BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. III. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE STOCKHOLM, 1873.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-7101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) SKOGSVÄSENDET. III. SKOGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse sid Skogsväsendet» 2. Inkomster och utgifter» 2. Kronoparker» 3. Flygsandsfält» 8. Kronomarker» 8. Häradsallmänningar» 8. Öfriga allmänna skogar» 11. Afverkning och virkesförsäljning» 13. Virkesutdrifning» 16. Skogsodling och återväxt» 16. Skogsbevakning och skogsåverkan» 16. Skogseldar» 17. Storm- och insektskador» 17. Enskildes skogar» 17. Jagtväsendet» 18. Jagtvård» 18. Rofdjur» 19. Tillgången på nyttigt vildt» 19. Skogsundervisningen» 19. Skogsinstitutet» 19. Skogsskolorna» 20. Skogs- och jagtförfattningar» 22. Inspektioner» 22. Af Skogsstyrelsen handlagda mål» 22. Bilagor» N:o 1. Försåldt och utsynadt virke å kronoskogarne» 23.» 2. Försåldt virke å andra publika skogar» 25.» 3. Utsynadt virke å häradsallmänningar» 26.» 4. Skogsodlad areal å allmänna skogar» 27.» 5 6. Åverkadt virke å publika skogar» 28.» 7. Af skogspersonalen åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 29.» 8. D:o d:o mot jagtförfattningarne» 30. Table des matières. Rapport au Roi pag Les forêts» 2. Budget forestier» 2. Forêts délimitées du domaine» 3. Plaines de sable mouvant» 8. Forêts non encore délimitées de l'état» 8. Ségrairies» 8. Forêts publiques non comprises parmis les susdites» 11. Exploitation et vente des bois» 13. Transport des bois» 16. Reboisement» 16. Garde des forêts et délits forestiers» 16. Incendies» 17. Ravages par les vents et les insectes» 17. Forêts appartenant aux personnes privées» 17. La chasse» 18. Garde de la chasse» 18. Carnassiers» 19. Gibier» 19. Instruction forestière» 19. L'institut forestier» 19. Les écoles forestières» 20. Ordonnances concernant les forêts et la chasse» 22. Inspections» 22. Nombre d'expéditions traitées par l'administration forestière» 22. Appendices» N:o 1. Bois vendu et marqué des forêts du domaine» 23.» 2. Bois vendu des autres forêts publiques» 25.» 3. Bois marqué des ségrairies» 26.» 4. Étendue reboisée par semence ou plantation des forêts publiques» 27.» 5 6. Bois coupé par délits forestiers dans les forêts publiques» 28» 7. Procès faits aux délits forestiers» 29.» 8.»»»» de chasse» 30.

6 Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en:

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Som det, enligt 1.8 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion för Skogsstyrelsen och Skogsstaten, âligger Skogsstyrelsen, att årligen inkomma med berättelse om skogshushållningen och jagtväsendet samt skogsundervisningen i riket, får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva sådan berättelse för år K. SJcogsttyrehent berättelse för år

8 2 Skogsväsendet. Inkomster. Anslag. Af 1869 ars Riksdag à Sjunde Hufvudtiteln beviljade anslag för skogsväsendet hafva oförändrade utgått med följande belopp, nemligen: å ordinarie stat: extra anslag för 1871: Behållning. Besparingar. utgifter å reservationsanslaget. Då af det till Skogsstyrelsens disposition ställda reservationsanslag, 90,000 R:dr, jemte 1870 ars besparingar â samma anslag, 31,889,56 R:dr, tillika med uppdebiteringar å anslaget i 1871 ars hufvudbok, 1,999,12 R:dr, eller tillhopa 123,888,68 R:dr, jemväl är 1871 uppstått en besparing, som enligt hvad ofvan är anfördt utgjort 55,347,?3 R:dr, här således af detta anslag utgått 68,540,75 R dr, hvilket sednare belopp utgifvits och fördelats under följande titlar sålunda:

9 3 Med afseende å de besparingar, hvilka sålunda, sâväl år 1870 som 1871, uppstått å reservationsanslaget för skogsväsendet, torde böra erinras, att, likasom det vid upprättande af generalkostnadsförslag för år 1870 då ifrågavarande anslag förstå gången disponerades ålåg Skogsstyrelsen tillse det anslagets belopp, 90,000 R:dr, af förslaget ej måtte öfverskridas, hvilket åliggande förorsakade dels inskränkning uti, dels uteslutning af åtskilliga utaf jägmästare förordade kostsammare företag, såsom väganläggningar, vattenaftappningar m. m., som syntes komma att medtaga så stor del af anslaget, att medel till öfriga löpande göromål vid skogsförvaltningen skulle hafva saknats, så hade Styrelsen ock att i öfverensstämmelse med ofvannämnde grund förfara, i fråga om upprättande af 1871 ars underdåniga generalkostnadsförslag, vid hvars ingifvande till Eders Kongl. Maj:t, i November månad 1870, sistnämnde ars besparingar å anslaget ej kunde vara kända och således ej heller tågna i beräkning uti förslaget, hvilket i följd deraf, likasom 1870 ars förslag, mast inskränka sig inom den gifna tillgången af 90,000 R:dr*) Att åter de för hvardera af âren 1870 och 1871 anslagna medlen ej utgått, i följd hvaraf besparingar uppstått, måste tillskrifvas, ej att medlen varit obehöfliga, utan deremot att de arbeten, som jägmästarne vid afgifvande af sina förslag tilltrott sig under året hinna verkställa, och för hvilka således medel blifvit begärda, sedermera i anseende till skogspersonalens fåtalighet mast till större eller mindre del anstå, med anledning af andra arbeten, såsom indelningsförrättningar, skogsundersökningar m. m., om hvilkas utförande under årets lopp särskilda förordnanden meddelats. Ytvidden af kronoparkerna, hvilka förefinnas inom 41 af de 74 skogsrevieren, uppgår till 8,865,137,74 qvadratref med följande fördelning å särskilda skogsdistrikt och revier, nemligen: Kronoparker. 1:sta '*) Utgifterna å reservationsanslaget uppgå dock 1872 till omkring 94,000 E:dr och generalkostuadsforslagct för 1873 öfverstiger 112,000 K:dr.

10 4 2:dra

11 5

12 6 3:dje

13 7 4:de 5:te Skogsdistriktet 6:te

14 Kronans flygsandsfält. 8 Skogshushållningsplaner hafva under året blifvit faststälda: för kronoparkerna Skatan, Struten och Joppträskliden i l:sta distriktet; för Oxsjö östra, Laxsjö östra och vestra, Hundsjö och Naggsjö kronoparker i 2:dra distriktet; samt för kronoparkerna Sundsmarken och Rådaås i 5:te distriktet med en sammanlagd areal af 192,741,65 qv.-ref; hvarjemte arbete med skogsindelning pågått å Gäddsjö, Gräningsvallens, Granâdals, Tierps samt Kungs-Norrby kronoparker. Antalet och arealen af kronans flygsandsfiilt hafva undergâtt förändring så till vida, att Lynga enskilda flygsandsfiilt blifvit till kronan inlöst samt det förutvarande Lynga kronofält och Willshäradsfältet derigenom förenade till ett under benämning Lynga kronofält. Deremot här det enligt Kongl. Bref den 10 Mars 1871 till öfvertagande af kronan bestämda Thorsö flygsandsfält i Blekinge, i anseende dertill att för öfvertagandet bestämda vilkor ej blifvit af förre egarne fullgjorda, icke ännu af kronan emottagits. Kronan tillhöriga flygsandsfält äro sålunda 10, hvilka med en sammanlagd ytvidd af 26,820,95 qv.-ref äro belägna i de två sydligare distriktcn, nemligen: 5:te 6:te Öfverloppsmarker och oafvittrade kronomarker. Häradsallmänningar. Och här den för sistnämnda planteringar upprättade hushållningsplan efter vederbörlig pröfning under âret blifvit faststäld. Någon fullständig kännedom om kronans af öfverloppsmarker och kronomarker i de norra länen bestående skogsegendom här ännu ej erhållits och lärer ej heller kunna vinnas, förr än afvittringarne der fullbordats, ehuru den del af dessa marker, som, oberäknadt Kopparbergs län, i de norrländska länen skulle komma att för kronan återstå, af norrländska skogskomitén antagits till omkring tjugo millioner qv.-ref. Häradsallmänningarne, tillhörande 54 härader, upptaga en areal af 1,272,108,59 qv.-ref, hvaraf under vård och förvaltning af Skogsstaten äro stälda 1,139,614,23 qv.-ref samt under skötsel och bevakning af allmänningsstyrelser 5 allmänningar, innehållande 132,494,30 qv.-ref. De förra äro följande, nemligen: 3:dje

15 9 4:de K. SkogastyreUens berättelse för år

16 10 5:te 6:te De under bevakning och skötsel af allmänningsstyrelser stående allmänningarne äro: 3:dje 4:de 5:te 6:te Nya hushållningsplaner för trenne skogsblock, nemligen ett för hvardera af Långhundra, Oppunda samt Kumla häraders allmänningar och med en sammanlagd ytvidd af 16,441,88 qv.-ref, hafva under året blifvit faststälda, hvarjemte arbete med skogsindelning â âtskilliga andra allmiinningar pâgâtt

17 11 Af boställsskogarne, som i Skogsstyrelsens berättelse för är 186:2 upptogos till 5,668,880 qv.-ref, äro endast följande med en sammanlagd ytvidd af 145,350,55 qv.-ref stälda under Skogsstatens omcdelbara vård och förvaltning, nemligen: Boställsskogar. 3:dje 6:te o A alla öfriga boställsskogar handhafves skötseln och värden af boställsinnehafvarne eller arrendatorer, under kontroll af vederbörande jägmästare. Men hushållningsplaner hafva endast för ett jemförelsevis obetydligt antal af dessa skogar hunnit upprättas och finnas vid 1871 ars utgång blott faststälda för följande boställen, med en sammanlagd skogsareal af 136,196,00 qv.-ref, nemligen: 2:dra 3:dje 4:de

18 12 5:te 6:te För statsverket utarrenderade egendomars skogar. Af hushâllningsplanerna för dessa boställen hafva 15, omfattande en areal af 37,325,35 qv.-ref, blifvit faststälda är Af de skogar, som tillhöra kungsgârdar samt andra för statsverkets räkning utarrenderade egendomar, och livilka i 1862 ars berättelse upptogos till 164,640 qv.-ref, äro följande till orduad hushâllning indelade, nemligen: 3:dje 4:de

19 13 5:te 6:te För 7 af dessa skogar med en sammanlagd areal af 9,042,-'Ï qv.-ref äro husliållningsplanerna faststälda år Af skogar tillhörande allmänna inrättningars hemman, i 1862 ars berättelse upptagna till 370,720 qv.-ref, äro till ordnad hushållning indelade blott följande, nemligen: 4:de Skogar till allmänna inrättningars hemman. 5:te 6:te bland hvilka 3 skogar, med en sammantaga areal af 5,503,01 qv.-ref, fatt sina hushållningsplaner faststälda Hvad beträffar de trenne sednare slagen af publika skogar torde dock böra anmärkas, att husliållningsplaner enligt äldre skogsindelningsmethoder blifvit för ett antal af dessa skogar, utöfver de ofvan anförda, upprättade före är 1867, da först âliggandet att efter behörig granskning fastställa dylika planer öfverflyttades â Skogsstyrelsen. I allmänhet hafva likväl dessa hushållningsplaner ej blifvit vcderbörligen tillämpade. Oberäknadt den virkesutsyning, som egt rum â oafvittrade heinmans och nybyggens omrâden, här, enligt hit ingângna virkesredogörelser för de särskilda revieren, å kronoparker, kronoöfverloppsniarker och oafvittrade kronomarker samt kronans flygsandsplanteringar utsynats och afverkats (Bil. 1): Afverkning och virkesförsäljning: å kronoskogar;

20 14 Härförutom här genom försäljning dels på offentlig auktion, enligt 19 af utsyningsförordningen, dels under hand, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 Oktober 1870, flerårig afverkningsrätt blifvit upplåten â följande inom Vester-Norrlands och Gefleborgs län belägna kronoparkcr, nemligen: i Vester-Norrlands län. i Gefleborgs län. å boställsskogar m. m.; å häradsallmänningar. och hafva dessa upplåtelser, likasom de hvilka under föregående år egt rum, samtliga afsett endast fullmogna och skadade träd af minst 12 decimalturas diameter sex fot från roten. o A Oxsjö östra kronopark, der afverkningsrätten till de gröfre bjelk- och timmerträden år 1870 försâldes, bar, under år 1871, afverkningsrätt för ett pris af 50 öre per träd blifvit upplåten jemväl till skadade timmerträd af mindre dimensioner. Från de boställsskogar, af hvilka andel af köpeskillingen för virket ingâr till Statsverket, hafva 63,010 kubikfot timmer, sparrar och ved blifvit för.sålda, och har från de under Skogsstatens förvaltning ställda boställsskogar, hvilkas behållna afkastning i sin helhet tillfaller löningsfonder, försäljningen omfattat 462,325 kubikfot, hvarjemte af beslagtaget virke â skogar till kronohemman och nybyggen samt stockfångst- och ökeskatteskogar för kronans räkning försâlts 39,432 kubikfot (Bil. 2). blifvit A de under Skogsstatens förvaltning stående hfiradsallmänningarne hafva följande virkesbelopp utsynade dels omedelbart till delegarnes disposition, dels till hägnader och husbehof åt bevakningspersonalen, nemligen (Bil. 3):

21 15 Sedan genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 9 December 1870 bestyret med kronans ekskog blifvit å Skogsstyrelsen och Skogsstaten öfverflyttadt, har, enligt nedanstående tabell, uppå ansökningar af 157 boställsinnehafvare och arrendatorer af publika egendomar samt kronoåboer och kronoskatteegare om utsyning af 20,218 stycken vrakekar, ett antal af 3,257 stycken dylika ekar blifvit af Styrelsen till afverkning beviljadt, hvaraf 1,955 till försäljning för kronans räkning och 1,302 till husbehof med skyldighet att återplantera dubbla antalet. Utsyning sf vrakek. 3:dje 4:de 5:te 6:te

22 Strömrensningar och väganläggningar. Skogsodling och återväxt. Skogsbevakning och skogsåverkan. 16 Ehuru upprensning af de från kronoskogarne ledande vattendragen ej af staten omedelbart bekostas, har dock den försäljning af flerårig afverkningsrätt till fullmoget virke å vissa kronoparker, hvilken ofvan omförmales, likasom enahanda virkesförsäljning föregående år, framkallat omfattande strömrensningsarbeten uti de invid eller genom dessa parker flytande elfvar och åar; och hafva äfven i öfrigt betydande dylika arbeten, hvarigenom äfven ftottningsleder till kronoskogar öppnats, blifvit af enskilda för trävarurörelsen å deras skogar verkstälda, bland hvilka företag må Hämnas fortsatt upprensning af Wistån i Piteå norra revier, samt rensning af nedre loppet af Gunnarbäcken och öfre delen o af Juktån i Lycksele södra revier, af Svartsjöbäcken i Angermanlands norra revier och Jemnån i Herjeåo revier samt af åtskilliga vattendrag inom Angermanlands södra och Helsinglands vestra revier. Bland de till förmån för afsättningen af virke och för skogsförvaltningen i öfrigt företagna väganläggningar a kronoparkerna i de sydligare delarne af landet torde böra nämnas ny väg af 1,020 fots längd å kronoparken Lilla Svältan, äfvensom betydande vaganläggningar å kronoparken Halle- och Hunneberg samt dels nya vägar dels vägförbättringar å kronoparkerna Vestra Kinneskogen, Furubacken, Edsmären och Hillet. Då vid det för de norrländska kronoskogarne antagna hushållningssätt, den s. k. ordnade timmerblädningen, skogsåterväxt efter afverkningen påräknas genom frön från den qvarlemnade skogen, så hafva de skogsodlingsarbeten, som a dessa skogar under året blifvit utförda, inskränkt sig till frösådder å några sådane trakter, der fröträd saknats eller der återväxt af annan orsak uteblifvit. Jemväl å de allmänna skogarnc i mellersta och södra delarne af landet sker uppdragandet af skog i den afverkades ställe hufvudsakligast genom sjelfsådd, men under år 1871 har dock å dessa skogar en areal af 7,474 qvadratref undergått fullständig skogsodling, hvarjemte s. k. hjelpkultur, dels efter skogsodling dels efter sjelfsådd, utförts å G,941,44 qvadratref (Bil. 4). o Från plantskolorna i Kinne och Ahus revier hafva öfver 100,000 plantör kunnat till enskilda för skogsodling försäljas. Liksom år 1870 har ock under det år denna berättelse omfattar den ordinarie skogsbevakningspersonalen i de norra länen förstärkts med extra bevakare, hvilka varit anställda dels med månadsdels med dagafiöning, och hafva kostnaderna för den extra skogsbevakningen stigit till 17,783 R:dr 99 öre, hvilket belopp dock till fullo blifvit ersatt ej blott derigenom, att i de flesta fall det åverkade virket tagits i beslag, utan äfven genom minskning i åverkningarnes betydenhet, till hvilket förhållande äfven verksamt bidragit den i vissa orter, sågverksegare emellan, ingångna öfverenskommelsen, att ej köpa å kronoskogar åverkadt virke, såvidt det ej sedermera blifvit med beslag belagdt och med kronostämpel försedt samt derefter å auktion utbjudet. Utaf de å, kronoskogarne inom landet åverkade och i beslag tågna skogsprodukterna tillhör visserligen det ojemförligt största beloppet (Bil. 5), likasom förut, Norrbottens och Vesterbottens län, der beslagsvirket stigit till 2 masteträd, 690 bjelkträd och bjelkar, 149,940 timmerträd och timmer, 6,12G sparrtrild och sparrar, 470 plankor, 334,426 kubikfot ved och tjäruvirke samt 56 kubikfot tjära, då deremot beslagsvirket à öfriga kronoskogar endast uppgår till 7 bjelkar, 2,210 timmer, 97 kubikfot gärdsel och stör samt 3,375 kubikfot ved, men det oaktadt visar sig för näinnde tvenne län, hvad summan af åverkade bjelkar, timmer och sparrar beträffar, en minskning af 30 procent vid jemförelse med föregående året. Från åtskilliga trakter af Norrbottens län har dock försports, att åverkningar a enskildas skogar oftare förekommit, sedan bevakningen a kronoskogarne blifvit förstärka Af de i beslag tågna virkespartierna har den vida största delen kunnat till antagligt och ofta förmånligt pris för kronans räkning försäljas, hvilket i ej ringa mån torde få tillskrifvas åverkarnes

23 farhåga att virket, om icke nöjaktigt anbud afgåfves, skulle af skogsbetjeningen onyttiggöras och det a huggning samt utdrifning nedlagda arbetet derigenom blifva förspildt. En sådan utväg har nemligen, på det åverkaren ej måtte skörda vinst af sitt lagbrott, hvilket skulle innebära en uppmuntran till fortsatta åverkningar, stundom mast begagnas, i ändamål att förhindra det åverkaren bemäktigade sig sådana smärre i beslag tågna virkespartier, för hvilkas bevakning, i afvaktan på skäligt köpeanbud, särskild personal ej kunnat anställas; men under det år, berättelsen omfattar, har berörda åtgärd endast å 13 bjelkar, 1,82G timmer, 992 sparrar, 194 plankor och 5,000 kubikfot tjäruvirke behöft tilläinpas (Bil. 6). Af skogspersonalen har åtal blifvit väckt (Bil. 7) i 898 mål angående skogsåverkan och hafva i 440 fall förbrytarne blifvit sakfälda, hvaremot i 39 fall svaranden blifvit frikänd. Ett antal af 419 utaf här ifrågavarande mål befunnos vid årets slut ännu oafgjorda. Skade- Böterna i de mål, der åverkaren blifvit sakfäld, hafva uppgått till 22,888 R:dr 50 öre. ersättningen, som blifvit åverkarne ålagd, har utgjort 4,151 R:dr 81 öre. 17 Inom de norrländska kronoskogarne, som ännu för få år tillbaka ofta hemsöktes af förhärjande skogseldar, vanligen förorsakade af ovarsamhet vid uppgörandet af eld ute å marken, visar sig numera större försigtighet i berörde afseende, hvilket förhållande lärer få tillskrifvas, dels det ökade värde, som äfven smärre virke under sednare tiden erhållit, dels ock att befolkningen uppbudats att lemna arbetsbiträde vid släckandet af uppkomna skogseldar och derigenom fatt vidkännas kostnad och tidspillan. Skogseldar hafva med anledning häraf endast till obetydligt antal och ringa utsträckning förekommit. Blott från en af de nordligare fjellsocknarne har underrättelse ingått om antagligen uppsåtligt anlagda skogseldar, hvilka deremot förr ej voro fåtaliga; och har ändamålet med anstiftandet synts vara att afbränna renmossan i skogen, för att derigenom afhålla renhjordarne från nybyggarnes slogar och der upplagdt höförråd. o A Lysings häradsallmänning i Ombergs revier har deremot lofvande ungskog å en trakt af omkring 30 tunnlands vidd af skogseld blifvit förstörd. Inom de tvenne norrländska distrikten hafva å kronoskogarne stormskador af någon betydenhet under året ej förefallit.j Deremot vindfäldes en myckenhet skog å den till tredje distriktct hörande Härjehågna kronopark, skogen till Blomskogs pastorsboställe samt å häradsallmänningarne Tebomarken och Axsjöåsen. Den betydligaste skadan förorsakades dock af de våldsamma snöstormar, som i December månad öfvergingo 4:de, 5:te jemte en del af G:te distrikten, och hvarvid isynnerhet hemsöktes häradsallmänningen Hökensås, Ombergs och Böda kronoparker samt kronoparkerna Halle- och Hunncberg, Sundsmarken, Rådaås och Furubacken, å hvilka båda sistnämnde skadan uppskattats motsvara inemot tio ars afverkning. Någon mera anmärkningsvärd härjning af skogsinsekter har under året endast inträffat å- Blomskogs pastorsboställe i Wermland, der barkborren (Bostrichus) likasom under föregående året anställt svår förödelse å den äldre granskogen, samt å östkinds häradsallmänning, der vifveln (Curculio) angripit de yngre plantbestånden. A Setterbo häradsallmänning har väl sågstekeln (Lophyrus pini) tillfogat den yngre tallskogen skada, men deraf torde ej föranledas annat än någon nedsättning i skogens tillväxt under de nårmaste åren, hvartill äfven följden af de angrepp, som å ekbestånden å Visingsö blifvit gjorda af ekvecklaren (Tortrix viridana), torde inskränka sig, ehuru ansenliga sträckor dervid blifvit aflöfvade. Skogseldar. Stormskador. Skogsinsekter. I följd af fortfarande gynsarama virkeskonjunkturer samt stegradt pris å virke af alla slag, har afverkningen å enskilda skogar inom nästan alla delar af landet under året stigit till en grad, som flerstädes gifvit anledning till farhåga för dessa skogars bestånd. Särdeles inom åtskilliga delar af de norr- Enskildas skog.ar. 3 K. Skogsstyrelsens berättelse för < r ''

24 18 ländska provinserna har detta varit förhållandet. I Piteå södra revier äro de enskilda skogarne så medtagna att skogsskiftena temligen allmänt sakna gröfre skog än sparrar och sparrämnen. Efterfrågan å virke har emellertid varit så betydlig, att äfven dylika skiften funnit köpare. I Unieå revier skall den tilltagande afverkningen flerestädes haft till följd brist på husbehofsvirke för hemmanen. Försäljningar af afverkningsrätt till skogslotter å viss tid, hvarvid köparen antingen förbehåller sig afverkning af all skog eller, hvilket numera vanligen synes vara fallet, rätt till allt virke, som öfverstiger en ofta dock ganska låg minimidimension, hafva i betänklig grad tilltagit, och inom flera socknar såväl i Norrbottens som i Vesterbottens län förefinnes numera knappast någon hemmansskog af betydenhet, hvarå egaren ej försålt rätten till skogens afverkning, hvilken å nybyggen och kronohemman intrader då lägenheterna omförts till skatte. Till och med de skogslotter, som allmogen vid föregående skogsförsäljningar undantagit för husbehofvet, äro nu föremål för dylika köp, hvilka äfven sträcka sig till fjellsocknarne inom Jemtland, der någon afverkning förut, i anseende till skogens ringa värde, ej ansetts kunna ifrågakomma. Jemväl inom Kopparbergs, Vermlands och Vestmanlands län börja de derstädes förut ej så allmänna skogsköpen på viss tid, att alltmera vinna insteg samt att äfven sträcka sig till kolskogarne, hvilka sednare, i följd af högt uppdrifna kolpriser, erhållit ett hittills okändt värde; och enligt skogstjenstemännens hit ingifna årsberättelser, hafva dylika köp inom vissa delar af Östergötlands och Skaraborgs län tagit ej ringa omfång. Inom den skogfattiga provinsen Halland har afverkning af bokskog för export, som förut endast undantagsvis förekommit, numera väsendtligen tillväxt. En bättre vård egnas dock skogarne inom bergslagerne, der, om än afverkningen, för att fylla brukens behof, är högt uppdrifven, ordnad skogshushållning dock blifvit införd å flere af de större bruksskogarne, hvarest jemväl skogsodling af betydande omfattning årligen verkställes. Likaså har inom Södermanlands och Östergötlands län ordnad skogshushållning införts å flera skogar och en ändamålsenligare skogsskötsel börjat visa sig å egendomar med något vidsträcktare skogsområde. Jemväl å vissa trakter af Vestergötland har en bättre skogsvård försports och den tillförene derstädes allmänna afverkningen af pitprops har aftagit så, att inom Slättbygds revier ej någon försäljning af dylikt virke under året skall hafva egt rum. Inom åtskilliga revier af Vestergötland har det biträde vid skogsskötseln, som på Hushållningssällskapens och Landstingens bekostnad stått allmogen till buds, börjat allmännare anlitas och särskildt i Svältornas revier hafva en del hemmansegare vinlagt sig om skogsodling å de käla utmarkerna. o A de större egendomarne i sydligaste delen af landet handhafves skogshushållningen i allmänhet med omsorg. I åtskilliga af de trakter, der den öfverdrifna skogsafverkningen åstadkommit brist på bränsle, har uppmärksamheten rigtats å nödvändigheten att tillgodogöra der befintlig tillgång å bränntorf. Jagtväsendet Jagtvård. Med afseende å jagtvården har under det år berättelsen omfattar ingen annan anmärkningsvärd förändring inträffat, än att den inom Jemtlands och Vester-Norrlands län bedrifna olofliga elgjagten under skidlöpande i någon mån aftagit, men deremot synes elgjagt under tillåten tid idkas vida mer än under föregående året och till och med så, att inom vissa fjellsocknar hänsyn ej tages till bibehållande af erforderlig stam för afveln. Såsom tecken till ett allmännare intresse för en bättre jagtvård må dock omnämnas, att flera jagtvårdsföreningar under året bildats, hvaraf tre ensamt i Småland.

25 Af skogspersonalen har åtal (Bil. 8) väckts i 102 jagtmål, hvilket i 21 fall haft till följd förbrytarnes fällande till ansvar, hvaremot svaranden i 12 fall blifvit frikänd. 69 jagtmål voro vid årets slut oafgjorda. De ådömda böterna hafva uppgått till 2,275 r:dr och skadeersättningen till 599 r:dr. Beträffande de större rofdjuren, Björn, Varg, Lo och Jerf, har förhållandet varit ungefärligen enahanda med det under föregáende året. Deremot hafva Räf och Hönshök, sedan skottpenningar af allniänna medel för dem upphört att utgå, ökats betydligt, särdeles i de södra delarne af landet, hvarifrån ock temligen allmänt förspörjes klagan öfver den skada, som genom dessa rofdjur tillfogas såväl vildbanan som de mindre husdjuren. Också har detta förhållande, på sätt jemväl i den föregáende berättelsen blifvit anfördt, föranledt åtskilliga landsting och kommuner, att utfästa premier för utrotande af räf och hönshök, i hvilket syfte ensamt Kalmar läns landsting anslagit 2,000 r:dr för året, hvadan, derest detta exempel flerstädes vinner önskvärd efterföljd, det torde kunna förväntas att tillökningen af ifrågavarande rofdjursslag kommer att begränsas. o A nyttigt vildt kan tillgången äfven under detta år i allmänhet anses hafva vunnit ej obetydlig tillökning. Så har Elg, som i de norra provinserna fortfarande utbreder sig, oaktadt den å vissa trakter derstädes allt för ifrigt förföljes, inom mellersta delarne af landet börjat visa sig å orter, der detta djurslag i mannaminne ej varit synligt, och å åtskilliga skogstrakter vårdas elgen såsom stam. Vildrenen torde numera förekomma endast inom de nordligaste trakterna af Pajala revier. Rädjuren synas inom Kronobergs län vinna allt större spridning, 1 ] och i trakten af Vexiö förefinnas redan flera rådjursstånd. I Halland deremot har, antagligen tillfölje af vid årets början derstädes rådande köld, rådjurens antal minskats. Någon uppgift om Bäfverns förekomst inom landet har ej o under året ingått. A Hare har tillgången i de norrländska länen varit något sparsammare än under o föregáende år, men i öfriga delarne af landet deremot i allmänhet god. A Tjäder och Orrfågel har tillgången i de norra orterna varit ganskg. riklig, serdeles i åtskilliga kustsocknar, och har äfven i mellersta och södra delarne af landet tillgången med få undantag varit ökad. Hjerpe har i de norra orterna visat ganska god tillgång, i mellersta provinserna deremot sparsammare. Ripor hafva i de trakter, der dessa fåglar vistas, företett ökad tillgång. Rapphönsen hafva äfven under detta år vunnit en ganska betydande tillökning, med anledning af de sednare årens för detta fågelslag gynsamma vintrar. De å Böda kronopark utplanterade Moriporna hafva ej under året varit synliga, och lärer i följd deraf kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida denna fågelart derstädes numera förefinnes. Morkidlor och Beckasiner hafva endast sparsamt förekommit, och å Sjöfågel har tillgången i allmänhet varit ringa. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet räknade vid årets början 8 elever, af hvilka 7 afgingo med vitsord om nöjaktiga kunskaper vid offentlig examen i början af Juni månad. Efter ánställd pröfning, i enlighet med då gällande stadgar för läroverket, antogos derefter 14 nya elever, så att antalet vid årets slut utgjorde 15, af hvilka 4 åtnjutit stipendium à 250 r:dr för året. Den theoretiska undervisningen, som fortgått i öfverensstämmelse med hittills följd plan, har upptagit 332 lektionstimmar, hvarjemte för praktiska öfningar vid institutet blifvit använde 301 timmar, och för dylika öfningar å skogar i landsorten 82 dagar emellan lektionstiderna. De praktiska öfningarna hafva omfattat, förutom kartritning, nivellering och skjutkonst: uppmätning och uppskafning af 3 skogsblock, deraf 1 i Norrland och 2:ne i Vestergötland, med en ytvidd af 31,582 qv.-ref; skogsindelning af 7 skogsblock med en ytvidd af 52,920 qv.-ref; renovation af kartor och indelningshandlingar till 2 af sistnämnde skogsblock; 19 Rofdjur. Tillgång på nyttigt vildt. Skogsinstitutet.

26 Statens skogsskolor: Sillre; Tierp; Omberg; Hunneberg; 20 skogsodlingsarbeten vid institutet och å häradsallmånningarne i Stockholms län, äfvensom gallrin^ar i olika slags bestånd samt virkesutsyning å sistnämnde skogar; hvarjemte med eleverna företagits naturvetenskapliga exkursioner samt besök vid sågverk, fabrik för tillverkning af träpappersmassa, snickerifabrik, skeppsvarf o. s. v., äfvensom å de delar af Svältorna, som blifvit för statens räkning inköpta till kronoparker och derefter planterade med skog. Emot elevernas sedlighet och flit har ej varit något att anmärka. Undervisningen vid statens skogsskolor har under året fortgått i enlighet med stadgarne för dessa läroverk samt omfattat föreskrifna ämnen. Vid Sillre skogsskola i Vester-Norrlands län funnos vid årets ingång 11 lärlingar, hvilka med vitsord om godkända kunskaper utexamincrades, en del i Maj och en del i Juni månad. I de sålunda afgågnes ställe antogos den 1 Oktober 10 nya lärlingar, som äfven vid årets slut qvarvoro och hvilka samtliga åtnjöto stipendium. Den theoretiska undervisningen, för hvilken vid denna likasom öfriga skogsskolor förnämligast begagnats handskrifna kurser, lämpade efter den korta lärotiden, har meddelats under 1,155 timmar. De praktiska öfningarne hafva upptagit 770 timmar, samt omfattat uppmätning, uppskafning och kartläggning af 2ö0 qv.-ref skogsmark; intumning, märkning och kubering af bjelkar och sågtimmer; gallringar; anläggning af plantskolor; sådd af skogsfrö å 20 qv.-ref; plantering å 12 qv.-ref; samt insamling af 60 kubikfot kottar och utklängning af 13 skålp. frö. Såsom under föregående år bestrides lärlingarnes kosthållning af skolföreståndaren mot åtnjutande af lärlingarnes stipendier. Vid Tierps skogsskola i Upsala län qvarvoro sedan föregående år 10 lärlingar, hvilka vid examen i Juni månad afgingo, 8 med vitsord om godkända och 2 med försvarliga insigter. Efter dem antogos i September 11 lärlingar, som vid årets slut åtnjöto undervisning i skolan och af hvilka 10 uppburo stipendium. Den theoretiska undervisningen har upptagit 985 timmar. Till de praktiska arbetena hafva 1,115 timmar anslagits, hvarunder handlagts: virkeshuggning; kubering och gallring; plantskolors anläggning och skötsel; sådd af skogsfrö å 68 qv.-ref, plantering; utsättning af snittlingar, äfvensom kolning i mila. Lärlingarnes kosthållning har bcstridts af dertill antagen person. Ombergs skogsskola i Östergötlands län räknade vid årets ingång 10 lärlingar, hvilka i Juni månad utexamincrades med vitsord om godkända insigter. Fem af dem erhöllo genast anställning såsom skogvaktare. Påföljande 1 Oktober antogos i de afgångnes ställe, bland 23 sökande, 10 nya lärlingar, som vid årets slut qvarvoro vid skolan och der åtnjöto stipendium. Den theoretiska undervisningen har meddelats under 310 timmar. De praktiska göromålen, som upptagit 1,240 timmar, hafva omfattat: uppmätning, taxering och kartläggning af 450 qv.-ref; insamling af kottar och titklängning af frö; anläggning och skötsel af plantskolor till areal af 7 qv.-ref samt plantering å 588 qv.-ref; gallringar; kolning af 2 milor. I tjärubränning samt harz- och pottaskcberedning hafva eleverna äfven erhållit någon handledning. Kosthållningen har fortfarande ombesörjts af skogsrättaren, enligt derom upprättadt kontrakt. Hunnebergs skogsskola i Elfsborgs län hade vid årets början 10 lärlingar, som alla i Juni månad afgingo med vitsord om godkända insigter, hvarefter den 1 Oktober 10 nya lärlingar antogos, hvilka vid årets slut åtnjöto stipendium vid skolan. De theoretiska lektionerna upptogo 758 timmar, och hafva i praktiska göromål af lärlingarne utgjorts 1,320 dagsverken, hvarvid följande arbeten utförts: utstakning och mätning af linier och ytor: kubering af stående och fälda träd samt virkesstaplar; fröträdsställning och markens beredande för sjelf-

27 sådd; insamling och beredning af skogsfrö; handsådd å 79 qv.-ref; plantskolors anläggning och skötsel, dervid lärlingarne dels såsom arbetare, dels såsom uppsyningsman öfver legda arbetare, handlagt alla vid skötseln af en plantskola förefallande göromål; plantering, hvarvid så väl de vanliga som åtskilliga mindre allmänt förekommande kulturmethoder användts; upphuggning af sågblock, timmer, sparrar och ved; hjelpgallring å 38 qv.-ref; sortering af mindre skogsprodukter, såsom qvastris, hank och ärtstör; kolning af en 700 kubikfots mila; plantering af bärande träd och buskar; bevakningstjenstgöring och jagt. Kosthållningen bestriddes af skogsrättaren mot. godtgörelsc af lärlingarnes stipendier. Vid Danielslunds skogsskola i Kristianstads län meddelacles vid årets början undervisning åt 11 lärjungar, hvilka samtlige utexaminerades i Juni månad, då 9 erhöllo vitsord om godkända kunskaper. I Oktober antogos 11 nya lärlingar, som vid årets slut qvarvoro vid skolan och af hvilka 10 åtnjöto stipendium. o Åt den theoretiska undervisningen hafva egnats 880 lektionstimmar och åt de praktiska öfningarne 1,445 timmar. Vid dessa senare hafva följande arbeten blifvit verkställda, nemligen: utstakning och uppmätning af linier och ytor; kubering af stående och fällda träd samt virkesstaplar; fröträdsställning; insamling och beredning af skogsfrö; anläggning och skötsel af plantskola; plantering efter olika methoder å 229 qv.-ref med 108,554 st. plantör af åtskilliga slag; hjelpgallring och rensninghuggning å 105 qv.-ref; virkessortering; kolning af en 300 kubikfots mila; dikningsarbeten; bevakningstjenstgöring och jagt. Lärlingarnes kosthållning har bestridts af dertill särskildt antagen person. Vid Böda skogsskola på Öland funnos vid årets ingång 10 lärlingar, af hvilka i Juni månad 8 utexaminerades med godkända insigter, hvaremot 2 underkändes. I de afgångnas ställe antogos den 1 Oktober 10 nya lärlingar, som äfven vid årets slut qvarvoro vid läroanstalten och der åtnjöto stipendium. Den theoretiska undervisningen har upptagit 372 timmar, hvaremot den öfriga lärotiden blifvit använd till praktiska öfningar, dervid följande arbeten utförts: skogsmätning och liniers utstakning; afvägningar; fröträdsställning och markens beredning för sjelfsådd; insamling och beredning af skogsfrö; undersådd å 32 qv.-ref; kolning af en resmila; anläggning af plantskola å 0,u qv.-ref och skötsel af dylika skolor; sådd af in- och utländska skogsfrön dels i plantskolor och dels i skogen; omskolning af omkring 1,500 plantör; biträde och tillsyn vid utplantering af omkring 230,000 st. plantör af olika trädslag samt snittlingar; hjelpgallringar; rensnings- och beredningshuggningar; kubering af virkesstaplar och stående träd; insamling af skadliga skogsinsekter efter olika fångstmethoder; bevakningstjenstgöring och jagt. Kosthållningen har bestridts af en dertill antagen, utaf lärlingarne aflönad person. Vid Skogshalk enskilda skogsskola, hvilken fortfarande erhåller bidrag af allmänna medel, har undervisningen omfattat samma läroämncn, som eldigt stadgarne för skogsläroverken tillhöra statens skogsskolor. Vid början af året bevistades skolan af 13 lärlingar, af hvilka 12 utexaminerades med godkända kunskaper och 1 afgick utan examen. I de afgångnes ställe antogos 10 nya lärjungar, hvilka vid årets slut såsom frilärlingar njöto undervisning vid skolan. Den theoretiska undervisningen har omfattat 1,600 och de praktiska öfningarne 2,000 timmar. Vid dessa senare hafva följande arbeten utförts: mätning och kartläggning af skogsdelar; utstakning och taxering af årshyggen; fröträdsställningar; skogssådder och planteringar; skötsel af plantskolor; insamling och utklängniug af skogsfrö; kolning af 2 milor under ledning af en särskildt anstäld kolare; bevakningstjenstgöring och jagt. Anledning till anmärkning mot lärlingarnes sedlighet och flit har ej vid någon af skogsskolorna förefunnits. 21 Danielslund; Böda. Enskilda skogsskolan vid Skogshall.

28 22 Skogsundervisning; vid landtbruksläroverk. Likasom föregående är har ej mindre vid de begge landtbruks-instituten än äfven vid åtskilliga af landtbruksskolorna meddclats, efter landtbrukets behof lämpad, undervisning i skogshushållning af skogstjenstemän eller från skogsinstitutet utexaminerade elever. Stadganden rörande skogsoch jagtväsendet samt skogsundervisningen utfärdade år Af de nådiga Förordningar och Bref, hvarigenom under år 1871 föreskrifter meddelats rörande skogs- och jagtväsendet samt skogsundervisningen, torde följande böra omförmälas, nemligen: Skrifvelse till Kammarkollegium den 24 Mars med stadgande att skogstjenstemän skall förordnas närvara vid syner, som i de sex norra länen, i och för bestämmande af flottningstaxa för virke, kunna komma att hållas å sådane vattendrag, hvilka utgöra flottningsleder för kronans virke; samt att, derest syn ej ifrågakommer, skogstjenstemän skall lemnas tillfälle i ämnet sig yttra; äfvensom att Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag i dylika frågor skola delgifvas Skogsstyrelsen, som derefter med afseende á bevakandet af kronans rätt har att, i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den 25 November 1870, göra behörig anmälan. Kungörelse af den 15 September, som bestämmer den klass i resereglementet, efter hvilken skogsinspektörer, direktören vid skogsinstitutet och föreståndare för statens skogsskolor äfvensom kronjägare skola åtnjuta rese- och traktaments-ersättning. Skrifvelse till Skogsstyrelsen den 23 September med bemyndigande att pröfva och besluta i frågor om för skogsstatsboställen begärd skogsfångst- och betesförmån å kronoparker. Kungörelse den 3 November, angående utsträckt fridlysningstid för hjort, till likhet med hvad som för rådjur förut blifvit bestämdt. Skrifvelse till Skogsstyrelsen den 20 Januari, angående fortfarande statsanslag för Skogshalls skogsskola; samt Stadgar för de allmänna skogsläroverken i Riket af den 15 September. Inspektioner. Inspektionsresor hafva företagits dels af Skogsstyrelsens Chef till Carlstrands kronopark i norra Helsinglands revier, i ändamål att ordna erforderlig kontroll vid utöfvandet af den afverkningsrätt, som å denna park för en tid af femton år blifvit upplåten, dels af Styrelsens Sekreterare, till kronoflygsandsfälten i Halland, för att tillse huru skogsodlingen derstädes lämpligast kunde fortskyndas samt till Herrevads kloster, för att å stället inhämta kännedom om hvad som beträffande skogshushållningen vid nämnde publika egendom kunde och borde iakttagas. Af Skog,- styrelsen handlagda mål. Af Skogsstyrelsens arbetsredogörelse för år 1871 har Eders Kongl. Maj:t täckts inhemta att, inbegripet de från år 1870 balancerade mål, Styrelsen under året haft att handlägga 2,226 ärenden, hvaraf 143 i följd af Kongl. Bref och Remisser samt Embetsskrifvelser från Stats-Departementen. Af dessa mål hafva 410 mast balanceras till år Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar S t o rmä k t i g s t e, All e r n adi g s t e Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar, A. E. ROS. C. A. T. JJjörkman. E. O. Wannqvist.

29 Bil. 1. Försåldt virke från Kronoparker, Flygsandsfält, Öfverloppsmarker och Oafvittrade skogar för år

30 24 Forts, af Bil. 1. Till utsyningsberättigade utlemnadt virke från Kronoparker, Flygsandsfält, Öfverloppsmarker och Oafvittrade skogar år Till diverse ändamål användt virke från Kronoparker, Flygsandsfält, Öfverloppsmarker och Oafvittrade skogar år 1871.

31 25 Bil. 2. Försåldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket, år Försåldt virke från boställsskogar, hvilkas hela behållna afkastning tillfaller löningsfond, år Försåldt, åverkadt virke från kronohemman, nybyggen, stockfångst- samt ökeskatteskogar, år K. Skogsstyrehena berättelse för år

32 26 Bil. 3. Till delegares disposition utlemnadt virke från under Skogsstatens förvaltning stående häradsallmänningar, år Till diverse ändamål användt virke från under Skogsstatens förvaltning stående häradsallmänningar, år 1871.

33 27 Bil. 4. Skogsodlad areal å de under Skogsstatens förvaltning ställde skogar år 1871.

34 28 Bil. 5. Åverkadt och i beslag taget virke å allmänna skogar, år Bil. 6. I brist af köpare onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar, år 1871.

35 29 Bil. 7. Förteckning på af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne år K. Sl ogalyreuens berättelse för år

36 30 Bil. 8. Förteckning på af skogspersonalen åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne år 1871.