2 (10) Innehåll Politiken hänger ihop... 3 Varför ser det annorlunda ut i Karlskrona?... 3 Konjunkturen förbättras jobben blir fler men..... 4 Vi tror på Karlskrona.... 5 Hur vill vi prioritera i uppgången?... 5 Börja om från början... 6 Politikens uppgift... 6 Måste vi höja skatten nu?... 6 Vi vill värna vår samhällsmodell... 7 Initiativ för ny färdriktning i Karlskrona... 7 Beslutsförslag... 9
3 (10) För första gången i opposition väljer vi att inte presentera ett eget heltäckande budgetförslag. Skälen för det är huvudsakligen tre. Det första skälet är att vi till allra största delen kan dela den beskrivning som återfinns i den text som femklövern presenterat i sitt förslag. En hel del av det man där föreslår är saker som fullmäktige beslutade om i december 2010 på förslag från oss och (V). Annat går i samma rikting även om det inte är exakt likalydande. Det andra skälet är att utrymmet för att göra stora skillnader i de ekonomiska prioriteringarna enligt våra bedömningar inte finns. Det tredje är att vi på detta sätt tar ansvar för att kommunen inte återigen kastas in i ett parlamentariskt kaos. Problemet vi ser med femklöverns förslag är att de pengar som man skickar med för att klara ut alla de fina mål som anges i texten är långt ifrån tillräckliga. För oss är det tex helt orealistiskt att tro att socialnämnden ska kunna öppna ett HVB hem för unga missbrukare inom befintlig kostnadsram. Vi är också mycket oroliga för vad en utebliven ramökning för Barn- och Ungdomsnämnden innebär för grundskolans möjligheter att klara sin uppgift, samtidigt som man ska införa ett kostnadsdrivande vårdnadsbidrag. Vi menar att det är ett helt orealistiskt budgetförslag som femklövern presenterat när man jämför mål och medel. För oss är det oerhört angeläget att poängtera att politiken hänger ihop i alla dess delar. När regering och riksdag beslutar om så stora skattesänkningar som man gjort, och fortsätter göra, innebär det att utrymmet för vår gemensamma välfärd minskar. Det finns ett mycket enkelt samband mellan det vi kallar privat konsumtion, dvs det vi får kvar i våra egna plånböcker, och den offentliga konsumtionen, dvs vår gemensamma välfärd. Den stora politiska striden står mellan hur stor andel som ska gå till privat konsumtion och hur mycket som ska gå till offentlig. Genom att sänka skatterna så mycket som nu gjorts har den privata konsumtionen stärkts rejält, men det har skett på bekostnad av vad som skulle kunnat göras med en del av de pengarna t.ex. inom skola och sjukvård. Runt om i kommunsverige redovisas på många ställen stora överskott i boksluten för 2010. I Karlskrona visar vi också ett hyggligt överskott vilket dock till största delen består av en reavinst som uppkom i samband med att vi sålde Verköhamnen till Karlskrona Baltic Port AB. Resten av överskottet kan tillskrivas det tillfälliga konjunkturstöd som infördes av den moderatledda regeringen för valåret 2010. Innan
4 (10) dess har vi haft ett antal år där boksluten räddats av försäljning av skog och fastigheter. År 2009 var undantaget och då redovisade vi också ett underskott i bokslutet. Orsaken till att det ser ut på detta vis är att våra kostnader har ökat i snabbare takt än våra inkomster. Detta har främst kunnat ske då nämnderna inte förmått hålla sina budgetar. Vi har sett kraftigt stigande kostnader för ekonomiskt försörjningsstöd (socialbidrag) och för insatser inom handikappomsorgen. Dessa två faktorer är dock inte särskiljande för Karlskrona utan orsaken till att vi redovisar så mycket sämre ekonomiskt resultat är att vi har för små marginaler. Man kan alltså säga att den moderatledda kommunledningen under tiden sedan 2006 konsekvent lagt ut för mycket pengar i verksamheten i förhållande till dom intäkter vi haft. När vi nu hör allt fler ekonomer prata om att den ekonomiska konjunkturen förbättras tycker man väl att läget även för Karlskrona kommun bör följa den trenden. Allt tyder väl också på att så blir fallet. Men det finns en del orosmoln på vägen. Vi har i landet ett system för att utjämna skillnader för kostnader i välfärden och också för att fördela våra gemensamma skatteinkomster. Dessa komplicerade system ses nu över och första delbeslutet fattades redan för några år sedan. Utfallet då var att kommuner runt våra storstäder blev stora vinnare medan vi i medelstora och mindre städer inte alls fick samma utdelning. Nu kommer andra delen i utjämningssystemet och den redovisning som vi fått innebär både plus och minus för Karlskrona. Utfallet av inkomster till kommunen är alltså inte bara beroende av konjunkturläge utan också i stor utsträckning av politiska beslut kring bl.a. utjämningssystemen. Det ser ljusare ut nu säger de flesta bedömare. Tillväxten i ekonomin växer igen efter kräftgången i slutet av förra decenniet. Företagen börjar efterfråga allt mer arbetskraft. Det ser bra ut kan man ju tycka. Men redan nu börjar företagen få besvär med att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Det har utvecklats en missmatchning på arbetsmarknaden. Detta beror i mycket stor utsträckning på den passivitet som den moderatledda regeringen visade under det kraftiga fall ekonomin utsattes för 2008 och 2009. När väldigt många människor blev arbetslösa skars samtidigt ner på utbildningsinsatserna inom t.ex. vuxenutbildningen. Resultatet av detta riskerar bli att vi förlorar många möjligheter som en uppgående konjunktur innebär. Istället hotar nu höjda räntor och en avkylning av ekonomin igen. Det skulle i så fall innebära att vi redan vid en arbetslöshet på drygt 8 procent skulle anse oss slå i kapacitetstaket. Om så blir fallet hamnar väldigt många människor i långtidsarbetslöshet med ytterligare stigande kostnader för kommunerna som följd.
5 (10) Vi delar i många stycken den beskrivning av våra möjligheter som lyfts fram i Femklöverns budgetförslag men vi ser fler möjligheter. Vi vill använda politikens kraft för att ytterligare stimulera en positiv utveckling i Karlskrona. Vi vill förstärka målsättningarna om bildandet av nya företag med att vi också ska ha som mål att antalet jobb ska öka. Vi vill använda kreativitet och kultur som faktorer för en värdeburen tillväxt. Vi tror att en ännu tydligare satsning på de unga och ett mer jämlikt samhälle bidrar positivt för att göra Karlskrona till en än mer attraktiv kommun. Vi tror att man måste bli mer konkret i vissa avseenden än man är i Femklöverns förslag och samtidigt våga tänka innovativt och nytt i utvecklingsfrågor. Som sagt har Karlskrona mycket stora möjligheter att hävda sig väl i den framtida konkurrensen. För att detta ska lyckas krävs det också ett mer aktivt ledarskap för att ta vara på varje liten möjlighet som finns och riva de hinder som kan dyka upp. Vi tror på Karlskrona. Den prioritering som Femklövern gör i sitt budgetförslag delar vi i långa stycken. Vi känner dessutom igen den eftersom vi ända sedan 2007 har haft vår prioritering klar, nämligen barnen och ungdomarna först. Därför tycker vi det är välkommet med den satsning på gymnasieskolan som ger man fler ungdomar chans till en bra start i vuxenlivet. Vi är även glada över att femklövern nu väljer att långsiktigt anamma vårt förslag från förra året om en rejäl satsning på sommarjobb. Men samtidigt är vi oroliga för att den svältkur man sätter på förskola och grundskola kommer att få långsiktigt negativa konsekvenser För oss kommer barnen och ungdomarna först även fortsättningsvis. Skälet för det är enkelt. Genom att ge våra barn de bästa förutsättningarna stärker vi dom som individer på väg in i vuxenlivet. Samtidigt kan vi fortsätta hävda vår internationella konkurrenskraft och långsiktigt bevara vårt välfärdssamhälle. Men för att kunna ge våra barn och unga den start i livet som behövs måste fler vuxna komma i jobb. Därför är en politik för jobb så central i vår politik. Genom ett eget jobb blir du som individ fri att göra egna val och genom de mångas jobb skapar vi tillsammans större resurser som vi sedan kan fördela efter politisk övertygelse. Men över allt svävar på något sätt ansvaret för vår jord. Många sätter en aktiv miljö och klimatpolitik i motsats till utveckling. Vi anser att det är precis tvärt om. Det är just genom kloka investeringar i klimat- och miljösmarta lösningar som nya jobb och möjligheter kan skapas. Våra prioriteringar, vilka tar sin utgångspunkt i våra grundläggande värderingar ligger som synes fast sedan ganska många år nu. Men de metoder som vi vill använda för att uppnå dem ska ständigt omprövas.
6 (10) Vi anser att vi i kommunen nu befinner oss i ett läge där vi måste tänka om och tänka nytt. Under en mycket lång tid har vi endast utgått från förra årets budget och sedan gjort vissa justeringar. Det vi nu vill göra är att vi tar ett omtag och bestämmer oss för att åtgärda de problem vi ser. Vi vill att vi åter ska använda politiken och de verktyg den ger oss för att angripa frågor som vi tror karlskronaborna förväntar sig att vi ska lösa. För att göra detta måste vi, i vissa delar, komma ifrån det planeringsperspektiv som vi nu använder oss av där vi först bestämmer hur mycket pengar vi har att fördela och sedan funderar över vad de kan räcka till. Vi vill att vi på några prioriterade områden faktiskt vänder på resonemanget och börjar med att reda ut hur problembilden ser ut och om det är frågor vi vill lösa tillsammans. Först när vi gjort det ser vi till hur vi kan lösa finansieringen. Vårt förslag bygger på en övertygelse om att politikens uppgift aldrig får förminskas till att bara förstärka trender. Vi har under ett antal år nu sett hur den politiska makten i landet satt sig på läktaren då stora samhällsproblem rullat in över oss. Vi är av den fasta övertygelsen att karlskronaborna förväntar sig mer av oss som finns i det politiska systemet. Det är förvisso väldigt bra att beskriva och även underhålla de positiva saker som händer i Karlskrona nu, men det innebär inte att man kan blunda för att det finns ett antal om råden där utvecklingen går åt fel håll. Och det är just på dessa områden där politiken, och på det sätt man ser politiken som verktyg, kan göra skillnad. Vi anger längre fram i dokumentet ett antal frågor där vi vill att vi med ett aktivt och målinriktat politiskt arbete vill bryta trender och tendenser för att ge Karlskrona och karlskronaborna bättre förutsättningar i framtiden. För vi tror nämligen på politikens möjlighet att göra skillnad och vi tror på en ljus framtid för Karlskrona. För oss är egentligen den frågan fel ställd, vi utgår inte från hur hög skatten är. Vi utgår istället från vad vi vill åstadkomma inom ramen för det vi tillsammans tar ansvar för inom det som brukar kallas offentlig sektor. Tycker vi tex att resultaten i skolan är bra som de är nu? Det finns kanske andra sätt att arbeta i skolan för att ge barnen en bättre skola. Då är det jättebra, men kanske är det så att pengarna faktiskt inte räcker för en bra skola för alla barn. Då måste vi också kunna diskutera det. Det är vad vi vill uppnå med vad vi gör som ska vara styrande.
7 (10) Den samhällsmodell vi har skapat i Sverige under mycket lång tid har byggt på övertygelsen om att vissa saker löser vi bäst tillsammans och på ett sätt där alla får vara med. Därför har vi också haft en bred acceptans för att betala en förhållandevis hög skatt för vi har samtidigt vetat att vi har fått skola, vård och omsorg i världsklass. Om tilltron till att våra gemensamma samhällssystem inte längre klarar att leverera den kvalité som efterfrågas kommer andra lösningar att sökas. Vi är tex fast övertygade om att karlskronaborna inte nöjer sig med att 27,7 procent* av barnen lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Kan vi inte vända resultatutvecklingen i skolan kommer de föräldrar som har möjlighet att söka andra lösningar. Inte för att man egentligen vill det men för att man inte ser något val. På så sätt rustar man sig för ojämlikhet om man känner att den gemensamma välfärden krackelerar. Vi menar att det är en skyldighet för oss som gillar idén med ett samhälle som håller ihop också står upp för kvalité och innehåll i våra gemensamma verksamheter. Det är därför som vi nu lägger det förslag som presenteras här nedan. * SCB statistik över andelen elever som lämnade grundskolan utan betyg i minst ett ämne läsåret 2009/10 Idag utvecklas Karlskrona positivt men fortfarande finns flera stora utmaningar. För att Karlskrona kommun långsiktigt ska kunna hävda sig och utvecklas måste negativa trender brytas. Det är inte hållbart med låga kunskapsresultat, ökad barnfattigdom och hög arbetslöshet. Karlskrona måste lyckas bättre och vägen dit kräver bred politisk enighet. Socialdemokraterna i Karlskrona har identifierat fyra områden där vi föreslår att en parlamentarisk grupp omgående påbörjar ett arbete med att leverera förslag till kommunfullmäktige. Lösningarna ska avse att minska utanförskapet, ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten och höja kunskapsresultaten i grund och gymnasieskolan. Förslagen ska kompletteras med eventuell finansiering. I Karlskrona lever 825 hushåll under fattiga förhållanden och erhåller försörjningsstöd. Nya idéer och traditionella insatser behöver utvecklas och testas för att bryta det växande bidragsberoendet. Karlskrona måste samla alla insatser för att få en effektivare arbetsmarknadspolitik, leverera okonventionella och nya lösningar för att ta tillvara på alla som vill och kan arbeta. Sociala kooperativ och kommunala beredskapsjobb kan vara möjliga vägar för att byta passivitet mot ökade möjligheter. Karlskrona ska i framtiden kännetecknas av lågt bidragsberoende, låg arbetslöshet och stora utvecklingsmöjligeter för alla oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsnedsättning.
8 (10) Karlskrona har en arbetslöshet bland unga som är cirka 50 procent högre än i riket. Trots högkonjunktur är över 800 unga utan arbete. Flera unga söker även försörjningsstöd och hamnar långt ifrån arbetsmarknaden. För att klara framtidens finansiering av välfärden behövs kraftfulla insatser och nya idéer för att pressa ungdomsarbetslösheten idag och i framtiden. Kunskapsresultaten i Karlskrona idag hotar den framtid tillväxten och utvecklingen. För att kommunen i framtiden ska växa och stärka sin konkurrenskraft krävs goda resultat i skolan och att fler väljer högre studier, inte tvärtom. Idag påverkas elevers skolresultat av bristande resurser för stödundervisning, svag motivation och deras socioekonomiska bakgrund vilket leder till att den sociala rörligheten begränsas. Riktade insatser krävs i grund- och gymnasieskola för att kraftigt lyfta kunskapsresultaten och ta tillvara på alla unga talanger. Skolans kompensatoriska roll måste stärkas och avgifter elimineras. Ett rikt och aktivt kultur och föreningsliv är grunderna för ett attraktivt samhälle. Alla dessa demokratiska rum som kulturen och idrotten utgör behövs och måste främjas. Kulturskolan liksom medlemskapet i föreningar ska vara öppna för alla. Deltagandet i kultur- och fritidsaktiviteter ska inte begränsas på grund av socioekonomiska skäl eller för långa köer. Därför behövs insatser som främjar ett rikt kulturliv och ett aktivt föreningsliv, inte tvärtom. Vi har här pekat på fyra områden som vi anser är särskilt viktiga för att arbeta riktigt aktivt med om vi menar allvar med att vi vill sätta barn och ungdomar i främsta rummet. Vi vill att vi samlar oss, över blockgränserna, för att med politiken som verktyg bryta negativa trender och ge våra barn och ungdomar en reell chans att möta framtiden med de bästa förutsättningarna. Vi har ofta försökt att lyfta fram dessa frågor men lika ofta, rätt eller fel, känt att vi varit överens om målbilden men inte om problembilden. Nu hoppas vi att alla som ställer upp på idén, att med politiken som verktyg rätta till det som är fel, är med oss. Vi menar att man inom de fyra ovan angivna områdena måste börja med att söka lösningar på alla upptänkliga sätt. Därefter får man diskutera om det krävs ökade resurser för att skapa en nödvändig förändring. Skulle ökade resurser behövas får dessa sökas inom dagens resurser eller genom att man ser till att öka våra inkomster till kommunen.
9 (10) Vi tycker det är rimligt att fullmäktige får en återredovisning och förslag att ta ställning till senast i november månad 2011. Vi som har fått det politiska ansvaret, såväl i styrande ställning som i opposition, har ett stort ansvar att visa att politiken kan göra skillnad. Vi måste visa våra kommunmedlemmar att vi klarar att tänka nytt och pröva nya metoder för att ge våra unga en bättre framtid. Socialdemokraterna föreslår kommunfullmäktige att som tillägg till budgeten för 2012 besluta: Att Att en parlamentariskt utsedd arbetsgrupp tillsätts med mandat och uppgift enligt ovan. arbetsgruppen återkommer till fullmäktige med en rapport och förslag senast till fullmäktiges möte i november. För Socialdemokraterna Christina Mattisson Gruppledare