Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. CENTRUM FÖR PATIENTKLASSIFICERING (CPK) Huvuddelen av CPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en nätverkslösning med två medarbetare från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt tre anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är CPK en enhet inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) som bl a också har ansvar för patientregistret och enheten för primärklassifikation som båda har stor betydelse för CPK:s verksamhet. Till CPK finns en styrgrupp knuten med tre representanter vardera från SKL och SoS. CPK har även en referensgrupp med representanter för sjukvårdregionerna och andra organisationer. CPK:s hemsida nås på adressen; http://www.socialstyrelsen.se/om_sos/organisation/epidemiologiskt_centrum/enheter/cpk/ SKL:s hemsida med anknytning till CPK http://www.skl.se/lopsedelbanner.asp?c=465 Artikelnr 2006-125-2 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2006 2

Förord Det här är den sjunde rapporten som publiceras av Centrum för PatientKlassificering (CPK) i en serie rapporter som presenterar DRG-statistik med patientregistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verktyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapport ges ut årligen. Lisbeth Serdén vid CPK har sammanställt rapporten. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Socialstyrelsens Statistikdatabaser samt den Pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2. Rapportens målgrupper är ekonomer, läkare och administratörer som har intresse för DRG-statistik. Stockholm i januari 2006 Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt centrum 3

4

Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...6 Bakgrund...8 Syfte...8 Metod...8 Tolkning av materialet...9 DRG-statistik på Internet...10 Resultat...11 Volymer...11 Övergripande beskrivning av vården...11 Registreringsmönster på sjukhusnivå...12 Litteratur...15 Bilagor...17 BILAGA 1 Registreringsmönster per sjukhus 2003 18 5

Sammanfattning Syftet med rapporten är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG som är en förkortning för Diagnos Relaterade Grupper innebär gruppering av primärklassificerade diagnoser och åtgärder till DRG-koder enligt en förutbestämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklassificering. Genom att vårdtillfällena delas in i ett relativt litet antal grupper, ca 500, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och operationskoder. Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2003, dock exklusive psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2003 av NordDRG-SE. I rapporten presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jämförelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus mm. Jämförelsetalen t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Orsaker till denna spridning kan vara omhändertagandet efter vårdtillfället. Förekomsten av och samarbete med geriatrik och kommun, tillgång till hemsjukvård och patienthotell ser olika ut i olika delar av landet. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen. Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Medelvårdtiden var 4,8 dagar per vårdtillfälle år 2003 och har minskat med 0,2 dagar jämfört med 1997. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av sjukdomar i matsmältningsorganen på andra plats och rörelseorganens sjukdomar på tredje plats. Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 3,5 till 1,0 diagnoser/vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,1. Det har skett en påtaglig ökning av antalet diagnoser per vårdtillfälle mellan åren 2001 och 2003. År 2001 hade 20 sjukhus kodat 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle. År 2003 hade 42 sjukhus uppnått den nivån. Den största ökningen skedde mellan åren 2001 och 2002. Jämfört med 1998 har antalet diagnoser per vårdtillfälle ökat med 0,3 diagnoser/vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRGkoder, på grund av användning av DRG som ersättningssystem samt utbild- 6

ning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar diagnosregistreringen. Materialet (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens hemsida) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att tjäna som referens till egna data. 7

Bakgrund I och med årsskiftet 1998-99 inledde Centrum för PatientKlassificering (CPK) sin verksamhet. CPK har till huvuduppgift att nationellt samordna arbetet med sekundär patientklassificering i Sverige. Med sekundär patientklassificering avses system/verktyg som är skapade för att gruppera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk och resursmässig relevans. Det idag mest spridda systemet är DRG, diagnosrelaterade grupper. Systemen används för att följa upp, analysera och/eller ekonomiskt ersätta sjukvård. Fördelarna med DRG är möjligheterna till både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk för ekonomer och medicinskt verksamma. CPK ska i nära samarbete med regioner och landsting medverka till att utveckla bra sekundära patientklassificeringssystem för användning hos huvudmännen samt tillgodose de nationella organisationernas (främst Sveriges kommuner och Landsting och Socialstyrelsen) behov av verktyg för uppföljning på nationell nivå. CPK förvaltar också logiken i den av de nordiska länderna utvecklade, och av Socialstyrelsen ägda, NordDRGgrupperaren för somatisk slutenvård. CPK ska arbete med utveckling och underhåll av NordDRG men har även till uppgift att fungera som kunskapscenter vad gäller sekundär patientklassificering i Sverige och att delta i utveckling av sekundära patientklassificeringssystem för öppenvård etc. Syfte Syftet är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens hemsida) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att tjäna som referens till egna data. Metod Socialstyrelsens patientregister omfattar patientdata för hela rikets somatiska slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle, som var vården utförts (sjukhus klinik) uppgifter om den aktuella patienten (ålder kön hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår inga kostnadsdata. Databasen innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2003, dock exklusive psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2003 av NordDRG-SE. Materialet är helt otrimmat beträffande vårdtider om inget annat anges. Samtliga vårdtillfällen i databasen är klinikvårdtillfällen dvs. in- och utskrivning av vårdtillfällen görs på kliniknivå, ingen koppling av så kallade sjukhusvårdtillfällen har skett. 8

Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren utöver uppgifter om DRG och DRGs huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories), också en returkod. Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1-9 anger eventuella fel i grunddata. Vid gruppering i efterhand sker ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I nedanstående Tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2003 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering Kod Klartext Vårdtillfälle Andel % 0 Gruppering utförd 1 284 367 98,98 1 Huvuddiagnos saknas 5 780 0,45 2 Kön saknas 1 0,00 3 Felaktig kombination kön/diagnos 26 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 11 0,00 5 För hög ålder för aktuell diagnos 143 0,01 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 5 636 0,43 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 112 0,01 9 Annat fel 1 481 0,11 Totalt 1 297 557 100,00 Den statistik som presenteras i rapporten utgår från de vårdtillfällen där gruppering är korrekt utförd (kod 0) och som utgör 99 procent av patientregistret. Det innebär att de vårdtillfällen där det förekommer något fel (koderna 1-9) under 2003 är exkluderade från underlaget till presentationen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Registerenheten vid EpC gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Fullständigheten i obligatoriska variabler granskas så som sjukhus, personnummer, huvuddiagnos samt yttre orsak till skada eller förgiftning. Koder som används för olika variabler testas liksom att datumangivelser har giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättas de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. I patientregistret 2003 saknade 0,5 procent av vårdtillfällen i somatisk akutsjukvård huvuddiagnos. Två valideringsundersökningar av huvuddiagnoser i patientregistret har genomförts av EpC tillsammans med Socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet och WHO-centret för klassifikation av sjukdomar. Studierna avsåg vårdtillfällen 1986 och 1990. EpC har genomfört en studie med syfte att uppskatta eventuell under- eller överrapportering av fall med akut hjärtinfarkt i patientregistret åren 1987 och 1995. År 2003 har studien uppdaterats till och med år 2000. Jämförelsetalen med 1998-2003 i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Tolkning av materialet Jämförelsetalen t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Orsakerna till denna spridning kan vara: 9

omhändertagandet efter vårdtillfället. Förekomsten av och samarbete med geriatrik och kommun, tillgång till hemsjukvård och patienthotell ser olika ut i olika delar av landet skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan skillnader i patienternas situation och förutsättningar (t.ex. ålder, ensamboende) skillnader i effektivitet på sjukhusen Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. Logiken i NordDRG-grupperaren, grupperar primärklassificerade koder och åtgärder till DRG-koder. De primärklassificerade vårdtillfällena utgör grundmaterialet för den sekundära patientklassificeringen. Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster. Landskrona lasarett kan nämnas som ett enskilt exempel där registrering av primärkoder låg på en genomsnittlig nivå 1998, för att år 2003 ha landets högsta antal diagnoskoder per vårdtillfälle om 3,5 diagnoser/vtf. Genomsnittet i landet var 2,1 diagnoser/vtf. DRG-statistik på Internet Det finns DRG statistik under Socialstyrelsens "Statistikdatabaser", åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida, EpC s och CPK s hemsidor. Presentationsverktyget är interaktivt dvs. besökaren utformar själv statistikuttaget. Det finns inga fasta tabeller att hämta hem. DRG statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid, DRG-vikt samt uppgifter för flera år, 1997-2003. Redovisning finns på MDC, landstings- samt sjukhusnivå. Resultaten redovisas i tabeller, diagram, trender samt kartor. För att ge möjlighet för djupare analyser på lokal nivå bifogas en Pivottabell i Excel med patientdata för år 2003 i Bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (innehåller ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med lägsta nivå; sjukhus-klinik-drg. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler, jämföra den egna klinikens medelvårdtider med andra kliniker i övriga landet etc. Pivottabellen finns även utlagd på CPK s hemsida. Pivottabellen medger ett friare val av uttag av data men ger inga färdiga presentationer. Datauttaget sammanställs i tabeller och diagram av den enskilde användaren. 10

Resultat Volymer Det nationella patientregistret för slutenvård år 2003 har grupperats enligt NordDRG version 2003. NordDRG bygger på primärklassificering enligt ICD-10. De vårdtillfällen som inte var fullständigt rapporterade i något avseende, se Metod, är inte med i materialet. Bortfallet från patientregistret utgjorde 1 procent. Kvar finns 1 284 367 vårdtillfällen med 6 253 855 vårdtid i dagar som underlag till bearbetning. Övergripande beskrivning av vården De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från DRG statistiken i Socialstyrelsens Statistikdatabaser. Statistiken är till viss del bearbetad i Excel. DRG-systemets högsta indelningsgrund är den indelning som sker efter huvuddiagnos i 25 olika huvuddiagnosgrupper samt en Pre-MDC grupp. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories eller förkortat MDC. Tabell 1. Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2003 MDCtext Vårdtillfällen Andel % 00 Pre-MDC 1 596 0 01 Nervsystemet 113 193 9 02 Ögat 11 953 1 03 Öron, näsa, hals 51 780 4 04 Andningsorganen 90 959 7 05 Cirkulationsorganen 235 320 18 06 Matsmältningsorganen 145 701 11 07 Lever, gallvägar + bukspottk. 42 238 3 08 Muskulosskel. syst + bindväven 141 041 11 09 Hus, underhud och bröstkörtel 44 718 3 10 Endokr syst nutr + ämnesoms. 26 656 2 11 Njurar + urinvägar 55 775 4 12 Manliga könsorgan 20 589 2 13 Kvinnliga könsorgan 35 100 3 14 Graviditet, förlossning 125 286 10 15 Nyfödda/neonatal 16 101 1 16 Blodet + de blodbildande org. 11 831 1 17 Myeloprol.sjd. + dål. diff tum 28 729 2 18 Infektions- + parasitsjukd. 23 248 2 19 Mentala sjukdomar 6 588 1 20 Alkohol- + drogberoende skador 7 362 1 21 Skador, förgiftningar mm. 18 686 1 22 Brännskador 1 337 0 23 Övr fakt m påverk på hälsotillst 26 803 2 24 Multipelt signifikant trauma 1 352 0 25 HIV 364 0 Övrigt 61 0 Totalt 1 284 367 100 11

I Tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. Högsta frekvensen vårdtillfällen har MDC 5 "Cirkulationsorganens sjukdomar", följt av MDC 6 "Sjukdomar i matsmältningsorganen" på andra plats. MDC 8 "Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv" följer på tredje plats och på fjärde plats MDC 1 "Sjukdomar i nervsystemet". Fördelningen mellan MDC är densamma som för år 1997-2003. Den tid patienterna är inskrivna på sjukhus mäts i dagar och benämns vårddagar och den genomsnittliga vårdtiden för medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt i landet. År 1997 var medelvårdtiden 5,0 dagar per vårdtillfälle, för att 2003 vara 4,8 dagar. Medelvårdtiden skiljer sig åt mellan landstingen och för år 2003 hade Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden 4,1 dagar per vårdtillfälle medan Västmanlands läns landsting hade den längsta medelvårdtiden om 5,6 dagar. Till viss del uttrycker medelvårdtid effektivitet i vården, kort vårdtid antyder effektivare vård. Men även andra orsaker påverkar vårdtiden som organisation av vården, uppdelning mellan vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket talar för ökade vårdtider för den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har särskilda geriatriska kliniker som inte inryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport. Diagram 1. Medelvårdtid per landsting 2003 Dagar 6 5 4 3 2 1 0 Stockholm Dalarna Jönköping Östergötland Kalmar Örebro Gävleborg Riket Uppsala Jämtland Västra Södermanland Gotland Västernorrland Kronoberg Blekinge Värmland Norrbotten Skåne Västerbotten Halland Västmanland Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har utan tvekan stor betydelse och inverkan på DRG-resultatet. Vilka samband finns mellan grundregistrering och resultat och vad går att spåra för olikheter i registreringspraxis? Ett försök att analysera registreringsmönster på sjukhus nivå har gjorts. Ett antal tabeller redovisas nedan utifrån olika variabler. En totaltabell över registreringsmönster för samtliga sjukhus återfinns i Bilaga 1. I tabellerna finns variablerna Medelålder och Andel över 75 år med. Materialet är inte standardiserat varför ingen hänsyn tagits till olikheterna i 12

populationerna, vare sig ålder eller skillnader i DRG-profiler vid sjukhusen. Detta måste tas med i tolkningen av skillnader mellan sjukhusen. Tabell 2. Registreringsmönster per sjukhus 2003 Sorterat efter de sjukhus med 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle Medel- Diagnoser Medel- Procent Sjukhus Vårdtillfälle vårdtid vtf ålder över 75 år Landskrona lasarett 1660 8,2 3,51 76 57 Motala lasarett 8480 4,63 3,18 60 35 Finspångs lasarett 773 9,73 3,13 77 66 Hässleholms sjukhus 6301 5,65 3,06 66 40 Kungälvs sjukhus 7438 4,87 3,02 63 32 Norrtälje sjukhus 6026 4,03 2,99 64 35 Ängelholms sjukhus 10571 5,57 2,63 64 36 Trelleborgs lasarett 5400 5,8 2,62 66 37 Vrinnevisjukhuset 20584 4,29 2,59 54 27 Huddinge sjukhus 44023 4,17 2,54 51 19 S:t Görans sjukhus 22409 3,42 2,53 63 34 Karolinska sjukhuset 58380 4,22 2,46 46 16 Enköpings lasarett 4340 5,55 2,42 68 41 Helsingborgs lasarett 23395 4,67 2,42 53 25 Ystads lasarett 9164 4,54 2,39 57 29 Varbergs sjukhus 16739 4,63 2,38 59 32 Simrishamns sjukhus 3408 4,21 2,36 68 38 Universitetssjukhuset MAS 42634 5,76 2,36 53 27 SÄ-sjukvården 28277 5,51 2,34 56 30 Linköpings sjukhus 33786 4,33 2,3 53 23 Halmstads sjukhus 21717 4,7 2,3 54 28 Skaraborgs sjukhus 36944 5,33 2,3 58 32 Ljungby lasarett 5265 5,32 2,28 63 37 NU-sjukvården 40935 5,04 2,26 56 29 Norrlands Univ.sjukhus 30718 5,26 2,26 54 21 Södertälje sjukhus 11308 4,3 2,24 57 26 Södersjukhuset 46934 3,75 2,23 54 28 Danderyds sjukhus 33008 4,15 2,23 54 26 Sahlgrenska univ.sjukhuset 94141 4,52 2,22 50 19 Kristianstads sjukhus 18503 4,98 2,18 54 27 Kristinehamns sjukhus 511 11,75 2,17 74 58 Sundsvalls sjukhus 20771 4,85 2,15 56 29 Höglandssjukhuset 15189 4 2,14 61 37 Spenhults reumatikersjukhus 1482 25,85 2,13 56 11 Alingsås lasarett 6281 5,42 2,12 67 40 Univ.sjukhuset i Lund 43151 5,54 2,05 53 21 Lindesbergs lasarett 5292 5,32 2,05 68 44 Härnösands sjukhus 1941 7,74 2,04 69 47 Ersta sjukhus 3931 7,54 2,02 62 23 Kiruna lasarett 2583 6,64 2,02 64 36 Piteå älvdals sjukhus 5967 6,24 2,01 66 37 Kalix lasarett 4372 5,69 2 66 34 Totalt 1284367 4,81 2,07 55 27 I Tabell 2 har sjukhusen sorterats efter antal diagnoser per vårdtillfälle. De sjukhus som har 2 eller fler diagnoser/vtf finns med i tabellen. År 2001 hade 20 sjukhus 2 eller fler diagnoser/vtf, år 2003 har 42 sjukhus nått upp till 13

samma nivå. Det genomsnittliga antalet diagnoser/vtf har ökat till 2,1 år 2003. Många av dessa sjukhus har en medelålder över genomsnitt och därmed även en hög andelen patienter över 75 år, vilket är att förvänta då hög ålder kan ge mer komplicerad sjukdomsbild. De allra största sjukhusen avviker från mönstret genom att medelåldern där är lägre, i vissa fall mycket låg. De är oftast universitetssjukhus där man kan förvänta sig en mer högspecialiserad sjukvård som också bör kräva fler koder för beskrivning av vården. Sjukhus med 2 eller fler diagnoser/vtf härrör de flesta från landsting som är aktiva användare av DRG, se tabell 3. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder, på grund av användning av DRG som ersättningssystem, ökar diagnosregistreringen. Fler registrerade koder, under förutsättning att kodningen är rätt, ger bättre underlag till rätt DRGgruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Tabell 3. Förändring av antal diagnoser per vårdtillfälle mellan åren 1998 2003 redovisat per landsting Antal diagnoser per vårdtillfälle Förändring mellan 1998-2004 Landsting 1998 2003 Antal Procent Stockholm 1,97 2,37 0,4 20,3% Uppsala 1,92 1,94 0,02 1,0% Södermanland 1,55 1,57 0,02 1,3% Östergötland 1,59 2,52 0,93 58,5% Jönköping 1,47 1,76 0,29 19,7% Kronoberg 1,71 1,9 0,19 11,1% Kalmar 1,46 1,56 0,1 6,8% Gotland 1,59 1,66 0,07 4,4% Blekinge 1,6 1,79 0,19 11,9% Skåne 1,59 2,33 0,74 46,5% Halland 1,63 2,32 0,69 42,3% Västra Götaland 1,92 2,28 0,36 18,8% Värmland 1,6 1,57-0,03-1,9% Örebro 1,62 1,64 0,02 1,2% Västmanland 1,48 1,53 0,05 3,4% Dalarna 1,5 1,56 0,06 4,0% Gävleborg 1,73 1,79 0,06 3,5% Västernorrland 1,99 1,97-0,02-1,0% Jämtland 1,48 1,46-0,02-1,4% Västerbotten 1,88 2,02 0,14 7,4% Norrbotten 1,51 1,87 0,36 23,8% Totalt 1,73 2,07 0,34 19,7% Tabell 3 visar mycket tydligt skillnaden mellan antal diagnoser per vårtillfälle mellan de landsting som arbetar aktivt med DRG och de som inte gör det. Fler bidiagnoser ger bättre kvalitet i kodningen med mer precist angivande av diagnoser, vilket i sin tur ger bättre information i patientregistret. 14

Litteratur Erlö, C. Heurgren, M. Serdén, L. Vårdkostnader och vårdtider 2002 för NordDRG - en sammanställning av material från Landstingsförbundets kostnadsdatabas 2002. Socialstyrelsen 2004. Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk förteckning. Socialstyrelsen 1997 Myren, K-J. Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474) Patientregistret Utskrivningar från slutenvård 1964-2001, Kvalitet och innehåll. Socialstyrelsen 2003 Serdén, L. - Patientregistret för 1997 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 1999 Serdén, L. - Patientregistret för 1998 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 1999 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 2000 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2002. Serdén, L. - Patientregistret för 2001 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2003. Serdén, L. - Patientregistret för 2002 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2004. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced thr number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 Spetz, C-L. Åkesson, L-O. - Hjärtinfarkter 1987-1996. Socialstyrelsen 1998. 15

Spetz, C-L. Köster, M. - Hjärtinfarkter 1987-2000. Socialstyrelsen 2003. Vägledning till NordDRG-se, version 2003, Socialstyrelsen 2003, webbpublikation. Värdering av diagnoskvaliteten för akut hjärtinfarkt i patientregistret 1987-1995. Socialstyrelsen 2000. 16

Bilagor Bilaga 1. Registreringsmönster per sjukhus 2003 Bilaga 2. Underlagsdata i Pivottabell för 2003, (se separat Zipfil) 17

Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus 2003 Medel- Diagnoser Medel- Procent Sjukhus Vårdtillfälle vårdtid vtf ålder över 75 år Akademiska sjukhuset 47551 4,77 1,9 52 21 Alingsås lasarett 6281 5,42 2,12 67 40 Arvika sjukhus 4391 5,35 1,6 69 47 Avesta lasarett 2239 4,18 1,63 70 46 Danderyds sjukhus 33008 4,15 2,23 54 26 Enköpings lasarett 4340 5,55 2,42 68 41 Ersta sjukhus 3931 7,54 2,02 62 23 Fagersta lasarett 2144 7,24 1,67 71 45 Falkenbergs sjukhus 89 0,49 1,1 40 10 Falu lasarett 28242 4,1 1,54 55 28 Finspångs lasarett 773 9,73 3,13 77 66 Gällivare lasarett 5134 5,15 1,74 55 27 Halmstads sjukhus 21717 4,7 2,3 54 28 Helsingborgs lasarett 23395 4,67 2,42 53 25 Huddinge sjukhus 44023 4,17 2,54 51 19 Hälsinglands sjukhus 17123 4,73 1,9 60 35 Härnösands sjukhus 1941 7,74 2,04 69 47 Hässleholms sjukhus 6301 5,65 3,06 66 40 Höglandssjukhuset 15189 4 2,14 61 37 Kalix lasarett 4372 5,69 2 66 34 Karlskoga lasarett 9348 4,89 1,82 62 37 Karlskrona sjukhus 21206 5,2 1,79 60 32 Karlstads sjukhus 27047 4,79 1,54 54 26 Karolinska sjukhuset 58380 4,22 2,46 46 16 Kiruna lasarett 2583 6,64 2,02 64 36 Kristianstads sjukhus 18503 4,98 2,18 54 27 Kristinehamns sjukhus 511 11,75 2,17 74 58 Kullbergska sjukhuset 3888 5,19 1,48 66 38 Kungsbacka sjukhus 145 2,66 1,34 45 6 Kungälvs sjukhus 7438 4,87 3,02 63 32 Köpings lasarett 4104 7,39 1,59 71 45 Landskrona lasarett 1660 8,2 3,51 76 57 Lindesbergs lasarett 5292 5,32 2,05 68 44 Linköpings sjukhus 33786 4,33 2,3 53 23 Ljungby lasarett 5265 5,32 2,28 63 37 Ludvika lasarett 2257 4,56 1,68 74 53 Lundby sjukhus 902 1,24 1,05 46 10 Lycksele lasarett 4773 4,85 1,47 61 33 Länssjukhuset Gävle-Sandviken 22113 4,79 1,7 56 26 Länssjukhuset Kalmar 19355 4,57 1,53 55 29 Löwenströmska sjukhuset 778 3,56 1,2 49 8 Mora lasarett 11212 4,03 1,58 60 34 Motala lasarett 8480 4,63 3,18 60 35 Mälarsjukhuset 19862 5,25 1,58 54 26 Nacka sjukhus 450 1,56 1,14 47 3 Norrlands Universitetssjukhus 30718 5,26 2,26 54 21 Norrtälje sjukhus 6026 4,03 2,99 64 35 NU-sjukvården 40935 5,04 2,26 56 29 Nyköpings sjukhus 9891 4,42 1,57 56 31 Nynäshamns sjukhus 17 12,24 4,24 58 0 Ortopediska huset 328 1,66 1 55 12 Oskarshamns sjukhus 5576 5,07 1,45 66 38 Piteå älvdals sjukhus 5967 6,24 2,01 66 37 Ryhov, länssjukhus 24196 4,5 1,56 53 24 S:t Eriks sjukhus 1653 2,84 1,2 58 22 S:t Görans sjukhus 22409 3,42 2,53 63 34 Sabbatsbergs Närsjukhus 504 3,82 1,1 61 20 Sahlgrenska universitetssjukhuset 94141 4,52 2,22 50 19 Sala lasarett 2839 6,28 1,92 72 51 Scandinavien Heart Center 566 6,25 1,57 65 13 Sergelkliniken 84 4 1,02 71 33 Simrishamns sjukhus 3408 4,21 2,36 68 38 Skaraborgs sjukhus 36944 5,33 2,3 58 32 Skellefteå lasarett 9911 6,07 1,52 58 34 Sollefteå sjukhus 6694 5,15 1,82 61 37 Sophiahemmet 858 2,32 1,24 57 12 Spenhults reumatikersjukhus 1482 25,85 2,13 56 11 Sunderbyn sjukhus 18555 4,76 1,81 52 23 Sundsvalls sjukhus 20771 4,85 2,15 56 29 Säffle sjukhus 899 10,19 1,78 76 62 SÄ-sjukvården 28277 5,51 2,34 56 30 Södersjukhuset 46934 3,75 2,23 54 28 Södertälje sjukhus 11308 4,3 2,24 57 26 Torsby sjukhus 4480 6,56 1,6 68 42 Trelleborgs lasarett 5400 5,8 2,62 66 37 Universitetssjukhuset i Lund 43151 5,54 2,05 53 21 Universitetssjukhuset MAS 42634 5,76 2,36 53 27 Varbergs sjukhus 16739 4,63 2,38 59 32 Vidarkliniken 381 13,29 1 52 7 Visby lasarett 8882 5,05 1,66 55 29 Vrinnevisjukhuset 20584 4,29 2,59 54 27 Värnamo sjukhus 10358 4,74 1,66 59 32 Västerviks sjukhus 10770 4 1,65 56 29 Västerås lasarett 26994 5,11 1,47 54 27 Växjö lasarett 18351 5,07 1,8 56 30 Ystads lasarett 9164 4,54 2,39 57 29 Ängelholms sjukhus 10571 5,57 2,63 64 36 Örebro regionsjukhus 34449 4,41 1,53 54 25 Örnsköldsviks sjukhus 8270 4,91 1,6 58 33 Östersunds sjukhus 19776 4,83 1,46 56 30 Totalt 1284367 4,81 2,07 55 27 18