdjur» 41.» 18. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 41.» 19. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne...» 42.» 20. Statsverkets skogsmedel» 44.» 21. Anslag och utgifter» 47.» 22. Utgifter år 1896 från reservationsanslag till skogsväsendet» 48.» 23. Skogsmedel till presterskapets löneregleringsfond» 54.» 24. Skogsmedel till de ecklesiastika boställenas skogsfond» 59. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques... page XI. Inspections» XI. Finances. Valeur des forêts de l'état» XI. Revenu» XI. Budget» XII. Frais» XII. Épargnes budgétaires» XII. Revenu net» XII. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques...» XIII. Acheter de terre pour l'organisation de forêts delimitées du domaine» XIII. Annexes. N:o 1. Bois vendu et marqué des parcs de la couronne et d'autres forêts de la couronne» 2.» 2. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires civils de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 12.» 3. Bois vendu des forèts faisant parties des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques, des revenus ordinaires desquelle des produits passent au fonds d'appointements...» 14.» 4. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 17.» 5. Bois marqué des forêts appartenant aux domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures» 19.» 6. Bois vendu, séquestré dans les forêts de l'etat mises à la disposition des scieries privilégiées et héréditaire des colons, dans celles des fermes de la couronne, etc.» 21.» 7. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines» 22.» 8. Bois marqué des forêts de district» 23.» 9. Bois marqué des forêts appartenant aux héréditaire des colons et des fermes de la couronne, des forêts exploitées de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées et des celles appartenant à des particuliers avec droit de disposition limitée par les lois» 25.» 10. Hêtres et chênes de rebut, marqués» 26.» 11. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 28.» 12. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 35.» 13. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé» 36.» 14. Poursuites pour délits forestiers» 37.» 15. Activité des ingénieurs forestiers» 40.» 16. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers» 40.» 17. Animaux domestiques tués par les carnassiers..» 41.» 18. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 41.» 19. Poursuites pour délits de chasse» 42.» 20. Revenu des forêts de l'état» 44.» 21. Budget forestier» 47.» 22. Frais l'année 1896 de l'administration des forêts, les appointements en salaires non compris..» 48.» 23. Revenu des forêts de domaines ecclésiastiques.» 54.» 24. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 59.

TILL K O N U NG E N. X-Jomänstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogsväsendet i riket för år 1896. Allmänna skogar. Kronoparkernas ytvidd, som vid utgången af år 1895 omfattade 3,741,761-6 8 har, har under berättelseåret ökats med 5,295-18 har och utgjorde sålunda vid berättelseårets slut 3,747,056-86 har. Denna ökning har uppstått: dels derigenom att i Norra Arvidsjaurs revir krononybygget Njallejaur om 424-73 har återfallit till kronan och afsatts till kronopark; dels derigenom att vid tilländagången arrendeperiod kronoegendom i sin helhet eller del deraf blifvit till kronopark afsatt, nemligen: Ilowtinstyrehevs berättelse för ir 1896. i Norra Jemtlands revir: utskogen till indragna militiebostället Hölje 265'38 har; i Österdalarnes revir: utskogarne till f. d. militieboställena Fagerberg och Tibble 903-31 har; i Vesterdalarnes revir: utskogen till f. d. militiebostället Stenbo 261 har; i Jönåkers revir: utmarken till f. d. militiebostället Rotetorp 9-13 har (tillagd Råbyheds kronopark); i Gotlands revir: förra hospitalslägenheterna n:o 36 lott 4 och 7, hvilka tillagts kronoparken Skogsholm, tillsammans omkring 10 har; i Tjusts revir: f. d. bostället Mellan-Malmö 158-02 har; eller tillsammans l,606-84 har; dels ock genom inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af äldre kronoparker inom Svältornas, 1

II Allmänna skogarnes ytvidd. Afverkning och utsyning. Marks, Värends, Sunnerbo, Finspångs, Vesterås och Norra Jemtlands revir, för hvilka markinköp här nedan under rubrik»finanserna» närmare redogöres, utgörande tillhopa 3,263-ei har. Flygsandsplanteringarnes areal har under berättelseåret icke undergått förändring och utgör 1,333-2 5 har. Öfverloppsmarkers och oafvittrade kronomarkers areal, som vid slutet af år 1895 utgjorde 956,225-01 har, har under berättelseåret minskats med 554-02 har, som tillfallit enskilde, och utgöra således 955,670-9» har vid berättelseårets slut. Kronans utarrenderade jordbruksdomäner tillhörande skogar hade vid utgången af berättelseåret en sammanlagd utmarksareal af 185.891--i har, motsvarande 193,270"82 har föregående år; och har arealförändringen uppstått dels derigenom, att 109 st. kronoegendomar med en utmarksareal af 5.772-2 7 har blifvit försålda, dels ock derigenom att, såsom under rubriken»kronoparkers är nämdt, kronoegendomar i sin helhet eller delar deraf blifvit afsatta till kronoparker, sammanlagdt l,606-84 har utmark. Civila boställenas utmarksareal har ej undergått någon förändring och utgör 15,130-35 har. Ecklesiastika med skogs- och hagmark försedda boställen halva ej undergått någon väsentlig arealförändring och utgöra vid berättelseårets slut 345,864-14 har. Skogar till allmänna inrättningars hemman hafva under året ej undergått någon arealförändring och utgöra 43,024-7 2 har. Stockfångstskogarne hafva likaledes under året ej undergått någon arealförändring och utgöra 266,494-33 har. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar utgjorde vid berättelseårets slut 37,920-2 8 har liksom föregående år. Häradsallmänningarne, inberäknadt besparingsskogar eller allmänningar i Norrbottens, Gefleborgs och Kopparbergs län, utgjorde vid slutet af år 1895 590,649-7 2 har och hade vid berättelseårets slut ökats till 595,615-47 har. Denna ökning har uppstått derigenom, att i Vesterdalarnes revir besparingsskogar under året blifvit utbrutna inom Yenjans socken från Kjettbo bys skifteslag 3,347-5 9 har och från Landbobyns skifteslag 1,128'16 har samt derigenom att till Kinda häradsallmänning i Kinda revir af Östergötlands län är af skogsförsäljningsmedel inköpt V 8 mantal Grythult i Tjärstads socken, innehållande omkring 490 har. Nybyggens och kronohemmans skogar, som vid 1895 års slut utgjorde 1,128,469-os har, hafva under berättelseåret minskats med till kronopark afsatta krononybygget Njallejaur om 424-73 har och utgöra således vid dess slut 1,128,044-35 har. Sammanlagda ytvidden af de allmänna skogarne utgör alltså enligt nu lemnade uppgifter vid berättelseårets slut 7,322,046-45 har, motsvarande 7,320,143-3 8 har föregående år. Afverkning och utsyning å de allmänna skogar, från hvilka försäljning skett antingen för statsverkets eller för under statens förvaltning stäld fonds räkning, hafva, enligt från skogstjenstemännen till Domänstyrelsen inkomna uppgifter, husbehofsvirket oberäknadt, haft följande omfattning : a) å kronoparker, flygsandsplanteringar, oafvittrade marker och utarrenderade hemman (Bil. 1 A, B och C): Af det försålda virket, som sammanlagdt uppgick till 1,fiol,290-1 kubikmeter (Bil. 1 A) och hvaraf omkring 2 / 3 utgjordes af sågtimmerträd, utsynades öfvervägande delen eller tillsammans l,50ä,5ö3-7 kubikmeter inom de norrländska länen och Dalarne. Till utsyningsberättigade utlemnades 31,911-7 kubikmeter, motsvarande 22,858' i kubikmeter föregående år (Bil. 1 B). Till diverse ändamål, aåsom till vissa allmänna byggnader äfvensom till väganläggningar, hägnader m. m. beviljade utsyningar å allmänna skogar utgjorde under året 26,294-o kubikmeter, motsvarande 9,441-9 kubikmeter föregående år (Bil. 1 C). b) å boställsskogar, af hvilkas behållna afkastning medel ingå till statsverket, hafva under året försålts (Bil. 2):

Afverkning och utsyning. III hvilket belopp år 1895 utgjorde 238-4 kubikmeter. (1) å statens till bergsbruk anslagna skogar har under berättelseåret af verkats (Bil. 7): Motsvarande belopp föregående år utgjorde 7,442-9 kubikmeter. Från sådana ecklesiastika boställen, af bvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, hafva för denna fonds och boställshafvarnes räkning under år 1896 försålts (Bil. 3): Motsvarande af verkning utgjorde föregående år 27,588-6 kubikmeter. motsvarande 107,016-2 kubikmeter år 1895. e) å häradsallmänningar, som förvaltas af skogsstaten, hafva dels till delegarnes disposition, dels till diverse ändamål, såsom åt bevakarepersonalen, till hägnader m. m. utsynats följande belopp (Bil. 8): För ecklesiastika boställenas skogsfonds räkning hafva jemlikt nådigt bref den 31 Mars 1876 försålts följande, genom berednings- och rensningshuggning afverkade, virkesbelopp (Bil. 4): motsvarande 20,036-7 kubikmeter föregående år. A ecklesiastika boställens skogar hafva derjemte till kyrko- och prestgårdsbyggnad för byggnadsskyldiges behof utsynats (Bil. 5): Motsvarande belopp omfattade 5,678-2 kubikmeter år 1895. c) å stochfångstskogar, nybyggens, kronohemmans och enskildes under inskränkt disposition varande skogar åverkadt och för kronans räkning försåldt virke har under berättelseåret utgjort (Bil. 6): Utsyningen uppgick år 1895 till 394,489-2 kubikmeter. Orsaken till denna ökning ligger till hufvudsaklig del deruti, att det virke, som utsynats å allmänningarne i Norrbottens län, motsvarar flere års afverkningsbelopp, hvilka ansetts böra försäljas på en gång för att underlätta flottningen och derigenom höja priset för virket. f) å utbrutna stock-fångstskogar, å nybyggen och kronohemman samt hemman med inskränkt dispositionsrätt till

IV Virkesförsäljning. Virkespris. nkotfvii hafva pa grund af 53 i nådiga förordningen den 2i) Januari 1S<14 åt dertilt berättigade utsynats (Bil. 9): Motsvarande afverkning under år 1895 utgjorde 1,093,656-3 kubikmeter, inberäknadt utsyningen i Särna socken af Kopparbergs län. Af vrakeli och bolc hafva efter ansökan från 285 innehafvare af kronojord, hvarä ek och bok icke må fällas utan vederbörligt medgifvande, följande utsyningsbelopp beviljats (Bil. 10): Ar 1805 omfattade dylik utsy ning respektive 3,870 och 6,097 ekar samt 1,452 bokar om tillsammans 11,329-2 kubikmeter. Travar akonjunkturen har under berättelseåret, i synnerhet under dess senare del, varit särdeles god och såsom en naturlig följd häraf har virket från kronans skogar rönt litlig efterfrågan vid höstauktionerna. Arets försäljningar förete också en allmän och ganska väsentlig prisstegring. I Norrbottens distrikt betingade det för året utsynade, å rot utbjudna virket ett auktionspris af i medeltal 2 - o7 kronor för träd eller 2-98 kronor för kubikmeter mot 1'75 kronor för träd under år 1895. Det sålda partiet uppgick till 518,557 sågtimmerträd. För det öfriga utsyningsvirket. 54,530 träd, erhöllos ej antagliga anbud, hvarföre detta parti blef osåldt. Priset för de särskilda försäljningsposterna vexlade allt efter trädens beskaffenhet, belägenheten, flottningsförhållandena m. m. mellan 3-65 kronor och OT>O kronor för träd. Utom denna auktionsförsäljning har under hand afyttrats ej obetydliga qvantiteter virke såsom undertryckta och mera småväxta timmer till sleepers för statens jernvägars räkning samt torrfuror och vindfällen i stor omfattning och till nöjaktiga priser. Virkesutdrifningarne gingo i allmänhet väl, men i distriktets norra delar hindrades desamma mer eller mindre af här inträffade allt för ymniga snöfall med yrväder. Särskildt i Jockmocks revir försvårades utdrifningsarbetet härigenom och nära hälften af den ordinarie afverkningen måste lemnas <]var. Flottningarne lyckades i allmänhet väl, ehuru hög vårflod på flere ställen i de större vattendragen sönderbröt dammar och bommar. I Vesterbottcns distrikt har virkesförsäljningen på vanligt sätt skett genom auktion och hafva priserna varit fullt nöjaktiga. Arets medelförsäljningspris för sågtimmerträd utgör 2-8 7 kr. eller 3-8o kr. för kubikmetern mot 2'58 kr. för träd under nästlidna året. I Stensele socken, der kronans skogar, oafsedt ännu ej afvittrade kronomarker, innehålla en areal af 165,302 har, har efter föregående undersökningar utstämplats under loppet af åren 1895 och 1896 ett virkesparti af inalles 804,419 timmerträd å sådana trakter, der skogen varit mest öfverårig; och har detta parti försålts för afverkning under en tid af 9 år till ett pris af 2'?7 kronor för träd, motsvarande omkring 17 öre kubikfoten timmerdugligt virke efter toppmått beräknadt. Från dessa skogar hafva tillförene endast smärre virkespartier blifvit sålda, då ju skogarne först för kortare tid sedan blifvit genom afvittring bestämda och priset i orten varit lågt, beroende till väsentlig del derpå, att vattendragen endast ofullständigt varit reglerade för flottning. Syftet med den nu upplåtna, flera år omfattande afverkningsrätten har derföre varit att, jemte öfverårig skogs tillgodogörande, främja flottledernas reglering. Arets timmerdrifningar gynnades af särdeles lämplig väderlek, så att virkesdrifningarne voro i full gång i december månad. Arets flottningar gingo äfven utmärkt till följd af den jemna snösmältningen och lämplig nederbörd. I Mellersta Norrlands distrikt har medelauktionspriset för sågtimmerträd å rot utgjort inom Jemtlands län 5"05 kronor för träd eller 6"30 kronor för kubikmeter och inom Vesternorrlands län 3'85 kronor för träd eller 4-so kronor för kubikmeter eller för hela distriktet 4-44 kronor för träd emot 3-7 3 kronor för träd under år 1895. Det högsta priset betalades inom Östra Jemtlauds revir med 9-27 kr., och det lägsta uti Vestra Jemtland med 1-5 3 kr. Torrfuror hafva vunnit afsättning i stor omfattning. Virkesutdrifningen under året här såväl i afseende på framforsling till vattendraget som beträffande flottningen försiggått under gynsamma förhållanden. Gefle-Dala distrikt: I de revir, der mesta virket säljes, har prisstegring under berättelseåret egt rum, såsom i Vestra Helsinglands revir, der medelpriset för sågtimmerträd å rot under år 1895 utgjorde 3-96 kronor för träd och 5'28 kronor för kubikmeter men under 1896 uppgick till 4'5 4 kronor för träd eller 7'61 kronor för kubikmeter; i Norra Helsinglands revir betingades år 1896 7-6 7 kronor för träd eller 10-2 3 kronor för kubikmeter mot 6 kronor för träd eller 8 kronor för kubikmeter år 1895; i Särna revir har priset något stigit, men är i Österdalarnes revir ungefär lika. Högsta priset erhölls för ett parti om 2,405 träd med 15'3o kronor för träd, för ett parti å 3,409 träd betalades 12-3 o kronor för träd och för ett annat större parti om 10,017 träd erhölls 10-6 2 kronor för trädet. Ej obetydliga partier torrskog hafva vunnit afsättning. Utdrifningarne hafva försiggått under gynsamma förhallanden, så att endast undantagsvis resthyggen uppstodo. Bergslagsdistriktet: Medelpriset för sågtimmerträd å rot har vid försäljning från kronans skogar varit 5-5i kronor per kubikmeter, motsvarande 4-2 6 kronor föregående är. För ett virkesparti från Bergs häradsallmänning inom Köpings revir erhölls 12-so kronor per kubikmeter och för ett annat inom Vesterås revir 8 - ir> kronor per kubikmeter. Östra distriktet: Ungefär 33 % af försåldt virke är såldt under hand, resten å offentlig auktion. Af brist på nöjaktiga köpeanbud blef en del dels rotstående dels upphugget

Väganläggningar. Flottleder. Skogstorp. Dikning. Skogsodling och åtgärder för återväxtens främjande. v virke a 9 st. allmänna skogar inom distriktet osåldt. Allt virke är i allmänhet såldt i upparbetad form utom i Stockholms, Kinda och Finspångs revir. Mot slutet af året höjde sig prisen, å timmer och kol rätt ansenligt, hvaremot vedprisen hafva varit ungefär oförändrade. Brist på snö försvårade virkesutdrifningarne, till följd hvaraf en del virke a häradsallmänningarna måste qvarlemnas å rot. Vestra distriktet: I allmänhet säljes virket å rot genom auktion, men på vissa ställen upphugges virket före försäljningen. I Vartofta och Kinne revir har sågtimmer å rot betingat det högsta priset, nemligen 5-si kr. per kbm. I allmänhet har virkespriset varit ej obetydligt högre än under år 1895, undantagandes Slättbygds och Svältornas revir, der virket betingade ungefär samma pris som förut. Ehuru vinterförhållandena varit mindre gynsamma för virkesutdrifningarne, har dock det försålda virket till allra största delen kunnat utdrifvas. Smålands distrikt: A de flesta skogar försäljes virket genom auktion å rot och endast undantagsvis såsom å Malmö kronopark och Visingsö ekplanteringar samt några få andra skogar har virket upphuggits före försäljningen. Köplusten har i allmänhet varit god, så att det salubjudna virket, med undantag för Kalmar revir, i de flesta fall vunnit afsättning. Virkespriserna stego under hösten med omkring 33 %. Under årets första månader voro drifningsförhållandena ogynsamma till följd af snöbrist, men mot slutet af vintern föll rätt mycket snö på den frusna marken och de isbelagda sjöarna, så att utdrifningsförhållandena blefvo särdeles gynsamma. Södra distriktet: Försäljningen sker till större delen å rot genom auktion. Endast hjelpgallringsvirket, som först afverkas, samt en del ekskog säljes under hand. Inom Engelholms och Blekinge-Ahus revir hafva virkespriserna varit högre än under föregående året men inom Hallands lägre. Inom Malmöhus revir har priset på bokved visat en fallande tendens. Ekar hafva betalts högst i Blekinge- Ahus revir med 5oi kronor per kbm. Virkesutdrifningarne försvårades i viss mån af en snöfattig vinter, men har dock utom i ett fall skett inom föreskrifven tid. Virkesprisens vexlingar inom landet belysas närmare af Bil. 11. Väganläggningar till skogsdriftens underlättande Inom de norrländska länen hafva spångvägar anlagts för att underlätta samfärdseln mellan de särskilda skogstrakterna. I Bergslagsdistriktet ha nya vägar anlagts och förbättring af gamla vägar egt rum å Ramningshult och Grrönbo m. fl. kronoparker. I Östra distriktet har öfver Jönåkers allmänning en väg till Strångsjö jernvägsstation kommit till stånd. Inom Vestra distriktet har 8,579 meter ny väg och inom Smålands distrikt 5,760 meter likaledes ny väg blifvit anlagd, hvarjemte gamla vägar å en sträcka af 21,369 meter blifvit iståndsatta. Inom Södra distriktet har förbättring af gamla och anläggning af nya vägar utförts. Kostnaderna för samtliga dessa arbeten belöpa sig till 21,699 kronor. I kronans flottleder inom Norrbotten, hvarest en särskild flottledsingeniör äfven detta år varit anstäld för skogsväsendets räkning, hafva följande arbeten blifvit anordnade och utförda: i Pajala revir har rensning egt rum i Lainio elfs nedre lopp, hvarjemte i Kangosforsen en del sprängningar verkstälts och ledkistor uppbygts. I Torneå revir har ledbom och stenkistor anbragts vid Ekfors i Puostijoki flottled. I Råneå revir har upprensning af Hvitträskbäcken i det närmaste blifvit fullbordad. I Jockmoeks revir: strömrensningar vid och of vanför Harspränget, reparationer af Naustadammen samt utvidgning af samlingsbommen i Vajkijaur. I Norra Piteå revir: reparationer i Bölsmansån, Sikån och Hvitbäcken. I Norra Arvidsjaur: byggnader i Trollforsen i Pite elf. I Södra Arvidsjaurs revir: reparationer å byggnaderna i Svärdelfven och Nautijaurbäcken. Kostnaden för dessa arbeten uppgår till 63,606 kronor. Skogstorpsanläggningarne inom kronoparkerna i Norrbottens län hafva under året ökats med 9. Vid årets slut funnos 159 st. dylika anläggningar. Dessutom äro 7 skogstorp beviljade för anläggning men ännu ej definitivt upplåtna; och hafva för samma ändamål ytterligare 11 nya lägenheter blifvit under året undersökta och kartlagda. Hägnadsarbeten å allmänna, under skogsstatens förvaltning stående skogar hafva under året förekommit i södra och mellersta delarne af landet och hafva hufvudsakligast afsett att bereda skydd åt skogsåterväxten. Förutom reparationer a äldre gärdesgårdar hafva under året 83,513 meter blifvit inhägnade för en kostnad af 7,957-ss kronor. Dikningsarbeten, bestående af såväl upptagande af nya som rensning af äldre diken för torrläggning af vattensjuk mark a de allmänna skogarne, hafva utförts inom 42 revir till en sammanlagd längd af 152,019 meter, hvaraf 127,089 meter nya diken. Kostnaden härför har utgjort 16,540 kronor. Under berättelseåret har frösättningen hos tallen likasom under de närmast föregående åren ej varit tillfredsställande. Tillgången på 2-årig tallkott var nemligen mindre god och på 1-årig sådan ringa. Tillgången på grankott var i motsats till föregående år obetydlig och af dålig beskaffenhet. Skogsodling och åtgärder för återväxtens främjande. I de norra distrikten, der timmerblädningsbruket användes, söker man i mån af af sättningstillfällena i allmänhet att vid utsyningen tillgodose återväxtens behof af utrymme och ljus, hvarjemte i särskilda fall hyggesrensningar och markberedningar utföras. Sådd eller plantering förekommer i det hela ännu undantagsvis. Inom Norrbottens distrikt hafva hyggesrensningar utförts i södra Piteå, Luleå och Jockmoeks revir samt markberedningar i det förstnämnda reviret. A inalles 152 har har sådd egt rum. De efter de sista årens sådder uppkomna plantorna förete i de flesta fall ett lofvande utseende. Plantering med sibirisk lärk har försökts i Luleå och södra Piteå revir. Vesterbottens distrikt: Rensningshuggningar dels med dels utan markberedning hafva egt rum. Tidigare utförda tallfrösådder hafva lemnat goda resultat. Mellersta Norrlands distrikt: Under året hafva sådder utförts å 288-80 har och hjelpkultur a 20 har. Hygges-

VI Skogsodling. Skogseldar. Skador å skogen. rensning har verkstälts å 111 har. Ä de skogar, som ligga i närheten af jernväg eller vid vattendrag, som leda till jernväg, erbjudas alltmer tillfällen att till kolning afsätta aftall a timmerhyggena samt oväxtlig skog, hvarigenom vinnes en för återväxten gagnelig rensning. Geflr-Iiala distrikt: Skogsodling, hufvudsakligast genom sådd, har utförts a tillhopa 297-09 har och hjelpkultur å 19-2<> har, hvarjemte planteringar och anläggning af plantskolor m. m. utförts. Äfven markberedningar och hyggesrensningar hafva utförts på flera skogar. Arets sådder synes i allmänhet hafva gått väl till. Bergslagsdistriktet: Fullständig skogsodling har verkstälts å 477-oe har, hvarjemte hjelpkultur egt rum å 509-92 har. Kostnaden för den fullständiga skogsodlingen uppgår till 7,741-oo kr. eller i medeltal för hektar till 16-23 kr. samt för hjelpkulturen till 6,893-4 7 kr. eller i medeltal för hektar till 13-52 kr. I allmänhet har användts rutsadd, och plantering endast såsom hjelpkultur. På sina ställen har risbränning skett före skogsodlingen. Såväl sådder som planteringar hafva lyckats ganska bra. Återväxten är i allmänhet god å de under skogsstatens vård och förvaltning stående skogarne samt å öfriga allmänna skogar ganska tillfredsställande, sämst uti vissa delar af Olands och Enköpings revir, der markens benägenhet att gräsbindas försvårar återväxtens uppdragande. Från revirens plantskolor hafva åt enskilda dels gratis utlemnats 45,000 st. tvååriga granplantor dels försålts 31,000 st. plantor af olika trädslag. Östra distriktet: Ihållande torka under våren och försommaren orsakade mer eller mindre skada ä skogskulturerna och i synnerhet å sådderna. Tillsammans äro 400 har fullständigt skogsodlade och 451 bar hjelpkultiverade med en sammanlagd kostnad af 15,887 kr. Återväxten är å kronoparker och häradsallmänningar med högst få undantag god eller åtminstone medelmåttig. Äfven öfriga allmänna skogar ega till större delen god eller åtminstone medelmåttig återväxt, ehuru på sina ställen försenad. Vestra distriktet: Fullständig skogsodling har under året utförts å 1,126-24 har för en sammanlagd kostnad af 22,444-97 kr. eller i medeltal 19-»3 kr. per har. Dessutom ha hjelpkulturer utförts för en sammanlagd kostnad af 8,695-95 kr. Skogsodlingen har till öfvervägande delen utförts genom sådd och har plantering i större utsträckning endast egt rum vid hjelpkulturerna. Återväxten å de allmänna skogarne är i allmänhet god eller medelmåttig. Smålands distrikt: Återväxten uppdrages hufvudsakligen genom sjelfsädd från fröträd, men der denna slagit fel användes skogsodling, och har under året 206-12 har hjelpkultiverats för en kostnad af 2,681-0 6 kr. A äldre kalmarker samt å sådana af verkningstrakter, der sjelfsådd af en eller annan orsak ej är att påräkna, har fullständig skogsodling verkstälts. Tillsammans har under året fullständigt skogsodlats 733\->~ har för en kostnad af 15,335'73 kr. eller i medeltal omkring 20 kr. per har. Ihållande torka under försommaren orsakade rätt stor skada på återväxten och kulturerna. Detta var i synnerhet fallet i Kalmar läns kusttrakter, der nederbörden på våren som vanligt var betydligt mindre än i distriktets öfriga delar. Södra distriktet: Skogsodling verkställes medelst såväl sådd som plantering, utom i Engelholms revir, der endast plantering användes. Sammanlagdt har genom fullständig skogsodling och hjelpkultur skogsodlats 1,624-43 har, hvaraf endast inom Hallands revir 984-58 har, för en sammanlagd kostnad af 39,848-6 9 kr. eller i medeltal 24-5 8 kr. per har och synes kulturerna i allmänhet hafva gått bra till. Skogseldarne hafva under berättelseåret ej haft den utsträckning som man kunnat befara under den varma sommaren, hvilket torde bero på den omständigheten, att nederbörden i de flesta orter var riklig under försommaren. I Norrbottens distrikt uppgifves endast omkring 20 har blifvit afbrända. Inom Vesterbottens distrikt hafva skogseldar förekommit på jemförelsevis få ställen och inalles omfattat 240 har. Inom Mellersta Norrlands distrikt hafva endast några mindre skogseldar förekommit å de allmänna skogarne. I Gefle-Dala distrikt hafva skogseldar af någon betydenhet endast förekommit inom Särna revir, der 178 har blifvit afbrända å Fuludalens och Gröfveldalens kronoparker. I Bergslags distrikt har å Ulleråkers häradsallmänning omkring 15 har af bränts, dock utan att den äldre skogen tagit någon afsevärd skada, och å Stora Laggåsens stomskog 4 har, äfven här iitan att förorsaka afsevärd skada. A Hammars indragna militieboställe och Lindenäs komministersboställe afbrändes å hvartdera stället V 2 nar ungskog. Från Östra distriktet omnämnas skogseldar endast från Gripsholms revir nemligen å 4-7 7 har å kronodomänen Skabro samt i Daga revir, der 10 ar plantskog afbrändes på Daga häradsallmänning. I Vestra distriktet har O - 5 o har af bränts å kronoparken Skagersholm, hvarjemte 7 har ung och medelålders skog genom eld skadats å kronoegendomen Svensland, äfvensom 3 har å biskopslöningshemmanet Marskaby. Från Smålands distrikt omnämnas inga skogseldar. I Södra distriktet har pä Ullasjö kronopark 17 har ljungmark afbränts, hvaraf 15 har voro skogsodlade. Skogsinsekter. Snytbaggen (Hylobius abietis) har liksom föregående år förekommit på vissa ställen så ymnigt, att åtgärder måst vidtagas exempelvis i Örbyhus och Svältornas revir, der ett stort antal af denna insekt insamlats. I Svärdsjö och Envikens socknar af Kopparbergs revir samt i Österdalarnes och Gestriklands revir har sprittlarfven (Lophyrus pini) anstalt ganska stor.skada. På våren och försommaren skadades den unga och medelålders tallskogen utaf tallstekeln (Lophyrus rufus) inom Örebro och Askersunds revir. På kronoparken Tysslingen i Askersunds revir samt å kyrkoherdebostället Nolby stom i Arvika revir har Tomicus-arter gjort ganska stor skada. I östra delen af Malmöhus revir hafva ollonborrlarver uppträdt i stor mängd och gjort ansenlig skada, i synnerhet ä plantskolor. Förutom den hvarje år uppträdande tallstekeln hafva tallkottvecklaren (Tortrix buoliana) och märgborren (Hylesinus piniperda) gjort ej obetydlig skada på Kolleberga kronopark, och hafva lilla ollonborren (Melolontha hortensis) samt sprittmaskar härjat i Hallands revir. Parasitsvampar. I de norra och mellersta reviren af Norrbottens distrikt har Chrysomyxa Ledi angripit granbestånden från den fotshöga plantan till det utvuxna tim-

Skador å skogen. Skogsåverkan. Enskildes skogar. VII merträdet. Någon fullständig uttorknmg at hela träd har dock ej förmärkts, blott barren å sista årsskotten hafva gulnat och slutligen affallit, hvarigenom någon tillväxtförlust befaras. På Kolleberga omnämnes afsevärda angrepp af Peridermium pini accicola (blåsrost), Agaricus melleus och Polyporns sulphureus. Stormskador af svårare beskaffenhet omnämnas bufvudsakligast i Norrbottens distrikt, der i Pajala revir en eyklonartad storm öfvergick kronoparken vid Lejpiojoki. A en gata af ett par hundra meters bredd och inemot två kilometers längd kullvräktes all skog. Omkring 600 af de gröfre träden hafva utstämplats och försålts. Afven från Tärendö och Norra Piteå revir omtalas liknande företeelser; inom sistnämnda revir hafva sålunda å en trakt omkring 2,800 träd stormfälts. Inom Bergslags-distriktet vållades stor skada genom en orkanlik storm den 7 Oktober. Största förödelsen skedde inom Olands, Enköpings, Vesterås, Karlstads, Arvika och Elfdals revir. Ofriga skador på skogen. Ett par skiften å Bibbingslunds kronopark ha i betydlig grad lidit af grantorka. Rådjur omnämnas göra skada på kronoparken Omberg, Göstrings häradsallmänning samt kronodomänerna Ekeby och Bleckenstads skogar. Eran Eammarps flygsandsfält i Hallands revir omnämnes att harar gjort skada å björktelningar och rådjur ä tall, gran och lärkträd. A Vindrups komministerboställe hafva åkersorkar skadat en tallsådd. Skogsåverkan å de allmänna skogarne har i nämnvärd utsträckning förekommit endast i Norrbottens och Vesterbottens län; och utgör det olofligen afverkade virket (Bil. 12): som understödja enskilda skogsodlare genom tillhandahållande af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke ma till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, och ej heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde. Detta anslag har lordelats på sätt nedanstående tabell utvisar. Sammanlagda kubikinnehållet af detta virke har beräknats till 11,371 kbm., motsvarande 5,264-6 kbm. föregående år. Med undantag af 231-1 kbm., hvilka icke kunnat afyttras till antagligt pris utan blifvit onyttiggjorda, bar det i beslag tagna virket blifvit försåldt. Genom slcogsstatens försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarna under år 1896 uppgingo till 291, hvarvid svaranden i 179 mål fäldes men frikändes i 21, medan 91 mål vid årets slut voro oafgjorda. Ådömda böter uppgingo till 4,678-30 kr., hvarjemte ådömts skadeersättning med tillsammans 2,300-5 o kr. (Bil. 14). Motsvarande belopp utgjorde år 1895: 4,787-50 kr. i böter och 1,257-7 8 kr. i skadeersättning i 160 mål. Enskildes skogar. Liksom föregående år har för skogsodlingens befrämjande ett extra anslag af 25,000 kronor för ar 1896 beviljats för att tilldelas landsting och hushållningssällskap, Af deima tabell inhemtas, att landsting och hushållningssällskap tillsammans anvisat 73,985 kronor till skogsodlingens främjande. Lägges härtill det på länen fördelade statsanslaget, 25,000 kronor, uppgår hela beloppet för året till 98,985 kronor, i hvilken summa likväl icke blifvit inräknade de belopp, som i vissa län anvisats för skogsundervisningen såsom i Vermlands, Örebro och Södermanlands län. Motsvarande belopp utgjorde för ar 1895 93,050 kronor. Såvidt till Domänstyrelsens kännedom kommit, hafva landsting och hushållningssällskap under året vidtagit följande åtgärder: I Stockholms län hafva 235 har blifvit skogsodlade genom plantering eller sådd. I ITpsala län hafva å 161 ställen utplanterats 231,7(51 plantor af olika trädslag och till 22 skogsegare utdelats 104-3 kg. skogsfrö. I Södermanlands län äro tillsammans skogsodlade 145 har och an-

VIII Enskildes skogar. vända eller utdelade 207 kg. frö. I Östergötlands län hafva 117 har blifvit skogsodlade, hvarvid blifvit använda eller utdelade 194,000 plantor och 140 kg. frö. I Jönköpings län hafva skogsodlats (57 har och hjelpsatts 20 har samt anlagts 3 plantskolor. I Kalmar län hafva inom södra hushållningssällskapets område skogsodlats omkring 48 har. I Kronobergs län hafva skogsodlats omkring 230 har. I Gotlands län äro utplanterade 32,000 plantor och utsådda 14 kg. frö. På Gotska Sandön är genom Kongl. Lotsverkets försorg utsådda 10 kg. tallfrö samt några tusen löfträdsplantor utsatta och i öfrigt fördynerna mot flygsanden förstärkta. I Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län hafva tillsammans skogsodlats omkring 1,438 har. 1 Hallands län hafva skogsodlats 1,045 bar. I Göteborgs och Bohus län anses 1,100 bar hafva blifvit gjorda skogbärande. I Elfsborgs län har anslaget användts till att försätta äldre kalmarker i skogbärande skick och hafva dervid skogodlats 448 har. I Skaraborgs län har jemväl anslaget till större del användts till skogsodling ä af ålder kal mark, företrädesvis å de s. k. Skaraborgs svältorna. I Örebro län skogsodlades på 159 ställen 80 har, hvarjemte genom dikning torrlades 103 har vattensjuk mark. I Vestmanlands län skogsodlades 62 har. I Kopparbergs län har hushållningssällskapet anskaffat frö och plantor, som kostnadsfritt tillhandahållits skogsegare, samt ordnat för insamling och klängning af kottar för länets behof. I Gefleborgs län hafva å 31 olika hemmansdelar 121 har blifvit skogsodlade. I enlighet med den för enskildes skogar i de norra orterna gällande lagstiftning hafva efter derom hos vederbörande skogstjenstemän gjorda ansökningar följande förrättningar och arbeten blifvit under året utförda, nemligen: dels undersökningar för utsyning af undermålig skog inom Norrbottens och Vesterbottens län enligt nådiga förordningen den 19 Mars 1888, hvilka förrättningar haft följande omfattning: T Skellefteå revir å 444 hemmansskogar 145,399 träd utsynade motsvarande siffror år 1895 voro 907 och 572,707; dels utsyning och utstämpling jemlikt 53 och 5(> af nådiga förordningen den 26 Januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket, ni. fl. författningar, a skatte- och frälsehemman inom lappmarkerna och i Särna rocken äfvensoni a hemman med inskränkt skogsdisposition inom öfriga delar af Norrland, för hvilka utsyningar redogöres i tabellbilagan 9 i sammanhang med utsyningar å nybyggen och. stoekfångstskogar; dels ock skogsuppskattning samt upprättande af afverkningsplaner för nyssnämnda slag af hemman, hvilka förrättningar under året fortgått och omfattat: Under föregående år uppskattades skogen vid 304 hemman eller byar, innehållande 209,744-6 3 har. Under berättelseåret hafva mot särskilda arfvoden 25 assistenter varit anstälda med hufvudsaklig uppgift att biträda de ordinarie jägmästarne vid de ofvannämnda förrättningarne. Jemlikt den för Gotland gällande nådiga förordning af den 30 Mars 1894, angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse, har besigtning under året anstalts af vederbörande skogstjensteman å 3 hemmansskogar, der skogsförödelse anmälts hafva egt rum; och blef en af dessa skogar stäld under sådant saluafverkningsförbud, som i nämnda förordning stadgas. I Hallands, Blekinge-Åhus och Engelholms revir befintliga, enskilda tillhöriga flygsandsfält, hvilka stå under skogsstatens kontroll, äro till antalet 19. Under berättelsearet har å 10 af dessa fält meddelats utsyning för afverkning till ett sammanlagdt belopp af 1,337-4 kubikmeter. A flygsandsfält i Hallands revir har utsatts 207,200 plantor och utsätts 15-75 kg. frö. Skogsingeniörernas verksamhet. Ar 1896 hafva till enskildes tjenst varit anstälda fi med statsmedel aflönade skogsingeniörer. Deras verksmahet (Bil. 15) har omfattat 17 af rikets län. Förrättningarna hafva ä 271 förrättnings-

Enskildes skogar. Jagten. IX ställen upptagit sammanlagdt 579 -lagar. Med afseende på torrättningarnas beskaffenhet hafva skogsingeniörernas arbeten bestått uti: hvarförutom undervisning i skogsskötsel vid landtbruksoch andra läroanstalter upptagit 13 dagar samt 82 dagar användts till andra förrättningar, bestående i lemnade råd och upplysningar uti till skogshushållningen hörande frågor. Jagten. Enligt skogstjensteniännens uppgifter hafva till jagtvårdens främjande följande åtgärder vidtagits af landsting, hushållningssällskap, kommuner, jägarförbund m. fl. Norrbottens läns landsting har anslagit 500 kronor för elgens fredande och 300 kr. till premier åt de personer, hvilka framför andra gjort sig förtjenta om utrotandet af räf. Vesternorrlands läns landsting och hushållningssällskap hafva till premier för dödande af rofdjur anvisat ett förslagsanslag af 1,000 kronor. Gefleborgs läns landsting utbetalar skottpenningar för räf, berguf, örn och hönshök med 1 kr. 50 öre. Inom Vermlands län har landstinget anslagit 300 kronor till elgens fredande inom Elfdals öfre härad. För dödande af räf har landstinget utfäst belöning. Inom Örebro län har af anvisade landstingsmedel utbetalts skottpremier för räf med 3 kr., för hök med 1 kr. Vestmanlands läns landsting har liksom under föregående år anvisat ett förslagsanslag af 3,000 kr. till skottpremier för räf, örn, uf, hönsbök samt för kråka. Inom Upsala län har landstinget beviljat medel till»kottpremier, att utgå med 3 kr. för räf och berguf samt 2 kr. för dufhök. Inom Elfsborgs samt Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län hafva landstingen utbetalt skottpenningar för räf. Till premier för dödande af räf har Stockholms läns landsting anvisat 500 kr. Södermanlands läns landsting har utbetalt premier för dödande af räf, örn, dufhök och uf samt för kråka. Östergötlands läns landsting har också utbetalt dylika premier. Gotlands läns landsting har anslagit 1,400 kronor till premier för dödande af rofdjur och deraf 400 kr. särskildt för säl. Domänstt/relteru berättelae för år 1896. Inom Kalmar, Jönköpings, Hallands och Blekinge län har jemväl utbetalts premier för dödande af räf och roffoglar. Jemlikt 20 af nådiga jagtstadgan den 21 Oktober 1864 hafva under året af statsmedel i skottpenningår för dödad varg, lo och jerf utanordnats sammanlagdt 4,930 kr. (Bil. 16) motsvarande 7,150 kr. föregående år. Med afseende å dessa premier galler samma erinran som i föregående årsberättelse, eller att det utbetalda beloppet icke motsvarar summan af premierna för enligt sistnämnda bilaga under året dödade individer af ofvannämnda djurslag, emedan dels skottpenningar nttagits för rofdjur dödade under år 1895, dels å andra sidan premier sannolikt icke uttagits för alla under året dödade djur. Af landsting, hushållningssällskap, menigheter och jägarförbund hafva under året utgifvits penningebelöningar för dödande af räf, örn, uf, hök, korp m. fl. skadliga djurarter till ett belopp af 59,854-9 7 kr. (Bil. 16), under det att för samma ändamål utbetaltes 58,611.35 kr. år 1895. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne, hvilka under berättelseåret af skogspersonalen eller genom dess försorg anhängiggjorts vid domstol, uppgingo till 107. af hvilka 57 slutbehandlades, bvarvid i 49 mål svaranden fäldes men frikändes i 8; öfriga 50 mål voro vid årets slut icke afgjorda (Bil. 19). Ådömda böter i jagtmål, der svaranden fälts, uppgingo till 5,760 kr. och ådömd skadeersättning till 1,559 kr., hvilka belopp under närmast föregående år utgjorde respektive 4,129.30 och 882-so kr. Under berättelseåret hafva enligt från läns- och kommunalstyrelserna inkomna uppgifter inom landet dödats nedannämnda antal rofdjur, nemligen: 15 björnar, 116 vargar, 32 lodjur, 145 jerfvar och 22,536 räfvar. 331 örnar, 561 ufvar, 13,011 hökar samt 131,404 kråkor. Motsvarande siffror för 1895 voro: 21 björnar, 99 vargar, 34 lodjur, 132 jerfvar, 21,611 räfvar, 319 örnar, 683 ufvar, 14,664 hökar samt 108,843 kråkor. Till bedömande af den förlust, som rofdjuren tillfoga landet genom husdjurs dödande, har Domänstyrelsen, med stöd af genom länsstyrelserna bekomna primäruppgifter, upprättat sammandrag, som utvisar att följande antal husdjur blifvit under berättelseåret af rofdjur dödade, nemligen: 4 nötkreatur, 7,247 får, 91 getter, 4,707 renar och 65,517 fjäderfä. Dessa djurs sammanlagda värde har uppskattats till 137,639.85 kr., motsvarande 122,793.22 kr. år 1895. Största penningeförlusten har uppstått i Norrbottens län, utgörande 24,845 kr. hufvudsakligast for 2,190 dödade renar. Af jämförelsen mellan det inom landet såsom premier för dödade rofdjur utgifna penningebeloppet 64,784.9 7 kr. och värdet af de utaf rofdjur dödade husdjuren 137,639-8 5 kr. framgår betydelsen af att anslag beviljas till dylika premier. Angående nyttigt vildt meddelas: Elgen. Elgjagten inom Norrbottens län har under berättelseåret utöfvats i större omfattning än något år tillförne. Sålunda hafva under året med säkerhet dödats 205 djur, motsvarande 111 djur föregående år. Af dessa 205 djur är nära tredjedelen eller 61 st. dödade under förbjuden tid. En ökning i elgstammen omnämnes likväl från Torneå, Råneå och Jockmocks revir. I Vesterbottens 2

X Jagten. Skogsundervisningen. distrikt, hvarest totalt jagtförbud för elg gäller för tiden lcsilt; l!)(')(), säges stammen hafva något ökats. Inom Mellersta Norrlands distrikt uppgifves antalet fälda djur till 157 stycken mot 194 stycken föregående ar. Elgtillgången i Ihilarne och (-restrikland säges vara god. men sparsam i Helsingland. Inom Bergslagsdistriktet synes tillgängen fortfarande vara god, Arvika, Enköpings och Vesteras revir, der minskning försports, dock undantagna. Minst 5'2D st. elgar anses under aret vara fälda inom distriktet. - I Östra distriktet bibehåller elgen sig oaktadt förföljelsen och uppgifves i vissa orter till och med hafva tilltagit. Samma förhållande synes råda inom vissa trakter af Vestra och Smalands distrikt. Inom Södra distriktet finnes fast elgstand inom Oxhults kronopark i Hallands revir, livarjemte ströfvande elgar anträffats långt sydligare. Rådjun-t säges fortfarande vara i stadig ökning i de orter, der detta djurslag förekommer. Htimi. Tillgängen pa hare har i allmänhet under aret varit god. särskildt inom Norrbottens och Yesternorrlands län. Under medelmåttan uppgifves tillgängen hafva varit i demtland och inom de sydligaste länen. Tjäihr och orre hafva inom Norrbottens distrikt haft en medelgod argäng, men i Vesterbottens ytterst dålig till följd af kall och vät väderlek under våren och försommaren. I Mellersta Norrlands och (lerle-dala distrikt har tillgången varit under medelmåttan. Inom Bergslagsdistriktet har tjädern haft en god årgång, men orren minskats. 1 Östra och Vestra distrikten har tillgängen varit medelmåttig. I Smalands distrikt har såväl tjäder som orre haft temligen god argang, och likaså inom Södra distriktet med undantag af Blekinge-Alius revir, der tillgängen varit ringa. Nipiin har i Norrbottens distrikt haft en dålig årgång i det inre af landet, men riklig i kustlandet, särskildt i Luleå och Södra Piteå revir. Inom Vesterbottens, Mellersta Norrlands och Gerle-Dala distrikt har ripan liksom öfrigt fogelvihlt haft en dålig argang. Ita{>]>hitn-scti. Inom de fem sydligare distrikten har tillgången ä rapphöns varit temligen god. med undantag af de östra och Vestra distrikten, der tillgången varit under medelmåttan. Sjöfor/fl. Frän Norrbottens. Vesterbottens och Mellersta Norrlands distrikt omnämnes tillgängen pa sjöfogel varit dålig. Skogsundervisningen. Vid Skogsinstitutet var ordinarie elevernas antal under vårterminen 2;>. hvaraf 17 uti högre kursen. Af dessa utexaminerades med vitsord om godkända insigter i läroämnena."> elever frän högre kursen och ti frän lägre kursen, livarigenom. sedan vid höstterminens början II) elever antagits i högre kursen och 7 i lägre kursen, elevantalet vid berättelsearets slut utgjorde 2!) (Bil. 18). Såväl under varsom höstterminen atnjöto 4 elever stipendier ä >.')() kr. hvardera, för ar räknadt." Den teoretiska undervisningen liar under föreläsningstiderna haft följande omfattning: TJnder vår- och höstterminerna utfördes härunder åtskilliga arbeten, såsom upprättande af olika skogshushållningsplaner med tillhörande karte-renovationer, afvägningsproiiler samt kostnadsförslag för väganläggning och torrläggning af vattensjuk mark. De praktiska öfningarna ute a marken halva omfattat skogskulturarbeten a Bjurfors kronopark samt liniestakning, mätning, kartläggning, afvägning, skogsuppskattning, tillväxtberäkningar, hyggesutsättiiing. virkesutsyning äfvensoni kolning å Bjurfors och Grönbo kronoparker. Till de praktiska öfningarna ute a marken användes under våren 15 dagar och under sommaren och hösten Kö dagar. Af statens H altoysskolof:.sillre i Medelpad, Manna i Upland. Bjurfors i VestmanJand, Ombergs i Östergötland, Hunnebergs i Vestergötland och Kolleberga i Skåne, är Ombergs afsedd att förbereda till inträde vid Skogsinsti-