Framtidsstudie 2010 En studie framtagen av EIO, SEF och EUU +20% 2010 2009 2008 2007 2006
BAKGRUND För att stå rustade inför framtiden och de förändringar som kan förväntas, beslutade Elektriska installatörsorganisationen (EIO) och Svenska elektrikerförbundet (SEF) i juni 2005 att gemensamt genomföra en omfattande framtidsstudie av hur branschen kan förväntas se ut om 5 år. Senare tillprolog INSPIRATION & STRATEGI Syftet med denna rapport är att presentera slutsatserna i framtidsstudien och att inspirera läsaren till egna tankar om framtiden och hur utvecklingen kan se ut för det egna företaget/arbetssituationen. Den ska också kunna ligga till grund för strategiskt utvecklingsarbete på olika nivåer. Förslag till egna frågeställningar hittar du på sid 35. Elinstallationsbranschen har genomgått en omfattande omvandling och utveckling, men branschen står också inför stora förändringar i framtiden. Snabb teknikutveckling pågår, nya delbranscher tillkommer bl a inom larm, säkerhet och data och nya inköps- och produktionsprocesser i byggbranschen utvecklas ständigt. Dessutom kommer utvecklingen inom EU i allt högre grad att ställa nya krav på branschen i framtiden. kom även Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter (EUU) som uppdragsgivare. Uppdraget att leda framtidsstudien gick till Förändringskompaniet - 3c AB med Industrifakta AB som leverantör av statistik och prognoser. Arbetet startade i augusti med en tidsplan att studien skulle vara klar under våren 2006. Studien överlämnades till uppdragsgivarna i februari. Baserat på framtidsstudien har denna komprimerade utgåva producerats. I denna version har en stor del av statistiskt underlag och beskrivning av studiens upplägg skalats bort och fokus har satts på presentation av resultatet och slutsatserna i studien. Den ursprungliga rapporten finns tillgänglig hos EIO, SEF och EUU.
hur? 50 DJUPINTERVJUER Studien är upplagd på så sätt att basmaterial i form av statistik och prognoser har levererats av Industrifakta. Detta material har vägts samman med svaren från drygt 50 djupintervjuer gjorda med nyckelpersoner inom och utanför branschen. De grupper vi intervjuat har varit representanter för branschen, konsulter, materialleverantörer, byggföretag, industriföretag, fastighets/bostadsbolag, organisationer, kommun/stat samt forskare. Styrgruppen och Förändringskompaniet bestämde gemensamt att se på framtiden i ett 5-års perspektiv. Detta perspektiv bedömdes vara lagom långt för att kunna göra realistiska bedömningar av framtiden. Längre perspektiv innebär alltför stora osäkerhetsfaktorer för att vara tillräckligt tillförlitliga. Antaganden och slutsatser har gjorts med ledning av en jämförelse mellan de svar vi fått fram genom intervjuerna och det material vi fått i form av statistik och prognoser. Många av de personer som intervjuats eller på annat sätt berörts av studien har uttryckt sig mycket positivt om att branschen tar detta grepp och gör en framtidsstudie. Det uppfattas av de flesta som ett mycket bra initiativ, vilket bl a visas av att i stort sätt alla tillfrågade var intresserade av att ställa upp och bli intervjuade. De intervjuades namn finner du på sista sidan. Stig Larsson, SEF Håkan Pettersson, SEF Jonas Wallin, SEF Ronny Wenngren, SEF Hans Enström, EIO Åsa Kjellberg Kahn, EIO Johan Lysholm, EIO Ulf Pettersson, EIO Jan Siezing, EUU har fungerat som projektets styrgrupp.
BRANSCH- & MARKNADSSTRUKTUR Branschen har en mycket stor företagsbredd. Den består av allt från multinationella jättar över familjeföretag till enmansföretagare och diversehandlare. Den dominerande synpunkten bland de intervjuade är att strukturen kommer att fortsätta se ut ungefär som idag, ett ganska litet antal stora företag, väldigt få mellanstora och ett stort antal småföretag. Branschstrukturen liknar ett timglas. Nedan visas elinstallationer i relation till resten av installationsmarknaden samt hur elinstallationsmarknaden fördelar sig på några delmarknader. INSTALLATIONSMARKNADEN 2004 66,9 miljarder kronor Elinstallationer 38,7 58% 5% 10% 27% Kylinstallationer 3,6 Ventilation 6,6 Värme & Sanitet 18,0 ELINSTALLATIONER 2004 38,7 miljarder kronor Industriprocesser 14,3 37% Svagström 12,4 32% 9% Byggnadsunderhåll 3,5 9% 13% Ny-/ombyggn.bostäder 3,5 Ny-/ombyggn.lokaler 5,0
+20% KRAFTIG TILLVÄXT Sammanfattningsvis kan man säga att denna studie visar att branschen har stora möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Utvecklingen år 2000 t o m 2004 visar på en omsättningsnedgång på 5 procent, medan den förväntade utvecklingen 2004 t o m 2010 pekar på en uppgång på ca + 20 procent. 50 ELTEKNIKMARKNADENS UTVECKLING 2000-2010 Utfall 2000-2004/Scenario 2005-2010 Miljarder kronor - 2004 års prisnivå +5% 45 +4% +2% 0% +2% Historik och scenarier för elinstallationsvolymer är baserade på data från Industrifaktas konjunkturrapportering för EIO, som baseras på intervjuer med elteknikföretag kombinerat med förändringar av byggande, byggnadsunderhåll och industriinvesteringar. Installationer relaterade till kraftproduktion och annan infrastruktur ingår inte i redovisade installationsvolymer. Däremot ingår installationer i byggnader i samband med kommunikationer och annan infrastruktur. 40 35 30 +6% -1% -6% 0% +1% 41,0 40,7 38,4 38,4 38,7 41,0 42,6 43,5 43,5 44,3 46,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
obs! 5 viktiga observationer Möjlighet till stark marknadsutveckling Risk för kapacitets- och kompetensbrist Genombrott för integrerade system Förändrad materialinköpsstruktur bland större beställare Politiska beslut kan påverka branschutvecklingen Här följer nu en beskrivning av de viktigaste observationerna i studien fördelade under några olika rubriker. Med tanke på rubrikindelningen kan vissa utvecklingstendenser beröras återkommande. Under var och en av rubrikerna beskrivs några slutsatser och påståenden som speglar svaren från de intervjuade personerna samt Industrifaktas prognoser. A Marknad B Integrerade system C Bostäder D Kontor & Lokaler E Industri F Arbetsmarknad
marknad A Sammanfattning Störst tillväxt inom svagströmssidan Bredbandsutbyggnaden fortsätter och är ett konkurrensmedel för fastighetsägaren Stora infrastrukturprojekt är på gång Krav på leveranssäkra elnät Energideklarationer kan ge en marknad Ökat larm- och säkerhetsbehov Egna materialinköp bland byggare och industrier
integrerade system B Sammanfattning Integrerade system kommer att öka kraftigt Webbgränssnitt sammankopplar olika leverantörer och styrs av en enhet Övervakning och styrsystem blir viktiga för industrin Data och telefoni växer samman Energibesparingssystem får stort genombrott Elektroniska bokningstavlor, namntavlor i trapphus och dörrar Individuell mätning av värme och vattenförbrukning blir möjligt Bra med systemintegratör i sin organisation
bostäder C Sammanfattning Byggandet av bostäder ökar Prefabricering gör att installationer flyttas från bygget till fabriken Begreppet intelligenta hus blir verklighet Bredbandsnätets och fiberkabelns utbyggnad ger eltekniktjänster Trådlösa system kan komma att växa snabbt Renoveringsbehov av miljonprogrammet Elmätaren kan komma att bli en kommunikationscentral Energibesparing blir viktig Politiska beslut påverkar
kontor & lokaler D Sammanfattning Energibesparande system kan styras och avläsas på distans Traditionellt elektrikerarbete blir mer data, tele, larm och övervakning Behovsstyrda system för ljus, ventilation, dörrar och övervakning blir vanliga Tele och data integreras Teknikfrågorna blir allt viktigare varför installationer kan öka Stora regionala skillnader förväntas
industri E Sammanfattning Automatiseringen fortsätter Industrin investerar Styrning och bevakning kan göras från andra platser Fortsatt utflyttning av industri vägs upp mot ökad teknikgrad Minskning av elkostnader är hög prioritet - egen elproduktion kan vara en möjlighet All nyproduktion webbas upp
arbetsmarknad F Sammanfattning Utländskt material och arbetskraft ökar på stora objekt Rörelsen med arbetskraft mellan Östeuropa och Sverige kommer att avta Fler elektriker kommer att behövas Flera marknadsområden kan tappas till andra Privatmarknaden kräver att hantverkaren blir mer allround Mer teknik i grundutbildningen för elektriker efterfrågas Energismart byggande positivt Svagströmsmarknaden kan attrahera fler kvinnor till branschen Konflikter anses besvärande för branschen
möjlig- heter... Branschen har mycket goda framtidsutsikter och beräknas ha 20 procent högre installationsvolym om 5 år. Det kan öka ännu mer om vissa politiska beslut går branschens väg. Det kan gälla beslut som påverkar den allmänna konjunkturen men också beslut som mer direkt kan påverka elteknikbranschen. Beslut rörande energiproduktion och energianvändning är de områden som mest kan påverka branschen. Varje marknadssegment har en stor eller kanske till och med mycket stor tillväxtpotential vilket beskrivits under avsnitten A-F. Den absolut största tillväxtmarknaden kommer med stor sannolikhet att vara svagströmsmarknaden med tyngdpunkt på integrerade system. Marknadsföring och försäljning är två områden som idag är outvecklade hos många företag. Här finns stora möjligheter till för- bättringar. Särskilt spetsföretagen kommer att kunna nå ut till kunderna på ett bättre sätt med konsekvent marknadsföring och försäljning. Även om marknadsutsikterna ser ljusa ut rent konjunkturmässigt så finns det några områden som kräver insatser från branschen och företagen själva för att slå igenom. Branschorganisationerna kan t ex se till att olika politiska beslut får ett genomslag i praktiken. Ett exempel på detta är energideklarering av fastigheter. Det kan bli en ren pappersprodukt, men med opinionsbildning från branschen kan det ge en god marknad för företagen. Branschinitiativ kan också driva på marknadsökningen. Det gäller t ex opinionsbildning, lobbyaktiviteter och utbildningsinsatser.
... hot... Om företagen inte utvecklas kompetensmässigt inom området svagström med framförallt inriktning mot integrerade system kommer marknaden att tas om hand av andra aktörer. Om inte ledarskapsutvecklingen i företagen fokuseras, kommer det att vara svårt att dra till sig och behålla personal som motsvarar kraven på allt högre allmän och teknisk kompetens. Om tillgången på arbetskraft inte motsvarar marknadens behov kommer marknaden att söka motsvarande tjänster på annat håll. Om företagen inte ställer om sig till att debitera rätt pris på arbete respektive material kommer kundernas direktköp av material att öka. Om inte branschen kommer till rätta med stämpeln som konfliktbenägen, riskeras att kunder och företag söker sig från branschen. Ett annat hot är beroendet av politiska beslut. Detta beroende kan vara både ett hot och en möjlighet. I den här studien verkar möjligheterna vara större än hoten.
vi eller de? RISK ATT TAPPA TILL ANDRA På frågan om vilket nytt område det är viktigast att branschen tar hand om svarade de intervjuade: Integrerade system, data, larm, säkerhet, fastighetsinformationssystem, energieffektivisering samt den marknad som skapas av beslut om omställning till mindre oljeberoende. På frågan om vilket område branschen löper störst risk att tappa till andra nämndes bl a samma områden som det var viktigt att ta hand om. Detta visar tydligt på att dessa verksamheter är mycket viktiga för branschens framtida utveckling.
... IDAG? I MORGON? inspiration! Tanken med den här broschyren är att ge branschgrupper, företag och anställda ett gediget underlag för egna analyser och ge inspiration till utvecklingsinitiativ för att skapa en framtidsinriktad och lönsam bransch. Frågeställningar Diskutera delområde A-F var för sig och fundera över Känns påståendena relevanta för oss? Gör en lista på de mest angelägna utvecklingspunkterna för vårt företag, vår avdelning eller liknande. Vilka av våra marknads- och affärsområden är och kommer att vara mest lönsamma? Fundera över tillväxttakten inom olika delmarknader och hur det påverkar er situation. Hur är kompetensprofilen i företaget och hur bör den se ut om 5 år? Kom igång Som inspiration och för att komma igång med utvecklingsarbetet, fundera över innebörden av nedanstående begrepp och relevansen för dig och ditt företag. Vision? Nisch? Affärsidé? Kompetensprofil? Marknadsföring? Utvecklingsplan? Prioriteringar? Tillväxttakt olika segment? Konkurrens? Styrkor/Svagheter? Möjligheter/Hot? Bredband? Data? Fiber? Integrerade system? Larm? Säkerhetssystem? Övervakning? Energibesparing? Industriinvesteringar? Infrastrukturprojekt? Materialinköp? Opinionsbildning? Prefabricering? Stormeffekten? Regional tillväxtpotential? Branschen kan genom Elbranschens utbildningscenter, EUU, hjälpa till att analysera företagets kompetensbehov. EUU har en unik metod med ett internetbaserat verktyg för kompetensanalys, målbeskrivning och uppföljning av målen som dessutom utgör ett bra underlag för medarbetarsamtal.
Vi tackar följande personer som ingått i studiens djupintervjuer: Anders Englund, Energo AB Bengt Erik Brorsson, SWECO AB Björn Carlsson, Linköpings Universitet Björn Ljung, Bravida Svenska AB Bo Antoni, Sveriges Byggindustrier Bo Kjellstrand, Svensk Energi Bo Kulhanek, Bewator AB Conny Sixtensson, Elektroskandia AB Curt Frennmark, Securitas Systems AB Gunnel Ferm, Elsäkerhetsverket Göte Brännvall, PEAB AB Hans Engvall, Elteknik i Gävle AB Hans Erik Rundqvist, Svenska Elektriska Kommissionen Hans Hallin, Närkes Elektriska AB Ingemar Lindberg, Vinci Energies Sweden AB Jan Kroon, Skanska Sverige AB Jan Nordling, AB Ångpanneföreningen Johan Gjös, Backlunds Elservice AB Johan Lausing, Locum AB Kjell Svensson, Solar AB Kurt Löfgren, SSAB Svenskt Stål AB Lars Birve, MKB Fastighets AB Lars Lundell, Elektriska Installationsorganisationen EIO Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund Marie Qvennerstedt, Lennström El AB Mats Hallberg, Wihlborgs Fastigheter AB Mats Winsa, YIT Sverige AB Nicklas Ljungberg, Sallén Elektriska AB Olle Ehrlen, NCC Construction Sverige AB Ove Lagerkvist, Luleå Tekniska Universitet Per Persson, MAF Arkitektkontor AB Per Sjöstrand, Midroc Electro AB Pär Vennerström, JM AB Peter Friedrichsen, TAC AB Rein Albo, Bostads AB Poseidon Sonny Modig, Boverket Stefan Sandesten, Byggherreforum Sten Hjort, StoraEnso AB Sven Åke Polfjärd, Billerud Skärblacka AB Thomas Hallén, Akademiska Hus AB Ulf Johnson, Johnsons i Åre El AB Yngve Bohlin, Elteknik EEA AB Svenska Elektrikerförbundet SEFs ackordskommitté (Kjell Lindberg, Sten Thunholm, Morgan Andersson Mikael Pettersson, Lars Jansson, Karl-Erik Guldhag, Jimmy Åsberg, Stanley Nilsson, Peter Jönsson, Urban Pettersson). EIO, Elektriska Installatörsorganisationen Rosenlundsgatan 40, Box 17537, 118 91 Stockholm Tel 08-762 75 00 SEF, Svenska Elektrikerförbundet Upplandsgatan 14, Box 1123, 111 81 Stockholm Tel 08-412 82 82 EUU, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Teknikgången 6, Box 545, 611 10 Nyköping Tel 0155-29 29 00