Förändring av ägoslag samt vegetationstyper mellan 1927 och 2013 i eklandskapet söder om Linköping Johanna Lönander

Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete 16 hp Förändring av ägoslag samt vegetationstyper mellan 1927 och 2013 i eklandskapet söder om Linköping Johanna Lönander LiTH-IFM- Ex--132796--SE Handledare: Per Milberg, Linköpings universitet Examinator: Anders Hargeby, Linköpings universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi Linköpings universitet 581 83 Linköping

Institutionen för fysik, kemi och biologi Department of Physics, Chemistry and Biology DatumDate 2013-05-21 Språk/Language SvenskaSwedish URL för elektronisk version Rapporttyp Report category Examensarbete C-uppsats ISBN LITH-IFM-G-EX 132796 SE ISRN Serietitel och serienummer ISSN Title of series, numbering HandledareSupervisor: Per Milberg Titel/Title: Förändring av ägoslag samt vegetationstyper mellan 1927 och 2013 söder om Linköping Change of land use classes and vegetation types between 1927 and 2013 south of Linköping FörfattareAuthor: Johanna Lönander OrtLocation: Linköping Sammanfattning/Abstract: In 1927, the forest in Östergötland was inventoried for the first time by Riksskogstaxeringen. The original, hand-written field protocols have recently been digitized. This made it possible to repeat the fieldwork in the same transects and using the same methodology. The purpose of this study was to re-inventory an area in Sweden south of Linköping to assess changes in land use classes and vegetation types. Another purpose was to identify practical problems with the re-inventory as well as get an idea of the type of questions that are possible to address. A total of 45 two kilometers transects were inventoried in an area that covers much of Linköping oak woodlands. The results show that forests, moors and various impediments had increased since 1927. By contrast, rock outcrop, pastures and more intensively used farmlands had significantly decreased. Among forest types, spruce forest had increased while spruce/pine forest and broad-leaf/pine forest had decreased in the study area. My conclusion is that it is possible to perform re-surveys using the same methodology that was used in 1927. Representative data for all parameters may be difficult to obtain because some methodological descriptions are inadequate. The ratings used for land-use classes are generally clear and the results based on them are thus likely to be representative for the area. Because of problems to classify forest types, however, conclusions regarding them are less reliable. Nyckelord/Keyword: Landskapsekologi, Linköping, Riksskogstaxeringen, Sverige, vegetationstyper, ägoslag, 1927, 2013. Landscape ecology, Linköping, Riksskogstaxeringen, Sweden, vegetationtypes, land use, 1927, 2013.

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Introduktion... 1 3 Material och metoder... 3 4 Resultat... 5 4.1 Ägoslag... 5 4.2 Skogstyp... 8 5 Diskussion... 9 5.1 Ägoslag... 9 5.2 Skogstyp... 11 5.3 Metodik... 12 6 Tack... 13 7 Referenser... 14

1 Sammanfattning År 1927 inventerades delar av Östergötland för första gången av Riksskogstaxeringen. Rådata från den första riksskogstaxeringen har nyligen blivit digitaliserade, och därmed har det blivit möjligt att återupprepa fältarbetet i samma transekter och med samma metodik. Denna studie har skett i ett område söder om Linköping som täcker stora delar av Linköpings eklandskap. Syftet var att beskriva förändringar som skett i skogstyper och markanvändning och att identifiera praktiska problem vid återinventering av den första riskskogstaxeringens transekter. Ett annat syfte var att få en uppfattning om vilken typ av frågor som är möjliga att belysa. Sammanlagt återinventerades 45 stycken tvåkilometerstransekter. Resultaten visar att skogsmark, myrmark och diverse impediment hade sedan 1927 fram till 2013 ökat i området. Hagmark, berg och inäga hade minskat signifikant i området. Vidare hade ren granskog ökat medan gran/tallskog och löv/tallskog hade minskat i området. Min slutsats är att det går att göra återinventeringar enligt samma metodik som användes 1927. Representativa data för alla parametrar kan vara svårt att få fram då vissa metodikbeskrivningar är bristfälliga. Klassningarna för ägoslagen är överlag tydliga och jag bedömmer att resultatet för dem är sannolikt för området medan klassningsproblematiken för skogstyperna är avsevärda vilket gör att dess slutsatser är dubiösa. 2 Introduktion I södra Sverige har landskapet gått från artrika blandlövskogar för 2000 år sedan till allt artfattigare barrskogar på 2000-talet (Björse & Bradshaw 1998). Gran (Picea abies) etablerade sig sent i södra Sverige och var sist av trädslagen lind, ek, tall och gran att få fotfäste (Bradshaw et al. 2000) men trots det har gran under de senaste 500 åren kommit att dominera allt mer (Björse & Bradshaw 1998). Genom bland annat skogsbete, bränning, selektiv röjning, avverkning, och plantering har människan satt ett kraftigt spår, och har allt mer kommit att forma skogars struktur och artsammansättning. Man kan inte heller utesluta att även klimatet haft ett finger med i detta spel. Då till exempel många rödlistade arter är beroende av blandlövskog riskerar de att dö ut då deras habitat försvinner allt mer och den biologiska mångfalden kan komma att hotas (Björse 1998). Flera storskaliga förändringar i skogsskötsel både regler och praxis har skett under 1900-talet, och har rimligen satt sina spår i dagens skogsbestånd. Nedan beskrivs de parametrar som förmodligen har haft tyngst 1

påverkan på skogsbestånden. De har dock troligen haft olika stor påverkan beroende på var i landet de har utförts. Den första skogsvårdslagen stiftades 1903 för att förhindra misshushållning, vanskötsel och skogsskövling. Lagen innebar att den som avverkade skog var tvungen att så/plantera ny eller låta skogen växa upp genom naturlig föryngring (Skogsstyrelsen 2001). År 1923 kom en ny skogsvårdslag och blädningsmetoder kom att användas. Lagen förbjöd att man slutavverkade yngre skog. Sammantaget bör dessa förändringar ha lett till att olika skogsbestånd blev mer olikåldriga. Under 1930-talet dikades stora areal skogmark, som blev till högproduktiva granskogar. Samtidigt anlades dikessystem på vissa myrar. Likaså byggdes fler skogsvägar på 30- talet. Både dikningen och vägbyggnationen försågs med bidragsstöd från staten. Under andra världskriget avverkades mycket skog som brännved vilket gjorde att andelen lövträd minskade (Skogsstyrelsen 2001). År 1948 kom återigen en ny skogsvårdslag och skogsodlingen samt trakthyggesbruket slog igenom vilket medförde en kraftig minskning av gallring. Man började allt mer markbereda de stora hyggena istället för att använda sig av hyggesbränning. Besprutningen av lövträd med kemikalier för att gynna planterade barrträd ökade allt mer (Skogsstyrelsen 2001), och metoden avskaffades först 1980 (Thunberg 1982). Lagen ställde krav på ransoneringen av äldre skog och enbart delar av den äldre skogen var lovlig att slutavverka per tio-års period (Skogsstyrelsen 2001). Från 1980 till 1983 utgick bidrag för avverkning av gles skog med låg tillväxt. Detta drabbade hagmarkerna då bland annat 1600 ha hagmarksskog i Götaland avverkades och till stora delar blev de igenplanterade med granskog (Skogsstyrelsen 2001). År 1993 kom ytterligare en ny skogsvårdslag som för första gången hade ett miljömål parallellt med ett produktionsmål (Skogsstyrelsen 2001). Detta har lett till allt mer miljötänk i skogsproduktionen. På nationell basis har alltså flera storskaliga förändringar i skogsskötsel både regler och praxis skett under 1900-talet, och de har rimligen satt sina spår i dagens skogsbestånd. Nationella och regionala data som visar skogstillståndet och dess förändring har samlats in sedan 1923. Dessa visar att skogarna blir allt mer jämnåldriga och äldre tallskog blir allt mer sällsynt (Axelsson 2001). Virkesvolymen i Sveriges skogar har ökat med hela 83% sedan mitten av 1920-talet (Riksskogstaxeringen 2012a). Detta främst på grund av att markarealen utnyttjats hårt och skötts enligt skogsproduktions- och tillväxtfrämjande metoder. Mycket mark har även gått 2

från att bland annat vara betesmark och inäga till skogsmark. I dagens skogar i Sverige finns främst tall och gran (Riksskogstaxeringen 2012a). Syftet med denna studie var att beskriva, på en relativt liten rumslig skala, de förändringar som skett i markanvändning och skogsstyper. Ett annat syfte var att identifiera praktiska problem vid återinventering av den första riskskogstaxeringens transekter, samt få en uppfattning om vilken typ av frågor som är möjliga att belysa. 3 Material och metoder Riksskogstaxeringens syfte är att beskriva förändringar och tillstånd i Sveriges skogar och är en del av Sveriges officiella statistik. För att få en överblick av hur Sveriges markareal och skogstillstånd såg ut så började Riksskogstaxeringen år 1923 att inventera landskapet utefter specifika instruktioner och inventeringsblanketter. I dessa data finns bland annat uppgifter om olika ägoslag, trädslag, ålderssammansättning samt skogstyper (Riksskogstaxeringen 2012b). År 1927 inventerades delar av Östergötland och dess rådata handskrivna fältprotokoll har nyligen blivit digitaliserade. Därmed har det också blivit möjligt att återupprepa fältarbetet i samma transekter och med samma metodik, vilket mig veterligen inte har gjorts tidigare. Inventeringen av landskapet söder om Linköping har skett utifrån den metodik som användes vid den första Riksskogstaxeringen 1927 (Riksskogstaxeringen 2012b). Studien inriktades på olika ägoslag: inäga, vatten, berg, diverse impediment, myr och skogsproduktiv mark samt en extra notering för hagmark. Dessutom noterades ägoslagens gränser och mättes upp i meter med hjälp av ett 20-meters stålmåttband samt genom uppskattning från kartor. Vid uppföljningen 2013 användes istället GPS (GPS Map60CSX Garmin och GPSMAP 62s Garmin) för att ta ut punkter där ett ägoslag började samt slutade, och den mellanliggande sträckan beräknades i ArcMap 10.1 (esri, www.esri.com). De markytor som klassas som berg är de områden med stenytor där jordlagret är för tunt för att skog ska kunna växa, så kallat berg i dagen. Till myr klassas de marker som består av mossar utan träd, kärr, ohägnade ströängar utan skötsel samt bestånd av skog som inte kan tänkas vara uthålligt för skogsbruk. De fragment som klassas som vatten är fastlandets vattenområden. Diverse impediment utgörs av vägar, järnvägar, kraftledningar, upplagsplatser, grus, gruvöppningar och odugliga åkerholmar där det inte kan växa skog. Till inäga hör tomter, gatumark, 3

åkrar och ängar utan träd eller med enstaka träd. Skogsproduktiv mark är all mark som håller, eller kan tänkas hålla, bestånd av skog så som till exempel skogsmark, igenlagda åkrar och hagmark med ett flertal träd. Om det var hagmark så gjordes en extra notering 1927. Vid jämförelse av data från 1927 och 2013 har skogsproduktiv mark delats upp i hagmark och skog/skogsmark för att lättare kunna bedöma förändringar av ägoslag. Detta främst för att det inte fanns någon form av mark som kunde anses gå in under hagmark år 2013 utifrån metodiken 1927. Även de olika skogstyperna (på 1920-talet kallat vegetationstyper) noterades och mättes i meter för skogsproduktiv mark (hagmark och skog). De delades in i granskog, tallskog, lövskog, gran/lövskog, gran/tallskog, löv/tallskog och gran/löv/tallskog. Både ägoslag och vegetationstyp innebär en klassning och en gränsdragning i fält, och båda innehåller en viss grad av subjektivitet. Detta på grund av att det inte finns någon form av kvantifiering i metodiken från 1927. 1a 1b Figur 1. Linköpings eklandskap söder om Linköping med de 45 tvåkilometerstransekter som inventerats. 1a) En idealiserad bild av inventeringstransekterna 1927, och 1b) inventeringstransekterna 2013 uppmätta med GPS (varje punkt motsvarar början/slut på ett ägoslag). Det område som studien ägde rum i är beläget söder om Linköping och täcker stora delar av Linköpings eklandskap. 1927 markerade Riksskogstaxeringen vissa transekter med linjer på kartor i skala 1:20 000 i södra Sverige. SLU, Institutionen för skoglig resurshållning, Skogsstyrelsen och 4

Arbetsförmedlingen har samarbetat för att digitalisera och lokalisera data. I denna studie användes data från 1927 samt koordinat-punkter för tvåkilometerstransekterna (Figur 1a).Förutom GPS användes även en syftkompass för att ta ut riktning i fält. För att mäta upp sträckan i meter som ett visst ägoslag eller en vegetationstyp bestod av använde de sig 1927 av ett 20-meters stålmåttband samt uppskattning genom att mäta direkt på kartor. Summorna för varje transekt och ägoslag användes för att beräkna den genomsnittliga förändringen per transekt, och 95% konfidensintervall, med STATISTICA 12 (Statsoft, www.statsoft.se). Konfidensintervall användes för att bedöma om en förändring var statistiskt signifikant. Då konfidensintervallet (95%) tydligt överlappar noll-linjen är inte förändringen signifikant. I fält har anteckningar tagits enligt samma fältblanketter som 1927. Inventeringen 2013 utfördes under 13 arbetsdagar i april och maj medan fältarbetet 1927 ägde rum under september och oktober. 4 Resultat 4.1 Ägoslag År 1927 bestod den största delen av ägoslagstyperna söder om Linköping av skog och inäga. En stor del av landskapet bestod även av hagmark och vatten. Diverse impediment, myrmark samt berg förekom i små mängder i landskapet (Figur 3). 1927 2013 INÄGA SKOG HAGMARK MYRMARK BERG DIVERSE IMPEDIMENT VATTEN Figur 3. Ägoslagsfördelning söder om Linköping 2013 och 1927 beräknat från 45 tvåkilometerstransekter. 5

År 2013 bestod den största delen av ägoslagstyperna söder om Linköping av skog. En stor del av landskapet bestod även av vatten och inäga. Andelen myrmark,diverse impediment och berg förekom i små mängder i landskapet. Det fanns ingen hagmark i området 2013 (Figur 3). Ägoslagen var mer jämt fördelade 1927 än 2013. 500 400 Ägoslagsförändring (m) 300 200 100-100 -200-300 -400 HAGMARK SKOGSMARK MYRMARK INÄGA DIVERSE IMPEDIMENT VATTEN BERG Figur 4. Genomsnittlig förändring (medelvärden+95% konfidensintervall) från 1927 till 2013 av ägoslag per tvåkilometertransekt, i landskapet söder om Linköping. Om konfidensintervallet tydligt överlappar noll-linjen är inte förändringen signifikant. Ägoslaget skog hade år 2013 ökat mest gentemot år 1927 och även diverse impediment hade ökat något medan hagmark, inäga och berg minskat (Figur 4). Störst var förändringen hos skogsmark, hagmark och inäga (Figur 4, Tabell 1). 6

Tabell 1. Ägoslagens totala summa och dess totalförändring från 1927 till 2013 för hela området i landskapet söder om Linköping. Ägoslag Summa 1927 (m) Summa 2013 (m) Förändring (%) Inäga 32150 23616-27 Skog 34755 47251 36 Hagmark 8580 0-100 Myrmark 1275 3954 210 Berg 2335 713-69 Diverse impediment 250 3584 1333 Vatten 8345 7658-8 Total summa av ägoslag (m) 87690 86776 Ingen hagmark påträffades 2013 (Tabell 1). Diverse impediment hade ökat med 1333% (Tabell 1). Den totala summan inventerad mark var 914 meter större 1927 än 2013. 7

4.2 Skogstyp År 1927 dominerades den skogproduktiva marken av gran/tallskog, medan den år 2013 domineras av granskog (Figur 5). 1927 2013 GRANSKOG TALLSKOG LÖVSKOG GRAN/LÖVSKOG GRAN/TALLSKOG LÖV/TALLSKOG GRAN/LÖV/TALLSKOG Figur 5. Skogstypsfördelning i skogsproduktiv mark (skog och hagmark) söder om Linköping år 2013 och 1927 beräknat från 45 tvåkilometrstransekter. Vegetationstyperna i Skogsproduktiv mark 2013 var mer jämnfördelade gentemot 1927 (Figur 5). Granskog hade ökat markant sedan 1927, medan gran/tallskog hade minskat (Figur 5, 6). 8

500 400 Vegetationstypsförändring (m) 300 200 100-100 -200-300 GRANSKOG TALLSKOG LÖVSKOG GRAN/LÖVSKOG GRAN/TALLSKOG LÖV/TALLSKOG GRAN/LÖV/TALLSKOG Figur 6. Genomsnittlig vegetationstypsförändring (medelvärden+95% konfidensintervall) från 1927 till 2013 per tvåkilometertransekt, i skogsproduktiv mark (skog och hagmark) söder om Linköping. Om konfidensintervallet (95%) tydligt överlappar noll-linjen är inte förändringen signifikant. 5 Diskussion 5.1 Ägoslag Landskapet söder om Linköping hade förändrats avsevärt mellan åren 1927 och 2013. Skogsmark hade ökat från att utgöra 25% av ägoslagen 1927 till 59 procent 2013. Den genomsnittliga förändringen per tvåkilometerstransekt för skog hade ökat signifikant i området; i snitt drygt 20%. Det som hade störst inverkan på skogsarealen bör ha varit strukturrationaliseringen av jordbruket.under 1980 till 1983 utgick bidrag för ersättning av gles skog med låg tillväxt vilket ledde till att sådan skog avverkades. Detta drabbade hagmarkerna då bland annat 1600 ha 9

hagmarksskog i Götaland avverkades och till stora delar planterades igen med granskog (Skogsstyrelsen 2001). Ägoslaget hagmark i området söder om Linköping påträffades inte i transekterna vilket tyder på att hagmarken förekommer i försvinnande låg andel av ytan. År 1927 definerades hagmark som betesmark med ett flertal träd och ospecificeringen har gjort att ägoslaget varit svårt att identifera 2013 och kan därför kommit att påverka resultatet. Att bidraget för gles skog utgick har troligtvis haft stor betydelse för att betesmark med ett flertal träd minskat i området. På 1930-talet dikades stora areal skogsmark som blev till högproduktiva granskogar och dikessystem gjordes på vissa myrar för att få ut mer skogsproduktiv mark (Skogsstyrelsen 2001). Detta har sannolikt gjort att en del utav myrmarken gick över till skogsmark och påverkat ökningen av skogsmark från 1927 fram till 2013. Det kanske mest förvånande resultatet var dock att andelen myrmark hade ökat signifikant i området. Förväntningen var snarast omvänd, på grund av den skogsdikning som pågått sedan 1930-talet (Skogsstyrelsen 2001). Om man ser till ägoslaget vatten så hade det visserligen minskat i eklandskapet, men kan inte anses statistisk säkerställd. Inventeringen av landskapet söder om Linköping skedde år 2013 mellan april och maj medan den 1927 ägde rum mellan september och oktober. Då olika årstider kan göra att vattenståndet skiljer (SMHI 2009) så kan det ha haft inverkan på både resultatet för myrmarken och vattnet. För ett säkrare resultat borde därav inventeringarna ha skett under samma tidsperiod på året. Vid avverkning av skog kan vattenståndet komma att höjas till följd av ökad avrinning som kan leda till att små vattendrag översvämmas (WWF 2006). Den myrmark som fanns 1927 kan trots allt ha blivit omvandlad till skog medan annan mark kan ha blivit till myrmark. Hagmark med ett flertal träd som man avverkades kan till exempel ha blivit översvämmade på grund av att träden inte längre fanns tillgängliga för att reglera vattenmassorna. Detta kan ha lett till att myrmark i skogsområdena omvandlats till skog på grund av urdikningarna samtidigt som myrmarkerna ökat i andra delar av området. Inäga hade minskat med 27% i landskapet. Denna stora förändring beror troligtvis på effektiviseringen av jordbruket, omföring av marginell jordbruksmark till skog samt rationaliseringen från många små gårdar till få stora och specialiserade. 1937 fanns det i Sverige 390 000 företag som hade nötkreatur medan det 2011 minskat till 22 000 företag; 1937 fanns det runt 8 nötkreatur per företag medan det fanns runt 70 nötkreatur per företag 2011 (Jordbruksverket 2011). Denna rationalisering inom jordbruket har 10

inneburit bland annat att skog planterats på marginella åkrar med låg avkastning. Nötkreaturen idag producerar både mer mjölk och mer kött än för bara några år sedan och detta gör att bönderna inte behöver lika många nötkreatur (Jordbruksverket 2011). Sverige importerar även stora mängder kött och mjölkprodukter från andra länder vilket påverkat efterfrågan från svenska produkter. Det är främst i slättbygden som kreatur har försvunnit. Likaså har små åkerlyckor inte ansetts vara värda att behålla utan de har planterats igen med skog istället. Ägoslaget hagmark (betesmark med ett flertal träd) gick inte att påvisa i området söder om Linköping 2013. Notera dock att det fanns betesmark med ett fåtal träd kvar i området, men att sådan mark går in under inäga. 2013 bestod cirka 10% av ägoslagen utav beteskulturmark med ett fåtal träd. Tyvärr fanns inte några data på beteskulturmark med ett fåtal träd som separat data från 1927 och därav kunde inte några jämförelser med data från 2013 göras. Hagmarkerna är bland de artrikaste områden som vi har i Norden (Lindborg et al. 2006), och det hade varit värdefullt att i mer detalj kunna beskriva förändringarna. Men de definitioner som användes 1927 möjliggör dessvärre inte en fullödig analys. Ägoslaget berg söder om Linköping hade signifikant minskat med 69%. Denna minskning beror troligen på att hällmark, i brist på störning i form av bränning eller skogsbete, hade blivit bevuxna av mossa, gräs och träd. Detta kan påverka arter som är knutna till torra hällmarker då deras habitat hade minskat kraftigt. En sådan art som kan tänkas påverkats är vårspergel som kan försvinna helt från området om inte hällmarker finns i tillräcklig utbredning för att arten ska kunna växa och reproducera sig (Ekologigruppen AB 2011). Ökningen av diverse impediment i området var förväntad då bland annat vägnätet och kraftledningsnätet vuxit mycket kraftigt sedan 1927. Även många skogsvägar byggdes från 30-talet och framåt, med statsbidrag för vägbyggnation (Skogsstyrelsen 2001), vilka kan ha bidragit till en ökning av diverse impediment sedan 1927 fram till 2013. 5.2 Skogstyp Skogstyperna inom den skogsproduktiva marken (skog och hagmark) i området söder om Linköping hade förändrats från 1927 fram till 2013. Detta i sig är knappast förvånande, med tanke på hur, på nationell basis, trädslagssammansättning har förändrats under de senaste hundra åren. 11

Ren granskog saknades tidigare, men utgjorde 9% av skogsmarken 2013. Från 1980 till 1983 utgick bidraget för gles skog med låg tillväxt vilket ledde till att sådan skog avverkades. Detta drabbade hagmarkerna då bland annat 1600 ha hagmarksskog i Götaland avverkades och till stora delar planterades igen med granskog (Skogsstyrelsen 2001). Detta har med stor sannolikhet lett till att granskogen i området hade ökat. Vid fältinventeringen 2013 syntes spår från åkermark som var helt igenvuxna utav granskog, vilket tyder på att minskningen av inäga till viss del kan ha resulterat i en ökning av granskog. Gran/tallskog hade minskat från 7% 1927 till mindre än 1% 2013 av skogsmarken. Ren gran och ren tallskog är de vanligaste trädslagen i Sveriges skogsproduktiva mark (Riksskogstaxeringen 2012a). Att en blandskog utav dessa är mer sällsynt beror troligtvis på att de skogar som planteras blir allt mer homogena. Tall har även svårt att självföryngras i dagen skogsmark i jämförelse med gran. 1927 kan skogen fortfarande ha burit spår från skogsbete och tidigare skogsbränder vilket kanske resulterade i att det fanns mer gran/tallskog då. Löv/tallskog hade minskat från att utgöra 5% 1927 till mindre än 1% 2013 av den skogsproduktiva marken. Kemisk bekämpning av lövträd förbjöds först 1980 och man kan förvänta sig att bestånd föryngrade under denna period till högre andel utgjordes av rena bestånd av tall eller gran. Detta kan eventuellt ha medfört en minskning i blandskogsbestånden av löv- och barrskog under en period. Under andra världskriget avverkades även mycket lövskog som brännved vilket gjorde att andelen lövträd minskade (Skogsstyrelsen 2001). Homogenitet i en skog underlättar vid avverkning vilket även kan ha gjort att till exempel löv/tallskogen minskat. Studien visade på stora förändringar i landskapet, delvis beroende på kontinentala klimatförändringar, men främst på grund av människans förändrade markanvändning. Detta har påverkat skogars struktur och artsammansättning. Då många arter är knytna till specifika ägoslag och skogstyper riskerar de att dö ut då deras habitat försvinner allt mer och den biologiska mångfalden i området kan komma att hotas. 5.3 Metodik Precisionen i en uppföljande inventering beror till stor del på hur exakt man kan finna och avgränsa en provyta eller transekt. För varje tvåkilometerstransekt fanns startpunkten för en transekt samt den punkt där man 1927 förväntades gå i mål. 12

En GPS som användes i början av återinventeringen 2013 hade inte funktionen som visar en bestående rak linje mellan punkterna på tvåkilometerssträckorna. Det medförde att det var svårt att hålla kursen med enbart syftkompass vilket har resulterat i tvåkilometerssträckor som inte är helt linjära (Figur 1b) i jämförelse med de avsedda tvåkilometerstransekterna (Figur 1a). Den maximala avvikelsen 2013 var på cirka 250 meter och en justering skulle varit aktuell om det hade gått att upptäcka i fält. Även de som inventerade 1927 hade svårt att hålla en rak kurs. Enligt instruktionen skulle de justera riktningen om de avvek mer än 100 meter från den förväntade linjen på en tvåkilometersstrecka. Dock finns inte några sådana noteringar från data 1927 och det är svårt att veta om det beror på att de hållit kursen eller om dessa noteringar uteblivit. Inventeringarna kan även ha skilt i bedömningskriterier då både ägoslag och vegetationstyp innebär en klassning och en gränsdragning i fält, och båda innehåller en viss grad av subjektivitet. Det kan till exempel ha funnits skillnader i vad jag klassat som tallskog gentemot vad de som inventerade skogen 1927 gjorde. Skog av enbart ett trädslag eller skog med jämn blandning av trädslag är lätt att sätta vegetationstyp på medan det blir svårare om det är få inslag av en eller flera trädslag i till exempel ett annars rent tallbestånd. Då finns risken att olika inventerare bedömmer vegetationstypen olika då den ena kanske anser att skogen består av ren tallskog medan den andra klassar beståndet som gran/löv/tallskog. Att den totala summan inventerad mark hade ökat med 914 meter 2013 sedan 1927 kan dels bero på att GPS brister i noggrannhet och att det även kan ha blivit skillnader när man överfört transektpunkterna från 1927 till ett GIS-skikt. Min slutsats är att det går att göra återinventeringar enligt samma metodik som användes 1927. Det kan dock vara svårt att samla in data som är representativt för alla parametrar då vissa metodikbeskrivningar är bristfälliga. Klassningarna för ägoslagen är överlag tydliga och jag bedömmer att resultatet för dem är sannolikt för området medan klassningsproblematiken för skogstyperna är avsevärda vilket gör att dess slutsatser är mindre säkra. 6 Tack Ett gediget tack till FD Johan Bergstedt som kom med grundidén för examensarbetet och för lärorika stunder i skogen tillsammans. Även ett stort tack till Martin Vestman som har bistått med Riksskogstaxeringens 13

data från1927 så att pilotstudien kunde genomföras. Stort tack docent Karl- Olof Bergman för fältkarta samt rådgivning och professor Per Milberg för tips och idéer. Vill även tacka FD Lars Westerberg för utlåning av GPS. Tack till Staffan Karlsson och Ann-Marie Malmkvist för att ni har lagt ner tid på opponering av examensrapporten. Till sist ett hjärtligt tack till Lina Törnqvist och Jesper Karlsson för samarbete vid inventering, dataanalys, samåkning och trevliga fikastunder i naturen. 7 Referenser Axelsson A-L, Östlund L (2001) Retrospective gap analysis in a Swedish boreal forest landscape using historical data. Forest Ecology and Management 147, 109-122 http://dx.doi.org/10.1016/s0378-1127(00)00470-9 Björse G, Bradshaw R (1998) 2000 years of forest dynamics in southern Sweden: suggestions for forest management. Forest Ecology and Management 104, 15-26 http://dx.doi.org/10.1016/s0378-1127(97)00162- X Bradshaw R, Holmqvist B, Cowling S, Sykes M (2000) The effects of climate change on the distribution and management of Picea abies in southern Scandinavia. Canadian Journal of Forest Research 30, 1992-1998 http://dx.doi.org/10.1139/x00-130 Ekologigruppen AB (2011-11-17) Stavsnäs vinterhamn- Naturinventering och naturvärdesbedömning av landmiljöer. (Elektronisk) Tillgänglig: https://www2.varmdo.se/dman/document.phx/webbmapp/sbk/planer/all aarenden/fagelbro/stavsn%c3%a4s+vinterhamn/naturinventering?folderi d=%2fwebbmapp%2fsbk%2fplaner%2fallaarenden%2ffagelbro%2f Stavsn%C3%A4s+vinterhamn&cmd=download (2013-06-25). Jordbruksverket (Senast uppdaterad 2011-03-29) Jordbruket i siffror- Fascinerande fakta om kor. (Elektronisk) Tillgänglig: http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2011/03/29/fascinerande-fakta-omkor/. (2013-05-29). Lindborg R, Bengtsson J, Berg Å, Cousins S, Eriksson O, Gustafsson T, Hasund K-P, Lenoir L, Pihlgren A, Sjödin E, Stenseke M (2006) Naturbetesmarker i landskapsperspektiv en analys av kvaliteter och 14

värden på landskapsnivå. CBM:s skriftserie 12. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. Riksskogstaxeringen, SLU (Senast uppdaterad 2012a). Skogsdata 2012. (Elektronisk) Tillgänglig: http:pub.epsilon.slu.se92661skogsdata2012_webb.pdf. (2013-04-09). Riksskogstaxeringen, SLU (Senast uppdaterad 2012-11-20b). Fältinstruktion från 1923-1929. (Elektronisk) Tillgänglig: http:www.slu.sedocumentsexternwebbencentrumbildningar- projektriksskogstaxeringenhistoriska%20dokumentrikstax1923-29_bilaga%20gh.pdf. (2013-04-09). Skogsstyrelsen (2001) Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter-sus 2001. (Elektronisk) Tillgänglig: http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art61/4645961-0b0ef8-1544.pdf. (2013-05-27). SMHI (Senast uppdaterad 2009-08-14). Översvämningar. (Elektronisk) Tillgänglig: http:www.smhi.sekunskapsbankenhydrologioversvamningar- 1.5949 (2013-05-21). SMHI (Senast uppdaterad 2011-10-13). Gudrun-Januaristormen 2005. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/gudrun-januaristormen- 2005-1.5300 (2013-06-23). Thunberg B, Sundqvist A-K, Lundgren L-E, Ramel M (1982) Blågul miljö. Miljödatanämnden, Sweden. 426 pp. In Swedish WWF (2006) Översvämningar: Positiva och negativa effekter, samt människans roll. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1120687/%d6versv%e4mningar.pdf. (2013-11-30). 15