PROPOSITION OM Ny demokratisk organisation för Jusek

SAMHÄLLS VETENSKAPLIG INNOVATION FÖR KUNSKAP OCH UTVECKLING INNEHÅLL Sidan 3 Översiktlig bild på förslaget till ny organisation 4 Förslag till beslut 6 Bakgrund, process, utgångspunkter och genomförande 11 Beskrivning av de olika delarna i förslaget 20 Förslag till ändring av Juseks stadgar 45 Förslag till övergångsregler 46 Förslag till stadgar för sektionerna PROPOSITION OM Ny demokratisk organisation för Jusek

2 VI BYGGER NYTT

PROPOSITION OM Ny demokratisk organisation för Jusek Fullmäktige 100 delegater Förbundsstyrelsen 13 ledamöter Förbundsråd 36 + 14 + 1 = 51 ledamöter PROFESSIONS FÖRENINGAR SEKTIONER FOKUS GRUPPER, EXEMPEL Jurister Ekonomer Studenter (9 st) Kommun/ Landsting (9 st) Privat (9 st) Stat (9 st) Föräldraförsäkring Systemvetare Personalvetare Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation I medborgarnas tjänst Kommunikatörer Delegation Delegation Jämställdhet Samhällsvetare Chefer Juseks valmanifest MEDLEMMAR med flera 3

Förslag till beslut om förbundets demokratiska organisation PRINCIPBESLUT Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att att att att att inrätta fyra sektioner som ersätter dagens nitton; tre sektioner för yrkesverksamma medlemmar, den statliga sektionen, den kommunala sektionen och den privata sektionen samt en sektion för studerandemedlemmar, studerandesektionen, förbundsstyrelsen får inrätta delegationer inom en sektion med uppgift att arbeta med kollektivavtal inom ett visst område, frågor som rör yrkesrollen för en viss medlemsgrupp eller annan närmare angiven fråga, inrätta sex professionsföreningar för förbundets utbildningsgrupper, jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare samt en professionsförening för medlemmar som är chefer, med uppgifter att arbeta med bland annat professionens utveckling, karriärstöd, opinionsbildning och medlemsrekrytering, förbundsstyrelsen får inrätta fokusgrupper för att under begränsade tider arbeta med förbundets politik eller opinionsbildning i en viss fråga samt inrätta ett förbundsråd som ersätter dagens ordförandekonferens. Förbundsrådet består av förbundets ordförande, sektionsstyrelsernas ledamöter och två representanter från varje professionsförening och har till uppgift att ge förbundsstyrelsen vägledning inför viktigare beslut samt att vid behov förrätta fyllnadsval till förbundsstyrelsen, Sacos kongress samt uppdrag som revisor. 4

STADGEBESLUT Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att paragraferna 1, 3, 5, 10, 20, 21, 24, 25, 26, 28, 30, 32, 33, 34, 35, 36 och 37 i förbundets stadgar ska ha den lydelse som anges i förslaget, 38 och 39 i förbundets stadgar ska betecknas 42 respektive 43 samt ha den lydelse som anges i förslaget, 40 i förbundets stadgar ska betecknas 44, införa de nya paragraferna 38, 39, 40 och 41 i förbundets stadgar, samtliga förekomster av orden skall och deltaga i förbundets stadgar ska ersättas med ska respektive delta, samt anta de ikraftträdande- och övergångsregler som anges i förslaget. Förbundsstyrelsen föreslår vidare fullmäktige beslutar att sektionerna ska ha stadgar med den lydelse som anges i förslaget. ÖVRIGA BESLUT Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att att fastställa genomförandet av den nya organisationen i enlighet med vad som anges på sidan 10. fastställa utvärdering av genomförande av den nya organisationen i enlighet med vad som anges på sidan 10. 5

VÄL FÖRANKRAD PROCESS OCH DIALOG FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL NY DEMOKRATISK ORGANISATION FÖR JUSEK Bakgrund, process, utgångspunkter och genomförande INLEDNING Juseks demokratiska organisation bygger i stort på Juristförbundets struktur från 1960-talet. Nya sektioner har successivt skapats i takt med att medlemsantalet ökat inom olika branscher, andra har omstrukturerats eller slagits samman av olika skäl, till exempel när den offentliga sektorn har omorganiserats. Antalet sektioner har på så sätt förändrats från sextiotalets tiotal till dagens nitton. 6

Sektionsindelningen har alltid varit en källa till diskussioner inom förbundet. En anledning har varit att sektionerna har helt olika förutsättningar för sin verksamhet och många har haft svårt att definiera sina roller. Några, till exempel rättssektionerna, har disponerat förhandlingsfrågorna gentemot sina arbetsgivare. Andra har omfattat ett mycket stort antal avtalsområden samtidigt som partsställningen och förhandlingsansvaret har legat på Sacogemensamma organ. Flertalet sektioner har därmed bristande förutsättningar för att bevaka medlemmarnas intressen. Vid 2010 års fullmäktige utmynnade debatten i att styrelsen fick i uppdrag att se över sektionsindelningen. Styrelsen gjorde emellertid bedömningen att processen måste starta med att lägga fast vad som Jusek ska arbeta med på sikt och att först därefter pröva vad som är en lämplig demokratisk organisation för att styra verksamheten. Ett omfattande arbete med att tydliggöra långsiktiga mål, strategiska aktiviteter och politik genomfördes. Allt utmynnade i Färdplan 2020 som antogs vid fullmäktige 2013. Vid det senaste fullmäktigemötet i maj 2013 fick förbundsstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till en ny demokratisk organisation. Förslaget skulle föreläggas fullmäktige senast i maj 2016. För att genomföra arbetet tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp i oktober 2013. Som ordförande utsågs Jenny Wernqvist Kallerman från förbundsstyrelsen. Övriga ledamöter var Jens Lindquist och Nicklas Lagrell från förbundsstyrelsen, Towa Eng från IT-sektionen, Nina Khoi från studerandesektionen, Johan Almstrand från skattesektionen och Per Henriksson från Juseks kansli. Biträdande förhandlingscheferna Peter Henriksson och Maria Arrefelt fungerade som arbetsgruppens resurspersoner. Arbetsgruppen lämnade förslag till ny demokratisk organisation i november 2014. UPPDRAGET FRÅN FULLMÄKTIGE 2013 Fullmäktiges direktiv var att det totala medlemsengagemanget och inflytandet ska öka, en ny organisation ska stödja genomförandet av målen i Färdplan 2020, vi ska ha den organisation som är nödvändig för att Jusek ska kunna påverka centrala avtal, driva medlemmarnas fackliga intressen och möjliggöra för medlemmarna att påverka, vi ska pröva om olika intressegrupper inom förbundet ska ha egna plattformar, utformningen av den nya organisationen ska beakta möjligheterna att använda ny teknik, identifiera framgångsfaktorer i andra organisationer i vår omvärld, utöka samarbetet med andra Sacoförbund för att stärka Juseks medlemmars intressen. PROCESSEN Ambitionen har varit att processen skulle präglas av stor öppenhet och en omfattande dialog med sektionsstyrelserna och den lokala organisationen. En referensgrupp till arbetsgruppen tillsattes med sexton ledamöter från den lokala organisationen. Referensgruppen har haft två diskussionsmöten och har därutöver beretts möjlighet att framföra synpunkter, bland annat genom ett särskilt forum på Juseks hemsida. Omfattande diskussioner har också skett på de ordförandekonferenser som ägt rum under 2014 där även ledamöter i referensgruppen har deltagit. Under våren 2014 genomfördes en dialog med sektionsstyrelserna om det fortsatta arbetet. Som ett resultat av diskussionerna skickade arbetsgruppen i juni 2014 ut en underhandsremiss med tre alternativa principskisser. Näst intill alla sektioner svarade och därutöver inkom många synpunkter från ledamöter i referensgruppen. Flertalet sektioner föredrog en utveckling utifrån förslag 7

Arbetsmarknad som byggde på att fyra sektioner skulle inrättas. Samtidigt var det flera sektioner som förordade förslagen med mer tonvikt på organisation utifrån medlemmarnas utbildning och profession. Vid sidan av diskussionerna med sektionerna hade arbetsgruppen två möten med förbundets ombudsmän där en relativt samstämmig syn förelåg kring en huvudinriktning mot ett litet antal sektioner utifrån arbetsmarknadssektor med komplement av någon form av professionsorganisation. Arbetsgruppen presenterade sitt slutliga förslag på en ordförandekonferens i december 2014 och den fortsatta processen övertogs då av förbundsstyrelsen. I januari 2015 beslöt styrelsen att ställa sig bakom arbetsgruppens förslag med ett antal justeringar och förtydliganden. Förslaget sändes därefter på remiss till sektionerna under våren 2015. I stora drag rådde en stor enighet om huvudstrukturen i nya organisationen. Ingen sektion ifrågasatte inrättandet av professionsföreningar, chefsförening och fokusgrupper. På ett antal punkter framfördes dock oro. Det gällde till exempel funderingar kring den framtida förtroendemannarollen och att antalet förtroendevalda skulle minska i den nya organisationen, att ansvarsfördelningen mellan olika instanser var otydlig, att den statliga sektionen skulle bli för stor och att de ekonomiska effekterna av förslaget inte redovisats. I maj 2015 diskuterade förbundsstyrelsen de synpunkter som inkommit i remissvaren och vilka justeringar och preciseringar som föranleddes av dessa. En stadgekommitté tillsattes för att ta fram förslag till nya stadgar för förbundet och de nya sektionerna. Som ordförande utsågs Håkan Öberg från förbundsstyrelsen. Övriga ledamöter var Anders Ljungberg från förbundsstyrelsen, Josefine Qvarfordt från studerandesektionen och förbundsjuristen Per-Olof Persson från Juseks kansli som även fungerade som kommitténs sekreterare. På senhösten 2015 sändes stadgekommitténs förslag på remiss till sektionerna. Underlaget kompletterades också med en konsekvensanalys av förslaget avseende bland annat effekter på ekonomi och medlemsengagemang. Nio sektioner svarade på remissen och svaren föranledde styrelsen att ändra stadgeförslaget på några punkter. Vid ordförandekonferensen i december 2015 var acceptansen stor för stadgeförslaget. GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH PRINCIPER Den viktigaste utgångspunkten för förslaget är att tillföra nya dimensioner och perspektiv till förtroende mannaorganisationen. Juseks vision är att stärka medlemmarnas ställning och konkurrens kraft på arbetsmarknaden under hela karriären. Med de nya dimensionerna får fler medlemmar möjlighet att engagera sig aktivt i frågor utöver den traditionella fackliga verksamheten utifrån sina intressen och medlemsidentiteter. En strävan har varit att organisationen ska vara enkel, överblickbar och begriplig för medlemmarna. Samtidigt kan inte en komplex verklighet förenklas alltför mycket i en förtroendemanna organisation. Då riskerar utvecklingen av förbundets verksamhet bli alltför ensidig eller onyan serad. Juseks kärnverksamhet med förhandlingar och avtalsslutande är viktigast för hur medlemmens demokratiska inflytande ska kanaliseras inom förbundet. Samtidigt bedöms frågor som är kopplade till medlemmarnas utbildning, kompetens och profession att bli viktigare i framtiden. I förhållande till andra fackliga organisationer är Jusek en komplex organisation. Medlemmarna är spridda över hela arbetsmarknaden där enbart den privata sektorn omfattar ett åttiotal avtalsområden, Jusek har definierat sex olika akademikergrupper och var femte medlem har en chefsbefattning. Sammantaget betyder det att organisationen inte kan göras alltför enkel om målen ska uppnås. 8

Många av dagens sektioner har uttryckt att de har svårt att se sina roller i organisationen och fattar få beslut som styr Juseks förhandlingsarbete. En strävan har varit att en ny organisation ska ge en tydligare koppling mellan den enskilde medlemmen och de centrala avtalen. Den nya organisationen ska också leda till att det totala medlemsengagemanget ska öka. Det är bara en begränsad del av medlemmarna som är beredda att åta sig traditionella fackliga uppdrag. Förbundssyrelsen vill skapa ett ökat medlemsengagemang genom ett ökat fokus på professionsfrågor och genom att använda medlemmarnas kompetens för att vässa Juseks politik och få mer genomslag för den. I det framtida Jusek ska medlemmarna ges större möjlighet att engagera sig i de forum och i de frågor som just de brinner för och att engagera sig under begränsad tid. Juseks medlemmar har i förhållande till andra fackliga organisationer en hög kompetens och arbetar på viktiga funktioner i samhället och förbundet har en enorm potential om Jusek lyckas mobilisera denna kompetens i verksamheten. Sektionernas roll fördjupas och förtydligas och fokuseras på arbete med övergripande frågor inom respektive område, rekrytering och opinionsbildning. De yrkesverksamma sektionerna kommer att på respektive område ges betydande roller i förbundets arbete inom de förhandlingsorganisationer som Jusek tillhör (Saco-S, AkademikerAlliansen, Saco-P). För frågor som bara berör en del medlemmar inom en sektion skapas möjligheten att inrätta delegationer. De nya professionsföreningarna får uppgifter som är sektionsöverskridande och för avgränsade frågor och projekt kan fokusgrupper skapas. Sammanfattningsvis ger den nya organisationen förutsättningar för fler medlemmar att engagera sig och påverka och att göra detta på olika sätt och i olika omfattning. Organisatoriskt påverkas den kommunala sektionen och studerandesektionen minst. För det privata området kommer sex sektioner att ersättas av en ny och för det statliga området bildas en sektion av de elva hittillsvarande. Förändringarna är en nödvändig anpassning till verkligheten. Förbundets lokala arbete bedrivs inte längre på samma sätt som när den nuvarande sektionsorganisationen tillkom. Inom de statliga och privata områdena företräds medlemmarna lokalt i mycket hög grad av föreningar som är gemensamma för flera akademikerförbund. Många sektioner har också gett uttryck för att det varit svårt att hitta utmaningar och meningsfulla uppgifter när de inte deltar i förhandlingsarbete. Samtidigt har förbundet ett stort behov av aktiva förtroendevalda som engagerar sig i utvecklingen av förbundets politik, arbete med kollektivavtal på de centrala nivåerna liksom för att rekrytera nya medlemmar och bilda opinion. FÖRBUNDETS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Under de senaste åren har en diskussion förekommit i bland annat media om fackliga organisationers hållning i grundläggande demokratifrågor. Förbundsstyrelsen har därför övervägt behovet av att göra förtydliganden i förbundets stadgar 1, tredje stycket. Förbundsstyrelsen gör dock bedömningen att stadgarnas regel om förbundets grundläggande värderingar är tillräckligt tydlig och ändamålsenlig. Innebörden kan sammanfattas på det sätt som förbundsstyrelsen gjorde i ett beslut den 16 september 2014: Juseks grundläggande värderingar utgår från den demokratiska rättsstaten som den kommer till uttryck i svensk grundlag, Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Juseks grundläggande värderingar innefattar bland annat alla människors lika värde och likhet inför lagen samt förbud mot diskriminering. 9

Jusek är partipolitiskt obundet. Jusek tar därför inte ställning till politiska partier som sådana eller våra medlemmars andra medlemskap. En medlem i Jusek måste emellertid alltid leva efter Juseks grundläggande värderingar i ord och handling. En medlem kan uteslutas ur Jusek om medlemmen i ord eller handling bryter mot Juseks grundläggande värderingar. GENOMFÖRANDE Förbundsstyrelsens bedömning är att styrningen av Juseks fackliga verksamhet måste fungera kontinuerligt utan avbrott på grund av den förändrade organisationen. Därför bör fullmäktige som en engångsåtgärd välja ledamöter till de fyra nya sektionerna och den nya organisationen ska träda i kraft omedelbart efter fullmäktiges beslut. De nya sektionerna kan därmed komma igång omedelbart. Professionsföreningar, delegationer och fokusgrupper måste emellertid startas successivt under den kommande treårsperioden. Förbundsrådet blir en naturlig instans där förbundsstyrelsen årligen avrapporterar hur den nya organisationen utvecklas. UTVÄRDERING Under verksamhetsåret 2018 2019 genomförs en utvärdering av den nya organisationen. Den kommer att redovisas på Juseks fullmäktige i maj 2019. Utvärderingen tar sikte på om verksamheten i de nya sektionerna, delegationerna, professionsföreningarna och fokusgrupperna kommit igång och fungerar enligt intentionerna bakom den nya organisationen, om kostnaderna för den nya organisationen hållit sig inom vad som uppskattats i konsekvensanalysen, hur medlemsengagemanget och antalet förtroendemän har utvecklats. 10

Fullmäktige 100 delegater Förbundsstyrelsen 13 ledamöter PROFESSIONS FÖRENINGAR Förbundsråd 36 + 14 + 1 = 51 ledamöter SEKTIONER FOKUS GRUPPER, EXEMPEL Jurister Ekonomer Studenter (9 st) Kommun/ Landsting (9 st) Privat (9 st) Stat (9 st) Föräldraförsäkring Systemvetare Personalvetare Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation Delegation I medborgarnas tjänst Kommunikatörer Delegation Delegation Jämställdhet Samhällsvetare Chefer Juseks valmanifest MEDLEMMAR med flera NY DEMOKRATISK ORGANISATION FÖR JUSEK Beskrivning av de olika delarna i förslaget 1. Sektioner 1.0.1 Medlemmarna grupperas i fyra sektioner som ersätter dagens nitton. Deras styrelser har vardera nio ledamöter. Liksom idag avgör förbundsstyrelsen vid oklara fall vilken sektion medlemmen ska tillhöra. Egna företagare, som idag saknar sektionstillhörighet, förs till den privata sektionen. 11

1.0.2 Sektionerna ska ge en tydlig koppling mellan den enskilde medlemmen och de centrala avtalen. Med undantag för den kommunala sektionen saknas en sådan koppling idag. Dagens elva statliga sektioner kan inte ha beslutande funktioner avseende hur Jusek ska agera i centrala avtalsfrågor som är gemensamma för alla statliga medlemmar. Inom den privata sektorn finns ett 80-tal avtalsområden som ska bevakas av våra sex privata sektioner, men samtidigt är de tyngsta anställningsvillkoren, såsom pensioner, trygghet och lönebildning, i hög utsträckning likartade med ett stort behov av samordning från Jusek. 1.0.3 De nya sektionernas verksamhet ska ha tydligt avtalsfokus. Ändamålet med de yrkesverksamma sektionerna är att de ska bevaka tillämpning och utveckling av avtal utifrån medlemmarnas situation inom sektionens område. Stadgar för sektionerna fastställs av fullmäktige 2016. Framtida stadgeändringar för sektioner fastställs även fortsättningsvis av förbundsstyrelsen efter förslag från sektionen. 1. 1 VAL TILL SEKTIONERNAS STYRELSER 1.1.1 Vid val till sektionerna har varje medlem en röst. Val sker genom att medlem lägger sin röst vid sektionsmötet eller sänder den till förbundet enligt förbundsstyrelsens anvisningar. Varje sektion har en valberedning som föreslår ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. I övrigt konstituerar sig styrelsen internt. 1.1.2 Mandatperioden är tre år för de yrkesverksamma sektionerna. För studerandesektionen är mandatperioden ett år. 1.1.3 För att garantera en stark styrning av Juseks verksamhet är det viktigt att de nya sektionerna snabbt kommer igång med sin verksamhet. Därför föreslås fullmäktige utse dess första styrelser. 1.1.4 Sektionsmöten ska hållas kalenderåret efter fullmäktige under perioden 1 september 30 november varvid val av sektionsordförande, vice ordförande och styrelseledamöter sker. Studerandesektionen har årliga sektionsmöten. Den första mandatperioden omfattar emellertid tiden från fullmäktige 2016 till hösten 2017 för såväl de yrkesverksamma sektionerna som för studerandesektionen. 1.1.5 Varje valberedning har tre till fem ledamöter. Dess uppgifter är att föreslå ordförande, vice ordförande och ledamöter. Därutöver ska valberedningen bistå sektioner och förbundsstyrelsen med namnförslag vid tillsättande av delegationer, fokusgrupper och professionsföreningar. Vid behov kan valberedningen också bistå sektionernas styrelser inför deras beslut om delegater till fullmäktige. 1.1.6 Valberedningarna ska tillse att styrelserna får en allsidig sammansättning som så långt det är möjligt återspeglar medlemsgruppernas sammansättning och olika intressegrupper inom sektionen. För att underlätta för medlemmarna att välja och därmed höja valdeltagandet bör valberedningen presentera kandidater med bakgrund, erfarenheter och relevanta kunskaper samt ge information om vilka ytterligare nomineringar av kandidater som skett. 12

1.2 SEKTIONERNAS ARBETSUPPGIFTER 1.2.1 Avtal. Sektionerna beslutar om avtalsinriktning inom sina ansvarsområden i enlighet med förbundsstyrelsens riktlinjer. Det kan gälla prioritering av yrkanden, förslag till förbundsstyrelsen om uppsägning av avtal, Juseks agerande i partsgemensamma centrala arbetsgrupper kopplade till avtalen etcetera. Sektionerna ska också bistå Juseks förhandlingsorganisation med kunskap i frågor som diskuteras mellan de centrala parterna och följa utvecklingen av det centrala förhandlingsarbetet. Genom att vi endast har en sektion per arbetsmarknadssektor blir sektionerna en tydlig instans där alla centrala viktiga förhandlingsfrågor inom till exempel Saco-S, AkademikerAlliansen och PTK kan diskuteras och förankras. 1.2.2 Branschutveckling. Sektionerna ska bevaka branschspecifika frågor och kan för detta välja att använda sig av delegationer, se nedan. De kan medverka i utvecklingen av medlemsnytta som är specifik för sektionens medlemmar och ta del i förbundets opinionsbildning. 1.2.3 Dialog med medlemmarna och den lokala organisationen. Sektionerna ska ha dialog med medlemmar och akademikerföreningar i aktuella förhandlingsfrågor och erbjuda möjligheter att inkomma med förslag till yrkanden inför centrala förhandlingar. Med akademikerförening avses Jusekförening, Saco-S-förening, Akademikerförening eller annan förening som medlem genom medlemskapet i Jusek tillhör och som har uppdrag att vara lokal facklig part. 1.2.4 Rekrytering. En stor del av Juseks rekrytering sker via olika insatser från Juseks kansli och vår studerandeorganisation. Därutöver förutsätts sektionerna att arbeta med rekrytering, exempelvis genom att identifiera arbetsplatser för riktad rekrytering och föreslå metoder för ökad lokal rekrytering. 1.2.5 Föreslå kandidater till centrala förhandlingsorgan där Jusek är medlemsförbund. Exempelvis ska den statliga sektionen föreslå förbundsstyrelsen kandidater för Jusek i Saco-S högsta beslutande organ, den kommunala sektionen ska föreslå kandidater till AkademikerAlliansens representantskap och privata sektionen ska föreslå Juseks representanter i förhandlings delegationer vid förhandlingar gentemot Svenskt Näringsliv samt inom avtalsområden med många Jusekmedlemmar. 1.2.6 Föreslå bildande av delegationer inom sektionen. Delegationer kan bildas när det finns behov i exempelvis avtalsförhandlingar för ett avtalsområde, när en fråga diskuteras inom ramen för centrala tillsvidareavtal eller vid behov då viss sakfråga ska utvecklas och drivas. I uppgiften ligger alltid att föreslå kandidater till delegation. Formellt beslut att inrätta delegation, ingående ledamöter och uppdragsbeskrivning fattas av förbundsstyrelsen. 1.2.7 Utse delegater till fullmäktige. Alla ledamöter till fullmäktige utses av sektionerna. Liksom idag utses ledamöterna i proportion till antalet medlemmar. 1.2.8 Nominera ledamöter till förbundsstyrelsen. 1.2 9 Medverka på förbundsrådet. Såsom framgår av beskrivningen nedan ingår alla ledamöter i sektionernas styrelser i förbundsrådet. 13

1.3 STUDERANDESEKTIONEN 1.3.1 Studerandesektionen förutsätts ha samma uppgifter som idag. Det innebär exempelvis bevakning av utbildningarnas kvalitet och utformning, studiesociala frågor och steget utbildning arbetsmarknad. I övrigt omfattas de av ovanstående arbetsuppgifter exklusive avtals- och förhandlingsfrågor. 2. Delegationer 2.0.1 Sektionsstyrelserna kan inte förutsättas ha tillräcklig kompetens eller förankring i alla avtals- och villkorsfrågor. Det kan gälla till exempel förhandlingsverksamheten för viss grupp, viss bransch eller ett sakområde. Därför ska delegationer kunna inrättas. Förbundsstyrelsen kan också ge en delegation mandat att företräda Jusek och att yttra sig i förbundets namn. Delegationernas funktion regleras i Juseks stadgar. 2.0.2 Delegationer kan inrättas för: Avtal för viss bransch. Delegationens uppgift är att vara förhandlingsstöd, driva avtalsutveckling och bevaka tillämpning av avtal. Yrkes- och professionsrollen för avgränsad medlemsgrupp inom sektionen. Sakfråga som sektionen vill kraftsamla på. 2.0.3 Initiativ till delegation kan tas av sektion eller förbundsstyrelsen. Formellt utses och avslutas delegation av förbundsstyrelsen utifrån en behovsprövning. Uppdragsbeskrivningen fastställs i samråd med sektionen. Ledamöter utses av förbundsstyrelsen genom förslag från sektion, förbundsstyrelsen eller från ombudsmän som har medlemskontakter. Förbundsstyrelsen tar också ställning till behovet av resurser. 2.0.4 I de fall delegation omfattar ett visst avtalsområde eller medlemsgrupp kopplas verksamheten till ansvarig ombudsman på Juseks kansli. 3. Professionsföreningar 3.0.1 Genom att skapa professionsföreningar synliggörs våra medlemsgrupper. Identiteten med Jusek ökar. Därigenom stärks våra möjligheter att rekrytera nya medlemmar och få fler studerandemedlemmar att förbli medlemmar när de börjar arbeta. Föreningarna blir viktiga mötesplatser för studenter och yrkesverksamma. Förutsättningar skapas också för att Jusek ska synas mer i samhällsdebatten och för en breddad opinionsbildning. 3.0.2 Sju professionsföreningar inrättas. Deras funktion regleras i Juseks stadgar. Sex av professionsföreningarna utgörs av föreningar för våra sex medlemsgrupper, det vill säga för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, samhällsvetare och kommunikatörer. Därutöver bildas Juseks chefsförening. 3.0.3 I normalfallet är det medlemmens utbildning, såsom den är registrerad i Juseks medlemsregister, som avgör vilken förening som medlemmen ska tillhöra. Medlem har dock 14

möjlighet att välja annan förening om den identiteten upplevs som starkare. Det är inte ovanligt att exempelvis en jurist som sedan länge arbetar med personalfrågor identifierar sig mer med personalvetare än jurister eller att en samhällsvetare som arbetar med IT identifierar sig med systemvetare. Det ska också vara möjligt för medlemmar att ta del av flera professionsföreningars aktiviteter. 3.0.4 Föreningarnas verksamheter ska tillåtas att utvecklas olika beroende på medlemmarnas intresseinriktningar och behov. För att få en flexibel verksamhet som inte tyngs av formalia, såsom egna stadgar, valberedningar och årsmöten, leds varje förening av ett föreningsstyre. 3.0.5 Föreningsstyret utses årligen av förbundsstyrelsen och består av tre till sju ledamöter. Lämpliga personer kan anmäla sig själva eller rekommenderas av medlem eller förtroendevald. Föreningarna har närvaro- och yttranderätt på Juseks fullmäktige och förbundsråd. Ett viktigt skäl till att de ska delta på fullmäktige är att vi erfarenhetsmässigt vet att en mycket stor del av de ärenden som fullmäktige hanterar inte är kopplade till avtalsfrågor och medlemmarnas anställningsvillkor. 3.0.6 För att undvika demokratikonflikt har professionsföreningarna inte rösträtt på fullmäktige och förbundsråd. Medlem ska inte kunna företrädas av två motstridiga åsikter i samma fråga och därför ska inflytandet i fullmäktige helt utgå från de fyra sektionerna. Inflytande över fullmäktige ska också vara lika för alla medlemmar och så blir inte fallet om chefsföreningen skulle få fullvärdiga delegater på fullmäktige. Professionsföreningarna föreslås däremot få förslags rätt på fullmäktige och de har därutöver rätt att nominera ledamöter till förbundsstyrelsen. 3.1 PROFESSIONSFÖRENINGARNAS UPPGIFTER 3.1.1 Karriärstöd. Seminarieverksamhet för medlemmarna, nätverk och andra typer av mötesplatser. Det kan också handla om kompetensutveckling och utbildning, till exempel genom samarbete med externa utbildningsarrangörer. De karriärtjänster som idag riktas mot alla medlemsgrupper såsom exempelvis mentorskap, karriärluncher och cv-granskning fortsätter att ligga utanför professionsföreningarnas verksamhet. 3.1.2 Professionsutveckling. Utbildningsfrågor, såsom utbildningens kvalitet, förnyelse och inriktning och dess gångbarhet på arbetsmarknaden, är en viktig del. Frågorna består även av respektive professions roll på arbetsmarknaden och i samhället samt förutsättningar för professionens utveckling. Ett övergripande syfte är att den enskilde medlemmen ska uppleva att Jusek främjar och arbetar för just den grupp man själv tillhör i samhället. 3.1.3 Opinionsbildning utifrån professionens intressen. Professionsföreningarna kan bli en naturlig instans för att medverka i arbetet med att utforma Juseks politik inom olika områden, såsom rättspolitik och skattepolitik, och ta del i Juseks opinionsbildande aktiviteter kring dessa. 3.1.4 Rekryteringsstöd. Föreningen kan vara ett stöd till Juseks marknadsförings- och rekryteringsarbete utifrån ett professionsperspektiv. 3.2 JUSEKS CHEFSFÖRENING 3.2.1 Enligt Färdplan 2020 ska Jusek öka verksamheten riktad mot chefer. En omfattande verksamhet sker redan idag. En chefsförening stärker förbundets chefsprofil väsentligt. En 15

grundläggande problematik är att chefer i hög utsträckning inte kan eller vill ta del av den lokala fackliga verksamheten på arbetsplatserna och de behöver därför en egen plattform. 3.2.2 Föreningen omfattar de medlemmar som har en anställning som chef. Som chef definieras normalt chef som har personal- och/eller resultatansvar. Det innebär att exempelvis projektledare, teamledare eller egenföretagare inte omfattas. 3.2.3 Uppgifterna för chefsföreningen är att vara ett forum för att utforma Juseks chefspolitik såsom chefskapets förutsättningar, rekrytering av chefer, chefsutveckling och avslutande av chefskap. Även chefsvillkor, såsom löner och belöningssystem, som inte är kopplade till en specifik sektions område kan beröras. Föreningen kan också vara en resurs för sektionerna när det gäller till exempel utformning av avtal och villkor med särskild relevans för chefer. 3.2.4 Chefsföreningens verksamhet ska i övrigt bygga på att erbjuda cheferna seminarieverksamhet och mötesplatser för erfarenhetsutbyte kring chefsfrågor. 4. Fokusgrupper 4.0.1 För att utveckla Juseks politik och stärka vår opinionsbildning i de frågor som ligger i tiden inrättas ett system med fokusgrupper. De består av medlemmar med särskilt hög kompetens eller särskilt intresse för viss fråga. Genom fokusgrupper kan vi öka engagemanget från medlemmar som inte primärt är intresserade av att engagera sig i den lokala fackliga verksamheten. 4.0.2 Områden för fokusgrupper kan vara Juseks politik inom ett visst område såsom jämställdhet, föräldraförsäkringens utformning eller integration av invandrade akademiker. Men det ska också handla om frågor som plötsligt kommer upp på den politiska agendan där Jusek snabbt behöver få fram ställningstaganden. Om exempelvis regeringen tillsätter utredningar för översyn av Arbetsförmedlingen eller för att utforma ett kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning kan Jusek tillsätta fokusgrupper med kunniga medlemmar med särskild kompetens i frågorna för att ta fram förslag till förbundets politik för att påverka processerna. 4.0.3 Initiativ till fokusgrupp kan komma från medlem, professionsförening, sektion, Juseks kansli eller förbundsstyrelsen. De tillsätts alltid av förbundsstyrelsen och får sina uppdrag därifrån. Alla fokusgruppers verksamhet tidsbegränsas. Resultatet av fokusgruppens arbete återrapporteras till förbundsstyrelsen och andra berörda delar inom Juseks organisation. Vid behov kan fokusgrupp få förslags- och yttranderätt i frågor man bereder på förbundsstyrelsen, fullmäktige, sektionsstyrelse eller föreningsstyre. Förbundsstyrelsen disponerar fullt ut hur fokusgruppernas resultat ska användas. 4.0.4 En rimlig ambitionsnivå är att två till fyra fokusgrupper är verksamma vid varje givet tillfälle. En förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera är att hitta lämplig arbetsordning för hur fokusgrupper initieras. 16

5. Fullmäktige 5.0.1 Fullmäktige är Juseks högsta beslutande organ och består liksom idag av 100 delegater. De utses proportionellt utifrån antalet medlemmar i sektionerna av respektive sektionsstyrelse. Ordinarie fullmäktige sammanträder liksom idag vart tredje år mellan den 1 maj och 15 juni. Till fullmäktige adjungeras två personer från varje professionsförening, det vill säga maximalt 14 personer. Dessa har yttrande- och förslagsrätt. 6. Förbundsråd 6.0.1 Förbundsrådet ersätter dagens ordförandekonferens och har motsvarande arbetsuppgifter. Det är ett rådgivande organ som ska ge förbundsstyrelsen vägledning inför viktigare beslut. Därutöver beslutar förbundsrådet vid behov om fyllnadsval till förbundsstyrelsen, Sacos kongress samt uppdraget som förbundets revisorer. Avsikten är att förbundsrådet i normalfallet ska sammanträda en gång per år under de år fullmäktigemöte inte infaller. Därutöver ska förbundsstyrelsen kalla till sammanträde om minst en sektion begär det. 6.0.2 Förbundsrådet består av samtliga ledamöter i sektionernas styrelser, två ledamöter från respektive professionsförening samt förbundets ordförande. Sammantaget betyder detta 51 ledamöter, det vill säga ungefär hälften av antalet ledamöter vid fullmäktige. Vid fyllnadsval äger dock inte professionsföreningarnas ledamöter och förbundsordföranden rösträtt. Sektionerna har det röstetal som motsvarar sektionens antal mandat vid föregående ordinarie fullmäktigemöte varvid varje ledamots röst motsvarar en niondel av sektionens röstetal. Förbundsstyrelsens ledamöter äger närvaro- och yttranderätt vid förbundsrådets möten. 7. Förbundsstyrelse 7.0.1 Förbundsstyrelsen består av 13 ledamöter. Den nya organisationen medför att intressefrågor och Juseks politiska ställningstaganden tar en tydligare plats i organisationen och förbundsstyrelsen får en tyngre roll som samordnare. Förbundsstyrelsen ska också tillsätta delegationer och fokusgrupper och utvärdera deras resultat. 17

8. Gränser mellan förbundets olika instanser 8.0.1 De olika instansernas uppgifter utgår ifrån att fackliga frågor som direkt påverkar individens anställningsvillkor ligger inom sektionernas ansvarsområde och att professionsfrågor ligger inom professionsföreningarnas ansvarsområde. Även om uppgifterna är relativt väl preciserade så utesluter inte detta att konflikter kan uppstå kring de olika instansernas mandat och ansvar. 8.0.2 Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. Sektioner, professionsföreningar och enskilda medlemmar kan utnyttja sin motionsrätt och fullmäktige kan därmed fungera som tvistelösare. Mellan fullmäktiges möten är förbundsstyrelsen förbundets högsta beslutande organ och har därmed att löpande hantera uppkomna gränsdragningsproblem och de olika instansernas mandat. Vid behov kan frågan tas upp på förbundsrådet. 8.0.3 En tvist om mandat kan också uppstå mellan en av förbundsstyrelsen tillsatt delegation eller fokusgrupp och andra instanser inom förbundet. I sådana fall är det förbundsstyrelsens uppgift att förtydliga delegationens eller fokusgruppens uppdragsbeskrivning. 18

9. Ökad användning av digitala verktyg och kanaler 9.0.1 Verksamheten i den nya organisationen ska bli mer tillgänglig för medlemmar i hela landet. Förutsättningarna för att alla medlemmar ska kunna engagera sig i förbundet ökar genom användande av digitala verktyg och kanaler. 9.0.2 Professionsföreningar, chefsförening, delegationer och fokusgrupper ska ge ett ökat medlemsengagemang med målet att göra Jusek mer attraktivt och en facklig organisation i tiden. Det nya verksamhetssystemet är en av flera viktiga förutsättningar för att den nya organisationen ska fungera effektivt. Exempelvis kan medlemmar själva påverka sin medlemsprofil på webbplatsen jusek.se och ange vilka intressen man har för att kunna ta del av Juseks verksamhet. Detta är information som hamnar i verksamhetssystemet och tas om hand. Informationen blir sökbar och användbar för medlemsvården och medlemskontakterna. 9.0.3 För att i övrigt stödja intentionen med den nya organisationen är inriktningen följande: En applikation skapas på webbplatsen jusek.se för att fånga upp frågor som är angelägna för medlemmarna. Hashtaggen #mittjusek används i sociala medier. En app med Mitt Jusek utvecklas där medlemmar vid sidan av medlemsförmåner med mera kan föreslå fokusgrupper och framföra idéer till Juseks verksamhet. Jusek.se och sociala media bidrar i ökad omfattning till att Jusek attraherar personer till förtroendeposter och engagemangsplatser. Videokonferenssystem och webbkonferenser används i ökad utsträckning för sektions- och delegationsmöten, nätverksträffar, fokusgrupper samt för seminarieverksamhet. Elektroniska röstningsförfaranden används vid val och möten. #MITTJUSEK 19

Förslag till ändring av Juseks stadgar ALLMÄNT Utgångspunkten har varit att begränsa förslagen till att avse sådana som är nödvändiga för att beskriva förbundets ändrade förtroendemannaorganisation. Utöver dessa föreslås endast att tidsperioden för utträde förkortas något samt några rent redaktionella förändringar. Sammanfattningsvis föreslås följande ändringar i förbundets stadgar: Oförändrade eller tillagda uppgifter Förbundsrådet får samma funktion som ordförandekonferensen men består av fler förtroendevalda, från både sektioner och professionsföreningar, än ordförandekonferensen. Fler förtroendevalda får därigenom inflytande över förbundets verksamhet. De fyra sektionerna får några nya uppgifter i förhållande till nuvarande sektioner, bland annat att medverka i förbundets rekryterings- och opinionsbildningsarbete. Förbundsstyrelsen får den nya uppgiften att, efter förslag från organisationen, bilda och bemanna de nya organen professionsföreningar, delegationer och fokusgrupper. De uppgifter som de nya organen får är nya och tas inte från några andra organ. Professionsföreningarna får till exempel delta i fullmäktiges överläggningar och framställa yrkanden. Uppgifter som flyttats från ett organ till ett annat Fullmäktige bestämmer sektionsindelningen, en uppgift som nu ligger på förbundsstyrelsen om denna är överens med berörd sektion. Förbundets valberedning får, i stället för styrelsen, i uppdrag att bereda och lämna förslag till arvode till styrelsens ledamöter. Fullmäktige 2016 får dessutom de tillfälliga uppgifterna att besluta om stadgar för sektionerna och välja styrelser för dem. 20

Detaljbeskrivning av förslagen REDAKTIONELLT Samtliga förekomster av ordet skall har ersatts med ska, även i de bestämmelser där inga andra ändringar har gjorts och utan särskild ändringsmarkering. Ordet deltaga har på samma sätt ersatts av delta. PARAGRAFERNA 1 3 5 10 20 21 24 25 26 Utbildningsgruppen kommunikatörer har lagts till. I beskrivningen av förbundets organisation har ordförandekonferensen ersatts av förbundsrådet samt professionsföreningarna och fokusgrupper har lagts till. Eftersom delegationer är en del av sektionerna nämns de inte här. Tidsperioden för utträde ur förbundet förkortas. Skälet är i korthet att den som bestämt sig för att lämna förbundet ofta underlåter att betala medlemsavgiften för den sista månaden, något som skapar onödig administration för förbundet. Det förekommer inte i praktiken att sektioner och lokalföreningar tar ut lokal medlemsavgift. Lokala avgifter förekom enligt uppgift tidigare i mindre omfattning hos arbetsgivare som gjorde löneavdrag för avgift till de fackliga organisationerna. Numera betalar medlemmarna alltid själva sina avgifter direkt till förbundet och förbundet administrerar inte några lokala avgifter. Möjligheten att ta ut lokal avgift föreslås därför tas bort. Regeln anpassas utifrån förutsättningen att alla sektioner i den nya organisationen kommer att vara så stora att de har fler än ett mandat. Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet i punkt 3 och professionsföreningar läggs till i punkt 10. Stycket om övriga ärenden flyttas in i listan över fullmäktigeärenden som punkt 11. En regel om att representanter för en professionsförening har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar och framställa yrkanden har lagts till. Bestämmelsen har anpassats till att förbundsrådet ersätter ordförandekonferensen. När sektionens fullmäktigemandat fördelas på de nio representanterna för varje sektion vid fyllnadsval i förbundsrådet kommer varje ledamot att få representera ett antal röster som är ett tal som oftast kommer att ha många decimaler, till exempel 3,222222 eller 2,777777. Av praktiska skäl förefaller det lämpligt att begränsa antalet decimaler till två, med avrundning uppåt eller neråt till den hundradel som är närmast, alltså i exemplet 3,22 respektive 2,78. Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet. 21

28 Uppgiften att bereda och lämna förslag i arvodesfrågor i punkten i) flyttas till valberedningen och återfinns i förslaget till 32. Detta får till följd att punkterna därefter får ny bokstavsbeteckning. Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet. Förbundsstyrelsen ska fortsättningsvis vid behov också inhämta yttranden från professionsföreningarna. Regeln att yttranden ska inhämtas från organens styrelse får utgå eftersom professionsföreningarna saknar styrelse i formell mening. Förbundsstyrelsen får istället, när yttrande begärs, ange vilken del av organet som ska avge yttrandet. 30 Hänvisningen till 28 andra stycket är justerad. 32 33 Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet. Uppgiften att bereda och lämna förslag i arvodesfrågor har flyttats hit från 28. Även professionsförening får rätt att nominera till valberedningen före fullmäktigemöte. Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet. 34 Ordförandekonferensen ersätts av förbundsrådet. 35 Organisationsförslaget innebär att förbundet kommer att ha fyra sektioner. Denna indelning beslutas av fullmäktige genom stadgarna och sektionerna beskrivs därför direkt i dessa. Sektionstillhörigheten framgår också direkt av stadgarna och baseras på var medlemmen är verksam. För medlemmar som tillfälligt inte är verksamma eller har slutat arbeta till följd av sjukdom eller pension ska enligt gällande praxis även fortsättningsvis tillhöra den sektion inom vars område personen senast var verksam. Förbundsstyrelsen ges möjlighet att göra avsteg från den stadgereglerade tillhörigheten i särskilda fall. Det kan vara fråga om en enskild medlem som av något skäl inte vill tillhöra sin sektion eller en grupp av medlemmar vars arbetsgivare inte med självklarhet kan sägas tillhöra en viss arbetsmarknadssektor, till exempel mellanstatliga eller andra internationella organisationer med kontor i Sverige. 36 I paragrafen föreslås relativt omfattande ändringar för att beskriva sektionernas förstärkta roll. Eftersom sektionerna för yrkesverksamma medlemmar och studerandesektionen arbetar under olika förutsättningar har de fått delvis olika beskrivningar av sina uppgifter. En sektions verksamhet ska, precis som nu, bedrivas inom ramen för sektionens område och med utgångspunkt i förbundsstyrelsens beslut rörande inriktningen av förbundets verksamhet, om förbundets ställningstaganden i fackliga och samhällspolitiska frågor samt i olika sakfrågor. Sektionerna får till uppgift att formulera mål och inriktningar för förbundets arbete; sektionerna för yrkesverksamma medlemmar vad avser kollektivavtal och annat 22

arbete mot arbets givar organisationerna utifrån hur avtalen tillämpas och utvecklas, studerandesektionen inom den högre utbildningen och i studiesociala frågor. Det föreslås också bli tydliga och viktiga stadgeenliga uppgifter för sektionerna att arbeta aktivt med rekrytering av nya medlemmar och med opinionsbildning. Sektionerna ska samtidigt även fortsättningsvis ha fortlöpande kontakt med de lokala organisationer som medlemmarna tillhör på sina arbetsplatser eller utbildningsanstalter oavsett om dessa organisationer är förbundets egna eller är gemensamma med andra akademikerförbund och förbundets lokala verksamheter i övrigt. Regeln att en sektion ska fastställa instruktioner och riktlinjer för de lokala organen föreslås utgå. Skälet är att den knappast har tillämpats och dessutom inte heller kan tillämpas i relation till organ som är gemensamma med andra akademikerförbund. 37 I paragrafen regleras precis som för närvarande vilket huvudsakligt innehåll sektionsstadgar ska ha. Anpassningar görs till att sektionerna blir större. De olika sektionernas stadgar bör få ett så lika innehåll som möjligt. En styrelse i en yrkesverksam sektion ska ha en treårig mandatperiod och ordinarie sektions möte ska hållas mitt emellan två fullmäktige. Studerandesektionens mandatperioder är ettåriga och ordinarie sektionsmöte måste således hållas varje år. För att ny valda ledamöter i studerande sektionen ska kunna får god tid på sig att inför fullmäktige sätta sig in i sektionens verksamhet och aktuella frågor ska denna sektions årsmöte hållas under hösten året före fullmäktige. De närmare tidpunkterna för sektionernas ordinarie sektions möten får bestämmas i respektive sektions stadgar. Regeln om hur val går till har förenklats. Det närmare förfarandet får beskrivas i en instruktion från förbundsstyrelsen. Det gör det möjligt att anpassa förfarandet till vad som från tid till annan är lämpligt och som utvecklingen gör möjligt, till exempel i tekniskt hänseende. Valberedningen för en sektion kommer precis som nu att förbereda val till sektionsstyrelsen. Beredningens roll är central för en fungerande sektionsverksamhet. I de nya stora sektionerna kommer en av de viktigaste uppgifterna för valberedningen vara att verka för att sektionsstyrelsen får en sammansättning som återspeglar medlemsgruppen inom sektionen. Beredningen kommer, vid sidan av ålder, kön och utbildning också att behöva beakta till exempel geografi samt storlek och typ av organisation som de förtroendevalda är verksamma inom. Valberedningen kommer också att få möjlighet att förrätta fyllnadsval vid sidan av att fyllnads val naturligtvis alltid kan hållas vid extra sektionsmöte. Med treåriga mandatperioder är det ofrånkomligt att ett antal förtroendevalda kommer att behöva lämna sina uppdrag under perioden, till exempel vid byte av arbete till ett som inte tillhör sektionens område. Det kan inte anses ända måls enligt och praktiskt hanterbart att anordna extra sektionsmöte med fyllnadsval varje gång detta inträffar. Gränsen för valberedningens befogenhet bör dock sättas så att endast en minoritet av de personer som valts av ett sektionsmöte ska kunna ersättas genom fyllnadsval av valberedningen. Begränsningen avser bara möjligheten att tillföra personer som inte tidigare varit valda till styrelsen. Ett beslut av valberedningen att utse en tidigare vald vanlig ledamot till ordförande/vice ordförande innebär alltså inte att en ny ledamot utses. 23

Den nuvarande regeln om att sektionsstyrelsen kan utses av lokala organs styrelser utgår. Med hänsyn till den storlek som sektionerna får och till deras möjligheter att påverka förbundets verksamhet bör styrelserna endast kunna väljas genom direkta val av medlemmarna. 38 (ny) I paragrafen regleras inom vilka ramar delegationer får inrättas inom en sektion. 39 40 (ny) En reglering av professionsföreningarna måste finnas i förbundsstadgarna eftersom föreningarna kommer att ha representation i fullmäktige och förbundsråd. I paragrafen anges vilka professionsföreningar som ska finnas, hur medlemmarna fördelas mellan dessa och att medlemmarna kan byta tillhörighet samt, om medlemmen är chef, kan välja att tillhöra också professionsföreningen för chefer. En medlem får ta del av aktiviteterna i en annan professionsförening än den medlemmen tillhör. (ny) I paragrafen regleras professionsföreningarnas uppgifter. 41 42 43 (ny) I paragrafen regleras inom vilka ramar förbundsstyrelsen får inrätta fokusgrupper och vilka uppgifter som får ges till dessa. (nuvarande 38) Hela avsnittet om Lokal organisation har i sin nuvarande lydelse i princip bara praktisk betydelse för den kommunala delen av arbetsmarknaden. Reglerna kan inte tillämpas på lokala fackliga organisationer som är gemensamma med andra akademikerförbund eller på studerandemedlemmarnas lokala organisationer. De föreslagna ändringarna innebär att förbundsstyrelsen får besluta huruvida förbundet ska ha en lokal organisation på medlemmarnas arbetsplatser och att medlemmarna beslutar om bildande av förening eller väljer lokalombud. Skälen är följande; förbundsstyrelsen beslutar redan på vilka områden förbundet ska tillhöra förhandlingsorganisationer som är gemensam med andra Sacoförbund. Förbundsstyrelsen behöver därför också kunna besluta om på vilka områden förbundet ska ha en egen lokal organisation. Syftet är att förbundet ska ha en lokal organisation där förbundet inte tillhör en förhandlings organisation. Om förbundet tillhör en sådan förhandlingsorganisation ska förbundet inte ha någon egen lokal organisation. På områden där förbundet ska ha en lokal organisation är det sedan medlemmarna på arbetsplatserna som får besluta om att bilda lokalföreningar eller välja lokalombud när behov och förutsättningar föreligger. (nuvarande 39) Möjligheten att ta ut lokal avgift tas bort. Se motiven till 10. 44 (nuvarande 40) Nytt paragrafnummer. 24

Övergångsbestämmelser med mera Förbundsstadgarna i dess nuvarande lydelse måste gälla över hela fullmäktige för att fullmäktige ska vara beslutsmässigt. Men så snart fullmäktigemötet avslutas ska den nya organisationen träda i kraft. Detta sker genom att ändringarna i förbundsstadgarna föreslås börja gälla så snart fullmäktige är avslutat. Då börjar också de nya stadgarna för sektionerna som beslutats av fullmäktige att gälla och de styrelser för sektionerna som valts av fullmäktige för den första mandatperioden kan börja arbeta. Vissa övergångsregler föreslås gälla så snart stadgeändringarna är beslutade och justerade. Genom beslut om en ändrad sektionsorganisation upphör också uppdragen till de fullmäktigeledamöter som valts av den tidigare organisationen så snart fullmäktige avslutats. Av denna anledning bör de nya sektionerna i en övergångsregel få uppdraget att omgående välja fullmäktigeledamöter för det fall förbundet skulle behöver kalla till ett extra fullmäktige. På så sätt erhåller också de nya sektionerna representation i fullmäktige efter sin respektive storlek. Lösningen innebär även att det skapas förutsättningar för att samma personer representerar en sektion i fullmäktige och förbundsråd. Läsanvisningar för ändringsförslagen I tabeller återges nuvarande lydelse i vänster kolumn och förslaget till ny lydelse i höger. Med kursiv stil markeras vilka ord eller meningar där förändringar föreslås. Vissa justeringar av paragrafernas numrering har krävts. Dessa visas på följande sätt: 34 Numrering enligt de gällande stadgarna 40 Ny paragraf 43 39 Paragraf som får nytt nummer i förslaget 25