Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Vänerns sydöstra tillflöden 2011 Projektnummer Kund 2145 Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden Version Datum 1.0 2012-04-26 Titel Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Författare Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Framsidefoto: Nossan, station 720 vid Hudene, 2011-10-25,. 2
Sammanfattning Recipientkontrollen på uppdrag av Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden undersöker vattenkvaliteten i Lidans, Nossans, Mariedalsåns, Sjöråsåns och Öredalsåns avrinningsområden. Undersökningarna år 2011 har omfattat vattenkemiska mätningar i sjöar och vattendrag samt bottenfaunaundersökningar i fyra vattendrag och i en sjö. Årets resultat kan huvudsakligen sammanfattas: Näringsämneshalterna i områdets sjöar och vattendrag var höga. Totalkvävehalterna var, med ett undantag, höga till extremt höga i hela området. Även totalfosforhalterna var höga till extremt höga i området, förutom vid stationerna längst uppströms i systemen. Generellt ökar halterna längre ner i vattensystemet. Det går inte att se någon tydlig tendens till minskande halter. Totalt under året transporterades ca 3463 ton kväve och 135 ton fosfor från området ut i Vänern vilket är i samma storleksordning som förra året. Transporterna följde i stort flödena. Under året noterades flödestoppar i februari, mars, september och december. Provtagning utfördes i samband med flödestoppen i mars men i övrigt skedde provtagning generellt vid relativt låga vattenföringar. Fyra bottenfaunastationer i rinnande vatten undersöktes 2011. Bottenfaunan vid stationen lokaliserad längst upp i systemet bedömdes inte vara negativt påverkad av höga näringsämneshalter. Vid övriga stationer tydde bottenfaunans sammansättning på hög näringstillgång, och vid en av dessa bedömdes bottenfaunan vara skadad av halterna. Flera ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedömdes ha förhöjda naturvärden vid två stationer. Goda förhållanden gällande alkaliniteten och ph visar att ingen negativ påverkan av surt vatten förelåg. 3
4
Innehållsförteckning 1. 2011 års undersökningar och metodik... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Provtagningsstationer och frekvens... 7 1.3 Undersökningsmoment och metoder... 8 1.4 Utvärdering... 9 1.5 Väder och vattenföring... 11 2. Resultat... 13 2.1 Lidans vattensystem med Sjötorpasjön... 13 2.1.1 Allmänt... 13 2.1.2 Näringsämen/Eutrofiering... 13 2.1.3 Syre och syretärande ämnen... 19 2.1.4 Ljusförhållanden... 19 2.1.5 Surhetsförhållanden... 21 2.2 Nossans vattensystem och Dättern... 22 2.2.1 Allmänt... 22 2.2.2 Näringsämen/Eutrofiering... 23 2.2.3 Syre och syretärande ämnen... 26 2.2.4 Ljusförhållanden... 27 2.2.5 Surhetsförhållanden... 27 2.3 Sjöråsåns vattensystem... 28 2.3.1 Allmänt... 28 2.3.2 Näringsämen/Eutrofiering... 28 2.3.3 Syre och syretärande ämnen... 31 2.3.4 Ljusförhållanden... 31 2.3.5 Surhetsförhållanden... 32 2.4 Mariedalsåns vattensystem... 32 2.4.1 Allmänt... 32 2.4.2 Näringsämen/Eutrofiering... 32 2.4.3 Syre och syretärande ämnen... 34 2.4.4 Ljusförhållanden... 35 2.4.5 Surhetsförhållanden... 35 2.5 Öredalsåns vattensystem... 35 2.5.1 Allmänt... 35 2.5.2 Näringsämen/Eutrofiering... 35 2.5.3 Syre och syretärande ämnen... 36 2.5.4 Ljusförhållanden... 36 2.5.5 Surhetsförhållanden... 36 3. Referenser... 37 5
Bilagor: Bilaga 1. Provstationer 2011 och punktutsläpp i regionen... 39 Bilaga 2. Vattenkemiska analyser 2011... 45 Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar... 59 Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten... 63 Bilaga 5. Bottenfauna i sjösublitoral... 81 Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller... 89 Bilaga 7. Bedömning av bottenfauna... 97 6
1. 2011 års undersökningar och metodik 1.1 Inledning Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden bildades i mars 2009 genom en omorganisation av Lidan - Nossans Vattenvårdsförbund. Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att kontrollera och följa vattenkvaliteten i fem tillflöden till Vänern: Nossan, Lidan, Öredalsån, Mariedalsån och Sjöråsån, men ska också fungera som en länk mellan Vattenmyndigheten och allmänheten för ett helhetsperspektiv på vattenresurser. Vattenrådet har givit i uppdrag åt att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under 2011. Alcontrol AB ansvarar för de kemiska analyserna och ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av resultaten. Recipientkontrollprogrammet är nytt från 2008 och är en revidering av programmet från 2004. Inga större förändringar har skett sedan föregående program, permanganattalet har tagits bort från de vattenkemiska undersökningarna och absorbans har ersatt färgtalet. Numera ingår även vattenkemisk provtagning av Dättern, vilket tidigare har utförts av Vänersborgs kommun. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Syftet med kontrollen är att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. 1.2 Provtagningsstationer och frekvens Under året har det skett vattenkemisk provtagning i 33 provpunkter i rinnande vatten och i två provpunkter i sjöar (Bilaga 1 och Figur 1). I 24 av provpunkterna i rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, resterande nio provpunkter provtogs varje månad. Provtagningsstation 603 Bäck vid Tångamossen var uttorkad eller bottenfrusen vid två av provtagningstillfällena under året. Även andra provpunkter i rinnande vatten har utgått vid något eller några tillfällen under vintermånaderna på grund av dåliga isförhållanden eller ofarbara vägar. I Dättern och Sjötorpasjön provtogs vattenkemin vid två tillfällen, februari och augusti. År 2011 provtogs bottenfauna vid fyra lokaler i rinnande vatten (Bilaga 1 och Figur 1). Dessa provtas årligen medan ytterligare 18 lokaler i området undersöks vart tredje år. I november provtogs bottenfaunan i Dättern vid två stationer, i norra respektive södra delen. Detta görs vartannat år. 7
Figur 1. Samtliga provtagningsstationers lokalisering i området för Vänerns sydöstra tillflöden år 2011 1.3 Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten har omfattat vattentemperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ) och totalfosfor (P-tot). Provtagningen har skett i enlighet med SS-EN ISO 5667-1 och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). 8
I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen förutom siktdjup och vattendjup omfattat vattentemperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), totalfosfor (P-tot) och klorofyll a. I Sjötorpasjön analyserades även absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, alkalinitet, totalt organiskt kol (TOC) och partikulärt fosfor (P part ). I Dättern analyserades även kemisk syreförbrukning (COD Mn ). Även här har provtagningen skett i enlighet med SS-EN ISO 5667-1 och analyser i enlighet med gällande SISnormer (Tabell 1). Tabell 1. Analysmetoder för kemiska och fysikaliska undersökningar 2011. Parameter Metod Vattenkemi Absorbans SS-EN ISO 7887 Turbiditet (FNU) fd SS-EN 27027 ph SS028122-2 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Konduktivitet SS-EN 27888-1 Syrgas (O 2) SS-EN 25 814, utg 1 TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve (NH 4 -N) Nitrit/Nitratkväve (NO 2/3 -N) Totalkväve (N) SS-EN ISO 11732,mod SS-EN ISO 13395,mod SS-EN13395,mod/SS028131,mod Fosfatfosfor (PO 4 -P) SS-EN ISO 6878, mod Totalfosfor (P) SS-EN ISO 6878:2005 Klorofyll A SS028146-1 mod Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN 27 828 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg 2010-03-01). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i Dättern enligt SS 028190 och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg 1996-06-24). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). 1.4 Utvärdering Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007:4, 4913, 4920, 4921, 90:4). Från och med årsredovisningen för 2009 har såväl statusklassning som tillståndsbedömning för vattenkemi redovisats för eutrofieringspåverkan. I klassificeringen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 2007 används bland annat totalfosfor som parameter för att visa effekt av näringspåverkan (Naturvårdsverket 2007). Ett beräknat referensvärde divideras med den uppmätta halten som är ett medelvärde från de tre senaste åren, varpå den erhållna kvoten (EK-värde) klassificerats (Tabell 2). Beräkningen av referensvärdet utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn har också tagits till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. 9
Tabell 2. Statusklassificering av totalfosfor i vattendrag, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007. Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Vid klassning av tillstånd för vattenkemiska parametrar har 1-årsmedelvärden använts. Alla kemiska grunddata för året finns redovisade i Bilaga 2. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i Bilaga 6. Från och med år 2009 har färgtalet ersatts av absorbans. För att kunna göra jämförelser med tidigare år har färgtalet räknats om till absorbans vid 420 nm enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transporter och arealförluster av TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve, fosfatfosfor, partikulärt fosfor och totalfosfor har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Beräkningarna har gjorts med dygnsmedelvärden på vattenföringen enligt simuleringsmodellen S-HYPE (http://vattenweb.smhi.se/ 2012-04-04). Vid vissa stationer har vattenföringsdata från S-HYPE korrigerats genom arealproportionering för att bättre stämma överens med tidigare PULS-punkter (Bilaga 3). Vid några stationer utgick provtagning, framför allt i februari, på grund av problem med bottenfrusna vattendrag och dåliga isar. Att mätvärden saknas har påverkat beräkningar av ämnestransporter och arealförluster. Resultaten blir osäkrare eftersom beräkningarna de månader där analysdata fattas, i stället baserar sig på halter från nästkommande provtagningsmånad. Vattenföringen vid station 590 uppvisade dock relativt små skillnader i flöden vid de aktuella provtagningstillfällena och transportberäkningarna bedöms därför inte på något avgörande sätt avvika från vad som kan anses rimligt. Vid 24 punkter sker den vattenkemiska provtagningen vid sex tillfällen årligen, under jämna månader. Flera flödestoppar missades under året vilket sannolikt medfört att den totala transporten underskattats vid dessa stationer. Flödesviktade halter har räknats fram för totalfosfor (Ptot) och totalkväve (N-tot) vid utloppsstationerna från Lidan (590), Nossan (790), Sjöråsån (330) och Mariedalsån (460). Årligen undersöks bottenfaunan vid fyra stationer i rinnande vatten och vartannat år undersöks bottenfaunan vid två stationer i Dättern. Primärresultat för 2011 redovisas i Bilaga 4 och Bilaga 5. I Bilaga 7 kan man läsa om hur bedömningarna av bottenfaunan har gjorts. Proverna har analyserats, statusklassats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN 27828 respektive SS 028190), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, Medin m fl (2009) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Vid sparkprovtagning söker man om möjligt provpunkter i strömsträckor. Dessa har stor syresättning från luften och bottenfaunasamhällena kan därigenom hysa fler syrekrävande arter, jämfört med provpunkter i lugnflytande sträckor. Andelen syrekrävande arter påverkar bedömningen av eutrofieringsstatus. I expertbedömningen av eutrofieringsstatus tar vi därför hänsyn till botten- och strömförhållanden. Ändå visar troligen resultatet från provpunkter belägna i vattendragens strömsträckor på bättre förhållanden med avseende på näringsämnesbelastning och syreförhållanden, jämfört med de som faktiskt råder i lugnflytande delar av vattendragen. 10
1.5 Väder och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden. Skövde har dock ersatt Såtenäs från och med september 2011 (SMHI, Väder och Vatten 2011). Temperaturen var över det normala under april månad samt under november och december (Figur 2). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärden uppmättes vid båda stationerna i april månad. Månadsmedeltemperatur ( C) 20 Skara 15 2011 1961-90 Månadsmedeltemperatur ( C) 20 Såtenäs/Skövde 15 2011 1961-90 10 10 5 5 0-5 jan mar maj jul sep nov 0-5 jan mar maj jul sep nov Figur 2. Månadsmedeltemperaturen för 2011 för stationerna i Skara och Såtenäs/Skövde. Från september har Skövde ersatt Såtenäs som väderstation. Linjerna representerar medelvärden för perioden 1961-1990. År 2011 var april och november nederbördsfattigare än normalt medan nederbörden under juni-september var betydligt rikligare än normalt (Figur 3). De stora snömängderna under förra vintern resulterade i kraftiga flödestoppar vid snösmältningen under mars och april (Figur 4). Provtagningen har under 2011 överlag endast i enstaka fall skett vid flödestoppar för perioden (Figur 4). Detta medför att ämnestransporterna sannolikt underskattas vid merparten av stationerna. Månadsmedelnederbörd (mm) 200 Skara 2011 1961-90 Månadsmedelnederbörd (mm) 200 Såtenäs/Skövde 2011 1961-90 150 150 100 100 50 50 0 jan mar maj jul sep nov 0 jan mar maj jul sep nov Figur 3. Månadsmedelnederbörden för 2011 för stationerna i Skara och Såtenäs/Skövde. Från september har Skövde ersatt Såtenäs som väderstation. Linjen representerar medelvärden för perioden 1961-1990. 11
m³/s 160 Flöde Provtagning 120 80 40 0 2 5 8 11 14 17 20 23 26 29 32 35 38 41 44 47 50 vecka Figur 4. Tillfällen för vattenkemisk provtagning under 2011 i förhållande till vattenföringen vid station 590 strax före Lidans utlopp i Vänern. 12
2. Resultat 2.1 Lidans vattensystem med Sjötorpasjön 2.1.1 Allmänt Lidans avrinningsområde är ca 2265 km² och utgörs nästan till hälften av jordbruksmark medan skogsmarken utgör ungefär en tredjedel. Området är mycket sjöfattigt, mindre än 1 % av arealen utgörs av sjöar. Inom Lidans avrinningsområde ligger Hornborgasjöns naturreservat, som främst omfattar sjön och dess strandängar. Hornborgasjön, som är en av Europas viktigaste våtmarker, är en grund slättsjö med ett största vattendjup på drygt 1,5 m. Betydelsen som häcknings- och rastplats för en mängd fågelarter är mycket stor, och omgivningar har en mycket rik biologisk mångfald. Åarna i Lidans avrinningsområde har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Lidan har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i Vänern vid Lidköping. Inom området finns riksintressen med avseende på naturvärden, lekområden för asp i de nedre delarna samt värdefulla bestånd av vimma och strömlevande öring. Lidan och dess biflöden påverkas av många avloppsreningsverk samt ett flertal andra punktutsläppskällor (Bilaga 1). Dessutom finns sammanlagt 98 gårdar med över 100 djurenheter, varav flertalet ligger i Falköpings kommun. I Lidans huvudfåra provtogs sex provpunkter för vattenkemiska undersökningar. I Lidans biflöden provtogs tre provpunkter i Bragnumsån, två i Afsån, en i Jungån och sju i Fliangrenen. Bottenfauna provtogs 2011 vid en provpunkt i Hornborgaån (Bilaga 1). Ca 6 km sydväst om Falköping ligger Sjötorpasjön som är en grund näringsrik slättsjö. Den är 1200 m lång och 800 m bred med ett vattendjup på ca 1,5 m på djupaste stället. Framförallt i sydväst växer mycket bladvass och kaveldun utmed stränderna, och sjön har ett rikt fågelliv. Sjön har sänkts flera gånger sedan slutet av 1800-talet vilket har sänkt den ursprungliga vattennivån med drygt en meter och idag växer en strandskog på sjöns västra sida. I Sjötorpasjön provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar i februari och augusti (Bilaga 1 och 2). 2.1.2 Näringsämen/Eutrofiering Status Statusen med avseende på totalfosfor klassificerades som hög i de övre delarna av vattensystemet (500 Lidan, 503 Bråtabäcken, 603 Bäck vid Tångemossen, samt 611 och 613 i Pösan) (Figur 5 och Tabell 3). I 630 i Hornborgaån, 634 i Flian och 651 i Dofsan klassificerades statusen som god. I övrigt klassificerades förhållandena som måttliga till dåliga och sämst var förhållandena i Lannaån (577) och i Dofsan (659). 13
Figur 5. Statusklassning med avseende på totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden 2009-2011. Bottenfaunan vid stationen i Hornborgaån (630 vid bron vid Bossgården) provtas årligen. Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering. Lokalförhållandena var goda för sparkprovtagning och på lokalen var vattnet strömmande vilket ger goda syreförhållanden, bottenfaunans sammansättning och den mycket höga individtätheten visar ändå att näringshalterna är höga. Att förhållandena för bottenfaunan har varit goda genom åren visar sig också i stabilt höga indexvärden (Figur 6) och förekomst av känsliga arter (Bilaga 4). Här förekom flera ovanliga arter och artantalet var högt, sammantaget bedömdes bottenfaunan därför ha höga naturvärden (Bilaga 4). 14
Tabell 3. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna Lidans avrinningsområde 2009-2011. Provstation EK-värde Status 500 Lidan 0,73 Hög 503 Bråtabäcken 1,05 Hög 505 Sjötorpasjön 0,38 Måttlig 506 Lidan 0,33 Måttlig 513 Bragnumsån 0,33 Måttlig 517 Bragnumsån 0,32 Måttlig 528 Lidan 0,41 Måttlig 5402 Lidan 0,33 Måttlig 5637 Afsån 0,24 Otillfredsställande 565 Afsån 0,23 Otillfredsställande 577 Lannaån 0,14 Dålig 580 Lidan 0,23 Otillfredsställande 590 Lidan 0,23 Otillfredsställande 603 Bäck vid Tångamossen 0,72 Hög 611 Pösan 0,81 Hög 613 Pösan 0,96 Hög 630 Hornborgaån 0,51 God 634 Flian 0,64 God 646 Flian 0,36 Måttlig 651 Dofsan 0,51 God* 659 Dofsan 0,14 Dålig 670 Flian 0,29 Otillfredsställande *anger att tillförlitligheten är tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet ASPT 8 DJ 20 FI 6 15 4 10 2 5 0 04 05 06 07 08 09 10 11 0 Figur 6. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 630 i Hornborgaån, bron vid Bossgården, vid undersökningarna 2004-2011. (DJ-index och FI har uppvisat samma värden från 2008). Tillstånd Urlakningen av fosfor från jordbruksmark är stor i Lidans avrinningsområde. Halterna av totalfosfor var kraftigt förhöjda vid flertalet stationer (Tabell 4). Låga och måttligt höga halter uppmättes vid stationerna längst uppströms i vattensystemet. Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit höga till extremt höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Lidan (Figur 7 och Tabell 4). Endast vid en av de längst uppströms belägna punkterna, 503 Bråtabäcken, var halterna måttliga. Generellt ökade näringsämneshalterna längre ner i vattensystemet (Figur 8). 15
Figur 7. Tillståndsklassning av totalkvävehalter (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. 16
Tabell 4. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 23 Måttligt höga halter 925 Höga halter 503 Bråtabäcken 10 Låga halter 488 Måttligt höga halter 505 Sjötorpasjön 39 Höga halter 1800 Mycket höga halter 506 Lidan 55 Mycket höga halter 1480 Mycket höga halter 513 Bragnumsån 61 Mycket höga halter 4383 Mycket höga halter 517 Bragnumsån 67 Mycket höga halter 2560 Mycket höga halter 528 Lidan 52 Mycket höga halter 2183 Mycket höga halter 5402 Lidan 61 Mycket höga halter 2383 Mycket höga halter 5637 Afsån 87 Mycket höga halter 2400 Mycket höga halter 565 Afsån 90 Mycket höga halter 3108 Mycket höga halter 577 Lannaån 126 Extremt höga halter 2200 Mycket höga halter 580 Lidan 84 Mycket höga halter 2336 Mycket höga halter 590 Lidan 87 Mycket höga halter 2436 Mycket höga halter 603 Bäck vid Tångamossen 22 Måttligt höga halter 668 Höga halter 611 Pösan 19 Måttligt höga halter 1417 Mycket höga halter 613 Pösan 20 Måttligt höga halter 1600 Mycket höga halter 630 Hornborgaån 34 Höga halter 2617 Mycket höga halter 634 Flian 30 Höga halter 1640 Mycket höga halter 646 Flian 63 Mycket höga halter 2167 Mycket höga halter 651 Dofsan 84 Mycket höga halter 2933 Mycket höga halter 659 Dofsan 164 Extremt höga halter 6180 Extremt höga halter 670 Flian 63 Mycket höga halter 2325 Mycket höga halter a) b) µg/l 100 P-tot µg/l 3000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot 75 50 2000 25 1000 0 500 506 528 5402 580 590 0 500 506 528 5402 580 590 Figur 8. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt den totala kvävehalten vid stationerna i Lidans huvudfåra, från längst uppströms till utloppet i Vänern, baserat på 2011 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). Under det senaste året har 86 ton totalfosfor och 2368 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590) vilket innebär extremt 17
höga förluster av totalfosfor och höga förluster av totalkväve vid stationen (Tabell 5). Undantaget år 2003 och 2009 (då den arealspecifika förlusten av totalfosfor var låg respektive måttligt hög) har den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve varit hög mellan åren 1999 och 2009. Tabell 5. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning 1999-2011, i Lidan vid station 590, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999 0,22 Höga förluster 10,9 Höga förluster 2000 0,29 Höga förluster 10,6 Höga förluster 2001 0,22 Höga förluster 6,6 Höga förluster 2002 0,22 Höga förluster 8,2 Höga förluster 2003 0,06 Låga förluster 4,4 Höga förluster 2004 0,20 Höga förluster 9,1 Höga förluster 2005 0,17 Höga förluster 6,5 Höga förluster 2006 0,20 Höga förluster 10,5 Höga förluster 2007 0,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster 2008 0,22 Höga förluster 11,9 Höga förluster 2009 0,11 Måttligt höga förluster 4,2 Höga förluster 2010 0,47 Extremt höga förluster 10,3 Höga förluster 2011 0,38 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 9). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon tydlig förändring över åren vid stationen längst nedströms i Lidan (590) (Figur 10). Årets sanna transporter är troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. (ton/år) 120 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 30 (ton/år) 4000 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring 30 80 40 20 10 3000 2000 1000 20 10 0 98 00 02 04 06 08 10 0 0 98 00 02 04 06 08 10 0 Figur 9. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. 18
(mg/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 P-tot Linjär (P-tot) y = 0,0003x - 0,5376 R² = 0,0023 0,00 1995 2000 2005 2010 2015 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 (mg/l) N-tot Linjär (N-tot) y = -0,0172x + 37,709 R² = 0,0273 0,0 1995 2000 2005 2010 2015 Figur 10. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. 2.1.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Vid stationen i Sjötorpasjön uppmättes tillfredsställande syrehalter både i februari och i augusti och syretillståndet i sjön bedömdes därför som syrerikt. Halterna av TOC i sjön var mycket låga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i rinnande vatten i Lidans avrinningsområde var tillstånden syrerika till måttligt syrerika. Halterna av TOC (totalt organiskt kol) var höga eller mycket höga vid de flesta stationerna. Endast vid 630 Hornborgaån och 659 Dofsan var halterna måttligt höga (Tabell 6). Exempelvis var halterna mycket höga vid stationen närmast utflödet i Vänern vilket kan bidra till problem med syretillståndet i sjöns bottenvatten. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt 14 708 ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590). Den arealspecifika förlusten var för året 65 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är dock årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom flertalet provtagningstillfällen utfördes vid relativt låg vattenföring och flera flödestoppar missades. 2.1.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vid stationerna i Lidans avrinningsområde var vattnet måttligt färgat i Flian (634) och i övrigt betydligt till starkt färgat (Tabell 7). De högsta värdena på absorbansen uppmättes i Bäck från Tångamossen (603) och i Lannaån (577). 19
Tabell 6. Totalhalten av organiskt kol (TOC) och tillståndsklassning, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation TOC Tillståndsklassning (mg/l) 500 Lidan 20 Mycket hög halt 503 Bråtabäcken 13 Hög halt 505 Sjötorpasjön 2,5 Mycket låg halt 506 Lidan 27 Mycket hög halt 513 Bragnumsån 15 Hög halt 517 Bragnumsån 22 Mycket hög halt 528 Lidan 22 Mycket hög halt 5402 Lidan 20 Mycket hög halt 5637 Afsån 20 Mycket hög halt 565 Afsån 17 Mycket hög halt 577 Lannaån 22 Mycket hög halt 580 Lidan 19 Mycket hög halt 590 Lidan 17 Mycket hög halt 603 Bäck vid Tångamossen 43 611 Pösan 13 Hög halt 613 Pösan 13 Hög halt 630 Hornborgaån 12 Måttligt hög halt 634 Flian 13 Hög halt 646 Flian 15 Hög halt 651 Dofsan 15 Hög halt 659 Dofsan 11 Måttligt hög halt 670 Flian 14 Hög halt Vattnets grumlighet, mätt som turbiditet samt halten av suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Turbiditeten är ett något grövre mått för grumligheten än suspenderat material, men är den parameter som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999. Grumligheten mätt som turbiditet var betydlig till stark vid samtliga provpunkter, förutom vid Lidan vid Fjölebro (500), Bråtabäcken (503) och Bäck vid Tångemossen (603) där grumligheten var måttlig. Dessa stationer är belägna längst upp i vattensystemet och stationerna här är i lägre grad omgivna av jordbruksmark än de längre nedströms. Slamhalten mätt som halten suspenderat material varierade från måttligt hög till mycket hög och de högsta halterna uppmättes i de nedre delarna av systemet (Tabell 8). Vattnet i Sjötorpasjön var betydligt färgat och måttligt grumligt med en måttligt hög slamhalt. 20
Tabell 7. Absorbans (420nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 500 Lidan 0,386 starkt färgat 2,5 måttligt grumligt 503 Bråtabäcken 0,230 starkt färgat 1,4 måttligt grumligt 505 Sjötorpasjön 0,157 betydligt färgat 2,5 måttligt grumligt 506 Lidan 0,479 starkt färgat 4,2 betydligt grumligt 513 Bragnumsån 0,166 betydligt färgat 5,8 betydligt grumligt 517 Bragnumsån 0,392 starkt färgat 7,0 betydligt grumligt 528 Lidan 0,371 starkt färgat 6,0 betydligt grumligt 5402 Lidan 0,298 starkt färgat 19,2 starkt grumligt 5637 Afsån 0,400 starkt färgat 33,3 starkt grumligt 565 Afsån 0,331 starkt färgat 33,9 starkt grumligt 577 Lannaån 0,491 starkt färgat 45,6 starkt grumligt 580 Lidan 0,338 starkt färgat 28,1 starkt grumligt 590 Lidan 0,264 starkt färgat 38,6 starkt grumligt 603 Bäck vid Tångamossen 1,14 starkt färgat 1,3 måttligt grumligt 611 Pösan 0,236 starkt färgat 5,3 betydligt grumligt 613 Flian 0,231 starkt färgat 5,3 betydligt grumligt 630 Hornaborgaån 0,150 betydligt färgat 6,3 betydligt grumligt 634 Flian 0,120 måttligt färgat 5,5 betydligt grumligt 646 Flian 0,192 betydligt färgat 17,3 starkt grumligt 651 Dofsan 0,253 starkt färgat 33,7 starkt grumligt 659 Dofsan 0,163 betydligt färgat 42,2 starkt grumligt 670 Flian 0,173 betydligt färgat 18,6 starkt grumligt 2.1.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter förutom vid Bäck från Tångamossen (603) där buffertkapaciteten klassades som obetydlig och tillståndet under året klassades som mycket surt (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning vid stationen i Hornborgaån (630) visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala (Bilaga 4). 21
Tabell 8. Halterna av suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 5,1 måttligt hög slamhalt 503 Bråtabäcken 5,0 måttligt hög slamhalt 505 Sjötorpasjön 5,0 måttligt hög slamhalt 506 Lidan 5,0 måttligt hög slamhalt 513 Bragnumsån 7,4 hög slamhalt 517 Bragnumsån 6,5 hög slamhalt 528 Lidan 5,3 måttligt hög slamhalt 5402 Lidan 9,2 hög slamhalt 5637 Afsån 14,5 mycket hög slamhalt 565 Afsån 13,1 mycket hög slamhalt 577 Lannaån 13,5 mycket hög slamhalt 580 Lidan 15,8 mycket hög slamhalt 590 Lidan 15,8 mycket hög slamhalt 603 Bäck vid Tångamossen 5,0 måttligt hög slamhalt 611 Pösan 7,5 hög slamhalt 613 Flian 6,9 hög slamhalt 630 Hornaborgaån 7,6 hög slamhalt 634 Flian 6,7 hög slamhalt 646 Flian 13,6 mycket hög slamhalt 651 Dofsan 13,0 mycket hög slamhalt 659 Dofsan 25,6 mycket hög slamhalt 670 Flian 12,8 mycket hög slamhalt 2.2 Nossans vattensystem och Dättern 2.2.1 Allmänt Nossans avrinningsområdet är ca 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog medan andelen jordbruksmark är ca en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossans har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Dättern är delvis naturreservat och stränderna karaktäriseras av vidsträckta bladvassar och betade strandängar. Området som har stor betydelse för fågellivet har dessutom mycket stor betydelse för reproduktionen av gös i Vänern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig eutrofieringsproblematik. Genom att viken avgränsas från Vänern genom Frugårdssund förhindras utspädningen av det näringsrika vattnet, vilket ytterligare förvärrar problemen. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier (Bilaga 1), dessutom finns fem gårdar med över 100 djurenheter inom avrinningsområdet. 22
Nossans huvudfåra provtogs för vattenkemiska undersökningar i sju provpunkter (Bilaga 1 och 2), bottenfauna provtogs 2011 vid en station i Nossan (720) (Bilaga 1 och 4). I Dättern provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar (Bilaga 1 och 2) samt två provpunkter för bottenfauna (Bilaga 1 och 5). 2.2.2 Näringsämen/Eutrofiering Status Vid några av de övre stationerna var delavrinningsområdet för litet för att kunna ge en tillförlitlig klassning (information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län), i övrigt klassificerades statusen med avseende på totalfosfor som hög eller god längre upp i vattensystemet för att sedan försämras vid stationerna längre nedströms. Vid stationen som ligger närmast utloppet i Dättern (790) klassificerades statusen som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 9). Statusen i Dättern klassificerades som dålig. Tabell 9. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden vid stationerna i Nossans avrinningsområde 2009-2011. Provstation EK-värde Status 701 Nossan 0,84 Hög* 704 Nossan 0,60 God 720 Nossan 0,99 Hög** 730 Nossan 0,54 God 748 Nossan 0,37 Måttlig 760 Nossan 0,30 Måttlig 790 Nossan 0,26 Otillfredsställande 795 Dättern 0,13 Dålig */**anger att tillförlitligheten är tveksam/mycket tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet Årligen undersöks bottenfaunan vid en station i Nossan (720 vid Hudene). Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering. DJ-index är det multimetriska index för eutrofieringspåverkan som används för statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och föroreningsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Utifrån bottenfaunans sammansättning och uträknade index verkar förhållandena på stationen vara stabila (Figur 11). Indexvärdena har varit oförändrat höga och lokalen hyser känsliga arter (Bilaga 4). Dessutom hyser lokalen ett högt artantal och ovanliga arter. I Dättern provtogs två stationer. Vid den södra stationen (närmast Nossans utlopp) bedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara otillfredsställande (Tabell 10). Trots detta bedömdes syreförhållandena vara goda vilket troligen kan förklaras med att viken är grund och syresätts relativt väl från luften. Den norra punkten är belägen närmare Brandsfjordens mynning och får därigenom ett större vattenutbyte från Vänern vilket har påverkat förhållandena där. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig och syretillståndet bedömdes även här vara tillfredsställande. 23
ASPT 8 DJ 20 FI 6 15 4 10 2 5 0 04 05 06 07 08 09 10 11 0 Figur 11. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 720 i Nossan, vid Hudene, vid undersökningarna 2004-2011. Tabell 10. BQI, kvalitetskvot och statusklassning med avseende på bottenfaunan vid de provtagna provpunkterna i Dättern 2011. BQI Ekologisk Statusklassning Lokal Indexvärde kvalitetskvot (Expertbedömning) 1. Dättern, syd 1,1 0,40 Otillfredsställande 2. Dättern, nord 1,4 0,52 Måttlig Tillstånd Fosforläckage från jordbruksmark är betydande i regionen. Halterna var måttliga i de övre delarna av Nossan och ökade till mycket höga halter i de nedre delarna (Tabell och Figur 12a). Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige, dessutom sker ett stort kväveläckage från jordbruksmarken i området. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Nossan (Figur 7 och Tabell ). Halterna ökar också ju längre ner i vattensystemet man kommer (Figur 12b). Tabell 11. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 20 Måttligt höga halter 940 Höga halter 704 Nossan 28 Höga halter 1093 Höga halter 720 Nossan 35 Höga halter 1160 Höga halter 730 Nossan 32 Höga halter 1250 Höga halter 748 Nossan 59 Mycket höga halter 1650 Mycket höga halter 760 Nossan 60 Mycket höga halter 1618 Mycket höga halter 790 Nossan 81 Mycket höga halter 1775 Mycket höga halter 24
a) b) µg/l 100 P-tot µg/l 2000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot 75 1500 50 1000 25 500 0 701 704 720 730 748 760 790 0 701 704 720 730 748 760 790 Figur 12. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt totalkväve vid stationerna i Nossan, från den belägen längst uppströms (701) till den närmast utloppet i Dättern (790), baserat på 2011 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). Under det senaste året har 37 ton totalfosfor och 736 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve har varit hög eller extremt hög vid samtliga provtagningsår sedan 1999 (Tabell ). Tabell 12. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning 1999-2011, i Nossan vid station 790, strax innan utloppet i Dättern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 99 0,32 Extremt höga förluster 9,9 Höga förluster 00 0,38 Extremt höga förluster 11,3 Höga förluster 01 0,28 Höga förluster 7,4 Höga förluster 02 0,32 Extremt höga förluster 9,2 Höga förluster 03 0,12 Måttligt höga förluster 5,3 Höga förluster 04 0,31 Höga förluster 8,6 Höga förluster 05 0,22 Höga förluster 7,1 Höga förluster 06 0,37 Extremt höga förluster 14,5 Höga förluster 07 0,30 Höga förluster 11,4 Höga förluster 08 0,26 Höga förluster 10,9 Höga förluster 09 0,19 Höga förluster 4,9 Höga förluster 10 0,42 Extremt höga förluster 7,3 Höga förluster 11 0,46 Extremt höga förluster 9,1 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen. Vissa år har dock inte transporten av totalfosfor (P-tot) (åren 2007-2008) och totalkväve (N-tot) (åren 2006-2008) överensstämt med medelvattenföringen vid station 790 i Nossan (Figur 13). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer 25
från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon förändring över åren vid stationen längst nedströms i Nossan (790) (Figur 14). Årets sanna transporter är dock troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 60 (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) 15 (ton/år) 1500 N tot Medelvattenföring (m 3 /s) 15 40 10 1000 10 20 5 500 5 0 98 00 02 04 06 08 10 0 0 98 00 02 04 06 08 10 0 Figur 13. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren 1998-2011. (mg/l) 0,15 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 4,0 N-tot Linjär (N-tot) 0,10 3,0 2,0 0,05 y = 2E-05x + 0,0352 R² = 2E-05 0,00 1995 2000 2005 2010 2015 1,0 y = -0,0134x + 29,237 R² = 0,0172 0,0 1995 2000 2005 2010 2015 Figur 14. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren 1998-2011. 2.2.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Nossan har varken syrehalt eller syremättnadsgrad varit kritiska under året. Syrehalterna visar på syrerika tillstånd vid nästan samtliga provpunkter och provtagningstillfällen. I juli/augusti 2011 uppmättes dock något lägre syrgashalter i de tre nedersta provpunkterna (790, 760 och 748) som indikerade måttligt syrerika tillstånd (Bilaga 2). 26
Dättern får ta emot betydande mängder näringsämnen och syretärande ämnen som transporteras från Nossans avrinningsområde. Detta ger problem med höga näringsämneshalter. Att syreförhållandena ändå har varit goda under året beror sannolikt på att viken är så grund att vattnet syresätts effektivt från luften. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt 6 844 ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten var för året 85 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter sannolikt något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 2.2.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnet var starkt färgat vid samtliga stationer i Nossan (Tabell 13). I Dättern var vattnet måttligt färgat. Vattnets grumlighet kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm) och kan mätas som turbiditet eller halten av suspenderat material. Med avseende på turbiditeten klassificerades tillståndet som betydligt till starkt grumligt vid samtliga provpunkter i Nossan. Grumligheten ökade ju längre ner i vattensystemet man kommer och var som högst vid stationen strax före utloppet i Vänern (790) (Tabell ). Med avseende på halten av suspenderat material klassificerades slamhalten som måttlig hög till mycket hög (Tabell 13). Tabell 13. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 0,325 starkt färgat 3,5 betydligt grumligt 5,0 måttligt hög slamhalt 704 Nossan 0,318 starkt färgat 3,5 betydligt grumligt 5,4 måttligt hög slamhalt 720 Nossan 0,348 starkt färgat 5,0 betydligt grumligt 16,4 mycket hög slamhalt 730 Nossan 0,278 starkt färgat 6,8 betydligt grumligt 7,7 hög slamhalt 748 Nossan 0,317 starkt färgat 14,2 starkt grumligt 7,8 hög slamhalt 760 Nossan 0,330 starkt färgat 12,5 starkt grumligt 8,1 hög slamhalt 790 Nossan 0,350 starkt färgat 26,2 starkt grumligt 11,8 hög slamhalt 795 Dättern 0,114 måttligt färgat - analyseras ej - analyseras ej 2.2.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provstationer. Uppmätta minimi-ph för år 2011 visade på svagt surt vatten i de övre delarna och nära neutralt vatten i de nedre delarna av avrinningsområdet (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den provtagna stationen i Nossans huvudfåra (720) (Bilaga 4). 27
2.3 Sjöråsåns vattensystem 2.3.1 Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 240 km² med en stor andel jordbruksmark (41 %). Andelen skogsmark är 34 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Sjöråsån har sitt utflöde i Vänern vid Hällekis, ca en mil norr om Götene. Inom avrinningsområdet finns tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). I Sjöråsåns vattensystem provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar, bottenfauna provtogs 2011 vid stationen i Göteneån (325) (Bilaga 1). 2.3.2 Näringsämen/Eutrofiering Status I Sjöråsån (330) och vid den övre stationen i Göteneån (3192) klassificerades statusen med avseende på totalfosforhalterna som måttlig, medan förhållandena var sämre vid den nedre stationen i Göteneån (325) där statusen klassificerades som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 14). Tabell 14. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna Sjöråsåns avrinningsområde 2009-2011. Provstation EK-värde Status 3192 Göteneån 0,39 Måttlig 325 Göteneån 0,28 Otillfredsställande 330 Sjöråsån 0,31 Måttlig Bottenfaunan undersöks årligen i Göteneån (station 325 vid Silboholm), strax nedströms Götene. Trots goda strömförhållanden och bra förhållanden för sparkprovtagning var artantalet lågt och föroreningståliga arter dominerade. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som otillfredsställande. DJ-index och Föroreningsindex har ökat något på senare år (Figur 15, Bilaga 4), artsammansättning och artantal visar dock fortfarande på en kraftig näringsämnespåverkan. 28
ASPT 8 DJ 20 FI 6 15 4 10 2 5 0 04 05 06 07 08 09 10 11 0 Figur 15. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 325 i Göteneån, vid Silboholm, vid undersökningarna 2004-2011. Tillstånd Totalfosforhalterna var under året mycket höga i Göteneån vid stationen uppströms Götene (3192, nedströms Byåns inflöde) och extremt höga nedströms reningsverket (325, vid Silboholm) samt vid stationen strax innan Sjöråsåns utflöde i Vänern (330, bron vid Stampen). Totalkvävehalterna var genomgående mycket höga vid de tre stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde (Figur 7 och Tabell ). Tabell 15. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 94 Mycket höga halter 3267 Mycket höga halter 325 Göteneån 138 Extremt höga halter 4783 Mycket höga halter 330 Sjöråsån 136 Extremt höga halter 2900 Mycket höga halter Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). Under det senaste året har 7,6 ton totalfosfor och 194 ton totalkväve transporterats förbi stationen. Sedan 1999 har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till extremt hög och arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög (Tabell 16). Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 16). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark. De punktkällor som kan påverka i området är tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av framför allt totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 17). Årets sanna transporter är dock troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 29
Tabell 16. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning 1999-2011, i Sjöråsån vid station 330, strax innan utloppet i Vänern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999 0,36 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster 2000 0,23 Höga förluster 14,4 Höga förluster 2001 0,21 Höga förluster 11,5 Höga förluster 2002 0,28 Höga förluster 10,8 Höga förluster 2003 0,18 Höga förluster 10,3 Höga förluster 2004 0,18 Höga förluster 13,1 Höga förluster 2005 0,16 Måttligt höga förluster 8,3 Höga förluster 2006 0,30 Höga förluster 10,5 Höga förluster 2007 0,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster 2008 0,37 Extremt höga förluster 15,2 Höga förluster 2009 0,16 Måttligt höga förluster 6,4 Höga förluster 2010 0,16 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster 2011 0,31 Höga förluster 8,0 Höga förluster (ton/år) 15 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 4 (ton/år) 500 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring 4 10 5 2 400 300 200 100 2 0 98 00 02 04 06 08 10 0 0 98 00 02 04 06 08 10 0 Figur 16. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. (mg/l) 0,20 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 5,0 N-tot Linjär (N-tot) 0,15 0,10 0,05 y = -0,0023x + 4,7909 R² = 0,1366 4,0 3,0 2,0 1,0 y = -0,0794x + 162,54 R² = 0,3934 0,00 1995 2000 2005 2010 2015 0,0 1995 2000 2005 2010 2015 Figur 17. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. 30
2.3.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt av organisk kol) var under 2011 höga vid stationerna i Göteneån, och mycket hög vid stationen i Sjöråsån. Tillståndet har under året varit syrerikt vid samtliga stationer (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt 1207 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 50 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 2.3.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som klassificerades utifrån turbiditeten och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationerna i Göteneån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat och vid stationen strax innan Sjöråsåns utlopp i Vänern (330) var vattnet starkt färgat och starkt grumlat (Tabell ). Slamhalten var mycket hög vid alla tre stationerna i avrinningsområdet (Tabell ). Tabell 17. Absorbans (420 nm) och turbiditet (FNU) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 0,175 betydligt färgat 46,7 starkt grumligt 325 Göteneån 0,137 betydligt färgat 44,5 starkt grumligt 330 Sjöråsån 0,305 starkt färgat 64,2 starkt grumligt Tabell 18. Suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 21,3 mycket hög slamhalt 325 Göteneån 24,9 mycket hög slamhalt 330 Sjöråsån 26,0 mycket hög slamhalt 31
2.3.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen i Göteneån (325) (Bilaga 4). 2.4 Mariedalsåns vattensystem 2.4.1 Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 100 km². Andelen jordbruksmark är mycket stor, ca 50 %, medan andelen skogsmark är 24 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Mariedalsån har sitt utlopp i Vänern vid Källby, knappt en mil öster om Lidköping. Strax före utloppet ligger Källby avloppsreningsverk. Den enda provpunkten i systemet är belägen vid Mariedalsåns utlopp i Vänern, och provtogs för vattenkemi och (Bilaga 1). 2.4.2 Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Mariedalsån klassificerades statusen som måttlig med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 10). Tabell 10. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationen i Mariedalsån 2009-2011. Provstation EK-värde Status 460 Mariedalsån 0,41 Måttlig Bottenfaunan undersöks årligen vid en station i Mariedalsån, strax innan utloppet i Vänern (460 vid Källby) (Bilaga 4). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Förhållandena har varit stabila utan större förändringar på senare år (Figur 18), vilket visas av stabila värden på tre föroreningsindex där ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Vattenhastigheten på lokalen är forsande, och god syresättning från luften gör troligen att eutrofieringsstatusen med avseende på bottenfaunan indikerar något bättre förhållanden än om proverna tagits vid en lokal med sämre strömförhållanden. Lokalen hyser flera ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden (Bilaga 4). 32
ASPT 8 DJ 20 FI 6 15 4 10 2 5 0 04 05 06 07 08 09 10 11 0 Figur 18. ASPT-, DJ- och föroreningsindex vid station 460 i Mariedalsån, vid Källby, vid undersökningarna 2004-2011. Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot), samt beräkningar av arealförluster har genomförts i station 460 i Mariedalsåns avrinningsområde. Under det senaste året har 2,4 ton totalfosfor och 98 ton totalkväve transporterats förbi stationen (Bilaga 3). Sedan 1999 har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till hög av totalfosfor och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög till mycket hög (Tabell ). Tabell 20. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning 1999-2011, i Mariedalsån vid station 460, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 1999 0,29 Höga förluster 12,4 Höga förluster 2000 0,16 Höga förluster 15,1 Höga förluster 2001 0,16 Höga förluster 12,3 Höga förluster 2002 0,14 Måttligt höga förluster 10,8 Höga förluster 2003 0,12 Måttligt höga förluster 9,6 Höga förluster 2004 0,16 Måttligt höga förluster 12,5 Höga förluster 2005 0,12 Måttligt höga förluster 7,8 Höga förluster 2006 0,22 Höga förluster 17,8 Mycket höga förluster 2007 0,20 Höga förluster 13,3 Höga förluster 2008 0,21 Höga förluster 18,6 Mycket höga förluster 2009 0,17 Höga förluster 6,6 Höga förluster 2010 0,16 Måttligt höga förluster 7,7 Höga förluster 2011 0,25 Höga förluster 10,1 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 19). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, den enda större punktkälla som påverkar avrinningsområdet 33
är Källby ARV (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av framför allt totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 20). Årets sanna transporter är troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. (ton/år) 6 (ton/år) (m 3 /s) Medelvattenföring 1,5 (ton/år) 200 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring 1,5 4 1,0 150 1,0 100 2 0,5 50 0,5 0 98 00 02 04 06 08 10 0,0 0 98 00 02 04 06 08 10 0,0 Figur 19. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. (mg/l) 0,12 0,10 0,08 0,06 P-tot Linjär (P-tot) 0,04 0,02 y = -0,0007x + 1,4007 R² = 0,0256 0,00 1995 2000 2005 2010 2015 6,0 5,0 4,0 3,0 (mg/l) N-tot Linjär (N-tot) 2,0 1,0 y = -0,0802x + 164,47 R² = 0,2132 0,0 1995 2000 2005 2010 2015 Figur 20. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren 1998-2011. 2.4.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttliga och tillståndet under året syrerikt (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 460 i Mariedalsån. År 2011 transporterades totalt 322 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 33,2 kg/ha (Bilaga 3). Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 34
2.4.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet har tillståndsklassificerats utifrån turbiditeten och halten av suspenderat material, och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Mariedalsån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat med en mycket hög slamhalt (Tabell 21). Tabell 21. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 460 i Mariedalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 0,133 betydligt färgat 31,3 starkt grumligt 17,6 mycket hög slamhalt 2.4.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Mariedalsån (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen (460) (Bilaga 4). 2.5 Öredalsåns vattensystem 2.5.1 Allmänt Avrinningsområdet som ligger mellan Lidan och Mariedalsån är ca 72 km² och utgörs ungefär till 40 % av skogsmark. År 2003 tillkom avrinningsområdets enda provtagningsstation (Bilaga 1). Under 2011 provtogs ån vid sex tillfällen för vattenkemiska analyser. 2.5.2 Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Öredalsån klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 11). Tabell 11. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationen i Öredalsån 2011. Provstation EK-värde Status 201 Öredalsån 0,22 Otillfredsställande 35
Tillstånd Totalfosforhalterna var extremt höga och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster genomfördes vid station 201 i Öredalsån. Under det senaste året har 2 ton totalfosfor och 68 ton totalkväve transporterats förbi stationen vilket innebär höga arealspecifika förluster av totalfosfor och totalkväve (Bilaga 3). Läckage från omgivande jordbruksmark är i princip den enda källan till dessa näringsämnen i Öredalsåns avrinningsområde. 2.5.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var mycket höga men tillståndet var ändå syrerikt under året (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 201 i Öredalsån. År 2011 transporterades totalt 342 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 48 kg/ha (Bilaga 3). 2.5.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som har klassificerats utifrån turbiditet och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Öredalsån var vattnet starkt färgat, starkt grumlat och med en mycket hög slamhalt (Tabell 12). Tabell 12. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 201 i Öredalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 0,273 starkt färgat 50,3 starkt grumligt 36,5 mycket hög slamhalt 2.5.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Öredalsån (Bilaga 2). 36
3. Referenser Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M. 2010. Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning 2009.. Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M. 2011. Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning 2010.. Lusetti, D., Uppman, M. 2009. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årsrapport 2008. Pelagia Miljökonsult AB. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna.. Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-620-0147-6. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport 4920. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport 4921. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 2007. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 2006. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 2005. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 2004. ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning 2003. ELK AB. SMHI. 2011. Väder och vatten. januari 2011 - december 2011. SMHI, Norrköping. 37
38
Bilaga 1. Provstationer 2011 och punktutsläpp i regionen 39
Provpunkter för vattenkemi (VK provtagen 6 eller 12 gånger årligen) 2011. Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp/ Frekvens Öredalsåns vattensystem Öredalsån 201 Truve, bron vid väg 44 8D NV 6488390 1351860 VK 6 Sjöråsåns vattensystem Göteneån 3192 nedstr Byåns inflöde 8D NV 6491050 1365650 VK 6 Göteneån 325 Silboholm, 700 m nedstr RV 8D NV 6492250 1362850 VK 6 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 9D SV 6501350 1364150 VK 6 Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 nedstr dammen vid Sjökvarn 8D NV 6491000 1353600 VK 6 Lidans vattensystem Lidan 500 bron vid Fjölebro, väg 182 7C NO 6425520 1347550 VK 6 Bråtabäcken 503 nedströms Vråhålan, Mösseberg 8D SV 6453550 1363000 VK 6 Sjötorpasjön 505 7D NV 6449000 1362000 VK 2 Lidan 506 bron vid Johannelund, uppstr Bragnumsåns inflöde 7D NV 6442595 1353430 VK 6 Bragnumsån 513 bron vid Elin 7D NV 6446400 1360700 VK 6 Bragnumsån 517 bron vid Johannelund 7D NV 6442750 1354150 VK 6 Lidan 528 bron vid Kvarnö 8C SO 6454650 1348350 VK 6 Lidan 5402 vid Sundtorp, Prästaströmmen 8C SO 6469750 1338100 VK 12 Afsån 5637 bron vid Jutagården, uppstr Vara RV 8C SO 6462250 1331650 VK 6 Afsån 565 Kåsentorps kvarn 8C SO 6468700 1332700 VK 12 Lannaån 577 bron vid Västerhed, nedstr sammanflödet m Jungån 8C NO 6478450 1340200 VK 12 Lidan 580 bron vid Lovene gård 8C NO 6482360 1339930 VK 12 Lidan 590 Lidköping, bron vid väg 44 8C NO 6488500 1344900 VK 12 Bäck vid Tångamossen 603 7D NO 6448690 1378180 VK 6 Pösan 611 ca 300 m uppstr Stenstorps RV, bron vid vattentornet 8D SO 6462140 1377180 VK 6 Pösan 613 ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa 8D SO 6461600 1377370 VK 6 Hornborgaån 630 bron vid Bosgården 8D SV 6465500 1369900 VK 6 Flian 634 bron vid Västtomten 8C SO 6469750 1365500 VK 6 Flian 646 Staka kraftverk 8C NO 6476250 1346600 VK 6 Dofsan 651 vid E20, uppströms Skara 8D NV 6476500 1362900 VK 6 Dofsan 659 bron vid Tveta 8C NO 6477510 1347000 VK 6 Flian 670 bron vid väg 594, vid Kristinedal 8C NO 6479850 1343250 VK 12 Nossans vattensystem Nossan 701 uppstr huset SV om sågverket 7C SO 6421260 1333800 VK 6 Nossan 704 bron vid Hägdene 7C NO 6430550 1339200 VK 6 Nossan 720 uppstr Herrljunga, vid Hembygdsgården 7C NO 6443100 1337050 VK 6 Nossan 730 nedstr Herrljunga, vid Fölene 7C NO 6443400 1332550 VK 12 Nossan 748 bron vid Stora Djupsås 8C SV 6453200 1322650 VK 6 Nossan 760 bron vid Bäreberg, väg 542 8C SV 6457950 1318100 VK 12 Nossan 790 bron vid väg 560 8C NV 6475750 1314700 VK 12 Dättern 795 8C NV 6477945 1311965 VK 2 40
Provpunkter för bottenfauna 2011. Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater (RT90 2,5gonv) X Y Sjöråsåns vattensystem Göteneån 325 Silboholm 8D NV 6492250 1362750 Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 Källby 8D NV 6491000 1353550 Lidans vattensystem Hornborgaån 630 Fjällåkra 8D SV 6465955 1370730 Nossans vattensystem Nossan 720 Hudene 7C NO 6440050 1339750 Dättern 795 1 Syd 8C NV 6476700 1309700 Dättern 795 2 Nord 8C NV 6479950 1313690 41
Punktutsläpp och antal gårdar 2011 LIDANS AVR Kommun Källa Falköping Broddetorp ARV Falköping Falköpings ARV* Falköping Falköpings avfallsupplag Falköping Falköpings flygplats Falköping Floby ARV Falköping Floby ARV bräddning Falköping Floby avfallsupplag Falköping Nordkalk AB, Kalkstenstäkt Falköping Odensberg ARV Falköping Ranstadverkens deponi** Falköping Stenstorps ARV Falköping Stenstorps avfallsupplag Falköping Valtorp ARV Falköping Vartofta ARV Herrljunga Källeryd ARV Herrljunga Tipp vid Fågelstavik Lidköping Biofoder i Skaraborg** Lidköping Lidköpings Flygplats Skara Eggby infiltr.anl. (Skara Energi) Skara Halla Foder Skara Halla Mink Skara Herrtorps Qvarn, rest. och hotell Skara Håkans Mink Skara Sanddalens Mink Skara Simmatorps Camping Skara Skara ARV Skara Skara Energi AB Skara Skara stiftsgårds avloppsanläggning Skara Valle Campingstugor Vara Fåglavik ARV Vara ASKO Vara Helås ARV Vara Håkantorps ARV Vara Håkantorps ARV bräddning Vara Kvänums ARV Vara Kvänums ARV bräddning Vara LARVs ARV Vara Levene såg AB Vara Norra Vånga ARV (biodammar) Vara Ranaverken Vara Rekordverken Vara Vara ARV Vara Vara ARV bräddning * Lakvatten går genom SBR-anläggning ** Nedlagd Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Falköping 42 Vara 23 Skara 22 Lidköping 7 Herrljunga 2 SUMMA 96 42
NOSSANS AVR Kommun Källa Borås Vida Borgstena AB Essunga Bredöl ARV Essunga Bäreberg, nedlagd slamtipp Essunga Fåglum ARV Essunga Nossebro ARV* Essunga Nossebro avfallsupplag Grästorp Flo infiltrationsanläggning Grästorp Forshalls ARV Grästorp Grästorps ARV Grästorp Salstad pumpstation Grästorp Thamstorps Behandlings- och rehabiliteringshem AB Herrljunga Annelunds ARV Herrljunga Eggvena avloppsanläggning vid skola med 100 elever Herrljunga Herrljunga ARV Herrljunga Hudene ARV Herrljunga Molla sågverk, Ljung Herrljunga Remmene ARV Herrljunga Strängbetong, Herrljunga Herrljunga Tour & Andersson AB, Ljung Vårgårda Hackebergsskogens avfallsupplag Vårgårda Tumbergstippen, Vårgårda Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Essunga 5 Grästorp 6 Herrljunga 4 SUMMA 15 SJÖRÅSÅNS AVR Kommun Källa Götene Götene ARV Götene Hällekis ARV Götene Götene Återvinningscentral Götene Bergtäkt Sils-Arnemossen Skara Flämslätts ARV (infiltrationsanläggning) Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 12 MARIEDALSÅNS AVR Kommun Källa Götene Källby ARV Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 9 43
44
Vänerns sydöstra tillflöden 2011 Bilaga 2. Vattenkemiska analyser 2011 45
Vattenkemiska analyser i rinnande vatten VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 201 Öredalsån 2011-02-24 0,0 0,088 9,0 13,0 7,8 2,600 54,7 12,4 84 9 120 1800 2100 18 21 32 201 Öredalsån 2011-04-27 11,0 0,161 10,0 12,0 7,7 2,400 46,1 10,0 90 12 10 1200 1800 15 53 73 201 Öredalsån 2011-06-14 14,9 0,490 24,0 30,0 7,8 1,400 29,3 9,5 94 23 71 2700 4400 38 54 110 201 Öredalsån 2011-08-17 14,7 0,346 52,0 85,0 7,6 1,200 24,9 9,6 97 22 42 3400 4800 74 106 150 201 Öredalsån 2011-10-19 7,6 0,292 110,0 140,0 7,6 1,600 32,1 11,4 97 22 21 2500 4100 53 187 210 201 Öredalsån 2011-12-07 1,9 0,260 14,0 22,0 7,8 1,800 36,5 12,9 96 17 89 3300 3500 40 19 45 Min 0,0 0,088 9,0 12,0 7,6 1,200 24,9 9,5 84 9 10 1200 1800 15 19 32 Medel 8,4 0,273 36,5 50,3 7,7 1,833 37,3 11,0 93 18 59 2483 3450 40 73 103 Max 14,9 0,490 110,0 140,0 7,8 2,600 54,7 12,9 97 23 120 3400 4800 74 187 210 3192 Göteneån 2011-02-24 0,3 0,109 5,0 11,0 7,8 2,200 38,4 13,4 91 10 190 2500 3400 20 13 32 3192 Göteneån 2011-04-26 13,7 0,157 13,0 17,0 7,8 1,900 34,6 11,2 108 10 11 1900 2400 16 35 52 3192 Göteneån 2011-06-15 13,6 0,142 14,0 24,0 7,9 2,100 36,8 9,3 90 10 60 1800 2400 24 33 66 3192 Göteneån 2011-08-17 14,1 0,195 22,0 47,0 7,6 1,700 29,8 8,6 84 11 51 3000 4000 68 66 120 3192 Göteneån 2011-10-19 8,3 0,293 51,0 150,0 7,2 1,300 23,8 10,2 89 22 36 2800 4400 110 177 240 3192 Göteneån 2011-12-07 3,3 0,151 23,0 31,0 7,6 1,800 34,0 11,8 93 14 74 2600 3000 38 44 55 Min 0,3 0,109 5,0 11,0 7,2 1,300 23,8 8,6 84 10 11 1800 2400 16 13 32 Medel 8,9 0,175 21,3 46,7 7,7 1,833 32,9 10,8 93 13 70 2433 3267 46 61 94 Max 14,1 0,293 51,0 150,0 7,9 2,200 38,4 13,4 108 22 190 3000 4400 110 177 240 325 Göteneån 2011-02-24 2,8 0,051 18,0 15,0 8,0 2,700 57,3 12,6 92 9 1600 3800 6600 11 73 95 325 Göteneån 2011-04-26 15,0 0,113 8,4 12,0 8,0 2,300 54,7 14,2 140 10 12 2900 3800 35 54 94 325 Göteneån 2011-06-15 16,3 0,103 17,0 20,0 7,8 2,600 56,3 8,8 91 9 200 3500 4800 34 49 100 325 Göteneån 2011-08-17 14,5 0,189 14,0 44,0 7,4 1,800 34,7 8,3 84 14 100 3200 4500 87 84 150 325 Göteneån 2011-10-19 8,8 0,253 46,0 120,0 7,2 1,300 26,4 10,0 88 19 310 2900 4700 99 167 210 325 Göteneån 2011-12-07 5,2 0,113 46,0 56,0 7,4 1,900 57,8 11,3 90 12 300 3800 4300 56 126 180 Min 2,8 0,051 8,4 12,0 7,2 1,300 26,4 8,3 84 9 12 2900 3800 11 49 94 Medel 10,4 0,137 24,9 44,5 7,6 2,100 47,9 10,9 98 12 420 3350 4783 54 92 138 Max 16,3 0,253 46,0 120,0 8,0 2,700 57,8 14,2 140 19 1600 3800 6600 99 167 210 46
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 330 Sjöråsån 2011-02-24-0,1 0,259 5,0 8,0 7,8 1,900 35,2 14,5 98 15 170 1800 2700 16 14 32 330 Sjöråsån 2011-04-26 13,7 0,322 10,0 15,0 7,8 1,800 32,2 9,7 93 20 13 1400 1900 20 39 63 330 Sjöråsån 2011-06-15 17,1 0,327 24,0 33,0 7,9 1,900 34,6 7,6 80 18 44 1800 2800 40 50 100 330 Sjöråsån 2011-08-17 15,1 0,324 23,0 90,0 7,3 1,600 27,1 7,9 79 17 46 2400 3700 130 118 200 330 Sjöråsån 2011-10-19 8,1 0,302 75,0 210,0 7,3 1,300 22,8 10,6 92 21 75 2000 3500 200 260 360 330 Sjöråsån 2011-12-07 2,6 0,296 19,0 29,0 7,7 2,100 34,6 12,6 95 18 97 3500 2800 48 40 61 Min -0,1 0,259 5,0 8,0 7,3 1,300 22,8 7,6 79 15 13 1400 1900 16 14 32 Medel 9,4 0,305 26,0 64,2 7,6 1,767 31,1 10,5 90 18 74 2150 2900 76 87 136 Max 17,1 0,327 75,0 210,0 7,9 2,100 35,2 14,5 98 21 170 3500 3700 200 260 360 460 Mariedalsån 2011-02-24 0,0 0,090 7,3 10,0 8,0 2,900 42,8 14,2 96 8 110 1600 2000 19 20 37 460 Mariedalsån 2011-04-27 11,8 0,099 5,3 5,0 8,2 2,700 39,9 11,3 103 9 14 1300 1600 15 28 41 460 Mariedalsån 2011-06-14 14,6 0,130 10,0 14,0 8,1 2,500 40,7 10,2 101 9 74 4300 5000 38 52 80 460 Mariedalsån 2011-08-17 14,3 0,147 22,0 36,0 7,9 2,200 34,7 10,4 104 12 41 3900 4900 54 58 100 460 Mariedalsån 2011-10-19 8,1 0,219 51,0 110,0 7,7 2,000 31,7 11,8 104 19 34 3700 5000 140 141 230 460 Mariedalsån 2011-12-07 2,3 0,113 10,0 13,0 8,0 2,600 39,7 13,2 99 10 65 2800 3100 36 28 44 Min 0,0 0,090 5,3 5,0 7,7 2,000 31,7 10,2 96 8 14 1300 1600 15 20 37 Medel 8,5 0,133 17,6 31,3 8,0 2,483 38,3 11,9 101 11 56 2933 3600 50 55 89 Max 14,6 0,219 51,0 110,0 8,2 2,900 42,8 14,2 104 19 110 4300 5000 140 141 230 500 Lidan 2011-02-22-0,3 0,224 5,0 1,0 7,2 0,900 15,1 11,4 81,0 14 210 210 890 2 3 8 500 Lidan 2011-04-28 11,5 0,199 5,0 2,0 7,8 1,000 16,7 10,3 95 12 15 210 820 3 6 15 500 Lidan 2011-06-14 14,1 0,433 5,0 2,0 7,2 0,500 9,5 9,3 92 21 31 54 810 2 14 24 500 Lidan 2011-08-16 13,7 0,658 5,5 5,0 6,4 0,200 5,9 7,1 70 33 16 44 1300 11 25 53 500 Lidan 2011-10-20 8,6 0,458 5,0 2,0 6,5 0,200 6,9 10,4 90 22 29 94 860 3 9 19 500 Lidan 2011-12-05 2,0 0,342 5,0 3,0 6,7 0,300 7,8 13,1 100 18 95 140 870 2 6 16 Min -0,3 0,199 5,0 1,0 6,4 0,200 5,9 7,1 70 12 15 44 810 2 3 8 Medel 8,3 0,386 5,1 2,5 7,0 0,517 10,3 10,3 88 20 66 125 925 4 11 23 Max 14,1 0,658 5,5 5,0 7,8 1,000 16,7 13,1 100 33 210 210 1300 11 25 53 47
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 503 Bråtabäcken 2011-02-28 Utgick, bottenfrusen 503 Bråtabäcken 2011-04-28 6,4 0,050 5,0 1,0 8,1 1,600 23,2 11,5 95 5 16 220 350 2 0 5,0 503 Bråtabäcken 2011-06-16 11,1 0,158 5,0 1,0 7,9 1,200 17,7 11,0 102 9 10 150 430 2 1 7 503 Bråtabäcken 2011-08-17 14,3 0,365 5,0 1,0 7,6 1,000 15,1 9,3 95 18 11 81 640 2 2 16 503 Bråtabäcken 2011-10-20 5,1 0,375 5,0 2,0 7,3 0,700 12,3 11,6 95 20 10 61 530 4 5 13 503 Bråtabäcken 2011-12-06 1,7 0,203 5,0 2,0 7,6 0,800 14,4 12,3 92 11 11 150 490 3 3 10 Min 1,7 0,050 5,0 1,0 7,3 0,700 12,3 9,3 92 5 10 61 350 2 0 5 Medel 7,7 0,230 5,0 1,4 7,7 1,060 16,5 11,1 96 13 12 132 488 3 2 10 Max 14,3 0,375 5,0 2,0 8,1 1,600 23,2 12,3 102 20 16 220 640 4 5 16 506 Lidan 2011-02-28 Utgick pga svag is 506 Lidan 2011-04-28 10,2 0,302 5,0 4,0 8,1 1,900 25,0 9,9 90 19 17 410 1400 12 25 43 506 Lidan 2011-06-16 13,9 0,478 5,0 4,0 7,8 1,500 21,7 9,5 93 27 75 220 1500 15 15 46 506 Lidan 2011-08-17 15,0 0,665 5,1 4,0 6,9 0,500 10,4 7,5 76 35 35 52 1600 28 33 81 506 Lidan 2011-10-20 5,4 0,536 5,0 5,0 6,9 0,600 10,8 10,4 83 28 21 130 1400 27 29 71 506 Lidan 2011-12-06 1,9 0,412 5,0 4,0 7,3 0,900 15,2 12,0 89 24 74 260 1500 14 12 35 Min 1,9 0,302 5,0 4,0 6,9 0,500 10,4 7,5 76 19 17 52 1400 12 12 35 Medel 9,3 0,479 5,0 4,2 7,4 1,080 16,6 9,9 86 27 44 214 1480 19 23 55 Max 15,0 0,665 5,1 5,0 8,1 1,900 25,0 12,0 93 35 75 410 1600 28 33 81 513 Bragnumsån 2011-02-28 0,0 0,070 5,0 3,0 7,8 5,000 69,0 11,9 84 10 2600 2900 6700 16 24 44 513 Bragnumsån 2011-04-28 8,8 0,096 5,0 3,0 7,9 4,400 64,7 9,9 85 12 18 2400 6100 10 23 42 513 Bragnumsån 2011-06-16 14,9 0,139 5,1 5,0 7,9 3,000 45,5 8,6 88 14 280 1500 2900 19 19 51 513 Bragnumsån 2011-08-17 14,9 0,189 5,0 3,0 7,8 3,000 45,3 8,3 86 15 100 1500 2600 47 14 71 513 Bragnumsån 2011-10-20 6,0 0,298 5,3 5,0 7,6 3,400 46,9 8,9 73 21 320 2200 3800 42 33 80 513 Bragnumsån 2011-12-06 1,9 0,201 19,0 16,0 7,7 3,600 54,1 10,5 80 17 300 2400 4200 29 46 79 Min 0,0 0,070 5,0 3,0 7,6 3,000 45,3 8,3 73 10 18 1500 2600 10 14 42 Medel 7,8 0,166 7,4 5,8 7,8 3,733 54,3 9,7 83 15 603 2150 4383 27 27 61 Max 14,9 0,298 19,0 16,0 7,9 5,000 69,0 11,9 88 21 2600 2900 6700 47 46 80 48
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 517 Bragnumsån 2011-02-28 Utgick pga svag is 517 Bragnumsån 2011-04-28 9,9 0,189 5,4 7,0 8,0 4,100 55,5 9,8 86 18 19 1900 3500 13 24 40 517 Bragnumsån 2011-06-16 14,5 0,391 5,0 5,0 7,9 2,700 35,5 9,6 96 26 78 920 2200 20 21 54 517 Bragnumsån 2011-08-17 14,6 0,580 5,6 5,0 7,6 1,800 24,8 8,6 87 31 40 800 2100 36 40 81 517 Bragnumsån 2011-10-20 5,7 0,465 7,9 9,0 7,5 1,800 25,1 10,5 88 13 79 1100 2400 45 38 100 517 Bragnumsån 2011-12-06 1,2 0,337 8,6 9,0 7,7 2,700 35,5 12,1 90 23 140 1300 2600 28 28 61 Min 1,2 0,189 5,0 5,0 7,5 1,800 24,8 8,6 86 13 19 800 2100 13 21 40 Medel 9,2 0,392 6,5 7,0 7,7 2,620 35,3 10,1 89 22 71 1204 2560 28 30 67 Max 14,6 0,580 8,6 9,0 8,0 4,100 55,5 12,1 96 31 140 1900 3500 45 40 100 528 Lidan 2011-02-28 0,0 0,140 5,0 5,0 7,8 3,800 51,5 13,1 89 12 480 2200 3400 11 8 24 528 Lidan 2011-04-27 13,9 0,226 5,0 5,0 8,2 2,800 40,3 10,6 102 17 20 1500 2200 11 9 33 528 Lidan 2011-06-16 14,9 0,438 5,0 4,0 7,9 1,800 25,8 10,0 100 26 31 760 1900 15 19 47 528 Lidan 2011-08-17 15,5 0,572 5,4 9,0 7,6 1,100 16,2 9,1 94 30 29 650 1700 27 32 85 528 Lidan 2011-10-20 6,0 0,475 6,5 8,0 7,6 1,300 19,5 12,4 101 28 42 830 1900 34 39 81 528 Lidan 2011-12-06 1,3 0,377 5,0 5,0 7,8 1,600 24,2 12,8 95 20 56 930 2000 21 14 42 Min 0,0 0,140 5,0 4,0 7,6 1,100 16,2 9,1 89 12 20 650 1700 11 8 24 Medel 8,6 0,371 5,3 6,0 7,8 2,067 29,6 11,3 97 22 110 1145 2183 20 20 52 Max 15,5 0,572 6,5 9,0 8,2 3,800 51,5 13,1 102 30 480 2200 3400 34 39 85 5402 Lidan 2011-01-26-0,1 0,248 5,0 3,0 7,8 2,100 31,2 14,4 97,0 16 170 1800 2800 15 13 28 5402 Lidan 2011-02-28 0,0 0,165 5,0 4,0 7,9 3,300 47,1 14,2 96 13 230 2100 3200 17 5 30 5402 Lidan 2011-03-28 1,1 0,297 5,2 6,0 8,0 1,400 21,0 14,0 102 15 21 1100 2200 25 20 49 5402 Lidan 2011-04-28 13,7 0,218 6,5 7,0 8,2 2,700 37,7 9,9 94 17 22 1200 2100 12 22 38 5402 Lidan 2011-05-24 14,5 0,122 6,6 8,0 8,1 3,100 44,8 9,1 90 15 89 1500 2500 19 26 43 5402 Lidan 2011-06-15 15,9 0,493 5,9 6,0 7,7 1,100 18,3 9,4 95 29 29 670 1900 13 24 54 5402 Lidan 2011-07-06 20,4 0,280 5,9 6,0 7,6 2,700 26,7 6,7 75 21 26 920 1700 12 23 39 5402 Lidan 2011-08-16 16,1 0,302 24,0 61,0 7,8 2,100 32,6 8,1 83 22 27 1900 3000 58 62 120 5402 Lidan 2011-09-13 13,9 0,404 26,0 91,0 7,6 2,100 29,8 8,7 87 23 16 1200 2500 120 98 160 5402 Lidan 2011-10-17 5,7 0,378 5,0 5,0 8,1 2,500 32,9 12,4 100 24 29 1200 2100 22 17 44 5402 Lidan 2011-11-08 7,3 0,325 5,0 8,0 8,0 2,900 37,1 11,7 97 19 19 1400 2200 23 16 47 5402 Lidan 2011-12-05 2,5 0,348 10,0 25,0 7,9 1,700 25,9 14,3 109 22 45 1300 2400 43 39 76 Min -0,1 0,122 5,0 3,0 7,6 1,100 18,3 6,7 75 13 16 670 1700 12 5 28 Medel 9,3 0,298 9,2 19,2 7,9 2,308 32,1 11,1 94 20 60 1358 2383 32 30 61 Max 20,4 0,493 26,0 91,0 8,2 3,300 47,1 14,4 109 29 230 2100 3200 120 98 160 49
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 5637 Afsån 2011-02-28 0,0 0,177 5,0 10,0 7,4 1,300 27,1 13,0 96 10 160 1400 2000 24 19 41 5637 Afsån 2011-04-28 11,5 0,324 8,7 11,0 7,8 1,100 54,3 10,1 91 16 23 990 1800 31 37 69 5637 Afsån 2011-06-15 15,3 0,522 13,0 12,0 7,3 0,800 19,7 9,4 93 26 1100 1100 3400 23 43 88 5637 Afsån 2011-08-16 15,5 0,373 37,0 47,0 7,6 1,000 22,1 9,0 90 19 35 2000 3100 34 72 120 5637 Afsån 2011-10-17 6,7 0,597 6,0 10,0 7,5 0,900 18,7 11,9 98 28 65 1200 1000 25 19 51 5637 Afsån 2011-12-05 3,0 0,404 17,0 110,0 7,2 0,600 15,3 13,8 106 22 66 2000 3100 89 105 150 Min 0,0 0,177 5,0 10,0 7,2 0,600 15,3 9,0 90 10 23 990 1000 23 19 41 Medel 8,7 0,400 14,5 33,3 7,5 0,950 26,2 11,2 96 20 242 1448 2400 38 49 87 Max 15,5 0,597 37,0 110,0 7,8 1,300 54,3 13,8 106 28 1100 2000 3400 89 105 150 565 Afsån 2011-01-26 0,0 0,263 5,0 10,0 7,4 1,100 24,9 13,7 93,0 14 370 2300 3200 24 22 41 565 Afsån 2011-02-28 0,0 0,159 5,0 10,0 7,5 1,800 36,0 13,0 87 9 1200 1800 3800 33 22 55 565 Afsån 2011-03-28 2,6 0,322 9,8 18,0 7,5 0,800 19,1 13,6 100 15 24 1400 2200 31 29 56 565 Afsån 2011-04-28 13,0 0,295 6,2 12,0 7,9 1,400 29,6 8,6 81 14 25 1600 2600 30 33 60 565 Afsån 2011-05-24 14,0 0,192 6,4 7,0 7,7 1,600 31,8 7,9 79 14 340 1500 2600 23 26 56 565 Afsån 2011-06-15 15,6 0,503 10,0 17,0 7,6 0,700 18,0 9,2 93 21 160 1700 2800 27 35 82 565 Afsån 2011-07-06 20,9 0,356 5,2 6,0 7,4 1,300 28,9 5,4 62 17 180 2100 3100 44 26 85 565 Afsån 2011-08-16 15,5 0,281 23,0 69,0 7,5 1,300 26,5 8,7 88 19 81 2300 3500 77 88 150 565 Afsån 2011-09-13 13,9 0,383 38,0 100,0 7,4 1,400 26,5 8,9 89 19 100 2700 3900 110 111 170 565 Afsån 2011-10-17 6,6 0,492 5,6 12,0 7,6 1,200 24,8 11,6 94 25 210 1800 2900 33 24 63 565 Afsån 2011-11-08 7,5 0,407 7,0 16,0 7,5 1,400 26,4 10,9 903 18 220 1900 2800 34 11 64 565 Afsån 2011-12-05 3,5 0,322 36,0 130,0 7,4 0,900 20,9 13,5 106 20 83 2700 3900 130 149 200 Min 0,0 0,159 5,0 6,0 7,4 0,700 18,0 5,4 62 9 24 1400 2200 23 11 41 Medel 9,4 0,331 13,1 33,9 7,5 1,242 26,1 10,4 156 17 249 1983 3108 50 48 90 Max 20,9 0,503 38,0 130,0 7,9 1,800 36,0 13,7 903 25 1200 2700 3900 130 149 200 50
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 577 Lannaån 2011-01-26 0,2 0,355 5,0 16,0 7,5 1,400 25,8 13,8 96,0 17 53 1800 2500 38 26 53 577 Lannaån 2011-02-24-0,5 0,337 5,0 12,0 7,8 2,000 33,2 13,3 90 16 140 1500 2000 54 19 79 577 Lannaån 2011-03-28 3,3 0,448 11,0 32,0 7,7 0,900 18,7 13,7 103 17 26 1200 2000 60 37 87 577 Lannaån 2011-04-27 15,1 0,432 12,0 19,0 7,8 1,600 28,4 9,1 90 19 27 870 1700 49 53 100 577 Lannaån 2011-05-24 14,1 0,284 11,0 18,0 7,9 1,800 32,2 8,4 82 17 29 670 1400 32 34 76 577 Lannaån 2011-06-15 16,1 0,799 11,0 19,0 7,4 0,700 15,4 8,8 90 33 21 1100 2200 34 40 92 577 Lannaån 2011-07-06 20,3 0,589 12,0 25,0 7,5 1,700 28,3 5,8 65 25 41 790 1600 100 50 160 577 Lannaån 2011-08-17 17,1 0,451 24,0 92,0 7,4 1,000 19,9 8,7 88 25 26 2000 3200 140 129 220 577 Lannaån 2011-09-13 14,2 0,540 19,0 110,0 7,6 1,800 26,6 8,5 85 24 19 1400 2600 170 108 200 577 Lannaån 2011-10-17 6,5 0,660 10,0 21,0 7,8 1,700 27,4 12,0 98 27 42 1200 2200 72 41 100 577 Lannaån 2011-11-08 7,2 0,573 18,0 33,0 7,7 1,800 27,9 11,4 94 22 34 1400 2100 69 46 110 577 Lannaån 2011-12-06 2,0 0,429 24,0 150,0 7,7 1,300 23,5 12,8 96 24 33 400 2900 170 189 240 Min -0,5 0,284 5,0 12,0 7,4 0,700 15,4 5,8 65 16 19 400 1400 32 19 53 Medel 9,6 0,491 13,5 45,6 7,7 1,475 25,6 10,5 90 22 41 1194 2200 82 64 126 Max 20,3 0,799 24,0 150,0 7,9 2,000 33,2 13,8 103 33 140 2000 3200 170 189 240 580 Lidan 2011-01-26 Utgick pga svag is 580 Lidan 2011-02-24-0,2 0,228 5,0 7,0 7,8 2,500 37,6 13,8 94 15 190 1900 2700 24 16 42 580 Lidan 2011-03-28 2,2 0,312 9,0 13,0 7,8 1,100 18,5 14,2 103 16 28 1100 2000 32 25 58 580 Lidan 2011-04-27 13,7 0,268 13,0 15,0 7,9 2,100 32,5 9,3 89 15 29 1300 2000 21 35 57 580 Lidan 2011-05-24 15,0 0,115 28,0 24,0 8,2 2,700 42,2 10,0 100 15 39 1100 2000 12 42 55 580 Lidan 2011-06-15 16,9 0,517 26,0 32,0 7,6 0,900 18,2 9,6 100 27 59 1100 2300 31 62 110 580 Lidan 2011-07-06 22,8 0,390 7,3 10,0 7,7 1,900 29,3 8,5 87 22 29 980 1900 38 35 79 580 Lidan 2011-08-17 16,1 0,302 36,0 65,0 7,8 1,900 29,8 8,5 87 17 38 1900 2900 76 93 160 580 Lidan 2011-09-13 14,2 0,436 23,0 52,0 8,0 1,900 28,0 9,4 94 22 35 1500 2700 81 64 120 580 Lidan 2011-10-17 7,5 0,455 5,0 9,0 7,9 2,100 30,1 11,9 100 25 230 1200 2200 35 25 63 580 Lidan 2011-11-08 7,8 0,350 5,9 13,0 7,9 2,500 33,7 10,9 92 18 46 1500 2300 33 25 65 580 Lidan 2011-12-06 2,1 0,345 16,0 69,0 7,8 1,500 24,5 13,1 97 20 40 1600 2700 77 77 120 Min -0,2 0,115 5,0 7,0 7,6 0,900 18,2 8,5 87 15 28 980 1900 12 16 42 Medel 10,7 0,338 15,8 28,1 7,9 1,918 29,5 10,8 95 19 69 1380 2336 42 45 84 Max 22,8 0,517 36,0 69,0 8,2 2,700 42,2 14,2 103 27 230 1900 2900 81 93 160 51
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 590 Lidan 2011-01-26 Utgick pga svag is 590 Lidan 2011-02-24-0,2 0,188 5,0 6,0 8,1 3,000 45,6 14,1 94 13 290 2200 3200 16 13 32 590 Lidan 2011-03-28 2,5 0,256 8,0 13,0 8,0 1,600 25,1 14,0 103 12 30 1300 2200 29 27 60 590 Lidan 2011-04-27 14,2 0,159 10,0 10,0 8,0 2,100 33,0 94,0 91 13 31 1000 1600 14 31 47 590 Lidan 2011-05-24 14,9 0,092 9,8 13,0 8,0 2,300 36,9 9,4 94 13 52 790 1700 8 22 34 590 Lidan 2011-06-14 16,0 0,490 12,0 19,0 7,6 0,900 19,3 9,1 92 25 49 1800 3000 26 47 94 590 Lidan 2011-07-06 21,7 0,252 20,0 6,0 7,6 1,500 26,7 8,5 86 17 44 730 1500 26 30 66 590 Lidan 2011-08-17 16,2 0,283 36,0 85,0 7,7 1,700 28,7 8,5 86 16 62 2300 3300 110 108 190 590 Lidan 2011-09-13 14,4 0,355 15,0 35,0 7,9 2,000 30,7 9,0 91 20 35 1400 2800 55 45 90 590 Lidan 2011-10-17 6,7 0,312 5,0 7,0 8,1 2,300 33,9 11,9 98 21 49 1400 2100 24 17 50 590 Lidan 2011-11-08 7,7 0,255 7,0 11,0 7,9 2,700 38,8 11,1 92 15 40 1400 2100 23 17 47 590 Lidan 2011-12-05 2,9 0,261 46,0 220,0 7,8 1,800 30,1 13,7 105 20 58 2100 3300 210 202 250 Min -0,2 0,092 5,0 6,0 7,6 0,900 19,3 8,5 86 12 30 730 1500 8 13 32 Medel 10,6 0,264 15,8 38,6 7,9 1,991 31,7 18,5 94 17 67 1493 2436 49 51 87 Max 21,7 0,490 46,0 220,0 8,1 3,000 45,6 94,0 105 25 290 2300 3300 210 202 250 603 Bäck vid Tångamossen 2011-02-23 Utgick, bottenfrusen 603 Bäck vid Tångamossen 2011-04-27 Utgick, uttorkad 603 Bäck vid Tångamossen 2011-06-16 10,3 0,876 5,0 1,0 4,4 0,010 4,2 9,9 91 35 10 10 670 3 3 22 603 Bäck vid Tångamossen 2011-08-17 15,4 1,700 5,0 2,0 4,1 0,010 5,0 9,7 96 58 10 200 870 6 5 31 603 Bäck vid Tångamossen 2011-10-20 4,8 1,130 5,0 1,0 4,1 0,010 5,0 12,2 99 43 10 100 650 3 8 20 603 Bäck vid Tångamossen 2011-12-06 1,1 0,865 5,0 1,0 4,3 0,000 4,8 13,0 97 34 10 10 480 3 1 13 Min 1,1 0,865 5,0 1,0 4,1 0,000 4,2 9,7 91 34 10 10 480 3 1 13 Medel 7,9 1,143 5,0 1,3 4,2 0,008 4,8 11,2 96 43 10 80 668 4 4 22 Max 15,4 1,700 5,0 2,0 4,4 0,010 5,0 13,0 99 58 10 200 870 6 8 31 611 Pösan 2011-02-24-0,4 0,096 5,0 3,0 7,8 3,600 54,2 12,7 87 7 79 1800 2100 5 7 12 611 Pösan 2011-04-27 10,2 0,093 5,0 4,0 8,6 3,600 53,0 10,0 90 7 33 1100 1500 5 12 17 611 Pösan 2011-06-16 12,9 0,297 9,5 6,0 8,0 2,700 42,8 9,4 90 15 60 730 1200 3 13 23 611 Pösan 2011-08-17 14,9 0,542 7,8 5,0 7,5 1,300 22,1 9,6 96 25 13 620 1200 8 11 24 611 Pösan 2011-10-20 5,7 0,238 9,6 6,0 7,7 2,600 33,6 10,9 90 15 37 740 1100 4 14 22 611 Pösan 2011-12-06 1,8 0,150 8,2 8,0 8,0 3,000 42,0 12,2 91 10 67 790 1400 5 13 18 Min -0,4 0,093 5,0 3,0 7,5 1,300 22,1 9,4 87 7 13 620 1100 3 7 12 Medel 7,5 0,236 7,5 5,3 7,9 2,800 41,3 10,8 91 13 48 963 1417 5 12 19 Max 14,9 0,542 9,6 8,0 8,6 3,600 54,2 12,7 96 25 79 1800 2100 8 14 24 52
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 613 Pösan 2011-02-24-0,1 0,096 5,0 3,0 8,0 3,800 54,7 12,6 87 6 300 1800 2200 6 8 13 613 Pösan 2011-04-27 10,3 0,087 5,4 5,0 8,1 3,500 53,9 10,1 90 7 34 1200 1800 5 15 24 613 Pösan 2011-06-16 12,9 0,289 7,8 7,0 8,0 2,700 43,5 9,4 90 14 300 720 1600 4 12 22 613 Pösan 2011-08-17 14,2 0,529 7,0 5,0 7,8 1,400 23,2 9,7 95 25 170 660 1200 7 13 25 613 Pösan 2011-10-20 5,8 0,237 8,8 5,0 7,8 2,500 34,0 11,1 91 16 93 730 1300 3 13 21 613 Pösan 2011-12-06 2,0 0,147 7,3 7,0 8,0 3,000 42,2 12,1 92 10 180 820 1500 6 11 16 Min -0,1 0,087 5,0 3,0 7,8 1,400 23,2 9,4 87 6 34 660 1200 3 8 13 Medel 7,5 0,231 6,9 5,3 8,0 2,817 41,9 10,8 91 13 180 988 1600 5 12 20 Max 14,2 0,529 8,8 7,0 8,1 3,800 54,7 12,6 95 25 300 1800 2200 7 15 25 630 Hornaborgaån 2011-02-24-0,3 0,045 5,0 2,0 8,1 4,200 59,7 14,1 95 5 70 3600 4000 8 5 13 630 Hornaborgaån 2011-04-27 11,2 0,063 5,0 3,0 8,3 4,000 55,0 11,2 102 7 35 2300 2800 8 13 20 630 Hornaborgaån 2011-06-15 16,2 0,139 6,4 6,0 8,4 3,500 49,3 11,3 115 11 13 1500 2100 12 20 37 630 Hornaborgaån 2011-08-17 15,1 0,327 10,0 8,0 8,1 2,400 33,7 10,0 99 20 10 1000 1500 14 25 44 630 Hornaborgaån 2011-10-19 7,3 0,196 10,0 11,0 8,0 3,500 45,2 11,8 101 16 19 1300 2400 15 39 58 630 Hornaborgaån 2011-12-06 2,1 0,130 9,0 8,0 8,1 3,500 52,4 13,0 98 11 38 2200 2900 14 16 31 Min -0,3 0,045 5,0 2,0 8,0 2,400 33,7 10,0 95 5 10 1000 1500 8 5 13 Medel 8,6 0,150 7,6 6,3 8,2 3,517 49,2 11,9 102 12 31 1983 2617 12 20 34 Max 16,2 0,327 10,0 11,0 8,4 4,200 59,7 14,1 115 20 70 3600 4000 15 39 58 634 Flian 2011-02-24 0,6 0,162 5,0 3,0 8,1 3,600 50,8 10,2 70 12 220 2400 2800 10 12 23 634 Flian 2011-04-27 14,3 0,084 8,1 6,0 7,9 2,100 32,1 8,8 86 10 36 260 1100 4 24 32 634 Flian 2011-06-15 17,0 0,116 5,0 4,0 8,4 1,500 24,8 9,6 100 15 44 10 940 6 22 40 634 Flian 2011-08-17 17,1 0,112 5,0 2,0 8,0 1,800 28,8 8,5 90 17 83 19 1200 3 18 29 634 Flian 2011-10-19 6,8 0,133 5,0 6,0 8,0 3,000 42,2 11,9 100 15 44 670 1800 5 14 21 634 Flian 2011-12-06 0,6 0,112 12,0 12,0 8,1 2,900 44,0 12,7 92 11 110 1000 2000 10 23 34 Min 0,6 0,084 5,0 2,0 7,9 1,500 24,8 8,5 70 10 36 10 940 3 12 21 Medel 9,4 0,120 6,7 5,5 8,1 2,483 37,1 10,3 90 13 90 727 1640 6 19 30 Max 17,1 0,162 12,0 12,0 8,4 3,600 50,8 12,7 100 17 220 2400 2800 10 24 40 53
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 646 Flian 2011-02-24-0,4 0,171 5,0 4,0 5,5 3,500 38,2 14,9 100 13 180 2300 3100 12 13 25 646 Flian 2011-04-27 15,5 0,102 7,5 4,0 8,0 2,000 32,5 9,9 98 11 37 630 1100 7 29 41 646 Flian 2011-06-15 16,8 0,264 12,0 12,0 7,8 1,200 23,0 9,8 102 18 44 670 1700 17 33 64 646 Flian 2011-08-16 17,0 0,253 21,0 46,0 7,7 1,100 24,4 9,3 97 17 83 1600 2800 53 74 130 646 Flian 2011-10-17 6,5 0,172 5,0 3,0 8,1 2,800 39,7 12,9 106 17 30 990 1700 6 17 31 646 Flian 2011-12-05 2,1 0,187 31,0 35,0 8,0 2,600 39,5 14,5 110 15 78 1400 2600 21 72 89 Min -0,4 0,102 5,0 3,0 5,5 1,100 23,0 9,3 97 11 30 630 1100 6 13 25 Medel 9,6 0,192 13,6 17,3 7,5 2,200 32,9 11,9 102 15 75 1265 2167 19 40 63 Max 17,0 0,264 31,0 46,0 8,1 3,500 39,7 14,9 110 18 180 2300 3100 53 74 130 651 Dofsan 2011-02-24-0,2 0,031 8,1 15,0 7,6 2,000 57,9 13,1 89 6 240 1800 2300 7 12 17 651 Dofsan 2011-04-26 13,0 0,084 5,0 10,0 7,8 1,900 53,7 10,9 102 8 38 1300 1800 7 17 26 651 Dofsan 2011-06-15 11,7 0,151 8,4 15,0 7,8 1,800 52,0 9,7 97 9 100 1500 2200 13 23 48 651 Dofsan 2011-08-17 16,5 0,218 6,9 21,0 7,5 1,800 46,7 8,8 88 14 55 2300 3000 35 31 62 651 Dofsan 2011-10-19 8,4 0,368 21,0 54,0 7,0 1,200 32,1 9,5 83 19 140 1900 3200 66 87 140 651 Dofsan 2011-12-06 3,7 0,174 11,0 26,0 7,4 1,700 46,7 11,0 87 11 110 1800 2600 25 30 49 Min -0,2 0,031 5,0 10,0 7,0 1,200 32,1 8,8 83 6 38 1300 1800 7 12 17 Medel 8,9 0,171 10,1 23,5 7,5 1,733 48,2 10,5 91 11 114 1767 2517 26 33 57 Max 16,5 0,368 21,0 54,0 7,8 2,000 57,9 13,1 102 19 240 2300 3200 66 87 140 659 Dofsan 2011-02-24 Utgick, bottenfrusen 659 Dofsan 2011-04-27 14,0 0,071 22,0 20,0 7,8 2,000 62,0 10,1 97 10 39 5300 10000 18 78 98 659 Dofsan 2011-06-15 15,5 0,236 19,0 27,0 7,9 1,600 39,6 9,0 90 13 180 5400 6500 95 60 160 659 Dofsan 2011-08-16 16,5 0,247 45,0 92,0 7,4 1,200 28,1 7,2 75 13 270 2200 3600 200 140 290 659 Dofsan 2011-10-17 7,4 0,121 16,0 11,0 8,0 2,300 54,9 11,9 99 12 64 2900 3800 85 52 120 659 Dofsan 2011-12-05 3,3 0,141 26,0 61,0 7,8 1,900 43,9 12,9 100 8 1500 4500 7000 120 85 150 Min 3,3 0,071 16,0 11,0 7,4 1,200 28,1 7,2 75 8 39 2200 3600 18 52 98 Medel 11,3 0,163 25,6 42,2 7,8 1,800 45,7 10,2 92 11 411 4060 6180 104 83 164 Max 16,5 0,247 45,0 92,0 8,0 2,300 62,0 12,9 100 13 1500 5400 10000 200 140 290 54
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 670 Flian 2011-01-26-0,1 0,168 5,0 6,0 8,0 2,900 43,4 14,8 101,0 12 410 2200 3400 14 18 30 670 Flian 2011-02-24-0,5 0,168 5,0 5,0 8,1 3,500 50,2 14,9 100 12 380 2300 3400 14 13 28 670 Flian 2011-03-28 3,4 0,194 7,6 10,0 8,1 2,100 30,8 13,5 103 12 40 1300 2500 26 28 54 670 Flian 2011-04-27 15,2 0,104 8,1 6,0 8,2 2,200 33,4 9,9 99 10 41 860 1500 9 24 34 670 Flian 2011-05-24 14,7 0,079 7,6 8,0 7,9 1,800 32,6 9,4 94 11 270 710 1700 9 27 39 670 Flian 2011-06-15 16,6 0,272 11,0 14,0 7,8 1,200 24,4 9,9 103 19 46 1300 2300 26 33 75 670 Flian 2011-07-06 21,6 0,121 7,2 3,0 7,8 1,200 24,1 9,2 97 12 26 320 1200 16 26 51 670 Flian 2011-08-16 16,8 0,248 40,0 79,0 7,7 1,200 27,0 9,2 97 17 120 1900 3400 110 110 210 670 Flian 2011-09-13 14,8 0,242 24,0 53,0 8,0 2,200 33,4 9,7 98 18 20 1000 2100 65 59 98 670 Flian 2011-10-17 6,7 0,168 5,8 3,0 8,2 2,800 40,8 12,9 106 17 31 1100 1800 9 20 36 670 Flian 2011-11-08 7,2 0,150 6,3 6,0 8,1 3,100 43,2 12,5 102 12 29 1100 1900 11 20 38 670 Flian 2011-12-06 1,1 0,160 26,0 30,0 8,0 2,600 42,0 13,5 97 14 140 1400 2700 26 49 66 Min -0,5 0,079 5,0 3,0 7,7 1,200 24,1 9,2 94 10 20 320 1200 9 13 28 Medel 9,8 0,173 12,8 18,6 8,0 2,233 35,4 11,6 100 14 129 1291 2325 28 36 63 Max 21,6 0,272 40,0 79,0 8,2 3,500 50,2 14,9 106 19 410 2300 3400 110 110 210 701 Nossan 2011-02-22-0,1 0,116 5,0 3,0 7,2 0,900 16,5 12,5 85 8 80 580 910 2 6 12 701 Nossan 2011-04-28 9,9 0,164 5,0 3,0 7,6 0,900 16,0 10,7 95 9 42 370 740 4 4 12 701 Nossan 2011-06-14 12,5 0,217 5,0 3,0 7,6 0,900 15,2 9,5 91 12 34 250 890 2 10 22 701 Nossan 2011-08-16 13,2 0,492 5,0 4,0 7,3 0,600 11,6 9,1 90 25 10 92 1000 4 12 26 701 Nossan 2011-10-20 6,7 0,560 5,0 4,0 6,6 0,300 9,1 10,9 93 28 28 500 1100 6 10 27 701 Nossan 2011-12-05 3,2 0,402 5,0 4,0 6,9 0,400 10,7 12,8 100 20 65 290 1000 5 7 20 Min -0,1 0,116 5,0 3,0 6,6 0,300 9,1 9,1 85 8 10 92 740 2 4 12 Medel 7,6 0,325 5,0 3,5 7,2 0,667 13,2 10,9 92 17 43 347 940 4 8 20 Max 13,2 0,560 5,0 4,0 7,6 0,900 16,5 12,8 100 28 80 580 1100 6 12 27 704 Nossan 2011-02-22 0,0 0,167 5,0 2,0 7,3 0,900 17,6 11,2 77 11 69 990 1300 2 4 14 704 Nossan 2011-04-28 11,2 0,171 5,0 3,0 7,7 1,000 17,7 9,6 87 10 43 790 1400 10 16 28 704 Nossan 2011-06-14 16,4 0,231 5,3 4,0 7,4 0,700 14,3 8,5 88 14 39 220 800 3 17 29 704 Nossan 2011-08-16 14,8 0,574 6,8 6,0 7,1 0,400 9,9 8,0 80 28 10 85 1100 8 20 38 704 Nossan 2011-10-20 7,0 0,443 5,0 4,0 6,6 0,300 8,4 10,3 88 24 18 140 960 4 15 33 704 Nossan 2011-12-05 2,9 0,323 5,0 2,0 6,9 0,400 10,6 12,5 98 16 53 320 1000 4 11 23 Min 0,0 0,167 5,0 2,0 6,6 0,300 8,4 8,0 77 10 10 85 800 2 4 14 Medel 8,7 0,318 5,4 3,5 7,2 0,617 13,1 10,0 86 17 39 424 1093 5 14 28 Max 16,4 0,574 6,8 6,0 7,7 1,000 17,7 12,5 98 28 69 990 1400 10 20 38 55
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 720 Nossan 2011-02-22 Utgick pga svag is 720 Nossan 2011-04-28 12,0 0,173 5,0 3,0 7,8 1,000 17,8 10,7 99 11 44 490 1100 4 9 19 720 Nossan 2011-06-14 15,7 0,306 5,0 4,0 7,5 0,600 14,2 9,4 96 17 43 240 1000 5 17 36 720 Nossan 2011-08-16 14,8 0,420 43,0 10,0 7,3 0,500 11,7 9,1 90 26 28 250 1500 11 34 60 720 Nossan 2011-10-20 6,3 0,488 5,0 5,0 6,8 0,300 9,5 11,5 96 27 20 150 1100 5 18 36 720 Nossan 2011-12-05 2,6 0,352 24,0 3,0 7,1 0,400 11,4 13,7 106 18 58 310 1100 4 10 26 Min 2,6 0,173 5,0 3,0 6,8 0,300 9,5 9,1 90 11 20 150 1000 4 9 19 Medel 10,3 0,348 16,4 5,0 7,3 0,560 12,9 10,9 97 20 39 288 1160 6 18 35 Max 15,7 0,488 43,0 10,0 7,8 1,000 17,8 13,7 106 27 58 490 1500 11 34 60 730 Nossan 2011-01-26-0,1 0,213 5,0 4,0 7,3 0,800 16,2 13,6 93,0 11 130 610 1200 2 8 13 730 Nossan 2011-02-22 0,0 0,134 5,0 3,0 7,5 1,000 19,3 13,1 90 10 280 660 1400 3 5 16 730 Nossan 2011-03-28 2,0 0,247 5,4 4,0 7,5 0,600 13,4 13,3 99 12 45 430 1200 4 12 24 730 Nossan 2011-04-28 12,1 0,179 5,0 5,0 7,8 1,000 18,6 10,5 99 11 46 590 1300 4 10 21 730 Nossan 2011-05-24 13,7 0,155 5,0 6,0 7,7 1,000 18,7 9,5 92 11 260 700 1400 4 11 21 730 Nossan 2011-06-14 15,4 0,317 6,4 6,0 7,4 0,600 14,2 9,3 94 19 130 320 1200 9 25 44 730 Nossan 2011-07-06 18,7 0,174 5,0 4,0 7,7 1,200 20,3 7,2 81 11 49 660 1000 4 13 21 730 Nossan 2011-08-16 15,1 0,398 23,0 18,0 7,4 0,600 12,5 9,1 90 22 65 760 1600 13 46 71 730 Nossan 2011-09-13 14,1 0,392 9,2 9,0 7,5 0,800 14,6 9,0 91 21 38 240 1200 12 29 46 730 Nossan 2011-10-20 6,3 0,493 12,0 8,0 6,9 0,300 9,8 11,8 96 25 16 520 1200 7 30 50 730 Nossan 2011-11-08 7,1 0,276 5,7 7,0 7,4 0,900 16,7 11,2 93 14 140 660 1000 5 13 29 730 Nossan 2011-12-05 2,6 0,356 5,9 7,0 7,1 0,400 11,7 14,0 107 18 93 670 1300 7 15 33 Min -0,1 0,134 5,0 3,0 6,9 0,300 9,8 7,2 81 10 16 240 1000 2 5 13 Medel 8,9 0,278 7,7 6,8 7,4 0,767 15,5 11,0 94 15 108 568 1250 6 18 32 Max 18,7 0,493 23,0 18,0 7,8 1,200 20,3 14,0 107 25 280 760 1600 13 46 71 748 Nossan 2011-02-22 0,0 0,195 5,0 4,0 7,5 0,900 19,2 12,7 87 12 190 950 1500 7 9 19 748 Nossan 2011-04-27 14,1 0,237 6,3 8,0 7,6 0,900 17,8 9,4 91 12 47 800 1300 11 24 44 748 Nossan 2011-06-14 15,8 0,432 7,3 11,0 7,2 0,500 12,9 8,0 82 21 51 600 1300 11 26 54 748 Nossan 2011-08-16 15,7 0,360 13,0 32,0 7,2 0,800 16,8 6,9 70 17 100 1500 2700 54 61 130 748 Nossan 2011-10-17 6,0 0,336 5,0 4,0 7,4 0,800 16,3 11,7 93 17 99 740 1300 10 7 26 748 Nossan 2011-12-05 2,8 0,342 10,0 26,0 6,9 0,400 12,5 12,6 98 17 70 1200 1800 34 46 80 Min 0,0 0,195 5,0 4,0 6,9 0,400 12,5 6,9 70 12 47 600 1300 7 7 19 Medel 9,1 0,317 7,8 14,2 7,3 0,717 15,9 10,2 87 16 93 965 1650 21 29 59 Max 15,8 0,432 13,0 32,0 7,6 0,900 19,2 12,7 98 21 190 1500 2700 54 61 130 56
VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 760 Nossan 2011-01-26-0,1 0,281 5,0 5,0 7,1 0,700 16,5 12,9 89 14 140 1000 1600 11 15 27 760 Nossan 2011-02-22 Utgick pga svag is 760 Nossan 2011-03-28 1,9 0,306 6,8 8,0 7,3 0,500 12,5 13,8 100 14 48 620 1400 15 21 39 760 Nossan 2011-04-27 14,4 0,255 5,7 10,0 7,5 0,900 18,2 9,5 93 13 49 850 1400 19 33 56 760 Nossan 2011-05-24 14,6 0,188 6,9 8,0 7,6 1,100 20,8 8,8 88 14 170 820 1500 20 26 56 760 Nossan 2011-06-14 15,4 0,482 12,0 12,0 7,2 0,500 13,1 8,6 87 24 100 710 1600 19 49 84 760 Nossan 2011-07-06 21,4 0,259 5,6 8,0 7,5 1,100 20,6 6,6 75 14 170 740 1500 17 36 63 760 Nossan 2011-08-16 16,0 0,350 13,0 19,0 7,3 0,900 17,6 7,8 80 19 57 1100 1800 32 39 83 760 Nossan 2011-09-13 14,0 0,427 10,0 16,0 7,1 0,800 15,8 8,3 82 20 47 960 1800 33 45 77 760 Nossan 2011-10-17 6,1 0,362 5,0 6,0 7,5 0,800 16,6 11,9 95 19 120 760 1500 12 12 32 760 Nossan 2011-11-08 7,2 0,365 5,0 8,0 7,3 0,900 17,5 11,0 90 16 120 880 1500 15 16 41 760 Nossan 2011-12-05 3,0 0,353 14,0 37,0 6,9 0,500 13,0 12,7 98 18 75 1400 2200 44 60 100 Min -0,1 0,188 5,0 5,0 6,9 0,500 12,5 6,6 75 13 47 620 1400 11 12 27 Medel 10,4 0,330 8,1 12,5 7,3 0,791 16,6 10,2 89 17 100 895 1618 22 32 60 Max 21,4 0,482 14,0 37,0 7,6 1,100 20,8 13,8 100 24 170 1400 2200 44 60 100 790 Nossan 2011-01-26-0,1 0,311 5,0 9,0 7,3 0,600 15,6 13,9 95 15 78 1200 1800 16 14 31 790 Nossan 2011-02-22-0,3 0,251 5,0 6,0 7,6 0,800 18,1 14,2 95 14 140 990 1700 16 16 32 790 Nossan 2011-03-28 2,3 0,324 8,5 13,0 7,4 0,500 11,7 14,0 102 13 50 630 1200 23 24 50 790 Nossan 2011-04-27 14,0 0,289 12,0 12,0 7,6 0,800 17,3 9,6 92 13 51 850 1400 20 32 61 790 Nossan 2011-05-24 15,1 0,126 12,0 13,0 7,9 1,200 23,2 10,2 103 10 33 710 1400 6 34 49 790 Nossan 2011-06-14 16,2 0,458 13,0 21,0 7,5 0,700 16,3 9,2 94 18 92 1600 2400 33 49 100 790 Nossan 2011-07-06 20,1 0,402 5,1 7,0 7,2 0,800 16,7 6,0 67 18 39 790 1500 27 32 72 790 Nossan 2011-08-16 16,0 0,360 21,0 55,0 7,6 0,900 18,8 8,7 90 18 21 1500 2400 83 71 150 790 Nossan 2011-09-13 14,0 0,511 27,0 68,0 7,3 0,800 15,2 9,2 92 22 37 910 2300 91 99 160 790 Nossan 2011-10-17 7,0 0,421 5,0 8,0 7,6 0,800 16,5 12,0 100 21 50 850 1400 22 19 50 790 Nossan 2011-11-08 8,0 0,381 5,0 10,0 7,5 1,000 17,7 11,2 94 18 63 1000 1500 23 18 52 790 Nossan 2011-12-05 3,5 0,365 23,0 92,0 7,2 0,500 13,8 14,0 110 19 55 1400 2300 86 112 160 Min -0,3 0,126 5,0 6,0 7,2 0,500 11,7 6,0 67 10 21 630 1200 6 14 31 Medel 9,7 0,350 11,8 26,2 7,5 0,783 16,7 11,0 95 17 59 1036 1775 37 43 81 Max 20,1 0,511 27,0 92,0 7,9 1,200 23,2 14,2 110 22 140 1600 2400 91 112 160 57
Vattenkemiska analyser i sjöar VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Resultat från provtagningen 2011 Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Abs. Susp. Turb, ph Alk, Kond, O2 O2 COD Mn TOC NH4-N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 505 Sjötorpasjön 2011-02-15 0,8 0,1 0,092 5,0 3,5 7,7 3,000 40,2 10,5 73 3,5 180 1400 2200 15 28 44 505 Sjötorpasjön 2011-08-23 16,6 0,222 5,0 1,5 7,8 1,800 25,8 9,2 95 1,5 75 310 1400 7 15 33 5,3 795 Dättern 2011-02-15 1,8 1,2 6,8 15,0 10,4 74 15,0 37 980 1600 52 85 795 Dättern 2011-08-23 17,3 0,114 7,8 14,0 9,5 99 12,0 10 10 900 11 91 91 42,0 58
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar 59
Avrinningsområdets area enligt tidigare PULS-punkter PULS anger de stationer där vattenföringsdata från S-HYPE (http://vattenweb.smhi.se/) 2012-04-04 har korrigerats med arean från tidigare PULS-punkter. Station Area (km 2 ) Areal (ha) PULS-punkt 201 Öredalsån PULS 70,6 7060 330 Sjöråsån 243 24300 460 Mariedalsån PULS 97 9700 506 Lidan 131 13100 517 Bragnumsån 302 30200 528 Lidan PULS 561 56100 5402 Lidan 688 68800 5637 Afsån 169 16900 565 Afsån 294 29400 577 Lannaån PULS 222 22200 580 Lidan 1330 133000 590 Lidan 2262 226200 613 Pösan PULS 76 7600 630 Hornborgaån 314 31400 634 Flian 616 61600 646 Flian 739 73900 659 Dofsan PULS 65 6500 670 Flian PULS 816 81600 730 Nossan 302 30200 760 Nossan PULS 599 59900 790 Nossan 808 80800 60
Transportberäkningar 2011 Vattenföringsuppgifter enligt simuleringsmodellen S-HYPE (http://vattenweb.smhi.se/) 2012-04-04. Station Årsflöde Medelflöde TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot m³/år m³/s ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år 201 21459169 0,68 342 1,4 49 68 0,77 1,4 2,0 330 69024355 2,19 1207 6,4 140 194 4,2 4,8 7,6 460 30313786 0,96 322 1,9 79 98 1,3 1,4 2,4 506 74001773 2,35 1806 2,8 20 108 1,3 1,7 3,8 517 156204029 4,95 3262 9,7 221 443 3,8 4,5 9,4 528 278052525 8,82 5736 41 352 643 5,3 5,1 13 5402 357167105 11,3 7246 21 489 869 14 13 25 5637 69128813 2,19 1283 12 103 161 2,7 3,3 5,8 565 116958038 3,71 1985 30 244 378 7,1 7,2 12 577 70204966 2,23 1497 3,2 87 165 6,4 5,1 9,2 580 555566688 17,6 10435 44 815 1354 26 25 47 590 899335008 28,5 14708 81 1475 2368 55 54 86 613 33269914 1,05 391 6,0 37 56 0,18 0,4 0,65 630 136449014 4,33 1404 5,2 311 392 1,5 2,3 4,0 634 245898720 7,80 3157 24 211 423 1,6 4,6 7,1 646 285888096 9,07 4142 24 380 621 4,9 10 16 659 21427232 0,68 231 6,1 94 158 1,7 1,8 3,1 670 309744252 9,82 4199 38 409 734 8,6 11 19 730 166715539 5,29 2711 14 91 209 1,1 3,0 5,5 760 303895583 9,64 5084 25 290 517 7,4 10 19 790 400255776 12,7 6844 24 419 736 19 22 37 Arealförluster 2011 Station TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) 201 48 0,19 7,0 9,6 0,11 0,20 0,28 330 50 0,27 5,8 8,0 0,17 0,20 0,31 460 33,2 0,19 8,1 10 0,14 0,15 0,25 506 138 0,22 1,5 8,2 0,10 0,13 0,29 517 108 0,32 7,3 15 0,13 0,15 0,31 528 102 0,72 6,3 11 0,09 0,09 0,24 5402 105 0,30 7,1 13 0,21 0,18 0,36 5637 76 0,72 6,1 9,5 0,16 0,20 0,34 565 68 1,01 8,3 13 0,24 0,24 0,41 577 67 0,14 3,9 7,4 0,29 0,23 0,42 580 78 0,33 6,1 10 0,20 0,19 0,35 590 65 0,36 6,5 10 0,24 0,24 0,38 613 51 0,78 4,8 7,4 0,02 0,05 0,09 630 45 0,17 9,9 12 0,05 0,07 0,13 634 51 0,39 3,4 6,9 0,03 0,07 0,12 646 56 0,32 5,1 8,4 0,07 0,14 0,22 659 36 0,94 14 24 0,26 0,28 0,48 670 51 0,47 5,0 9,0 0,10 0,13 0,23 730 90 0,48 3,0 6,9 0,04 0,10 0,18 760 85 0,42 4,8 8,6 0,12 0,17 0,31 790 85 0,30 5,2 9,1 0,23 0,27 0,46 61
62
Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 63
Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 64
325. Göteneån, Silboholm Datum: 2011-10-17 Kommun: Götene Koordinat: 6492250/1362750 RT90 5-15 m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 63 4,8 10 1,32 0,89 1,00 Nära neutralt God Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Måttlig Hög Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 73 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 528 högt Inga rödlistade eller EPT-index: 7 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,35 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Otillfredsställande status Otillfredsställande status 10 Otillfredsställande status Otillfredsställande status 6 15 11 Otillfredsställande status Otillfredsställande status 4 10 2 0 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Liksom tidigare dominerades bottenfaunasamhället av föroreningståliga taxa och förutom enstaka bäckbaggar saknades mer syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otillfredsställande trots att den enligt Naturvårdeverkets kriterier klassades som god. På senare år har andelen dagsländor av släktet Baetis ökat, vilket kan indikera något bättre förhållanden på lokalen. Denna förändring har inneburit ett högre värde på DJ-index. Uppströms lokalen rinner ån genom jordbruksmarker och vår bedömning är att bottenfaunan också var negativt påverkad av rätning och dikning, vilket sannolikt har påverkat artantalet som i år var lågt. Statusen med avseende på hydromorfologisk status bedömdes därför som måttlig. 65
460. Mariedalsån, Källby Datum: 2011-10-17 Kommun: Götene Koordinat: 6491000/1353550 RT90 0-10 m nedströms gångbron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 50 6,0 12 1,06 1,12 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 87 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 793 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Capnia sp. 3 poäng Diversitetsindex: 3,19 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 God status Ingen bedömning 10 God status Hög status 6 15 11 God status Hög status 4 10 2 0 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Artantalet var måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, de mer känsliga arterna var fåtaliga och andelen bäcksländor var låg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Lokalen hyser flera ovanliga arter, i år noterades dagsländan Baetis buceratus och en bäckslända av släktet Capnia vilket sammantaget motiverade att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 66
630. Hornborgaån, Fjällåkra Datum: 2011-10-17 Kommun: Falköping Koordinat: 6465955/1370730 RT90 Ca 25-35 m uppströms bron längs västra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 52 6,3 12 1,09 1,17 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt Höga naturvärden 8 Taxaindex (%): 110 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 902 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 24 högt Riolus cupreus Lv. 3 poäng Diversitetsindex: 4,15 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Hög status 10 God status God status 6 15 11 Hög status Hög status 4 10 2 0 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Bottenfaunasamhället var artrikt och diverst. Flera syrekrävande arter förekom vilket visar på god syresättning av bottenvattnet i strömmande partier. Individtätheten var inte lika hög som vid föregående undersökning och det kan därför inte påvisas någon negativ påverkan av näringsämnen. Lokalen hyser ett flertal ovanliga arter. I år noterades dagsländorna Baetis buceratus och bäckbaggen Riolus cupreus. Dessa förekomster tillsammans med ett högt artantal och ett högt värde på diversitetsindex medförde att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 67
720. Nossan, Hudene Datum: 2011-10-25 Kommun: Herrljunga Koordinat: 6440050/1339750 RT90 5-15 m uppströms där ån delar sig. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 6,5 14 1,28 1,22 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Naturvärden i övrigt 4 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 110 måttligt högt Capnia sp. 3 poäng EPT-index: 26 högt Diversitetsindex: 3,79 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Hög status 10 Hög status Hög status 6 15 11 Hög status Hög status 4 10 2 0 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Höga indexvärden och förekomsten av mer syrekrävande arter motiverar att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara hög. En ovanliga bäckslända av släktet Capnia noterades och dessutom var artantalet högt vilket motiverar att bottenfaunan fick naturvärdespoäng. Den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica som tidigare påträffats noterades inte i år. Mer ovanliga arter förekommer ofta i låga tätheter och att den inte förekom i årets prover innebär därför inte att den försvunnit från lokalen. 68
325. Göteneån Silboholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6492250 / 1362750 RT90 Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-17 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,1 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,9 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossa Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: 5-50% Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69
460. Mariedalsån Källby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6491000 / 1353550 RT90 Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-17 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 70
630. Hornborgaån Fjällåkra RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6465955 / 1370730 RT90 Kommun: Falköping Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-17 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca 25-35 m uppströms bron längs västra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71
720. Nossan Hudene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6440050 / 1339750 RT90 Kommun: Herrljunga Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-25 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 12 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms där ån delar sig. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 72
Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 73
325. Göteneån, Silboholm 2011-10-17 x: 6492250 y: 1362750 Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 18 18 12 11 20 15,8 6,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 1 1 2 1,0 0,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 1 1 0,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 7 15 5 8 12 9,4 3,7 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 150 170 90 120 110 128,0 50,6 Baetis sp. 0 4 0 50 60 20 30 40 40,0 15,8 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 10 2,0 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1 1ecoptera 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 6 1 3 2 2,6 1,0 Hydropsyche sp. 0 1 0 1 0,2 0,1 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 1 1 0,4 0,2 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 3 0,8 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 EElodes sp. Lv. 0 2 0 1 0,2 0,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 0,2 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 1 1 0,6 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Chironomidae 0 0 0 11 3 10 11 21 11,2 4,4 Muscidae 0 3 0 1 1 1 0,6 0,2 Pediciidae 0 3 0 2 3 1,0 0,4 Simuliidae 0 1 0 32 57 28 20 42 35,8 14,2 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 5 4 2 1 0,2 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 1 2 0,6 0,2 SUMMA (antal individer): 279 337 172 208 268 252,8 100 SUMMA (antal taxa): 15 14 12 10 12 12,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 74
460. Mariedalsån, Källby 2011-10-17 x: 6491000 y: 1353550 Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 15 4 12 6 16 10,6 5,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 2 2 6 7 1 3,6 1,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 0,4 0,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 3 2 1 3 1 2,0 1,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, 1870 5 4 2 Ov 1 0,2 0,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 24 45 120 70 20 55,8 28,2 Baetis sp. 0 4 0 6 10 20 20 28 16,8 8,5 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 0,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 2 0,6 0,3 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 4 10 30 8 10,4 5,2 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnia sp. 0 5 4 Ov 8 1 11 7 2a 5,8 2,9 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 1 Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp. 0 3 0 1 1 1 2 3a 1,6 0,8 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 4 6 7 7 9a 6,6 3,3 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 3 0 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche sp. 0 1 0 2 2 1 1,0 0,5 Limnephilus sp. * 0 5 0 Limnephilidae 0 5 0 2 1 5 6 1 3,0 1,5 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) * 0 5 4 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 2 1 3 1 1,6 0,8 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. 0 2 0 1 0,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 1 1 1 0,8 0,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 2 1 0,6 0,3 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 0,4 0,2 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 1 0,6 0,3 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 1 0,2 0,1 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 3 3 2 1,8 0,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 15 4 23 5 20 13,4 6,8 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,1 Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Pediciidae 0 3 0 1 1 5 6 1 2,8 1,4 Simuliidae 0 1 0 20 81 40 120 16 55,4 28,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 2 0,4 0,2 SUMMA (antal individer): 108 172 301 277 133 198,2 100 SUMMA (antal taxa): 15 15 24 22 17 18,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 75
630. Hornborgaån, Fjällåkra 2011-10-17 x: 6465955 y: 1370730 Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) * 3 3 0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 2 2 1 3 1,6 0,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 25 50 50 20 35 36,0 16,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 12 1 1 3,0 1,3 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 2 0,6 0,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) * 3 3 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, 1870 5 4 2 Ov 2 0,4 0,2 Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 5 32 15 24 50 25,2 11,2 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 30 28 35 16 25 26,8 11,9 Baetis sp. 0 4 0 20 16 6 15 11,4 5,1 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 3 12 4 12 3 6,8 3,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 1 1 7 1,8 0,8 Ephemera sp. 3 1 3 1 0,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 10 6 16 6 6 8,8 3,9 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * 1 2 3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 5 15 4,0 1,8 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 1ecoptera 0,2 0,1 AAmphinemura sp. 0 4 4 1 Plecoptera 0,2 0,1 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1 1ecoptera 0,4 0,2 I Isoperla sp. 0 3 0 1 Plecoptera 0,2 0,1 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 3ecoptera 0,8 0,4 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 3 1 3a 1,4 0,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 2 7 7 3 11a 6,0 2,7 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 1 1 0,4 0,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 0,2 0,1 Athripsodes sp. 0 0 3 4 2 1,2 0,5 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * 1 5 2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 1 0,6 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 1 0,4 0,2 Hydropsyche sp. 0 1 0 1 1 0,4 0,2 Ithytrichia sp. 3 4 4 2 37 2 14 27 16,4 7,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 0,2 0,1 Limnephilus sp. * 0 5 0 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,1 Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) * 1 3 3 Rhyacophila sp. 0 3 3 4 1 1 1,2 0,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. * 0 2 0 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 2 3 2 6 2,6 1,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 22 37 12 18 32 24,2 10,7 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 2 1 0,8 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 8 6 10 5 26 11,0 4,9 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 2 0,4 0,2 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 1 1 0,6 0,3 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 1806) 5 4 3 Ov 8 4 6 3 8 5,8 2,6 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 1806) 5 4 3 Ov 7 3 9 4 4 5,4 2,4 Forts RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 76
630. Hornborgaån, Fjällåkra 2011-10-17 x: 6465955 y: 1370730 Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 1 21 2 3 8 7,0 3,1 Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 6 6 3 6 4,2 1,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 5 5 3 1 14 5,6 2,5 SUMMA (antal individer): 169 304 204 150 301 225,6 100 SUMMA (antal taxa): 23 25 20 21 23 22,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 77
720. Nossan, Hudene 2011-10-25 x: 6440050 y: 1339750 Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 2 0,6 0,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 3 1 1 1,0 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 8 12 2 5 16 8,6 3,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 0,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 2 3 15 4,2 1,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 2 1 3 1,2 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 22 32 10 50 130 48,8 17,6 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 14 36 60 25 80 43,0 15,5 Baetis sp. 0 4 0 12 2,4 0,9 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 12 80 22 50 90 50,8 18,3 Ephemera sp. 3 1 3 2 1 3 1,2 0,4 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 4 32 20 32 24 22,4 8,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 4 4 10 5 4,6 1,7 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 4a 0,8 0,3 AAmphinemura sp. 0 4 4 1 4a 1,0 0,4 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 2 1 2a 1,0 0,4 CCapnia sp. 0 5 4 Ov 1ecoptera 0,2 0,1 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1a 0,2 0,1 I Isoperla sp. 0 3 0 2 5a 1,4 0,5 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 3 2 13a 3,6 1,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera NNemoura sp. 0 5 0 2 1a 0,6 0,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 2a 0,4 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) * 2 2 3 Plecoptera TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 10 28 4 8,4 3,0 Athripsodes sp. 0 0 3 12 8 1 6 5,4 1,9 Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) 0 5 3 2 6 4 2,4 0,9 Hydatophylax infumatus - (McLachlan, 1865) * 0 5 4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 3 1 1,2 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 2 2 3 1,6 0,6 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 1 0,4 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 5 4 3 4 6 4,4 1,6 Polycentropodidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) * 1 3 3 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 1 1 0,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1 0,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 2 1 0,8 0,3 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 1 0,6 0,2 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 2 0,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 9 25 6 4 11 11,0 4,0 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 4 0,8 0,3 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 0,2 0,1 Forts RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 78
720. Nossan, Hudene 2011-10-25 x: 6440050 y: 1339750 Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 0,4 0,1 Chironomidae 0 0 0 19 13 1 2 3 7,6 2,7 Empididae 0 3 0 2 0,4 0,1 Limoniidae 0 0 0 1 1 2 0,8 0,3 Pediciidae 0 3 0 2 2 0,8 0,3 Simuliidae 0 1 0 1 1 0,4 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 32 60 3 3 51 29,8 10,7 SUMMA (antal individer): 166 380 150 194 498 277,6 100 SUMMA (antal taxa): 21 28 18 19 31 23,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79
80
Bilaga 5. Bottenfauna i sjösublitoral Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 81
Förklaring till resultatsidor sjöars djupbotten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjöoch vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredställande 5. Dålig BQI: Benthic quality index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vår eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. Expertbedömning av tillstånd och påverkan Vår slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgrad m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga/Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden. B. Måttligt näringsfattiga/syrerika förhållanden. C. Näringsrika/Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i Tabeller och diagram. 82
1. Dättern, Syd Datum: 2011-11-08 Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6476700/1309700 Provtagningsuppgifter Metodik: SS 02 81 90 Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 2 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,1 0,40 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt O/C-index: 34,6 mycket högt Medelantal taxa/prov: 6,6 PTI: 0,6 mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 786 måttligt hög EEI: 1,6 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 09 Otillfredsställande Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 30 4000 20 10 2000 0 0 95 97 99 01 03 05 09 11 5 4 3 2 1 0 BQI 95 97 99 01 03 05 09 11 O/C-index 60 40 20 0 Kommentar Bottenfaunan på stationen indikerade att vattenområdet i den södra delen av Dättern var kraftigt eutrofierat. Trots denna näringsämnespåverkan var syreförhållandena goda, vilket kan förklaras med det ringa provdjupet (2 m). Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men har även då visat på näringsrika förhållanden. 83
2. Dättern, Nord Datum: 2011-11-08 Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: 6479950/1313690 Provtagningsuppgifter Metodik: SS 02 81 90 Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 2 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,4 0,52 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 måttligt högt O/C-index: 25,5 mycket högt Medelantal taxa/prov: 7,8 PTI: 1,2 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 479 måttligt hög EEI: 2,2 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 09 Måttlig Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 30 4000 20 10 2000 0 0 95 97 99 01 03 05 09 11 5 4 3 2 1 0 BQI 95 97 99 01 03 05 09 11 O/C-index 40 30 20 10 0 Kommentar Med utgångspunkt från bottenfaunan bedömdes vattenområdet på stationen som näringsrikt. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig och visar därmed på en lägre grad av påverkan i denna del av Dättern än i den södra delen. Liksom på stationen i den södra delen var syreförhållandena relativt goda, vilket även i detta fall kan förklaras med det ringa provdjupet (2 m). Stationen är belägen nära mynningen till Brandsfjorden och berörs därför i högre grad av vattenutbyte med Vänern jämfört med stationen i den inre delen av Dättern. Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men de har även då visat på näringsrika förhållanden. 84
1. Dättern Syd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6476700 / 1309700 (RT90) Kommun: Vänersborg Provtagningsuppgifter Datum: 2011-11-08 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: A Henricsson/J Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,9 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen i den inre delen av Dättern, drygt 1,5 km norr om Dätterstorp. Sedimentet bestod i huvudsak av ljus lera. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85
2. Dättern Nord RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6479950 / 1313690 (RT90) Kommun: Grästorp Provtagningsuppgifter Datum: 2011-11-08 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: A Henricsson/J Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 7,6 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,6 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen strax söder om Frugårdssundet, ca 500 m söder om udden vid Sundslund. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86
Förklaring till artlistor sjöars sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 87
1. Dättern, Syd 2011-11-08 x: 6476700 y: 1309700 Det. Anders Boström, Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 1 2 2 2 1,4 3,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) 2 2 0 1 0,2 0,5 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 3 1 1 4 1,8 4,7 Limnodrilus sp. 1 2 1 3 3 1 6 5 3,6 9,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 1 2 2 6 5 4 6 2 4,6 12,0 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 3 2 3 5 2 3 1 2,2 5,7 Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 2 2 2 1 1,4 3,6 Tubificidae (utan hårborst) 0 2 0 1 1 2 2 4 2,0 5,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 7 3 3 8 6 5,4 14,1 Cryptochironomus sp. 2 3 0 2 2 3 1,4 3,6 Procladius sp. 1 3 0 16 6 12 21 16 14,2 37,0 Tanytarsus sp. 2 2 3 1 0,2 0,5 SUMMA (antal individer): 46 22 30 54 40 38,4 100 SUMMA (antal taxa): 7 6 7 6 7 6,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2. Dättern, Nord 2011-11-08 x: 6479950 y: 1313690 Det. Anders Boström, Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 3 0,6 1,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) 2 2 0 1 1 0,4 1,3 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 2 0,4 1,3 Limnodrilus sp. 1 2 1 1 0,2 0,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 1 2 2 7 5 7 7 1 5,4 17,0 Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 3 6 1 1 1 2,4 7,5 Tubificidae (utan hårborst) 0 2 0 2 2 2 1 1,4 4,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 2 1 0,8 2,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 4 8 4 5 7 5,6 17,6 Cryptochironomus sp. 2 3 0 2 1 2 1 1,2 3,8 Einfeldia sp. 1 2 2 1 0,2 0,6 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) 2 2 3 2 0,4 1,3 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 2 1 1 0,4 1,3 Polypedilum sp. 2 2 0 1 2 0,6 1,9 Procladius sp. 1 3 0 12 20 7 10 1 10,0 31,4 Tanytarsus sp. 2 2 3 5 1 1 1,4 4,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 2 1 0 1 0,2 0,6 Unio sp. 2 1 3 1 0,2 0,6 SUMMA (antal individer): 39 49 23 31 17 31,8 100 SUMMA (antal taxa): 9 10 6 6 8 7,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 88
Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder 89
Olika parametrars innebörd Från och med undersökningsåret 2007 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 2007:4). Det innebär för föreliggande rapport att statusklassificeringen av näringsämnen i vattendrag grundar sig på totalhalten av fosfor enligt nedan. Liksom tidigare tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 - Sjöar och vattendrag) för samtliga parametrar förutom suspenderat material (Allmänna råd 90:4). Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga parametrar gjorts på årsmedelvärden. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport 4913. Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsätt ningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliskkemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala phvärden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4,0 och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 6,5 6,8 6,2 6,5 5,6 6,2 5,6 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Tillägg: 90
8-9 >9 Högt ph Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutralise rande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff rande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 Ingen el obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger infor mation om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 5-7 3-5 1-3 1 Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt 91
betydligt överskrida 100%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P part, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. 12 GGR/ÅR. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (majokt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 12,5-25 25-50 50-100 >100 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 0,04 Mycket låga förluster 0,04-0,08 Låga förluster 0,08-0,16 Måttligt höga förluster 0,16-0,32 Höga förluster >0,32 (>0,64 Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. 92
Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande : <300 300-625 Låga halter Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1,0 Mycket låga förluster 93
1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16,0 >16 (>32 Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve kan görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <50 50-200 200-500 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter 500-1500 Höga halter >1500 Mycket höga halter Absorbansen mäter ljusförhållandena i i vattnet. Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. Absorbansen mäts på filtrerat vatten vid 420 nm våglängd i fotometer i 5 cm kuvett. En klassindelning görs enligt nedan: 0,02 Ej eller obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 >0,2 Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. 94
En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: 4 4-8 8-12 12-16 >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Ljusförhållanden påverkar direkt livsbetingelserna för många organismer. Förekomsten av löst och partikulärt material påverkar också den biologiska tillgängligheten hos miljögifter. Vattnets beskaffenhet kan bestämmas dels av Turbiditet (FNU), dels av Suspenderat material (mg/l). Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens dvs mycket små partiklar som ger vattnet en viss mjölkighet. Turbiditeten definieras som ett uttryck för den optiska egenskap som gör att ljus sprids och absorberas i vattnet istället för att passera genom det. Klassindelning med avseende på turbiditet (FTU) göras enligt nedan: 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Suspenderat material (mg/l) består av kringsvävande partiklar >0,45µm vilka relativt snabbt sedimenterar till botten men kan förekomma i rinnande vatten eller vissa utsläpp. Tillståndet med avseende på mängden suspenderat material (mg/l) bestäms enligt nedan: 1,5 1,5-3 3-6 6-12 >12 Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt 95
Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Benämning Mycket låga Låga Måttligt höga Höga Mycket höga halter halter halter halter halter Kvicksilver (Hg) 0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 Kadmium (Cd) 0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 2,5-15 > 15 Arsenik (As) 0,5 0,5-3 3-8 8-40 > 40 Bly (Pb) 3 3-10 10-30 30-150 > 150 Krom (Cr) 1,5 1,5-3,5 3,5-10 10-50 > 50 Nickel (Ni) 4 4-10 10-30 30-150 > 150 Koppar (Cu) 7 7-15 15-50 50-250 > 250 Zink (Zn) 60 60-160 160-500 500-2500 > 2500 Kobolt (Co) 2 2-10 10-30 30-150 > 150 96
Bilaga 7. Bedömning av bottenfauna Hur klassificerar och expertbedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag 97
Allmänt om biologiska undersökningar Biologiska undersökningar har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är till exempel mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar då som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. På samma sätt kan bottenfaunan även indikera andra påverkanstyper, såsom eutrofiering och miljögifter. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 2007). Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter bland bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som till exempel konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, till exempel lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bland annat genom att syreinnehållet minskar. Bottnen består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer till exempel få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om en bäck torkar ut till exempel under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Dessutom kommer nykolonisationen att gå olika snabbt för olika arter vilket medför en naturlig och successiv förändring av bottenfaunasamhället. Denna förändring sker inte bara efter en torrperiod, utan kan observeras efter alla sorters störningar. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bland annat om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan till exempel vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. När det gäller eutrofiering kan vissa arter påverkas negativt av höga näringsämneshalter eller stora mängder organiskt material. Påverkan kan vara direkt orsakad av fysiokemiska gränser för vad arterna klarar av, men oftast hänger den samman med låga syrehalter i bottenvattnet pga en hög biologisk produktion, gärna i 98
kombination med dålig syresättning i exempelvis lugnflytande vattendrag eller sjöars djuphålor. Dessutom kan arter, som normalt sett hade tålt höga halter av näringsämnen, konkurreras ut av andra arter som gynnas mer av eutrofieringen. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), Engblom m.fl. (1990), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Bottenfaunan har tidigare varit förhållandevis dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Tack vare ett ökat fokus på bottenfaunaundersökningar har kunskapen ökat markant, och det har därmed blivit möjligt att göra kvalificerade bedömningar av faunans naturvärden. Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den sträcka som undersökts. Det innebär till exempel att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från Medins databas, som innehåller undersökningar från drygt 4000 olika lokaler i sjöar och vattendrag i Sverige, har därför använts vid bedömningarna. Bedömningsgrunderna 2007 - Bedömning av status och klass Det nya vattendirektivet har mycket ambitiösa miljömål 2015 ska i princip alla vatten ha en god ekologisk status. Ett av stegen för att uppnå miljömålet är att klassa den ekologiska statusen i akvatiska miljöer. För att underlätta statusklassningen av bottenfaunan i sjöar och vattendrag har SLU utvecklat två multimetriska bottenfaunaindex för surhet (MISA för vattendrag och MILA för sjöars litoral) och ett multimetriskt bottenfaunaindex för eutrofieringspåverkan i vattendrag (DJ-index). Förutom dessa index används även det äldre ASPT-indexet för att mäta den ekologiska kvaliteten. I sjöars profundal (djupområde) används indexet BQI för att klassa näringspåverkan. Hur dessa index beräknas och används vid statusklassning finns beskrivet i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2007). De olika klassgränserna redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. 99
Tabell 1. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, BQI och MILA i sjöar. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 5,85 5,8 5,6 Status Hög 0,95 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,60 God 0,70 och <0,95 0,70 och <0,90 0,45 och <0,60 Måttlig 0,50 och <0,70 0,45 och <0,70 0,30 och <0,45 Otillfredsställande 0,25 och <0,50 0,25 och <0,45 0,15 och <0,30 Dålig <0,25 <0,25 <0,15 BQI Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 2,68 3 3,25 Status Hög 0,75 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,95 God 0,60 och <0,75 0,70 och <0,90 0,70 och <0,95 Måttlig 0,40 och <0,60 0,45 och <0,70 0,50 och <0,70 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,25 och <0,45 0,25 och <0,50 Dålig <0,20 <0,25 <0,25 MILA Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 77,5 49,4 41,7 Status Nära neutralt 0,85 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,85 0,60 Måttligt surt 0,50 och <0,85 0,60 och <0,85 0,45 och <0,60 Surt 0,35 och <0,50 0,40 och <0,60 0,30 och <0,45 Mycket surt 0,15 och <0,35 0,20 och <0,40 0,15 och <0,30 Extremt surt <0,15 <0,20 <0,15 100
Tabell 2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, DJ-index och MISA i vattendrag. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 5,37 6,53 6,67 Status Hög 0,90 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,90 God 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 Måttlig 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 Otillfredsställande 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 Dålig <0,25 <0,25 <0,25 DJ-index Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 10 14 14 Status Hög 0,80 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,80 0,80 God 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 Måttlig 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 Dålig <0,20 <0,20 <0,20 MISA Ekoregion 14 22 20 Referensvärde 47,5 47,5 47,5 Status Nära neutralt 0,55 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,55 0,55 Måttligt surt 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 Surt 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25 <0,25 <0,25 Övriga index till stöd för expertbedömningen För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket tidigare ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden användes för att bedöma och klassa tillstånd med avseende på försurning och eutrofiering, och Medins har valt att fortsätta nyttja dessa som stöd för sina expertbedömningar. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan ASPT-index karakteriseras som ett allmänt föroreningsindex, som huvudsakligen mäter graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. Shannons diversitetsindex mäter mångformigheten hos bottenfaunasamhället, och låga värden kan ofta indikera en störning i vattenmiljön. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. För sjöars profundal mäter O/C-indexet i huvudsak näringstillståndet i sjön, medan BQI indirekt mäter eutrofieringspåverkan genom förekomsten av mer eller mindre syrekrävande fjädermyggor. 101
När det gäller den gamla tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999) har Medins valt att ändra klassgränserna för Shannonindex i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Skälet är att de egna klassgränserna (beräknade ur Medins databasmaterial) för Shannons diversitetsindex ger en bättre upplösning med den metodik som normalt används i företagets bottenfaunaundersökningar (SS-EN 27 828). När det gäller Surhetsindex i sjöar har dessutom en smärre justering nedåt gjorts för klassgränserna. Motivet för denna ändring är bedömningen att alltför många opåverkade sjöar annars skulle bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen för antal taxa har också återställts till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). Medins har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som ansetts viktiga att använda vid bedömningarna. När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index (antalet arter bland dag-, bäck- och nattsländor) har klassgränserna valts vid 10, 25, 75 och 90 procents percentilerna i det egna databasmaterialet (Ericsson m.fl. 2000). När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. Ytterligare ett index är Föroreningsindex, som liksom Surhetsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet (Ericsson m.fl. 1993). Klassgränserna är desamma som för Surhetsindex. Två helt nya index som Medins utvecklade under 2006 är PTI, Profundalt Trofi-Index och EEI, Eutrofieffekt-index (Liungman & Ericsson 2006). PTI är ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. De klassgränser som används i Medins rapporter redovisas i Tabell 3 - Tabell 5. Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-/Föroreningssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >10 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6,9 6 6-10 3 Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6,1 5 4-6 4 Lågt index 2,35-2,95 4,5-5,3 4 2-4 5 Mycket lågt index 2,35 4,5 3 2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3000 >50 >30 >29 2 Högt index 1500-3000 40-50 25-30 22-29 3 Måttligt högt index 500-1500 25-40 15-25 12-22 4 Lågt index 200-500 18-25 10-15 7-12 5 Mycket lågt index 200 18 10 7 102
Tabell 4. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,00 >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,80-4,00 5,8-6,4 5 5-8 3 Måttligt högt index 2,85-3,80 5,2-5,8 4 3-5 4 Lågt index 2,45-2,85 4,5-5,2 3 1-3 5 Mycket lågt index 2,45 4,5 2 1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1000 >35 >18 >17 2 Högt index 700-1000 30-35 16-18 14-17 3 Måttligt högt index 300-700 20-30 11-16 10-14 4 Lågt index 150-300 15-20 8-11 8-10 5 Mycket lågt index 150 15 8 8 Tabell 5. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. BQI samt O/C-index avses endast användas för profundalfauna Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3000 >25 >15 2 Högt index 2000-3000 21-25 10-15 3 Måttligt högt index 200-2000 13-21 5-10 4 Lågt index 50-200 10-13 2-5 5 Mycket lågt index 50 10 2 Klass BQI O/C-index PTI och EEI 1 Mycket högt/mycket lågt index >4,0 0,5 > 4 2 Högt/lågt index 3,0-4,0 0,5-4,7 3-4 3 Måttligt högt index 2,0-3,0 4,7-8,9 2-3 4 Lågt/högt index 1,0-2,0 8,9-13 1-2 5 Mycket lågt/mycket högt index 1,0 >13 1 De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan tillståndsklassningen måttlig och det allmänna ordet normal. Normalt är till exempel att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. 103
Expertbedömning av påverkan Det stora antalet index och parametrar som beskriver bottenfaunasamhället innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten, en så kallad expertbedömning. Ett annat skäl är att indexen ensamma ibland ger fel status. Vid expertbedömningen används, förutom de olika index och parametrar som beräknas, även bottenfaunasamhällets sammansättning samt förekomst av indikatorarter. I enlighet med de nya bedömningsgrunderna 2007 använder Medins samma femgradiga system som används vid statusklassning. Påverkan av surhet Expertbedömningen av påverkan med avseende på surhet görs huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Wiederholm 1999) och MILA/MISA. För att få en så korrekt bedömning som möjligt av bottenfaunans surhetspåverkan på lokalen, bygger både Surhetsindex och MILA/MISA på ett flertal kriterier hos bottenfaunan. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om till exempel bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Låga värden indikerar att bottenfaunan domineras av surhetstoleranta grupper medan höga värden visar att känsliga grupper förekommer. Påverkan av surhet i sjöars litoral klassas enligt: - Nära neutralt - Måttligt surt - Surt - Mycket surt - Extremt surt I vattendrag används ovanstående surhetsklasser utom Extremt surt. Påverkan av eutrofiering När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bland annat till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bland annat på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Flera index används för att bedöma graden av eutrofieringspåverkan på bottenfaunan: DJ-index tar liksom MISA/MILA hänsyn till flera olika kriterier hos bottenfaunans sammansättning. Sammanvägningen ger en mer balanserad bild av eutrofieringspåverkan, och risken för felbedömningar minskar. Föroreningsindex är ett sammansatt index som mäter och klassar påverkan från framför allt eutrofiering. ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. 104
Danskt faunaindex bygger på förekomsten av vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. För samtliga eutrofieringsindex gäller att ett lågt värde indikerar att bottenfaunan är eutrofieringspåverkad på grund av höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material. På motsvarande sätt visar höga värden på en god vattenkvalitet med låg påverkansgrad. Påverkan av eutrofiering klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Annan påverkan Annan påverkan är ett begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan. Påverkan kan exempelvis bero på utsläpp av giftiga föroreningar såsom metaller och olja, men kan även komma från mer fysiska ingrepp i vattendraget såsom regleringar. Även naturliga störningar såsom uttorkning, eller grumling pga höga flöden, kan leda till en negativ påverkan på bottenfaunan. Bedömningen av annan påverkan används emellertid i Medins undersökningar endast för att beskriva en antropogen påverkan. Annan påverkan klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Jämförelse med tidigare bedömningar Fram till och med 2007 bedömdes påverkansgraden med avseende på bottenfauna i tre klasser: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Detta gjordes vid varje lokal för att bedöma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det ansågs nödvändigt för annan påverkan. Medins har valt att i sina rapporter översätta dessa tidigare bedömningar un- 105
gefärligt, så att A motsvarar God eller Hög status, B motsvarar Måttlig status och C motsvarar Otillfredsställande eller Dålig status. Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjade i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: - Påverkan - Betydelse för forskning - Biologisk mångformighet - Raritet - Biologisk produktion Naturvärdena i vattenmiljöernas evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har tidigare till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier: biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors 2005). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade. Kategori DD är arter som eventuellt tillhör ovanstående kategorier men där kunskapsunderlaget är för bristfälligt för en säker klassning. Vid bedömningen av naturvärden tas även hänsyn till ovanliga arter. Med beteckningen ovanlig menas till exempel att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler som undersökts i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, dvs den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. 106
För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 6 och 7). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Tabell 6. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i rinnande vatten Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa 41-45 ger 1 p., 46-50 ger 3 p. och >50 ger 10 p. C Shannon index 3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 7. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoral Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa 31-33 ger 1 p., 34-35 ger 3 p. och >35 ger 10 p. C Shannon index 3,80-4,00 ger 1 p. och >4,00 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: 16 poäng - mycket höga naturvärden 6-16 poäng - höga naturvärden 0-6 poäng - naturvärden i övrigt 107
Referenser BERNTELL, A., WENBLAD, A., HEN-RIKSON, L., NYMAN, H. & OSKARSSON, H. 1984. Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 4345. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1983. Bottenfaunans användbarhet som phindikator. - SNV PM 1741. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM 1798. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM 1994. ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM 3349. ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N. 1990. Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Entomologisk Tidskrift 111:105-121. ERICSSON, U., MEDIN, M. & NILSSON, C. 1993. Bottenfauna undersökning i Älvsborgslän 1993. Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERICSSON, U, MEDIN, M., NILSSON, C. & SUNDBERG, I. Kommentarer kring bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna (Wiederholm, 1999). 2000. Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G. 1981. Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala. HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G. 1983. ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U. 2006. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar.. MOOG, O. (Ed.) 1995. Fauna aquatica Austriaca, Version 1995. - Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. NATURVÅRDSVERKET 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. December 2007. 108
OTTO, C. & SVENSSON, B.S. 1983. Properties of acid brown waters in southern Sweden. - ARCH. HYDROBIOL. 99: 15-36. RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A. 1984. Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - VERH. INTERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22: 1973-1980. ROSENBERG, D. & RESH, V. 1993. Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates 1993. Routledge, Chapman & Hall, Inc. SNV 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. STENBERG, A. 1994. Recipientkontroll, Lidans och Nossans vattensystem 1993. Analycen AB. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. 109