Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.

Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det gör vi genom att ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker informera och utbilda ge ut tidningen Arbetsliv. Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information. 2009 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Upplaga 2:1 Projektledare Karin Grahn Text Lena Ekenvall, Gun Nise Grafisk form Camilla Laghammar Illustrationer Camilla Laghammar Tryck Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad, juli, 2009 Distribution Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm Telefon 08-402 02 00 Fax 08-402 02 50 E-post info@prevent.se Webb www.prevent.se ISBN 978-91-7365-082-3 Art nr 722

Innehåll Inledning......................................................... 5 Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING........................................ 6 Skyldighet att föra register................................... 8 Krav på läkares kompetens................................... 9 Bly............................................................... 10 Kadmium........................................................ 13 Fibrosframkallande damm................................... 15 Härdplaster..................................................... 18 Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING................................... 21 Buller........................................................................ 25 Vibrationer...................................................... 27 Nattarbete...................................................... 30 Övriga medicinska kontroller................................ 32 Ordlista......................................................... 33 Läs- och Länktips.............................................. 35 BILAGA 1............................................................ 36 BILAGA 2............................................................ 37

Inledning Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Samverkan med de anställda är nödvändig för att arbetet ska bli effektivt, och de anställda har också ett ansvar för att målet om en bra arbetsmiljö med friska medarbetare ska uppnås. De arbetstagare som har speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få sammanställningar av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet, information om de förebyggande åtgärder som sker och om Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. Föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete, afs 2001:1, förklarar hur arbetsgivaren ska göra för att uppfylla sitt ansvar. Många andra föreskrifter kompletterar arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Om kompetensen inom företaget inte räcker för att göra undersökningar och bedöma risker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller annan kompetens utifrån. När hjälp utifrån anlitas ska den få information om vad som kan påverka arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Expertkunskap utifrån är ofta nödvändig för att bedöma de fysiska och psykiska risker som kan finnas och för att föreslå åtgärder för att minimera dessa risker. 5

Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Om arbetsgivaren i den riskbedömning som ska göras enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, upptäckt något som skulle kunna orsaka ohälsa, ska han eller hon åtgärda detta genom förebyggande åtgärder. Kvarstår risken, kan arbetsgivaren ibland behöva erbjuda arbetstagarna en särskild medicinsk kontroll. Vad denna kontroll ska omfatta behöver han eller hon i regel rådgöra med t ex företagshälsovården om. Med medicinsk kontroll menas en medicinsk åtgärd som ingår i arbetsmiljöarbetet. Det kan vara en läkarundersökning eller olika former av hälsoundersökningar. Vid en läkarundersökning måste den undersökte alltid få träffa läkaren och få ställa frågor. För att medicinska kontroller ska vara meningsfulla behöver de vara utformade så att de kan avslöja skadliga effekter av arbetsmiljön. Syftet med kontrollerna kan vara att: Upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön. Komplettera yrkeshygieniska mätningar med biologiska exponeringskontroller, dvs analysera kemiska ämnen i blod, urin eller saliv. Skydda särskilt känsliga individer. Kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter. Förebygga olycksfall i arbeten som innebär risker, t ex arbeten som ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet. Medicinska kontroller kan också syfta till att informera arbetstagarna om riskerna i arbetet och hur man bäst undviker dem. Vid beställning av medicinska kontroller är det viktigt att köpa rätt kompetens. Både teknisk, beteendevetenskaplig och medicinsk kompetens kan krävas för att bedöma om arbetsplatsen och de arbetsförhållanden som finns kan utgöra en hälsorisk. Resultaten på gruppnivå återkopplas till arbetsplatsen så att eventuella hälsorisker kan åtgärdas och förebyggas. Arbetsgivaren har däremot inte rätt att ta del av information om enskilda arbetstagare om inte han eller hon tillåter det. All medicinsk personal har tystnadsplikt. 6

Medicinsk kontroll kan övervägas t ex om: personer i den egna eller liknande verksamheter drabbats av skada olyckshändelser inträffat, eller produktionen, arbetsrutinerna eller bemanningen ändrats. En allmän erfarenhet av att arbetsuppgifter kan medföra risk för ohälsa gör också att arbetsgivaren kan överväga medicinska kontroller. Det kan också vara lämpligt att erbjuda anställda en medicinsk kontroll om de har arbeten med liknande risker som de som omfattas av föreskrifterna. Sådana verksamheter kan vara arbeten på hög höjd som inte omfattas av reglerna om mast- och stolparbete eller skiftarbete som inte uppfyller kraven i reglerna om nattarbete. Andra arbeten kan vara sådana som ställer höga krav på fysisk förmåga eller arbeten som medför allergirisk utan att vara reglerade i några föreskrifter. Olyckshändelser, läckage eller störningar i produktionen som misstänks kunna ha gett upphov till hälsofarliga exponeringar kan också vara skäl till att genomföra kontroller av de personer som kan ha varit utsatta. Vissa arbeten medför ökad risk för olycksfall. Exempel kan vara bilkörning, arbete med giftiga kemikalier eller farliga redskap. Missbruk av alkohol, droger eller läkemedel som påverkar nervsystemet och sinnesorganen är ett särskilt problem. På vissa arbetsplatser har arbetsgivare och arbetstagare gemensamt kommit överens om drogtestning av arbetstagarna för att förebygga olycksfall. Det är lämpligt att parterna utarbetar en policy för hur eventuella problem med missbruk på arbetsplatsen ska hanteras. Viktigt är att missbrukare får stöd att bli kvitt missbruket. Om drogtester används är det viktigt att analyserna är kvalitetssäkrade. Alna kan ge råd till arbetsplatser i alkohol- och narkotikafrågor. 7

Skyldighet att föra register Arbetsgivaren ska föra register över de anställda som genomgår kontroller enligt föreskrifterna. Registret ska innehålla: Arbetstagarens namn. Vilken eller vilka exponeringar/arbeten som föranlett kontrollen. Under vilken tidsperiod exponeringen skett. Resultat av blodprover vid arbete med bly eller kadmium. Resultat av undersökningarna, och, vid bedömning om den anställde får börja eller fortsätta i arbetet eller inte (tjänstbarhetsbedömning), den tidpunkt då kontrollen skedde och vem som utfört kontrollen. Resultatet av undersökningarna kan visa att det behövs åtgärder i arbetsmiljön eller för anpassning av arbetet. Det kan också vara att ange om det finns tecken på att arbetsmiljön har inverkat negativt på en grupp arbetstagare. Arbetsgivaren kan låta företagshälsovården föra register. Detta förutsätter dock att registren finns tillgängliga på arbetsplatsen t ex vid byte av företagshälsovård. Det är även lämpligt att den anställde får tillgång till sina resultat om han eller hon byter arbete. 8

Krav på läkares kompetens Från 1 januari 2008 är huvudregeln att läkare som ska göra en tjänstbarhetsbedömning måste vara specialist i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin eller företagshälsovård. Läkare med f d Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning och som dessutom har arbetat minst två år på heltid inom företagshälsovården får också utfärda tjänstbarhetsintyg. Tjänstbarhetsintyg ska utfärdas vid kontroll av arbetstagare exponerade för eller sysselsatta med: bly kadmium fibrosframkallande damm, t ex asbest och kvarts vissa härdplastkomponenter mast- och stolparbete rök- och kemdykning dykeriarbete. Vid dykeriarbete bör kontrollerna utföras av läkare med dykerimedicinsk utbildning och tandläkare med specialistutbildning. Läkare med dykerimedicinsk utbildning är dessutom behöriga att göra en tjänstbarhetsbedömning för rökdykning samt vid mast- och stolparbete. Särskilda regler gäller för skolläkare inom skolhälsovården. För ytterligare information, se bilaga 1 sidan 36. För de andra medicinska kontrollerna som regleras i föreskrifterna finns inga formella krav på specialistkunskaper, men läkaren behöver ha god kännedom om de anställdas arbetssituation, hälsotillstånd och riskerna i arbetet. Föreskrifterna om yrkeshygieniska förhållanden kräver ofta mätningar i arbetsmiljön. Det behövs kunskaper både om vad den undersökte är exponerad för och om exponeringens ungefärliga storlek för att de medicinska kontrollerna ska kunna utföras och tolkas på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att arbetsgivaren vid köp av hälso- och arbetsmiljötjänst ser till att det finns tillgång till läkare som både har formell och tillräcklig kompetens att utföra kontrollerna. Det är också viktigt att arbetsgivaren försäkrar sig om att det även finns övrig nödvändig expertis, t ex arbetsmiljöingenjörer. 9

Bly Regler för medicinska kontroller vid blyexponering gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexponering kan förekomma. Undantag är om arbetet sker med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent eller i gruva om den enda exponeringen orsakas av bergmaterialet. Arbete med bly kan bland annat förekomma vid metallgjuterier och smältverk, tillverkning av batterier, skrothantering, renovering av föremål samt svetsning och skärning av plåt som tidigare målats med blyhaltig färg, tillverkning av glas, keramik, emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror, tillverkning av vissa plaster och vid tillverkning och användning av ammunition. Arbetsmiljöverket räknar med att 1 000 2 000 personer yrkesmässigt exponeras för bly. Vid arbete med bly ska exponeringen kontrolleras varje år genom mätning av bly i luften om exponeringsnivån är högre än 1/5 av det hygieniska gränsvärdet. Resultaten av mätningen ska skickas till Arbetsmiljöverket. Hälsorisker av bly Akut blyförgiftning kan uppträda efter inandning av höga halter blyrök eller blyhaltigt damm. Symptomen är svåra magsmärtor ( blykolik ) och symptom från nervsystemet. Akut blyförgiftning efter yrkesmässig exponering förekommer knappast i Sverige. Långvarig exponering för bly kan påverka blodet, centrala nervsystemet och njurarna. Bly som kommit in i kroppen ansamlas i skelettet och utsöndras mycket långsamt. Frisättning av bly från ben sker snabbare i samband med graviditet och amning. Bly utsöndras i modersmjölk. Barn, och i synnerhet foster, är mycket känsliga för bly, och inverkan på nervsystemet med risk för mental påverkan finns vid halter som är oskadliga för modern. Därför tillämpas striktare regler för kvinnor under 50 år. Gravida och ammande kvinnor får inte sysselsättas i blyarbete. Kvinnor som blir gravida är skyldiga att meddela arbetsgivaren. Risk för blyexponering utanför arbetslivet finns om livsmedel eller drycker förvaras i keramik med blyhaltig glasyr. 10

Medicinsk kontroll vid blyarbete Kontrollen omfattar dels läkarundersökningar, dels undersökningar av blyhalten i blod. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med bly. Läkarundersökning ska göras innan arbete påbörjas första gången och därefter med högst 3 års mellanrum. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig blyexponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Mätning av bly i blod och äggvita i urin (urinsticka). 11

Ett viktigt syfte med den medicinska kontrollen är att informera arbetstagarna om vikten av god handhygien, särskilt före måltider, och om risken för att bly förorenar tobaksprodukter som förvaras i arbetskläder. Provtagning av bly i blod ska utföras var tredje månad med högst 2 veckors förskjutning framåt eller bakåt i tiden. Ett tillförlitligt laboratorium ska anlitas, gärna ett som är ackrediterat för blyanalyser. För alla anställda med blyarbete gäller att tre kontroller ska utföras med 3 månaders mellanrum, varav en före anställningens början. Därefter gäller särskilda regler för kvinnor under 50 år, se tabell. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningarna och blodproven till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter, namn på den ansvariga läkaren och vilket laboratorium som gjort analyserna ska anges. Vid kontroll av bly i blod ska uppgifterna vara uppdelade på olika intervall för blyhalten i blod för kvinnor respektive män samt för kvinnor också på åldersintervall över eller under 50 år. 12

Kadmium Regler om läkarundersökning och biologisk provtagning gäller för alla som hanterar kadmium eller material som innehåller kadmium så att det finns risk för exponering. Användning av kadmium har minskat och man räknar nu med att endast omkring 400 personer är berörda. De största mängderna kadmium som används i Sverige finns i uppladdningsbara nickelkadmium-batterier. Vissa lödlod kan också innehålla kadmium och metallen kan även förekomma i färgpigment. Det hygieniska gränsvärdet har sänkts till 0,02 mg/m 3 för totaldamm och 0,005 mg/m 3 för respirabelt damm, och på motsvarande sätt har halterna i blod som medför åtgärd sänkts jämfört med tidigare. Arbetsmiljöverkets statistik visar att ytterst få personer måste omplaceras till kadmiumfritt arbete med anledning av sänkningen. Halten av kadmium i luft ska undersökas varje år och resultatet rapporteras till Arbetsmiljöverket. Vid mycket låga exponeringsnivåer (under 1/5 av det hygieniska gränsvärdet) behöver luften endast undersökas vart femte år vid oförändrade arbetsförhållanden. Hälsorisker av kadmium Kadmium är en mycket giftig metall som kan ge påverkan på lungor, njurar och skelett. Lungskada kan uppträda vid inandning av höga halter kadmiumoxidrök. Akuta svåra lungskador eller till och med dödsfall kan uppstå vid kadmiumhalter i luften över 0,5 1,0 mg/m 3 luft. Långvarig inandning av lägre halter kan ge kronisk lungskada. Njurpåverkan är en effekt av långvarig exponering för kadmium, urkalkning av skelettet en annan. Urkalkningen innebär att risken för benbrott ökar. Eftersom kadmium, när det väl lagrats i kroppen, utsöndras mycket långsamt händer det att effekterna upptäcks först långt efter det att exponeringen upphört. Rökare får i sig stora mängder kadmium genom tobaksrök. 13

Medicinsk kontroll vid kadmiumexponering Kontrollen omfattar dels läkarundersökning, dels bestämning av kadmiumhalten i blod och urin, så kallad biologisk exponeringskontroll. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med kadmium. Läkarundersökningen ska göras innan arbetstagaren börjar i ett exponerat arbete och därefter vart tredje år. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig exponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Bestämning av kadmiumhalten i blod och urin. Undersökning av njurfunktionen. Provtagning av kadmiumhalten i blod ska göras var sjätte månad. Om kadmiumhalten vid tre sexmånaderskontroller efter varandra är lägre än 50 nmol/l krävs kontroller endast var tolfte månad. Om halten i blodet hos någon anställd är högre än 50 nmol/l ska arbetsgivaren utreda orsaken och vidta åtgärder för att snarast minska exponeringen. Den som vid något tillfälle har en högre halt i blodet än 75 nmol/l får inte arbeta med kadmium förrän ny kontroll visat att halten sjunkit under 50 nmol/l. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningar och provtagningar till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter och namn på den för undersökningarna ansvariga läkaren ska anges. Dessutom ska, efter undersökning av kadmiumhalten i blod, uppgifterna vara fördelade på kön och olika nivåer av metallen i blodet. Det laboratorium där analyserna gjorts ska också anges. 14

Fibrosframkallande damm Till damm som kan framkalla fibros i lungorna räknas asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. Asbest är nu förbjuden i arbetslivet vad gäller all nyanvändning. All hantering av asbest omges av mycket strikta regler för hur arbetet ska gå till och oftast krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket för att arbetet ska få utföras. Störst risk för exponering i dagens arbetsliv kan finnas då man stöter på asbest vid t ex rivnings- eller underhållsarbeten. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 6 000 personer omfattas av föreskrifterna. Kvarts är ett av de i naturen vanligast förekommande mineralerna och ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter, granit och gnejs. Detta innebär att kvarts förekommer i ett stort antal arbeten, t ex i gruv- och stenindustri, bergskrossning, i järn- och stålindustri, i byggnads- och anläggningsverksamhet, i porslinsfabriker, tandtekniska laboratorier och vissa grenar inom den kemisk-tekniska industrin. Även personer som arbetar med t ex hantering av potatis eller gatusopning kan bli exponerade. Kraven på medicinsk kontroll vid kvartsarbete gäller inte för jordbruksarbete. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 10 000 anställda är exponerade för kvarts i en sådan omfattning att medicinska kontroller krävs. Syntetiska oorganiska fibrer finns av många olika slag. Föreskrifterna om medicinsk kontroll gäller för kristallina fibrer som grafitfibrer och kiselkarbidfibrer, eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer. Kontroller behöver alltså inte ske då sten- eller mineralull eller glasull används. Eldfasta keramiska fibrer används som värmeisolering vid höga temperaturer. Grafit- och kiselkarbidfibrer används vid armering. Specialfibrer kan användas som isolering i flyg- och rymdfarkoster och vid filtrering. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 500 anställda omfattas av föreskrifterna om medicinsk kontroll. Hälsorisker av fibrosframkallande damm Asbest kan orsaka lungcancer (speciellt hos rökare) och cancer i lungsäcken, mesoteliom. Det tar många år innan dessa tumörtyper utvecklas, och de kan uppkomma många år efter det att exponeringen upphört. Vid hög exponering kan också bindväv bildas i lungan, asbestos. En annan följd av asbestexponering är så kallad pleuraplack, förtjockning av lungsäcken, som i sig inte är farligt men är ett tecken på att asbest inandats. 15

Kvarts kan orsaka stendammslunga, silikos. Exponering för kvarts kan även öka risken för lungcancer. Syntetiska oorganiska fibrer misstänks kunna orsaka bindvävsbildning i lungan, lungcancer och även mesoteliom. Misstanken grundar sig på studier av djur, och ännu finns inte säkra bevis för att människan drabbas. Medicinsk kontroll vid arbete med fibrosframkallande damm Läkarundersökning ska göras innan arbetstagaren börjar arbetet och sedan med högst 3 års mellanrum. Kontrollen ska ligga till grund för en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på kompetens hos de läkare som ska utfärda tjänstbarhetsintyg. Det kan vara lämpligt att kontrollerna fortsätter efter det att arbetet upphört, även om det inte finns några krav på att arbetsgivaren ska bekosta sådana undersökningar. Det beror på att det kan ta lång tid att utveckla sjukdomarna. Sammanställda uppgifter om resultatet av de medicinska kontrollerna ska skickas till Arbetsmiljöverket. Sammanställningen ska innehålla uppgifter om antalet undersökta, vilka arbetsuppgifter de haft och namnet på ansvarig läkare. 16

Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten, speciellt avseende dammexponering. Uppgift om tobaksbruk. Uppgift om tidigare sjukdomar. Uppgift om symptom som kan kopplas till exponeringen. Undersökning av lungor och hjärta. Lungröntgen. Andningsprov, så kallad spirometri. Lungröntgen ska göras före anställning och sedan vid den tredje kontrollen, alltså efter 9 år. Därefter ska röntgen göras vid vartannat undersökningstillfälle. Andningsprov ska göras på samma sätt varje gång så att jämförelse kan ske med tidigare prover. Arbetstagare som har lungsjukdom eller nedsatt lungfunktion är inte tjänstbar i exponerat arbete. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) orsakad av rökning kan innebära förbud mot fortsatt arbete. Enkla pleuraplack innebär inte förbud. Det är mycket viktigt att arbetstagarna informeras om de ökade risker för lungsjukdomar som finns hos rökare jämfört med ickerökare som arbetar med fibröst damm. 17

Härdplaster Härdplaster finns i många produkter, t ex lacker och limmer. Till härdplasterna räknas uretanplast (polyuretan), fenoplast, epoxiplast, akrylatplast, aminoplast och esterplast. Vid hantering av härdplaster förekommer bland annat isocyanater, akrylater, organiska syraanhydrider och aldehyder. Exponering kan förekomma inom vitt skilda yrken som bilplåtslagare, billackerare, gjuteriarbetare, tandläkare, ortopedtekniker, elektronikmontörer och processtekniker inom elektronik. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 35 000 personer ska delta i medicinska kontroller. Hälsorisker av härdplaster Många ämnen som används vid tillverkning av härdplaster är mycket irriterande för hud och slemhinnor och kan också orsaka allergi. Samma risker kan finnas vid hantering av ofullständigt härdade plaster och avfall från härdplaster. Vid uppvärmning bildas produkter som kan innebära stora hälsorisker. Akrylater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor och kan även orsaka astma. Metakrylater är mindre irriterande än andra akrylater. Akrylater kan också orsaka allergiskt eksem. Cyanoakrylater ger allvarliga risker för allergi och astma. Därför gäller särskilda regler om medicinsk kontroll för cyanoakrylater och diisocyanater. Diisocyanater kan ge upphov till allergisk astma, som medför att luftvägarna även reagerar kraftigt för andra irriterande eller starkt doftande ämnen som tobaksrök, parfym eller kall luft. En sådan ökad känslighet kan kvarstå även när exponeringen upphört. Monoisocyanater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor. Epoxiplastkomponenter orsakar allergiskt eksem. Vid tillverkning av epoxiplast används ibland organiska syraanhydrider som redan vid mycket låga halter i luften kan ge allergiska symptom från luftvägarna. Styren, som används vid tillverkning av esterplast, är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka symptom från centrala nervsystemet. Medicinsk kontroll vid arbete med härdplaster De medicinska kontrollerna är obligatoriska, dvs den som ska anställas och de som arbetar med komponenter av härdplaster måste genomgå kontrollerna för att få arbeta. 18

Detta gäller dock inte vid arbete med esterplaster, där det är obligatoriskt för arbetsgivaren att erbjuda hälsokontroll men frivilligt för arbetstagarna att delta. Vid arbete med diisocyanater ska undersökning göras före anställning, efter 3 6 månader och därefter vartannat år. Undersökning ska också göras om en anställd får besvär. En tjänstbarhetsbedömning ska genomföras. Från 1 januari 2008 gäller att läkaren måste ha speciell kompetens för att få utfärda intyg om tjänstbarhet. Vid arbete med esterplast ska undersökning erbjudas före anställning, efter 6 år samt om besvär uppträder. För övriga härdplaster gäller att undersökning ska göras före anställning och om besvär uppstår. Rådgivning är ett viktigt syfte med kontrollerna. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten. Uppgift om rökning. Uppgift om tidigare sjukdomar eller besvär från hud eller luftvägar och om allergier. Undersökning av hud och luftvägar. Andningsprov (spirometri). Vid arbete med esterplast dessutom undersökning av symptom från nervsystemet. 19

Vid exponering för diisocyanater är en anställd inte tjänstbar om han eller hon har astma eller annan lungsjukdom som riskerar att försämras av arbetet. Förbud mot arbete gäller även vid överkänslighet mot diisocyanater (och organisk syraanhydrid). Vid arbete med övriga härdplaster krävs inte tjänstbarhetsintyg och en anställd med hälsoproblem kan själv avgöra om han eller hon vill fortsätta i det exponerade arbetet. För sammanfattning av föreskrifterna, se bilaga 2 sidan 37. Tabellen är sammanställd av Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. 20

Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING Höjdarbete i master och stolpar Som höjdarbete räknas arbeten som utförs mer än 13 meter över underlaget. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 3 000 personer ska delta i medicinsk kontroll, men det kan vara lämpligt att även andra som arbetar på hög höjd får genomgå kontroll. Hälsorisker vid höjdarbete De största riskerna är att ramla ner eller skadas av nedfallande ismassor, verktyg eller andra föremål. Arbetet innebär ofta klättring på stegar vilket kräver god kondition. Påfrestningarna ökar om arbetet sker vid kall väderlek eller kraftig blåst. Den fysiska 21

belastningen av arbetet ställer stora krav på hjärtat och cirkulationsorganen. Arbetsplatserna är också ofta svårtillgängliga vilket medför svårigheter att få hjälp vid olycksfall eller akut sjukdom. Medicinsk kontroll vid höjdarbete Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan höjdarbete påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta på hög höjd. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda sådana intyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria, speciellt sådan sjukdom som kan ge akut påverkan på medvetande eller orsaka annan plötslig svaghet. Kroppsundersökning med bestämning av blodtryck och eventuell tendens att blodtrycket sänks då man står. Undersökning av hjärta och lungor. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Undersökningen kan också behöva omfatta kontroll av synskärpa och hörsel, balansoch rörelseorgan, nervsystemet, tecken på diabetes eller genomförande av dopingtester. Rök- och kemdykning Föreskrifterna gäller rök- och kemdykning som utförs i kommunal eller statlig räddningstjänst eller av räddningsorganisation inom industrin, räddningsföretag eller liknande. Föreskrifterna gäller inte inom industrin om arbetet beräknas medföra endast måttlig fysisk ansträngning. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 4 000 anställda ska genomgå medicinsk kontroll. 22

Hälsorisker vid rök- och kemdykning Räddningstjänstens personal är utsatt för mycket stora risker, både genom insatser vid extrem hetta och på grund av risk för explosion, ras m m. Rökgaser är också mycket giftiga. Det är förbjudet för gravida och ammande att arbeta med rök- och kemdykning. Arbetet ställer mycket stora krav på fysisk förmåga. Medicinsk kontroll vid arbete med rök- och kemdykning Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan arbete med rök- eller kemdykning påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta med rökeller kemdykning. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs speciella krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda tjänstbarhetsintyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria. Kroppsundersökning. Bestämning av den fysiska arbetsförmågan genom konditionstest. Det ställs särskilda krav på vilken belastning den anställde ska klara av för att få arbeta. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Efter 50 års ålder krävs arbetsprov årligen. Bedömning av muskelstyrka och förmåga att tåla värme. Till och med 1 januari 2008 fick konditionstestet ske på cykelergometer, men därefter ska provet ske på rullband och arbetstagaren ska vara klädd i full skyddsutrustning. Rullband finns inte på alla ställen där arbetsprov görs. Dykeriarbete eller annat arbete vid förhöjt tryck Föreskrifterna gäller vid arbete som utförs under vatten och vid arbete med förhöjt tryck, t ex i tryckkammare. Sammanlagt räknar Arbetsmiljöverket med att cirka 500 personer berörs av föreskrifterna. 23