FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN (S) FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR ÅR 2016
Innehåll Förord 3 Solna i utveckling 4 Levande grön stad 5 Framtiden börjar i skolan 7 Trygghet för Solnaborna 8 Investeringsfond och fastigheter 9 Budgeten i siffror 10 ön stad 18 2
Vår framtid börjar i skolan Solna växer. Det är vi glada över. Växande städer innebär inflöden av nya kompetenser och perspektiv. Men en snabb expansion kräver också att politiken tar sitt ansvar för att fortsätta säkerställa en god välfärd för alla solnabor. Här halkar Solna efter. Flera av Solnas stadsdelar saknar välfärdssatsningar och ojämlikheten mellan Solnas stadsdelar är märkbar. Vi lägger en budget som höjer kvaliteten i välfärden, främst i skolan, och tar höjd för att skapa en socialt hållbar stad där alla stadsdelar ska leva och utvecklas. Skola i världsklass Utbildning är nyckeln till framgång. Vi vet att skolan spelar en avgörande roll i barns möjligheter att som vuxna forma sina egna liv. En viktig framgång för skolan är bra lärare. Den nationella lärarbristen i Sverige gör konkurrensen om lärare stenhård i Stockholmsområdet. I en växande kommun som Solna krävs ett aktivt arbete för att behålla de lärare vi har och attrahera nya lärare med rätt utbildning. Idag står sig Solna inte i konkurrensen och i Lärarförbundets senaste ranking där hamnade Solna på plats 168 av 290 kommuner. När det gäller antalet utbildade lärare får Solna en bottennotering på plats 279 av 290 kommuner. Viktiga hörnstenar i att säkerställa bra lärare i Solna är att de erbjuds ett stödjande pedagogiskt ledarskap samt möjlighet till karriär och god arbetsmiljö. Utöver S-regeringens Arne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd (S) i Solna lärarlönelyft skjuter vi därför till 6 miljoner årligen de kommande åren för att höja lärarlönerna. Underhållet av Solnas skolor har länge varit eftersatt och två skolor är i rivningsskick. För att klara skolutmaningen skjuter vi till 50 miljoner årligen under de kommande tre åren på att rusta upp Solnas skolor. Forskningen visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet också lyckas bättre i skolan. En förutsättning för detta är små barngrupper där pedagogerna har tid att uppmärksamma varje barns unika behov. Tyvärr har utvecklingen i Solna gått åt fel håll och barngruppernas storlek har fortsatt att växa. Vi vill investera tidigt i barns utveckling och satsar därför 35 miljoner på att rekrytera 70 nya pedagoger. Detta motsvarar 3 pedagoger på 15 barn i alla barngrupper. Ett blommande kultur och fritidsliv För att kunna bygga en levande grön stad med ett aktivt kultur och fritidsliv för solnaborna, måste kommunens investeringar i vårt gemensamma öka i takt med att stadens befolkning växer. Det är idag trångt i vår simhall, på fotbollsplanerna och på cykelbanorna. Vår budget innehåller därför flera viktiga, av solnaborna efterlängtade, samhällsinvesteringar som rustar Solna för framtiden. Vi satsar på en nybyggnation av idrottshallar, cykelinfrastruktur och utomhusgym. Vi avser också påbörja upphandlingen av en ny simhall redan under 2016 Vi behåller Sveriges lägsta kommunalskatt Vi finansierar våra satsningar genom att höja kommunalskatten med 16 öre, från 17,12 kronor till 17,28 kronor. Det innebär att vi fortsatt har Sveriges lägsta kommunalskatt. Höjningen innebär att en person med en månadslön på 30 000 kr/mån bidrar med 48 kronor mer i månaden. Det är inte mycket för var och en av oss, men som många får glädje av. Vissa saker är helt enkelt smartare att finansiera gemensamt. Utmaningarna i en växande stad är många. Men möjligheterna är ännu fler. De kan realiseras om politiken tar ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för Solnaborna att blomma. Arne Öberg Sara Kukka-Salam Oppositionsråd (S) i Solna Sara Kukka-Salam 3
Solna i utveckling Jobb och tillväxt Vår vision är ett jämlikt och hållbart Solna där alla individers förmågor tas till vara och utvecklas. Full sysselsättning är den viktigaste förutsättningen för ett väl fungerande samhälle. Det skapas genom ett livaktigt och framgångsrikt näringsliv och en väl fungerande kommun. Solna har genom sitt läge i Stockholmsregionen god tillgång till kommunikationer vilket underlättar företagsetableringar. Solna kan skapa full sysselsättning - om den politiska viljan fanns. Ingen, varken ungdom, äldre eller person med funktionsnedsättning ska behöva gå arbetslös. Solnamodellen Solnamodellen, där vi hjälper personer med ekonomiskt bistånd ut i arbetslivet, är framgångsrik och bör i samverkan med skolvärlden och statliga myndigheter som arbetsförmedlingen försöka hitta former för att de unga som idag inte finns inom vare sig arbete eller studier. En grupp som växt på senare år. Samverkan med näringslivet Solnas samverkan med näringslivet är positivt och vi kommer att utveckla samverkan i syfte att utveckla staden. Solna är tämligen unikt med att ha ungefär lika många arbetsplatser som boende i kommunen. Solna är en viktig del för både länets och rikets tillväxt. Vi vill ge både de som jobbar och bor i Solna bättre gång- och cykelstråk samt bättre kollektivtrafik. Solna ger ett mycket gott stöd åt de som går i planer för att starta ett företag via nyföretagarcentrum. En verksamhet vi tillsammans med Sundbyberg och flera företag i våra kommuner stöttar tillsammans. Fler solnabor ska i framtiden kunna försörja sig som företagare. Mångfald ett signum för Solna Solna är en stad med stor andel som är födda utanför Sverige. Det är vår övertygelse om att detta också är en starkt förklarande orsak till att Solna i många avseenden är en föregångsstad. Solna ska vara en bra stad att utvecklas i oberoende av kön, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet eller uttryck. Solnas framgång kopplad till mångfalden vill vi ska bli ett signum för att motverka rasism och intolerans. Solidariskt ansvar för flyktingmottagande För att kunna erbjuda den bråkdel människor som flyr till Sverige en human start på sitt nya liv måste alla kommuner i Sverige ta sitt ansvar och bidra solidariskt till flyktingmottagandet. Länge har Solna tillhört de kommuner som hamnat i botten av SVTs granskning av flyktingmottagande. Vi har tagit emot färre flyktingar än vad länsstyrelsen velat. Om alla kommuner skulle resonera som Solna, så skulle det leda till att familjer som trots att de redan beviljats asyl, tvingas bo kvar på asylanläggningar i flera år. Det är ovärdigt. Vi är därför glada att det nu från nationellt håll framöver kommer att beslutas hur många flyktingar som varje kommun ska välkomna. Bostäder för unga Vi vill bygga fler bostäder och med olika upplåtelseformer. Ungdomar ska kunna flytta hemifrån och ha möjligheten att bo kvar i staden. Solnas moderater måste lägga sin ideologiska ovilja att bygga hyresrätter åt sidan och skyndsamt ta politiskt ansvar. Byggnationen av billiga hyresrätter måste öka markant i Solna. Företagen får lättare att rekrytera arbetskraft om det finns bostäder. En växande andel av jobben kommer att kräva högre utbildning och vi har inte råd att tappa i andel välutbildade jämfört med andra länder eller kommuner. Det är därför viktigt att vårt kommunala bostadsföretag Signalisten ökar takten i sitt byggande och genomför sitt projekt med tusen nya hyresrätter. Vårt mål är att samtliga av dessa ska ha påbörjats innan valet 2018. Om det krävs för att nå målet är vi beredda att ge Signalisten ett kapitaltillskott. och för äldre Äldre behöver olika upplåtelseformer såsom kooperativa hyresrätter och hyresrätter med rimliga hyror. Många äldre tycker att kvarboendeprincipen har drivits för långt. När besöken av hemtjänsten blir många och man ändå känner sig ensam och otrygg i sitt hem, ska man ha rätt att välja ett äldreboende eller trygghets-boende som ger möjlighet att t ex äta tillsammans med andra och med viss hjälp av hemtjänstens personal, som då skulle slippa fara runt i bil mellan olika lägenheter och istället få mer tid för social samvaro med de boende. Vår satsning på sommarjobb: Sommarjobb är ofta den första kontakten med arbetslivet. Vi satsar därför 1,5 miljon kronor så att mer än dubbelt så många ungdomar får sommarjobb år 2016 jämfört med 2015. 4
Levande grön stad Socialdemokraternas vision är att Solna inom tio år har en sammanhängande stadsbebyggelse från Huvudsta och Hagastaden ända till Järvastaden. De stadsdelar som tidigare kunde uppfattas som isolerade enklaver kommer då att sitta ihop och kan samverka med och stärka varandra. När Solnavägen gjorts om till en stadsgata och Hagastaden är färdigbyggd kommer Solna, Sundbyberg och Stockholm att utgöra en enda integrerad stadsväv. Vi vill att Solna ska vara en tillgänglig, sammanhängande och levande grön stad. En plats där människor rör sig lätt och naturligt mellan stadsdelarna och där förutsättningar finns för en rik och varierad kommersiell och offentlig service. I stället för att sitta och vänta på att exploatörer kommer med förslag på byggprojekt föreslår vi att staden ägnar kraft åt att ta fram tomter som är lämpliga för exploatering. Därefter inbjuds till markanvisningstävlingar för att få bredd både på intressenter och förslag. Trafik och miljö Trafikfrågan måste nu ges prioritet med fokus på både näringsliv, miljö och hållbara boendemiljöer. Här är några av de utmaningar vi står inför: Kapaciteten på Mälarbanan ska utökas genom bl a ytterligare 2 järnvägsspår i Huvudsta på sträckan Tomteboda-Sundbyberg. Huvudstaled i tunnel som nu åter står på Trafikverkets utredningslista Hur ska vi få cykelleder att bli effektiva utan hinder (trappor, omvägar etc) Utvärdering av nya p-taxan Kollektivtrafikfält Uppföljning av trafikmätningar Staden måste också vara fysiskt grön med parker och närhet till natur; från gröna gårdar och tak via närparker och stadsparker till naturområden som Hagaparken, Igelbäckens naturreservat och Råstasjön. Vi vill inte se någon byggnation på strandskyddat område. Solna har stora gröna värden och omges på tre sidor av vatten. Detta har ett stort värde. Den i stora delar oexploaterade strandlinjen skall bevaras. Parkeringsplan För att skapa ett hållbart trafiksystem behöver Solna ta ett krafttag för att på allvar öka effektiviteten i vårt parkeringssystem. Många åker och söker efter parkeringsplatser kvällstid i våra olika bostadsområden och inte sällan är det rätt enkla åtgärder som skulle kunna minska denna trafik samt frigöra mer ytor som används effektivt för just parkering. En offensiv parkeringsplan är att tänka långsiktigt när det gäller hållbarhet ut ett miljöperspektiv. Det går då att stimulera fler bilpooler, bättre ytor för cykelparkering, besöksparkering mm. Vi skulle även vilja se färre ytor för enbart arbetsplatsparkering, och att staden för den målgruppen erbjuder en form av arbetsplatsparkering under arbetstid. Under nattetid skall alla besöksparkeringar i Solna vara boendeparkeringar. Minska behovet av fossila bränslen Klimatmålet innebär att vi långsiktigt ska bli fossilfria och Solna har kommit långt med stöd av vårt energibolag Norr-energi. Här behövs informationsinsatser till fastighetsägare, företag och hushåll om möjliga energibesparande åtgärder som minskar behovet av fossila bränslen. Frisk luft och lågt buller En tät stad har många fördelar men också påtagliga miljörisker. Det kanske mest akuta är partiklar och kvävedioxider. På flera ställen i Solna ligger värdena nära eller över gränsvärdena. Solnas egna verktyg räcker inte till för att komma till rätta med problemen även om vi kan och ska göra vår del. Vi kommer aktivt att arbeta för att regering och riksdag ska vidta de åtgärder som krävs. På flera ställen i Solna är bullret från trafiken mycket högt. Detta kan angripas på flera sätt. Det mest miljövänliga Vår miljösatsning 1 miljoner i tillskott för att kunna utföra lagstadgad tillsyn enligt Miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör stadens skyldigheter i fråga om tillsyn enligt Miljöbalken. Tillsyn görs på exempelvis företag med miljöfarlig verksamhet, laboratorier och båtklubbar. Alliansens budgetförslag för 2016 täcker inte kostnaderna för nämndens lagstadgade verksamhet. För verksamhetsområdena Livsmedel, Hälsoskydd och Miljöskydd saknas ekonomiskt underlag motsvarande 1,5 årsarbetare. Vi tillför därför 1 miljon kronor för att nämnden skall kunna utföra tillsyn enligt lag. 1,1 miljoner i tillskott för att kunna utföra lagstadgad verksamhet inom Miljöövervakning Området miljöövervakning tar med stöd av Miljöbalken upp områdena biologisk mångfald, vatten, luft, buller och miljöplanering. För tre av områdena, vatten, luft och buller finns miljökvalitetsnormer som anger nivåer som inte får överskridas. Överskrids en norm ska en åtgärdsplan ta fram. Solnas starka expansion gör det nödvändigt att löpande övervaka de nämnda områdena. Alliansens budgetförslag för 2016 täcker inte kostnaderna för nämndens lagstadgade verksamhet inom Miljöövervakning och nationella miljömål. För denna verksamhet saknas ekonomiskt underlag motsvarande 1,5 årsarbetare. Vi tillför därför 1,1 miljon kronor för att nämnden skall kunna utföra denna lagstadgade verksamhet.
Levande grön stad sättet är att minska trafiken och minska hastigheten på trafiken. Trafikens effekter hänger nära samman med var och hur det byggs nya bostäder. Om det byggs på en grönyta måste samtidigt en närbelägen grönyta anläggas eller rustas upp till en högkvalitativ park. Vid nybyggnation råder mycket stränga lagkrav när det gäller buller men i den befintliga bebyggelsen finns inte samma krav. Vi vill utreda åtgärder för att sänka bullernivåerna också i den befintliga bebyggelsen. Grön livsstil Det finns nu äntligen en cykelplan i Solna. Men det behövs även resurser för att kunna genomföra den. Vi satsar därför 10 miljoner kronor i investeringsbud-geten för anläggning av cykelbanor och säkerheten kring dessa för både gående och cyklister. Många gånger är en rask promenad en riktig hälsokur. Därför är det viktigt med tillgång till promenadstråk i närområdet. Gångvägar behöver prioriteras vid plogning och sandning vintertid. Även belysning och beskärning av buskar och träd är viktigt för att vi ska kunna röra oss ute och känna oss trygga. Vi vill inrätta ett utomhusbad vid Huvudsta strand. Vi vill dessutom anlägga utomhusgym både för äldre och unga. Ett aktivt kulturliv... En levande stad erbjuder medborgarna ett aktivt och varierat kulturliv. Bibliotek spelar en viktig roll för detta tillsammans med föreningslivet och andra kulturella aktörer. En stad med närmare 100 000 invånare behöver fler platser för kulturen. Vi vill därför planera för ett konst- och kulturforum i regionen. Ett första steg är att modernisera Tallbackaskolans aula så vi får en fungerande kulturscen i Solna. Kulturskolan erbjuder idag Solnas unga ett brett utbud av kurser i dans, sång, musik och teater. Kulturskolan är väldigt populär och den stora efterfrågan har medfört köer för barnen att få börja i skolan. Samtidigt är Solnas stadsdelar ojämlikt representerade bland eleverna och eleverna kommer inte sällan från hem med en tradition av föreningsverksamhet. För att möjliggöra för fler barn att få upp ögonen för kulturen satsar vi på att möjliggöra för Solna Kulturskola att erbjuda alla elever i åk F-3 kostnadsfria estetiska prova på-upplevelser samt utökar antalet elevplatser....och fritidsliv Tillgången till en rik fritid stärker barn och unga. Bra fritidsanläggningar, ett aktivt föreningsliv och en ständigt utvecklande idrottsverksamhet i Solna är en fråga som ställer krav på kommunen. Det gäller inte minst när det gäller verksamhetslokaler och tillgång till hallar i takt med att kommunen växer. Idag är det trångt i Solnas idrottshallar och föreningar tvingas på grund av lokalbrist neka barn kursplats. Vi vill bygga en ny multiidrottshall och en inomhusfotbollsplan för de allra minsta barnen. Vi satsar också på att påskynda läggandet av konstgräs på Solnas fotbollsplaner. Solnas simhall är gammal och beräknas inte vara användbar mer än några år till. Vi vill påbörja upphandlingen av en ny simhall under år 2016. Fritidsklubbsverksamheten för barn i åldrarna 10-11 år är lagstadgad. Den enorma befolkningsökningen i kommunen beräknas resultera i att 50 ytterligare barn kommer att vara i behov av fritidsklubbsplats under 2016. För att erbjuda också dessa barn en högkvalitativ fritidsklubbsverksamhet utan att behöva skära ner på annan verksamhet skjuter vi till 1,5 miljoner till fritidsklubbarna. Sommarkollo Enligt Majblommans rapport spenderar så många som 2% av alla Sveriges 11-13åringar hela fem sommarlovsveckor ensamma hemma. I Solna skulle det motsvara ca 30 barn. Att det är en minoritet av barnen betyder inte att problemet är mindre allvarligt för dessa individer. Istället ska vi som kommun se det låga antalet som en möjlighet att med en liten insats göra en mycket stor skillnad i dessa barns vardag. Vi vill återinföra kollo på sommarlovet i Solna. Överjärva ett ekologiskt centrum Solnas unika miljö uppe på Överjärva som kan vara en av de få besvarade gårdarna med tillhörande naturreservat vid Igelbäcken gör miljön till föredömlig för ett ekologiskt centrum. Detta är en långsiktig ambition som vi kommer att jobba för. Vår satsning på kultur och fritid: 1,9 miljoner kronor för fler elevplatser och breddad rekrytering vid kulturskolan 2 miljon kronor till sommarkollo och fritidsklubbsplatser 1 miljon kronor till planering av konst- och kulturforum 8 miljoner kronor till indrottsinvesteringar 2 miljoner kronor till utomhusbad i Huvudsta 10 miljoner kronor för projektering av en ny simhall Vår satsning på grön livsstil: 700 000 kronor till utomhusgym 10 miljoner kronor till cykelbanor och säker heten kring dessa
Framtiden börjar i skolan Förskolan Forskningen visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet lyckas bättre i skolan. En förutsättning för detta är små barngrupper där pedagogerna har tid att uppmärksamma varje barns unika behov. Tyvärr har utvecklingen i Solna gått åt fel håll och barngruppernas storlek har fortsatt att öka genom åren. Vi satsar 35 miljoner kronor i budgeten för 2016 på att rekrytera 70 nya pedagoger. Detta motsvarar 3 pedagoger på 15 barn. Detta kan jämföras med dagens gruppstorlek på många förskolor där de äldre barnen är 23 per grupp och de yngre 16. Vi vill anlita utomstående utvärderare av verksamheten för att utveckla kvaliteten. Det satsar vi 2 miljoner kronor på. Det finns ingen barnomsorg på obekväm arbetstid i Solna. Vi satsar därför 2 miljoner kronor på detta, vilket räcker till omsorg för 10 barn. Idag tvingas ensamstående tacka nej till arbete på grund av att barnomsorg saknas på obekväma arbetstider. Vi Socialdemokrater i Solna vill se att Solna initialt följer den modell som Ekerö kommun har där man upphandlat barnomsorg på obekväma tider. Har en familj behov av regelbunden omsorg på obekväm arbetstid (detta måste styrkas genom uppvisande av intyg från arbetsgivare) ansöker föräldern till kommunen som sedan gör en beställning hos företaget. Utifrån den godkända ansökan får sedan företaget ett uppdrag hemma hos den enskilda familjen. På detta sätt får barnet sova i sin egen säng under natten och föräldern gå till arbetet. Skulle inte tjänsten efterfrågas slipper kommunen stå där med en tickande utgift. Den Socialdemokratiska regeringen vill möjliggöra för fler kommuner att erbjuda nattis och kommuner kan därför söka statsbidrag för att finansiera satsningen. Tack vare stödet har antalet kommuner som erbjuder nattis ökat. Men tyvärr vägrar Moderatstyrda Solna och står därför utanför. Skolan Utbildningen i den svenska skolan ska vara likvärdig. De resurser som skolor tilldelas ska vara anpassade till elevers olika behov och förutsättningar. Knyta vassaste lärarna till sig Den nationella lärarbristen i Sverige gör konkurrensen om lärare i stenhård i Stockholmsområdet. I en snabbt växande kommun som Solna, där barn i grundskoleåldern beräknas öka med 26 procent på fem år, krävs ett aktivt arbete för att både behålla de lärare vi har och attrahera nya lärare med rätt utbildning. Idag står sig Solna inte i konkurrensen och i Lärarförbundets senaste ranking där hamnade Solna på plats 168 av 290 kommuner. När det gäller antalet utbildade lärare får Solna en bottennotering på plats 279 av 290 kommuner. Viktiga hörnstenar i att säkerställa bra lärare i Solna är att de erbjuds ett stödjande pedagogiskt ledarskap samt möjlighet till karriär och en god arbetsmiljö. Utöver S-regeringens lönelyft skjuter vi därför till 6 miljoner till en höjning av lärarlönerna i Solna. Flera kommuner i Stockholmsregionen har gjort liknande satsningar de senaste åren och om vi menar allvar med att vara en attraktiv lärarkommun så måste också lönerna vara konkurrenskraftiga. En skola i varje stadsdel Vi vill att det ska finnas en skola i varje stadsdel. Det är viktigt ur flera aspekter; i en levande stadsdel finns det en skola för framförallt de mindre barnen i området som skapar kompisskap, gemenskap och trygghet hela dagen. Det är viktigt för miljön att undvika längre resor och biltransporter kors och tvärs genom Solna. Skapa lokaler anpassade till den nya läroplanen Majoriteten av Solnas skolor byggdes på 1960-talet och har stått nästintill oförändrade sedan dess. Underhållet av skolorna har brustit och både eleverna och lärarnas arbetsmiljö är minst sagt sliten. Det eftersatta fastighetsunderhållet har lett till att två av Solnas skolor, Bagartorpsskolan och Stenbackaskolan, står rivklara. Samtidigt som kvarvarande skolor är överbelagda. I en situation där barnantalet ökar dramatiskt, är det inte rimligt att skollokaler rivs. Vi satsar därför 50 miljoner årligen de kommande tre åren på att rusta upp Solnas skolor. Företagande i skolan I Solna har vi länge saknat en satsning på entreprenörskap i skolan. Det behövs ett långsiktigt engagemang och sedan år 2011 finns statsbidrag att söka Vår satsning på skola och förskola: 50 miljoner kronor till upprustning av Solnas skolor. (jämfört med år 2015) 35 miljoner kronor till minskade barngrupper i förskolan. (jämfört med år 2015) 6 miljoner kronor till höjda lärarlöner 2 miljoner kronor till barnomsorg på obekväm arbetstid (10 platser) 2 miljoner kronor på utomstående utvärderare av kvaliteten på förskolan
Framtiden börjar i skolan för personalkompetensutveckling inom entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Tyvärr har företagskommunen nr 1 inte en enda gång sökt detta stöd eller visat intresse för frågan. Det vill vi ändra på. Vuxenutbildningen Vart femte rekryteringsförsök i landet misslyckas på grund av att arbetsgivare inte kan hitta rätt kompetens bland de sökande. Vuxenutbildningen utgör således en viktig väg för människor att utbilda sig vidare och få en ny chans på arbetsmarknaden. Människor som aktivt söker sig till vuxenutbildningen är ofta personer som är motiverade av att förändra sin situation och genom utbildning aktivt öka sin anställbarhet. Det är något vi ska uppmuntra. Trots det så nekade Kompetensnämnden i Solna under 2014 och vårterminen 2015 över 500 personer i Solna att studera på vuxenutbildningen. Utöver det nekades över 300 personer rätten att läsa enstaka kurser på Solnas vuxenutbildning. Att ej bli beviljad möjlighet till vuxenutbildning bromsar dessa människors möjligheter att få ett arbete. Den (S)-ledda regeringen i Sverige är övertygad om att ökad kunskap leder till fler jobb. Därför satsar regeringen på att fram till 2019 skapa 54 800 fler komvux och yrkesvuxplatser än Alliansen i landet. Redan i höst blir det närmare 3000 fler personer som för möjlighet att förverkliga sina drömmar genom en andra chans på vuxenutbildningen. Dessa kommer också Solna till del genom möjligheter för kommunen att ansöka om statsbidrag. Det är bra att Solna nu insett att de människor som söker till komvux är motiverade personer som är beredda att kämpa för att öka sin anställbarhet och satsar på en utbyggd vuxenutbildning. Hade man gjort det tidigare så hade hundratals solnabor sluppit få sina drömmar uppskjutna och vi hade tagit några steg för att nå full sysselsättning. Trygghet för Solnaborna Höjd livskvalitet för äldre Ofrivillig ensamhet är ett växande problem i samhället. Äldre människor är särskilt utsatta och upplever en större risk för ensamhet och utanförskap, något som sin tur kan påverka deras hälsa negativt. Vi föreslår att Solna timanställer gymnasieungdomar för att bidra till den sociala verksamheten under helger på Solnas äldreboenden. Enligt Öppna jämförelser förra året är endast 54% av de boende på Solnas äldreboenden nöjda med möjligheten att komma utomhus och bara 69% är nöjda med de sociala aktiviteterna som erbjuds på deras boende. I en helhetsjämförelse mellan kommuner hamnar Solna så lågt som på 170:e plats. Samtidigt som äldre känner sig ensamma går unga i Solna arbetslösa. En av orsakerna är brist på arbetslivserfarenhet. Vi vill genom att anställa unga på äldreboendena slå två flugor i en smäll bekämpa ensamheten genom att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Vi föreslår därför att Solna timanställer gymnasieungdomar för att bidra till den sociala verksamheten på Solnas äldreboenden. I budgeten för 2016 avsätter vi 1 miljon kronor för att anställa 50 ungdomar som jobbar 4 timmar varannan helg på Solnas äldreboenden. Jobbet består i att aktivera äldre enskilt eller i grupp, exempelvis genom promenader, spela spel eller bara samtala med Vår satsning på trygghet de äldre och lyssna på deras historier. Dessa arbetsuppgifter ska inte ersätta den befintliga personalens arbetsuppgifter utan vara ett komplement. Tryggt boende Många äldre tycker att kvarboendeprincipen har drivits för långt; när besöken av hemtjänsten blir många och man ändå känner sig ensam och otrygg i sitt hem, ska man ha rätt att välja ett äldreboende eller trygghetsboende. Det behövs mellanformer av boende - kooperativ, gemenskapsboende, seniorboende - olika boendeformer som är tillgängliga och som ger möjlighet att t ex äta tillsammans med andra och viss hjälp från hemtjänstens personal, som då skulle slippa fara runt i bil mellan olika lägenheter och få mer tid för social samvaro med de boende. Drogförebyggande arbete Vi vill öka insatserna för det drogförebyggande arbetet. Det förebyggandearbetet bör inkludera såväl föräldrastöd samt riktade metoder för prioriterade grupper. Det centrala är att vända på utvecklingen. Ideellt offentligt partnerskap Det finns flera organisationer som testat att ingå partnerskap med en kommun för att driva en social verksamhet. Vi vill satsa 300 000 på stöd till föreningar som driver verksamhet för fattiga EU-medborgare. 1 miljon kronor till att minska ensamheten bland äldre. 50 gymnasieungdomar får bidra till den sociala verksamheten under helger på äldreboenden. 300 000 kronor till föreningsdriven social verksamhet. 400 000 kronor till drogförebyggnade arbete
Investeringsfonder för framtidens Solna och fokus på fastigheterna Vi Socialdemokrater vill med vårt budgetförslag säkerställa att varje skattekrona används effektivt och att det sker löpande bra kontroller och kvalitetsuppföljning av all verksamhet i staden. Detta försvåras genom att de löpande förlusterna för arenan aldrig syns i Solnas budget. Vi skäms inte för att vi var motsatte formen för delägande som har stora likheten med riskkapitalism där den är som sämst. Tänk om alla de pengar som hittills gått till rena förluster i arenan skulle kunna gått till ett strukturerat och målmedvetet förnyelsearbete i staden. För oss är det en tydlig politik vilja att införa investeringsfonder i Solna. En fond med fokus på lärande, socialt förebyggande arbete och jobbfrämjande åtgärder. Det skulle t.ex. kunna vara projekt för att stimulera fler att utbilda sig till förskollärare, säkerställa att fler når resultaten i såväl grundskolan som på gymnasiet, eller att använda den senaste tekniken för att spara på miljön. En investeringsfond skulle även med fördel kunna användas för att skapa ett mer socialt hållbart Solna. Idag saknas hållbarhetsanalyser för Solna. Vi ser även att politiska beslut som rätt till heltid har stora vinster för kommuner. Det minimerar deltidstjänster och skapar bättre kontinuitet i verksamheterna. Fokus på fastigheterna Underhållsberget är alltjämt en gåta. Stadens fastigheter behöver skötas och underhållas för att inte utgöra ren kapitalförstöring. Kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att externt utreda stadens underhållsberg. Istället har förslag kommit på att riva två skolor i Solna. Inte ens tekniska nämnden som formellt ansvarar för stadens fastigheter får bra underlag om vilka fastigheter staden äger. Fastigheterna innebär stora utgifter och stora värden för staden. Här finns stora utmaningar att upprätta ordning och reda. Effektivt lokalutnyttjande Utöver att lokaler formellt rivs har stora bestånd stått tomma i flera år med stora kostnader. Lokaler som staden äger ska vara yteffektiva, flexibla och uthyrda. Även i stadshuset står våningsplan delvis tomma vilket är ett stort slöseri. Uteblivna hyresintäkter är bortslarvade intäkter och ett slöseri med stadens resurser. Energieffektivisering Vi fortsätter upprepa kravet på ett brett grepp om energieffektivisering. Det gäller både kommunala fastigheter som bostäder och kontor i Solna. Toronto visade som stad att det går att kombinera energieffektivisering med jobbskapande åtgärder vid upprustning och utveckling av miljonprogramområden. Du läser vår budget i siffror med början på nästa sida. 9
Budgeten i siffror Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2016 Ram 2015 exklusive medelsreserv 97 847 Generell kompensation 978 Avgår sänkt internränta -62 Medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad 2016 15 000 Ny ram 2016 113 763 Minskade utgifter genom effektivisering och färre konsulter -3 000 Totalt -3 000 Vårt förslag till ny ram 2016 110 763 Byggnadsnämnden Ram 2015 12 500 Generell kompensation 125 Avgår till tekniska nämnden -2 000 Ny ram 2016 10 625 Tjänst markanvisningar 600 Mer inkluderande samrådsprocesser 200 Totalt 800 Vårt förslag till ny ram 2016 11 425 Tekniska nämnden Ram 2015 29 309 Generell kompensation 293 Avgår sänkt internränta -10 615 Överfört från byggnadsnämnden 2 000 Ny ram 2016 20 987 Förstudie uppdatering av elstolpar 150 Lokaleffektivisering -6 000 Kvalitetsuppföljning upphandling 1 000 Effektivisering upphandling -2 000 Kapitalkostnader för cykelinfrastruktur 320 Totalt -6 530 Vårt förslag till ny ram 2016 14 457 10
Kultur- och fritidsnämnden Ram 2015 152 249 Generell kompensation 1 492 Avgår tillskott hyra -2 064 Avgår sänkt internränta -397 Ny ram 2016 151 280 Breddad rekrytering och utökat antal elevplatser kulturskolan 1 900 Sommarkollo 500 Planering av konst och -kulturforum 700 Lokalkostnadsbidrag när Solna ej kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler 200 Volymökning fritidsklubb 1 500 Samnyttja lokaler KFNs fritidsklubb med BUNs Öppna förskola -1 440 Kapitalkostnad idrottsinvesteringar 235 Totalt 3 595 Vårt förslag till ny ram 2016 154 875 Barn- och utbildningsnämnden Volymbaserad ram 2016 1 176 703 Kompensation för kapitalkostnader 642 Avdrag sänkt internränta -177 Tillskott höjd personaltäthet i förskolan 14 000 Ny ram 2016 1 191 168 Kvalitetsutvecklingsarbete, 2 tjänster 2 000 Minskade barngrupper, ökad personaltäthet 21 000 Särskilt påslag löner lärare, förskollärare och barnskötare 6 000 Barnomsorg på obekväm arbetstid (10 barn) 2 000 Samnyttja lokaler KFNs fritidsklubb med BUNs Öppna förskola -1 270 Genomsnittlig kapitalkostnad av upprustning 1 770 Totalt 31 500 Vårt förslag till ny ram 2016 1 222 668 Kompetensnämnden Volymberäknad ram 2016 35 108 Avgår sänkt internränta -1 Kompensation volymökning vuxenutbildning 3 000 Ny ram 2016 38 107 Socialdemokraternas förslag Sommarjobb för unga 1 500 Totalt 1 500 Ram för verksamheten 2016 39 607 11
Socialnämnden Volymberäknad ram 2016 223 684 Avgår sänkt internränta -14 Ny ram 2016 223 670 Föräldrarstöd och drogförebyggande arbete 400 Uppdragsstöd Ideellt offentligt partnerskap 300 Totalt 700 Vårt förslag till ny ram 2016 224 370 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna/Sundbyberg Ram 2015 3 565 Generell kompensation 36 Avgår sänkt internränta -1 Ny ram 2016 3 600 Omvårdnadsnämnden Volymberäknad ram 2016 846 335 Avgår sänkt internränta -69 Ny ram 2016 846 266 Unga i omsorgen 1 000 Totalt 1 000 Vårt förslag till ny ram 2016 847 266 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ram 2015 10 329 Generell kompensation 103 Avgår sänkt internränta -13 Ny ram 2016 10 419 Tillsyn miljöskydd 1 000 Miljöövervakning 1 100 Totalt 2 100 Vårt förslag till ny ram 2016 12 519 12
Driftbudget 2016 2 016 2016 2016 Total S 2017 Total S 2018 Total S Minoritetens S satsningar budget- budget- budgetram (tkr) (tkr) ram (tkr) ram (tkr) ram (tkr) Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen -113 764 3 000-110 764-111 721-112 688 Revision -2 695-2 695-2 722-2 750 Brandförsvaret -29 600-29 600-31 400-33 300 Byggnadsnämnden -10 625-800 -11 425-11 539-11 655 Tekniska nämnden -20 987 6 530-14 457-14 602-14 748 Tekniska nämnden: Affärsverksamheten 0 0 0 Kultur- och fritidsnämnden -151 280-3 595-154 875-156 916-160 371 Barn- och utbildningsnämnden -1 191 168-31 500-1 222 668-1 271 619-1 317 837 Kompetensnämnden -38 107-1 500-39 607-41 375-43 438 Socialnämnden -223 670-700 -224 370-229 420-234 908 Familjerättsnämnden -3 600-3 600-3 636-3 672 Omvårdnadsnämnden -846 266-1 000-847 266-863 003-878 669 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -10 419-2 100-12 519-12 644-12 770 Summa (tkr) -2 642 181-31 665-2 673 846-2 750 598-2 826 806 Pensionskostnader, interna poster m.m. 66 711 66 711 69 084 50 733 Verksamheten (intäkter./.kostnader) -2 575 470-31 665-2 607 135-2 681 514-2 776 073 Resultatbudget 2016 (mkr) Verksamheten (intäkter./.kostnader) -2 575-32 -2 607-2 681-2 775 Avskrivningar -100-100 -109-113 Jämförelsestörande poster 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 676-2 708-2 790-2 888 Skatteintäkter, generella statsbidr. och utjämning Finansiella intäkter och 2 715 2 747 2 844 2 957 kostnader 31 31 32 33 Årets resultat 70 70 86 102 13
Investeringsbudget Investeringsbudget utöver kommunstyrelsens förslag 2016 2017 2018 Skolupprustning 40000 40000 40000 Investeringsfond 20000 20000 20000 Utomhusbad i Huvudsta 2000 Utomhusgym 700 0 0 Konstgräsplaner och inomhusfotbollshall 3000 6000 6000 Sportcenter 5000 15000 10000 Simhall 10000 75000 75000 Modernisera Tallbackaskolans aula 500 0 0 Cykelinfrastruktur 10000 5000 5000 Totalt 91200 161000 156000 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer budget för 2016 i enligthet med Socialdemokraternas förslag. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att; fastställa utdebitering för 2016 till 17:28 per skattekrona, fastställa verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för 2017 2018 enligt socialdemokraternas förslag, fastställa finansiella mål och ekonomiska ramar, inklusive drift- och investeringsbudget för styrelse och nämnder 2016 i enlighet med vårt förslag fastställa vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal för staden, styrelsen och nämnderna 2016 enligt förslaget, anta styrregler enligt förslaget och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov fatta beslut om kompletteringar av styrreglerna under året, anta program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet 2016 2019, uppdra till kommunstyrelsen att tillse att styrelse och nämnder minst två gånger under 2016 redovisar verksamhets- och budgetuppföljningar till kommunfullmäktige, uppdra till styrelse och nämnder att justera sina verksamhetsbudgetar med anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens förslag i juni 2015, uppdra till styrelse och nämnder, berörda företag, stadsdirektören m.fl. att verkställa de uppdrag och intentioner som framgår av förslaget, uppdra till kommunstyrelsen, att i samverkan med nämnderna, vid behov föreslå revidering av nämndernas reglementen som en följd av verksamhetsförändringar, uppdra till styrelse och nämnder att ta fram åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen, uppdra till styrelse och nämnder att se över taxor. Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari 2016; anta barn- och utbildningsnämndens förslag till förändrade taxor inom förskola och skolbarnsomsorg/fritidshem, anta kultur- och fritidsnämndens förslag till förändrade taxor inom bibliotek, anta kultur- och fritidsnämndens förslag till förändrade taxor för kulturskolans kurser, anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom markupplåtelse, anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom avfallshantering, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för offentlig kontroll av livsmedel. 14
Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation av fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av utomhusbad inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en utredning, av en överdäckning där så är lämpligt, t ex Bergshamraleden och över järnvägen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera luft- och bullermätningar i Solna. Kommunstyrelsen får också i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga lägen och intressent för uppförande av trygghetsboenden (70+). Trafikuppdraget från 2015 behöver skyndsamt redovisas så vi kan ta kloka beslut om trafiklösningar. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att förlänga säsongen för utomhusbaden. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för utvecklingen av Solnas skolor. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och kultur och fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i Fridhemsskolan parallellt med omlokaliseringen av Solna Kulturskola. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta för att förstärka entreprenörskapet i skolan. Kommunstyrelsen får i uppdrag till sammans med övriga nämnder att påbörja arbetet med genusbudgetering. 15