Årsrapport för forskarutbildningen LTH 2011

Dnr: LTH 2012/2192 1(7) 2012-12-06 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Årsrapport för forskarutbildningen LTH 2011 Bilagor: Bilaga 1: Rapport från FN1 Bilaga 2: Rapport från FN2 Bilaga 3: Rapport från FN3 Bilaga 4: Doktorandsektionens kommentarer till sammanställningen av årsrapporter för forskarutbildningen 2011 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 71 99, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 45 31 E-post camilla.hedberg@kansli.lth.se Internet http://www.lth.se

2(16) Inledning Styrelsen för LTH har uttryckt önskemål om en årlig rapportering av forskarutbildningen vid LTH i likhet med de läsårsrapporter för grundutbildningen som görs av programledningar och utbildningsnämnder. Lunds Universitet har också pekat ut forskarutbildningen som ett prioriterat område för det kvalitetsarbete man avser att bedriva inom utbildningsområdet under de närmsta åren. LTHs institutioner ansvarar vardera för ett antal forskarutbildningsämnen. Institutionerna tillhör i sin tur någon av de tre forskningsnämnderna, FN1 (), FN2 ()och FN3 (). Syftet med rapporteringen är, förutom att dokumentera verksamheten, att vara ett underlag i den fortsatta kvalitetsutvecklingen av LTHs forskarutbildning. Efter diskussion i forskningsnämnderna har ett antal nyckeltal bedömts vara av intresse. Det statistiska underlag som tagits fram av LTHs kansli vilar helt på kvaliteten i den rapportering som institutionerna gjort i LADOK. Institutioner och forskningsnämnder har ombetts komma in med rapporter med innehåll enligt innehållsförteckningen nedan.

3(16) Innehållsförteckning (institutions- och nämndsrapporter) 1. Sammanfattning 2. Institutionen/Forskningsnämnden och dess uppdrag 3. Utvecklingsarbete under kalenderåret 4. Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd - Avlagda examina under 2011 - Antagna under 2011 - Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 - Redovisning av försörjning för aktiva doktorander HT 2011 - Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent HT 2011. (De forskarstuderande som endast antagits till licentiat är exkluderade.) - Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT 2011 - Summa kurspoäng och summa av tillgodoräknade kurspoäng i avlagda examina 2011 - Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 - Antal nollaktiva i mer än två år, HT2009-HT2011 5. Kursuppföljning 6. Internationalisering 7. Introduktion av nyantagna 8. Utvecklingssamtal/Individuella studieplaner 9. Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander 10. Institutionens/forskningsnämndens analys 11. Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) 12. Utvecklingsplan - Arbete på institutionsnivå - Arbete på forskningsnämndsnivå - Arbete på LTH-nivå 13. Övrigt

4(16) 3. Utvecklingarbete under kalenderåret Institutionernas/Forskningsnämndernas årsrapporter vittnar om pågående utvecklingsarbete avseende olika aspekter av forskarutbildningen. Nya ämnen har inrättats och befinner sig under utveckling, t.ex. Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap. Det pågår ett arbete med att samla grupper av mindre forskarutbildningsämnen till större övergripande ämnen, något som på sikt bör kunna ge de blivande doktorerna en bredare kompetens. Det finns numera ett nätverk med ansvariga för forskarutbildningen ute på institutionerna och flera institutioner har också inrättat formella grupper med ansvar för forskarutbildningen. Några institutioner redovisar goda initiativ till systematiskt utvecklingsarbete för högre kvalitet. Några nya doktorandkurser har utvecklats, ibland i samarbete med andra universitet och inom forskarskolor. Rutiner för uppföljning av individuella studieplaner och doktorandprogression utvecklas. På nämndsnivå diskuteras löpande olika forskarutbildningsfrågor såsom gemensamma kurser, studiehandbok, allmänna och individuella studieplaner, regelverket, jävsfrågor, betygsnämnder och disputationer. Vid de årliga doktorandundersökningar som LTH utför framgår det att doktoranderna önskar ett större utbud av doktorandkurser men även en kursdatabas där man snabbt kan hitta de kurser som ges. En efterlängtad databas för forskarutbildningskurser kunde lanseras under slutet av året samtidigt som den nya modellen för fördelning av fakultetsmedel kommer att ge en högre ersättning till institutionerna för kurser som ges inom forskarutbildningen. I det här sammanhanget är det vårt att nämna att det inom en del av kemioch bioteknikområdet finns ett särskilt kursprogram Life Science som finansierats i särskild ordning av LTH, naturvetenskapliga fakulteten och medicinska fakulteten under ett antal år. Det existerande kursutbudet anses därför vara mer tillfredställande inom denna del av kemi- och bioteknikområdet. 4. Nyckeltal Nedan följer en kort sammanfattning av vad som framkommit under de studerade nyckeltalen. Avlagda examina 2011

5(16) Under året har det avlagts 101 (33,30,38) doktorsexamina respektive 38 (13,1,24) licentiatexamina. (Här har även forskarutbildningsämnet Industriell Miljöekonomi vid Internationella Miljöinstitutet tagits med.) Antalet examina förfaller vara något lågt med hänsyn tagen till det antal aktiva doktorander (runt 675) som finns i systemet. Anledningen är att det antogs färre doktorander för fem/sex år sedan på grund av den då ansträngda ekonomin för LTH. Antagna 2011 Under året har det antagits 141 (58,30,53) doktorander till doktorsexamen och ett litet antal till licentiatexamen. Detta är relativt sett ett högt totalt antal nyantagna och ett direkt resultat av att det har gått bra för LTH vad det gäller beviljning av bidragsmedel under en följd av år. Forskarutbildningen vid LTH är till största delen finansierad via externa medel, vilket leder till att det kan antas många doktorander i ett antal väl finansierade forskarutbildningsämnen medan andra ämnen har mycket svårare att anställa doktorander. Detta kan leda till en obalans i den framtida kompetensförsörjningen för näringsliv, industri och akademi se Figur 1 nedan. Det kan vara värt att notera att en relativt stor andel av de nyantagna har en grundexamen från en utländsk högskola medan rekryteringen från annan svensk högskola är svagare. FN1, Examen hos antagna (58 st) 5 6 6 41 LU Svensk högskola Utländsk högskola Ej angivet

6(16) FN2, Examen hos antagna (30 st) 9 1 16 LU Svensk högskola Utländsk högskola Ej angivet 4 FN3, Examen hos antagna (53 st) 0 26 21 LU Svensk högskola Utländsk högskola Ej angivet 6 Antal aktiva doktorander VT2011 och HT2011 Under VT2011 har 675 (256, 170, 249) och under HT2011 680 (267, 170, 243) doktorander varit aktiva. Figur 1: Aktiva resp. nyantagna doktorander per forskarutbildningsämne.

7(16) Redovisning av försörjning för aktiva doktorander De huvudsakliga försörjningsformerna är försörjning via doktorandtjänst, företagsdoktorand (industridoktorand) och externt stipendium. Anställning som doktorand gäller för 71% (87%, 65%, 59%), företagsdoktorand 10% (9%, 5%, 16%), externt stipendium 10% (2%, 21%, 12 %) av doktoranderna. Inom FN2 och FN3 har vi en större andel doktorander vars försörjning kommer via externa stipendier. Notera att de s.k. sandwich-

doktoranderna med stipendier från SIDA naturligt finns inom forskningsområden som sorterar under FN2 och FN3. Figur 2: Försörjning för doktorander inom respektive forskarutbildningsämne. 8(16)

9(16) Uppnådd andel i förhållande till aktivitetsprocent Figur 3: Uppnådd andel i förhållande till aktivitetsprocent per institution.

10(16) För forskarutbildningen gäller att en termins studier på heltid rapporteras som 100% aktivitet. Med fyra års studietid på heltid bör man alltså vara klar efter 800% aktivitet. Från Figur 3 ser man att det uppenbart att viss registervård behöver utföras. Det förfaller dock vara så att den nominella studietakten är för låg för flertalet doktorander (punkter under den heldragna linjen). En sammanställning över fördelningen för studietakten för alla aktiva doktorander ges i Figur 4 nedan. Klart mindre än hälften (ungefär 40%) av doktoranderna uppnår den önskade nominella studietakten 100% (återigen med reservation för den rapportering som görs i LADOK). Figur 4: Studietakt för hela LTH. Nominell studietakt (%) är beräknad som uppnådd andel (%) dividerad med summa aktivitetsprocent multiplicerat med 800. I Figur 5 ges histogram över total aktivitet och antal år fram till doktorsexamen uppdelat per forskningsnämnd för de doktorander som avlagt examen under 2011.

11(16) Figur 5: Total aktivitet och år fram till examen per forskningsnämnd. Antal aktiva doktorander per huvudhandledare De flesta huvudhandledare har 1-5 doktorander. Ett litet antal huvudhandledare har tio eller fler doktorander att handleda. Det kan här röra sig om fall där den egentliga handledaren inte har formell rätt att vara huvudhandledare på grund av att denne inte innehar en tillsvidaranställning vid LU.

12(16) LTH har under 2012 gjort en ändring i regelverket så att yngre handledare som innehar meriteringstjänster av typen postdoktor, forskarassistent eller biträdande lektor numera också kan registreras som huvudhandledare. Detta borde så småningom också avspeglas i institutionernas rapportering i LADOK. Detta bör givetvis följas upp. Summa kurspoäng och summa av tillgodoräknade kurspoäng i avlagda examina 2011 Detta förfaller vara ett nyckeltal som behöver studeras över tid för att några slutsatser skall kunna dras. Vidare innehåller begreppet tillgodoräknad kurs både kurser som tillgodoräknats från grundexamen och kurser som givits av annan kursgivare än Lunds Universitet. Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 Detta förefaller vara ett nyckeltal som behöver studeras över tid för att några slutsatser skall kunna dras. En poänggivande LTH-gemensam introduktionskurs, som läses av flertalet nyantagna doktorander introducerades för något år sedan. Ingen som avlagt examen 2011 har av naturliga skäl hunnit få med denna i sin examen. Den högskolepedagagogiska introduktionskursen som bör läsas av flertalet doktorander som skall undervisa har haft sammanlagt 64 deltagare, vilket verkar vara något lågt. Antal nollaktiva doktorander i mer än två år, HT2009-HT2011 I systemet finns 69 (18, 19, 32) nollaktiva doktorander registrerade, I de flesta fall rör det sig om doktorander som förmodligen inte kommer att fullfölja sina studier men ändå valt att inte anmäla avbrott. Några forskarutbildningsämnen som har en större andel nollaktiva bör se över skälen till detta. 5. Kursuppföljning Doktoranderna läser kurser av olika kategorier, rena forskarutbildningskurser, kurser som läses gemensamt med utbildning på grund- och avancerad nivå och läskurser för enstaka studenter. Underlaget från institutionerna är delvis ofullständigt och några säkra slutsatser har inte kunnat dras på nämndsnivå. Inom FN1-området tycks fördelningen mellan de tre kategorierna av kurser (mätt i helårsprestationer) vara någorlunda jämn. Inom FN2-området verkar man vara mer nöjd med det tillgängliga kursutbudet. Ett skäl till är det befintliga kurspaket inom Life Science.

13(16) Den nyligen introducerade databasen för kursplaner kommer förhoppningsvis vid slutet av nästa år att ha bidragit till att synliggöra det utbud av rena forskarutbildningskurser som faktiskt ges. Kursutvärdering förfaller ske i varierande omfattning och mer eller mindre formellt eller systematiskt för rena forskarutbildningskurser. De litet större kurserna och de som ingår i nationella forskarskolor undergår mer utvärdering. Läskurser för enskilda studenter utvärderas sannolikt inte. 6. Internationalisering I allmänhet är det få doktorander som varit på utlandsvistelser längre än två veckor. Dock bedöms internationaliseringsgraden vara högre inom FN2- området. Inom FN2- och FN3-området finns ett antal doktorander i form av sandwich-modellen som tillbringar halva sin studietid vid sitt hemuniversitet och halva sin studietid här. De flesta institutioner har däremot haft besökande utländska doktorander i större utsträckning. 7. Introduktion av nyantagna De flesta institutioner har någon form av rutiner för introduktion av nya doktorander. I allmänhet verkar det vara så att stora institutioner har mer detaljerade rutiner för introduktion. Rapporterna från institutionerna innehåller en del goda exempel som bör spridas över hela fakulteten. Inom FN2-området använder man Kemiska institutionens introduktionskurs alternativt LTHs introduktionskurs. Introduktionen tillhandahålles på engelska för internationella studenter. Flera institutioner uppger att man kommer att se över hur man introducerar sina doktorander. 8. Utvecklingssamtal/Individuella studieplaner Alla institutioner beskriver att man följer minimikravet på uppdatering och uppföljning av de individuella studieplanerna, d.v.s. en gång om året. Flera institutioner har tagit ett steg längre genom att man gör fler uppföljningar per år.. De flesta institutioner uppger även att utvecklingssamtal hålls årligen. Några institutioner uppger att man skiljer på studieplansmöte och utvecklingssamtal. Studieplansmöten sker med handledarna och utvecklingssamtal med andra seniora forskare.

14(16) 9. Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander Alla institutioner erbjuder adekvata arbetsplatser till samtliga doktorander i fråga om utrymme såväl som utrustning. Behovet av studievägledning och karriärservice verkar uppmärksammas alltmer. 10. Institutionernas/Forskningsnämndernas analys Flera institutioner ser ett behov av att öka sitt utbud av rena forskarutbildningskurser och planerar även att göra detta. Den nya modellen för fördelning av fakultetsmedel kommer med all sannolikhet att bidra till en ökning av utbudet, vilket är positivt. Andra institutioner menar att kursutbudet är tillfredsställande. Doktorandernas internationaliseringsgrad är generellt sett låg. Här har man valt att räkna utlandsvistelser som utgör minst två veckor vilket gör att konferensresor och deltagande i sommarskolor och liknande inte räknas. Om så inte var fallet hade en helt annan bild hade framträtt. Om man anser att det är viktigt med längre sammanhållna forskningsvistelser utomlands så måste åtgärder vidtas. Flertalet institutioner vill förbättra rutinerna för introduktion av nyantagna doktorander och uppföljning av studierna. 11. Forskningsnämndernas analys av doktorandenkät 2011. Totalt 271 doktorander av 675 aktiva doktorander har svarat på enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 40%. Man kan genomgående göra följande observationer från svaren I de flesta fall är doktoranderna nöjda med sin utbildning och handledning. I ett fåtal fall har det gått riktigt snett i fråga om handledning och finansiering. Även om det rör sig om ett mycket litet antal doktorander är detta ett allvarligt problem som kräver insatser. Många doktorander efterlyser relevanta kurser på doktorandnivå och fler kurser på engelska. 12. Utvecklingsplan inför 2013 Under det kommande året kommer man på nämndsnivå att arbeta med några centrala uppgifter. Arbete med utveckling av kursplaner och kursinnehåll för att höja nivån på forskarutbildningskurserna i samband med lanseringen av den nya kursdatabasen. Uppdatering och publicering av LTHs handbok för forskarutbildningen.

15(16) Introduktion av databasen för individuella studieplaner som är under utveckling av Göteborgs Universitet (i samarbete med Lunds Universitet). Förstärkning av nätverket mellan studierektorer för forskarutbildningen på institutionerna och ansvariga för forskarutbildningen på fakultetsnivån. Nätverket bör aktivt användas för att sprida de goda exempel som kommit fram i samband med arbetet med årsrapporten. Goda exempel Under arbetes gång har forskningsnämnderna identifierat goda exempel på kvalitetshöjande arbetssätt inom forskarutbildningen initiativ som är väl värda att sprida över hela LTH. Några sådana är Kemiska institutionen arbetar med att ta fram ett program för kvalitetssäkring av forskarutbildningen. Immunteknologi har ett aktivt arbete kring pedagogik och pedagogiska frågor vad det gäller forskarutbildningskurserna. Fysiska institutionen har en forskarutbildningsgrupp som tagit fram en plan för hur man skall arbeta med forskarutbildningsfrågor. Matematikcentrum har beslutat att inrätta en grupp som skall arbeta med forskarutbildningsfrågor. Kemiteknik har effektiviserat modellen för hantering av de individuella studieplanerna. Bygg och Miljö har en stor andel doktorander med utlandsvistelser längre än två veckor under 2011. Flera institutioner har ett nationellt samarbete vad det gäller forskarutbildningen. Goda rutiner för introduktion av nyantagna doktorander. Inför nästa års arbete med årsrapporterna Under arbetets gång med årsrapporterna har LTH fått en ny strategisk plan för 2012-2016. Inför nästa års arbete med årsrapporterna skulle man kunna ta avstamp i den nya strategiska planen och göra en mer systematisk uppföljning mot denna.

. 16(16)

2012-11-11 Årsrapport för forskarutbildningen 2011 FN1 1 Sammanfattning Årsrapporterna från institutionerna och forskningsnämnderna ska vara utformade enligt dessa anvisningar, detta för att man på ett effektivt sätt ska kunna göra analyser utifrån rapporterna. Rapporterna kan också komma att användas vid olika typer av utvärderingar. Alla ombeds att följa uppställningen enligt nästa sida. Av sidhuvudet ska framgå vilken institution/forskningsnämnd årsrapporten avser. Syftet med rapporten är, förutom att dokumentera verksamheten, att vara ett underlag i den fortsatta utvecklingen av institutionens forskarutbildningsämnen. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 71 99, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 45 31 E-post camilla.hedberg@kansli.lth.se Internet http://www.lth.se

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Institutionen/Forskningsnämnden och dess uppdrag 3. Utvecklingsarbete under kalenderåret 4. Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd - Avlagda examina under 2011 - Antagna under 2011 - Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 - Redovisning av försörjning för aktiva doktorander HT 2011 - Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent HT 2011. (De forskarstuderande som endast antagits till licentiat är exkluderade.) - Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT 2011 - Summa kurspoäng och summa av tillgodoräknade kurspoäng i avlagda examina 2011 - Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 - Antal nollaktiva i mer än två år, HT2009-HT2011 5. Kursuppföljning 6. Internationalisering 7. Introduktion av nyantagna 8. Utvecklingssamtal/Individuella studieplaner 9. Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander 10. Institutionens/forskningsnämndens analys 11. Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) 12. Utvecklingsplan - Arbete på institutionsnivå - Arbete på forskningsnämndsnivå - Arbete på LTH-nivå 13. Övrigt 2 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 2 Forskningsnämnden och dess uppdrag Forskningsnämnd ett består att dessa institutioner, med ansvar för ett antal forskarutbildningsämnen: Datavetenskap: Datavetenskap. Mätteknik och industriell elektroteknik: Elektrisk mätteknik och Industriell automation.. Elektro- och informationsteknik: Elektronikkonstruktion, Radiosystem, Signalbehandling, Telekommunikationsteori Teletrafiksystem och Teoretisk elektroteknik. Fysik: Fysik Matematikcentrum: Matematik, Matematisk statistik och Numerisk analys. Reglerteknik: Reglerteknik. 2.1 Forskningsnämndens sammansättning Forskningsnämnd ett har under kalenderåret bestått av: Björn Regnell Anne L'Huillier Anders Gustafsson Kalle Åström Thomas Laurell Per Ola Börjesson Erik Alerstam Sofia Fahlvik Svensson Kerstin Johnsson Katharina Köhler professor, ordförande professor, vice ordförande universitetslektor/professor, studierektor professor professor professor doktorand doktorand doktorand sekreterare suppleanter Karl-Erik Årzén Maria Sandsten Stephanie Reimann Klas Nilsson professor professor professor universitetslektor Forskningsnämnden har haft nio möten under kalenderåret. 3 Utvecklingsarbete under kalenderåret Några institutioner lyfter fram utvecklingsarbete som har skett under 2011. Det finns sammanfattat här nedan: Fysik: Under punkten övrigt beskriver man arbetet man har gjort genom att skapa en forskarutbildningsgrupp med ett direkt uppdrag från institutionsstyrelsen. Det finns även en lista på förslag till åtgärder. Listan inkluderar: FU-kontaktpersoner, Institutionsgemensamma kurser och institutionstjänstgöring. Matematik: Handledarträffar 3-4 gånger per år för diskussioner kring handledarfrågor. Doktorandseminarier en gång per vecka där en doktorand presenterar sitt avhandlingsarbete för hela institutionen. Reglerteknik: Två nya doktorandkurser i samarbete med Linköping. 3 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 4 Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd 4.1 Avlagda examina under 2011 Endast forskarstuderande som har tagit ut sin examen listas i statistiken, vilket betyder att det kan vara fler som har försvarat / presenterat en avhandling och har kursdelen avklarad. Under 2011 har totalt 33 doktorsexamina och 13 licentiatexamina avlagts vid institutionerna inom FN1. Dessa är fördelade på ämnena: Ämne Dr Lic Datavetenskap 2 3 Elektrisk mätteknik 1 Elektronikkonstruktion 1 Fysik 13 Matematik 3 1 Matematisk statistik 3 Programvarusystem 2 Radiosystem 1 1 Reglerteknik 2 1 Signalbehandling 2 1 Teknisk geologi 2 4 Teoretisk elektroteknik 1 1 Totalt 33 13 Eftersom de flesta forskarstuderande avlägger doktorsexamen, men inte licentiatexamen, så koncentrerar vi här på doktorsexamina. Med 260 aktiva doktorander betyder det att ca 12 % av våra forskarstuderande tar ut sin examen. Det lite i minsta laget eftersom det borde vara mellan 20 och 25 %, med en nominell studietakt på 80-100%. Det bör undersökas varför studietakten är låg. En faktor kan vara ett lågt intag 4-6 år tillbaka i tiden. Det kan också bero på att ett antal doktorander antingen avgår med licentiatexamen eller hoppar av. Examen hos nyantagna 4.2 Antagna under 2011 Under 2011 har 58 studenter antagits till forskarstudier. Deras bakgrund är fördelad enligt diagrammet till höger. Det är tydligt att en stor del av våra nyantagna har åtminstone den senare delen av sin utbildning vid Lunds Universitet. Lunds Universitet innefattar även doktorander som har en master eller likande från Lund. Det framgår inte av underlaget om det rör sig om hela utbildningen eller om det är den senare delen, typ en master som är vid LU. Det skulle vara intressant att jämför hur det ser ut på andra tekniska högskolor, Chalmers, KTH och Linköping. LU Högskola inom Sverige Ej angivet Utländsk högskola 4 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 4.3 Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 Under 2011 har antalet aktiva doktorander per termin varit, fördelade på: 100 80 Antal aktiva (ej nyantagna), nyantagna och nollaktiva per forskarutbildningsämne Aktiva (ej nyantagna) Nyantagna Nollaktiva 60 40 20 0 Datavetenskap Elektrisk mã tteknik Elektronikkonstruktion Fysik Industriell automation Industriell elektroteknik Informationsteori Matematik Matematisk statistik Numerisk analys Programvarusystem Radiosystem Reglerteknik Signalbehandling Teknisk geologi Telekommunikationsteori Teletrafiksystem Teoretisk elektroteknik Ur diagrammet kan man läsa ut en del saker. För ett ämne i balans bör den bruna delen av stapel vara ca en femtedel av stapeln. Är den bruna delen större så betyder det att ämnet expanderar. Är den bruna delen mindre så betyder det att ämnet minskar. Många ämnen ser ut att minska, men det kan vara tillfälliga fluktuationer. För att bekräfta trender så behöver man se data över tid. 4.4 Redovisning av försörjning för aktiva doktorander Under 2011 har de aktiva doktoranderna haft följande försörjning: 80 60 Annan anställning än doktorand inom univ/hsk Anställning utanför högskolan Doktorandtjänst Företagsdoktorand Försörjning saknas, yrkverksamh utan ankn till FO utb m m Stipendium 40 20 0 Datavetenskap Elektrisk mã tteknik Elektronikkonstruktion Fysik Industriell automation Industriell elektroteknik Informationsteori Matematik Matematisk statistik Numerisk analys Programvarusystem Radiosystem Reglerteknik Signalbehandling Teknisk geologi Telekommunikationsteori Teletrafiksystem Teoretisk elektroteknik 40 5 (15) 30

t t Årsrapport för FN1 läsåret 2011 Den huvudsakliga finansieringen för doktorander är doktorandtjänst. Under 2011 har totalt 269 studenter varit registrerade som forskarstudenter. Av dessa hade 234, d.v.s. 87 %, doktorandtjänst. Den näst vanligaste formen av finansiering var företagsdoktorand, 23 / 9 %. Dessutom fanns det fem (2 %) studenter på stipendium. Det gör att andelen studenter på stipendium inom FN1 är den lägst av de tre FN:erna. Som jämförelse har FN2 21 % (36) och FN3 12 % (29) stipendiefinansiering. Summa aktivitet Summa aktivitet 4.5 Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent (antagna till endast licentiat exkluderas). Nominell studietakt (procent) är beräknad som uppnådd andel dividerad med summa aktivitetsprocent multiplicerad med 800. 0 200 400 600 800 1000 1200 Datavetenskap (LTH) Elektrisk mätteknik Fysiska institutionen, LTH Industriell elektroteknik och automation Inst för elektro och informationsteknik Matematikcentrum (inst LTH) Reglerteknik Diagrammet till vänster visar summa aktivitet som funktion av uppnådd andel i forskarstudierna för samtliga doktorander vid FN1. Dessa är färgkodade för de olika institutionerna. Den svarta linjen motsvarar den nominella studietakten. Allt som ligger under linjen betyder en högre takt och över linjen betyder en lägre takt. 800 % i aktivitet motsvarar studier på heltid i fyra år, vilket är den nominella studietiden. I snitt ligger doktorander lite efter i studietakt. Mot slutet av utbildningen ser det ut som om glappet ökar mot den 0 20 40 60 80 100 nominella studietakten. De värsta Uppnådd andel Olika symboler betyder olika forskarutbildningsämnen exemplen är några studenter med över 1000 % aktivitet, d.v.s. mer än fem års heltidsfinansiering. 0 20 40 60 80 100 Summa aktivitet Den enda institution som avviker kraftigt är datavetenskap, där aktiviteten är Immunteknologi betydligt Inst för designvetenskaper högre än den uppnådda andelen. I underlaget har ingen student Inst för kemiteknik uppnått Inst för Livsmedelsteknik mer än 10%, med en aktivitet upp mot 800%. Vi misstänker att det är Internationella miljöinstitutet något Kemiska institutionen fel i underlaget (LTH) här. Uppföljning? 0 200 400 600 800 1000 Det finns några enstaka fall där den uppnådda andelen är oproportionerligt stor i förhållande till summa aktivetet. Dessa fall bör följas upp. Man kan se systematiska skillnader mellan vissa institutioner. Till exempel på Fysiska institutionen är den uppnådda andelen generellt sätt högre än på Institutionen för Elektro- och informationsteknik. Summa aktivitet Det kan finnas en risk att det finns systematiska fel i underlaget. Det hänger på om man rapporterar båda siffrorna samtidigt. Då borde det bli rätt, men om aktiviteten inte kommer från studieplanerna så kan det bli helt fel här. 0 200 400 600 800 1000 1200 0 200 400 600 800 1000 0 20 40 60 80 100 Uppnådd andel 0 20 40 60 80 100 Olika symboler betyder olika forskarutbildningsämnen 1000 1200 1400 Arkitektur Inst för bygg och miljöteknologi Inst för byggvetenskaper Inst för designvetenskaper Inst för energivetenskaper Inst för maskinteknologi Inst för teknik och samhälle Inst för teknisk ekonomi och logistik 6 (15) 1000 1200 1400

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 4.6 Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT2011 Frequency 0 10 20 30 Under 2011 har antalet doktorander per huvudhandledare fördelats enligt följande statistik presenterad till vänster. De flesta huvudhandledare har 1-3 doktorander. Några enstaka har fler än fem doktorander och ett par t.o.m. tio eller fler doktorander. Det bör följas upp i de fall där en handledare har mer än sex doktorander, för att kontrollera att 0 2 4 6 8 10 12 14 doktoranderna får den handledningstid de har rätt till. Det kan t.ex. röra sig om fall där den egentliga huvudhandledaren inte har formell rätt att vara handledare. Det här är något som LTHs styrelse borde ha synpunkter på. FN1 Frequency 0 5 10 15 Antal doktorander per handledare FN2 0 2 4 6 8 10 12 14 4.7 Summa kurs- och tillgodoräknade poäng i avlagda examina 2011 Summa poäng i examina Summa poäng i examina 1000 800 600 400 200 0 Datavetenskap Elektrisk mã tteknik Elektronikkonstruktion Fysik Matematik Matematisk statistik Programvarusystem Radiosystem Reglerteknik Signalbehandling Kurspoäng Tillgodoräknade poäng Teknisk geologi Teoretisk elektroteknik I diagrammet till vänster visas totalt antal poäng fördelade på FoU-kurser och övriga + totalt antal kurser för alla studenter för varje ämne. Andelen blått i staplarna anger rena doktorandkurser. Ju högre andel brunt desto fler andra kurser läser doktorander. Man måste göra ett par kommentarer: Stor blå andel betyder at det finns ett antal rena forskarutbildningskurser att läsa, tillräckligt för att uppnå en doktorsexamen. 600 500 400 300 200 100 0 Bioteknik Fysikalisk kemi Immunteknologi Industriell miljã ekonomi Industriell nã ringslã ra Kemisk apparatteknik Kemiteknik Livsmedelshygien Livsmedelskemi Livsmedelsteknologi Kurspoäng Tillgodoräknade poäng Teknisk mikrobiologi Tillà mpad biokemi 500 400 300 200 100 0 Aerosolteknik Arbetsmiljà teknik Den bruna delen kan dölja en hel del olika typer av kurser. Den mest uppenbara är att det rör sig om rena grundkurser som man läser eftersom det är vad som behövs för som ett komplement till forskarutbildningskurser. Det kan också röra sig om grundkurser som borde ha status som delad mellan de två. En annan kategori är kurser som ingår i grundexamen, men som tillgodoräknas i doktorsexamen också. Det är tydligt att ämnen som fysik och matematik verkar ha en stor andel tillgodoräknade poäng i sina examina. Dessa borde kanske se över sitt kursutbud på forskarnivå. Man kan dock inte dra allt för långtgående slutsatser eftersom underlaget är väldigt litet; det endast rör sig om examina avlagda under 2011, vilket endast är ett fåtal för alla ämnen utom Fysik. Data bör insamlas under flera år för att en mer korrekt bild ska kunna ges. 7 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 4.8 Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 Under 2011 har totalt sammanlagt 51 LTH-gemensamma kurser ingått i doktorsexamina vid FN1. Mot bakgrund av att 33 doktors- och 13 licentiatexamina har tagits ut under året så motsvarar det att varje doktorand läser ca en gemensam kurs under sin utbildning. Det är för lite med tanke på utbudet av kurser: Kursens namn Antal deltagare Högskolepedagogisk introduktionskurs 20 Kommunikationsteknik 4 Projektledning i FoU-projekt 1 Projektledning i FoU-projekt, fördjupningskurs 1 Skriva vetenskapliga artiklar på engelska 10 Teknik, risk och forskningsetik 1 Tekniska och vetenskapliga presentationer på engelska 3 Tolkning av vetenskaplig information 7 Vetenskaplig informationshantering 4 Den klart populäraste gemensamma kursen var pedagogiken. Det verkar ändå som att inte tillräckligt många läser denna kurs, eftersom alla personer som undervisar måste ha läst denna kurs eller motsvarande. Det kanske kan vara intressant att följa upp om det är på vissa institutioner som få studenter läser pedagogikkursen. Kanske ska man också fundera på om regelverket ska tydliggöras. Den näst pedagogikkursen populäraste kursen handlar om att skriva artiklar, något som alla doktorander förr eller senare stöter på. 4.9 Antal nollaktiva doktorander i mer än två år, HT2009-HT2011 Under 2011 fanns det 18 doktorander som hade varit noll-aktiva i mer än två år. Hur de är fördelade över forskarutbildningsämnen kan ses i diagrammet i avsnitt 4.3. I forskarutbildningsämnena Elektrisk mätteknik och Teletrafiksystem finns en hög andel nollaktiva doktorander i förhållande till forskarutbildningsämnenas storlek. 8 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 5 Kursuppföljning Under 2011 har doktoranderna inom FN1 läst ett antal kurser fördelade på rena forskarutbildningskurser, kurser som också ges på grund och avancerad nivå och kurser som läses av enstaka doktorander. Den senare brukar vara en skräddarsydd kurs för en doktorand som behöver fördjupa sig i ett speciellt ämne, men där det inte finns någon kurs idag. I frågan till institutionerna är det lite oklart om det gäller institutionens egna doktorander, eller om det gäller alla doktorander. Det gör att det kan finnas dubbelräknade doktorander, men mer troligt är att det saknas doktorander och poäng i listan. Dessutom kom det inte in några siffror från EIT, så det saknas en del kurser och deltagande i redovisningen nedan. Utöver dessa tre kategorier så finns det kurser som ges av LTH gemensamt. Dessa finns inte redovisade här, men finns diskuterade under en annan punkt i denna årsrapport. 5.1 Rena forskarutbildningskurser Det har givits elva rena forskarutbildningskurser på institutionerna vid FN1. Totalt har 116 doktorander blivit godkända på dessa kurser med totalt 743,5 hp, eller 12,4 håp (helårsprestationer). Av dessa har fem en kurskod, vilket innebär att dessa har någon form av kursplan. 5.2 Kurser som läses gemensamt med utbildning på grund- och avancerad nivå Doktorander har blivit godkända på 34 kurser som även läses som kurser på grundoch avancerad nivå. Totalt har 88 doktorander blivit godkända på dessa kurser med totalt 645 hp, eller 10,8 håp. Av dessa 34 har åtta även en kurskod som en forskarutbildningskurs. 5.3 Läskurser för enstaka studenter Det har givits 42 kurser som klassas som läskurser vid institutionerna vid FN1. Totalt har 152 doktorander blivit godkända på dessa kurser med totalt 666,5 hp, eller 11,1 håp. 5.4 Institutionernas analys av utbudet Datavetenskap: Kursutbudet styrs av behovet hos enstaka doktorander och ges då oftast som läskurser. Dessutom används kurser på andra institutioner och fakulteter och kurser i samband med sommarskolor. Matematik: Både doktorander och lärare kan ge synpunkter på kurser och det finns medel avsatta för kursutveckling. Kursförslag efterlyses två gånger per år. Reglerteknik: Stor andel kurser i examen (120 av 240 hp) gör att det krävs ett större antal kurser. Kurserna arbetas fram i samarbete med doktoranderna och ett antal kurser är specialanpassade till individuella behov. 9 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 5.5 Institutionernas beskrivning av hur kursutvärderingar sker Fysik: Förenklat förfarande med en enkät om inte kursdeltagandet är för lågt. Matematik: Kursutvärderingen sker informellt, men man är intresserande av att se över rutinerna. Reglerteknik: Använder en internt utvecklad mall för utvärdering. 5.6 Forskningsnämndens analys av utbudet. Under året har det våra doktorander läst totalt 2 055 hp under året. Med tanke på att vi har 262 aktiva doktorander så blir det knappt 8 hp per doktorand, vilket tyder på att det saknas ett antal kurser i listan. Det saknas en del för doktorander vid EIT, så det är viktigt att få ordning på dessa siffror. Utöver EIT har vi ca 200 aktiva doktorander så det blir då ungefär 10 hp per doktorand. De flesta allmänna studieplaner innehåller kurser på minst 90 hp. Här måste vara ett systematiskt fel annars skulle det ta nio år att uppnå kravet. När det gäller rena doktorandkurser så har det givits totalt fem kurser med en kurskod och därmed en kursplan och sex kurser utan kurskod. Av dessa har tio kurser tre eller fler deltagare med godkänt resultat. Utöver dessa elva rena forskarutbildningskurser har det givits 42 kurser som har klassificerats som läskurs för enstaka studenter. Av dessa har elva kurser tre eller fler deltagare, med upp till 14 deltagare. Det kan vara så att man tolkar beskrivningen som engångskurser som bara ges en gång, t.ex. när man har en gäst som ger en kurs. Till nästa år skulle vi gärna se att denna typ av kurser tolkas om doktorandkurser och inte som läskurs för enstaka studenter. I kategorin kurser på grund- och avancerad nivå så finns det två underkategorier. Totalt finns det här 34 kurser, fördelade på åtta kurser med en kurskod för forskarutbildning och 26 kurser med endast en GU-kod. Här är det 15 kurser som har minst tre godkända deltagare. Av dessa 15 är det sex stycken som inte har en kurskod som FU-kurs och fyra som inte heller har någon GU-kurskod. Det kommer förhoppningsvis att ändras när det är dags att sjösätta kursdatabasen för FU-kurser. Något som kommer att ske sent 2012 för kurser som ges under 2013 och framåt. 10 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 6 Internationalisering Under 2011 har 20 doktorander tillbringat minst två veckor vid universitet/företag utomlands. Med tanke på att vi har 262 aktiva doktorander så betyder det att ca 8 % av doktoranderna gjorde ett längre utlandsbesök under 2011. Om man extrapolerar till fem år så betyder det att mindre än hälften av våra doktorander reser utomlands för längre perioder. Siffran för inresande är lite högre, 28 stycken under 2011. Det skulle kunna tolkas att det är mer populärt att besöka LTH än att resa utomlands. 7 Introduktion av nyantagna Alla institutioner har någon from av rutiner för hur man introducerar nyantagna studenter. Vi noterar följande goda exempel: En checklista för de viktigaste punkterna (Datavetenskap). Introduktion av doktoranden på gemensamma möten (Datavetenskap). Introduktion till rollen som laborationshandledare (Fysik). Utseende av en äldre doktorand som mentor/fadderdoktorand (Reglerteknik/IEA). Rundvandring med handledare första dagen (Mättekn. och IE). Praktiska detaljer som passerkort och e-post första dagen (Mättekn. och IE). Praktisk information sammanställd i pappersform (Mättekn. och IE) Två observationer som kan utläsas från samtliga svar är: 1) att flera institutioner kommer att se över hur man introducerar nya doktorander. 2) att ingen institution tar upp den nya introduktionskursen som ges av LTH gemensamt. Den är dessutom tänkt att läsas under första eller andra terminen. På IEA/El-mät/Tekn. geologi tar man dessutom upp att man hjälper till med praktiska detaljer som uppehållstillstånd, personnummer, registrering hos Försäkringskassan, bank. Saker som man ofta tar för givet att det bara fungerar. 11 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 8 Utvecklingssamtal/individuella studieplaner Alla institutioner beskriver att man följer minimikravet på uppdatering och uppföljning av individuella studieplaner, d.v.s. en gång om år. Några institutioner har tagit ett steg längre: Studieplaner uppdateras regelbundet två gånger per termin (Matematik/ Reglerteknik/Mättekn. och IE). Skiljer på studieplansmöte och utvecklingssamtal. Studieplanen med handledare och utvecklingssamtal med andra seniora forskare (EIT/Reglerteknik). Uppdatering av studieplanen sker löpnade, i samband med avklarade kurspoäng (Mättekn. och IE) En anmärkning är att bara Mättekn. och IE nämner uppföljning av studieplanen och inte bara uppdatering. 9 Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander Alla institutioner nämner att doktorander har tillgång till arbetsplats och datorer. Det rör sig om allt från ett kontor delat med 2-4 doktorander till att mot slutet av utbildningen ha ett eget kontor. Experimentella ämnen nämner också tillgång till utrustning och material. Även tekniker-support nämns. Vissa rapporter nämner studievägledning och karriärservice i förbigående, men inga detaljer. I något fall är detta en del av utvecklingssamtalen och i övrig nämns det utan några detaljer hur det egentligen går till. Några goda exempel under den här punkten: Regelbundna besök av företagshälsovården för optimering av ergonomi på arbetsplatsen. (Mätteknik och IE) Konferensresor inklusive traktamenten betalas av forskningsprojekt. 12 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 10 Institutionens/forskningsnämndens analys 10.1 Institutionernas analys Några institutioner har bifogat en analys: Datavetenskap: Uppvisar en tydlig tendens till expansion från 21 till 28 doktorander under 2011. Kurser skapas vid behov och man avser att skapa en lista (databas?) över läskurser så att man kan återanvända kurserna vid senare tillfällen. Mätteknik och industriell elektroteknik: Beskriver en ambition att utveckla nya doktorandkurser. Doktorander deltar i internationella konferenser och besök på andra lärosäten. Doktoranderna publicerar sig också i internationella tidskrifter. IEA producerar en del licentiater som är eftertraktade av industrier. Fysik: Här presenterar men arbetet som forskarutbildningsgruppens slutrapport. Matematikcentrum: På det hela taget fungerar rutinerna bra. Man vill koordinera insatser inom kursverksamheten och att sprida informationen om dessa. Andra aktiviteter som lyfts fram är framgångsrika doktorandseminarier och handledarträffar. Man kommer även att initiera strategiska kommittéer inom ett antal områden. Reglerteknik: Enligt utvecklingssamtal med doktoranderna så upplevs kursutbudet som relevant och tillfredställande. Man har lätt att attrahera bra doktorander och dessa har lätt att få jobb efter utbildningen. 10.2 Forskningsnämndens analys Detta är första gången vi sätter ihop en årsrapport så det finns mycket att önska från underlaget. Vi har inte fått in fullständiga rapporter från alla institutioner. I nästa omgång behöver institutionerna mer tid på sig att skriva sina rapporter och även forskningsnämnderna behöver mer tid. Rapporteringen bör göras lättare för institutionerna och att det för dem upplevs som (i) lätt att förstå vad man ska göra, (ii) effektivt, d.v.s. att det inte tar för mycket tid från annat, (iii) användbart för dem och (iv) användbart för LTH. Kanske forskningsnämnderna bör göra en första analys av data innan den går ut till institutionerna med bl.a. några av nyckeltalen i diagramform för att det ska vara lättare att överskåda. En stor del av analysarbetet finns utspritt i de olika sektionerna. Man kan dock dra ett par slutsatser: Doktoranderna klagar ofta på att det finns för få doktorandkurser och det verka vara sant när vi ger igenom kursutbuden på de olika institutionerna. De flesta institutioner nämner att de vill arbeta på att förbättra och utvidga kursutbudet. De flesta vill också förbättra rutinerna för introduktion av nyantagna doktorander och uppföljning av studierna. Det pågår en del utvecklingsarbete på institutionsnivå. På forskningsnämndsnivå bör vi nu samla in alla goda rutiner och skrifter från de olika institutionerna och hjälpa till att sprida dessa till övriga institutioner / avdelningar. 13 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 11 Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (2011) I april 2011 genomfördes en enkät bland alla doktorander vid LTH. Syftet beskrivs som att vara till stöd för doktorander och handledare, både kollektivt och individuellt. Totalt har 271 doktorander svarat och med totalt 675 aktiva doktorander är det en svarsfrekvens på ganska exakt 40%. Det gör att svaren borde vara ganska representativa. Av svaren kan man se att en lite högre andel kvinnor har svarat på enkäten, 33% jämfört med 29% totalt. Det är en bit från målet med 50%. Här skulle det vara intressant att jämföra med KTH/CTHLiTH. Man kan genomgående göra ett par observationer från svaren: I de flesta fall är doktoranderna nöjda med sin utbildning och handledning. I ett fåtal fall har det gått riktigt snett i fråga on handledning och finansiering. Även om det är ett litet antal fall, så är det en viktig fråga. Finns det anledning att ha ett skyddsnät eller rutiner för att ge stöd till doktorander och avdelningar när så sker? Många studenter efterlyser relevanta kurser på doktorandnivå och fler kurser på engelska. Lite mer detaljerade kommentarer: Det finns ett antal studenter med varierande grad av stipendieförsörjning, mindre andel på FN1 än de andra. Denna andel kommer dock att minskas när låga stipendier har fasats ut totalt. Speciellt stipendiater med låga stipendier och inga forskningsmedel verkar lida av sin situation. Mer än tre fjärdedelar av doktoranderna är nöjda med sin utbildning och med sin handledning. Vanliga klagomål är på bristande handledning, ointresserade och otillgängliga handledare. Ungefär tre fjärdedelar av doktoranderna är nöjda med sin arbetsbörda. Många doktorander hade kommentarer kring balansen mellan forskning, kurser och undervisning. De flesta är ganska nöjda, men det finns hel del vittnesmål om dålig framförhållning och planering när det gäller undervisning och annan institutionstjänstgöring. Trots det är över hälften nöjda med planeringen och bara fem procent är helt missnöjda. Man klagar också på att man får för lite kompensation för undervisning och annat arbete i förhållande till hur mycket tid det verkligen tar. Betydligt mer än hälften av doktoranderna tycker att handledare och andra tar deras idéer på allvar. Det finns en klar trend att andelen ökar ju längre man har varit antagen. Initiativet till att uppdatera den individuella studieplanen tas till 60% av doktoranden och ungefär samma andel av någon av handledarna. I övriga fall är det studierektor eller sekreterare som tar initiativet. Det hade varit intressant att veta vilket som ger högst uppdateringsfrekvens. De flesta doktorander ser två huvudmål med sin utbildning, antingen en akademisk karriär eller industri. En intressant observation är att den akademiska karriären lockar fler mot slutet av utbildningen. 14 (15)

Årsrapport för FN1 läsåret 2011 Slutligen tycker de flesta doktorander att utbildningen har förberett dem för en yrkesverksamhet. Det är bara ett fåtal som inte anser att utbildningen har givit dem tillräcklig förberedelse för att arbeta efter examen. 12 Utvecklingsplan 12.1 Arbete på institutionsnivå Några rapporter tas det upp specifika utvecklingspunkter: Mätteknik och industriell elektroteknik: Utveckling av forskarutbildningskurser. Fysik: Utveckling enligt en plan framtagen av institutionens forskarutbildningsgrupp. Planen rör: FU-kontaktpersoner, Institutionsgemensamma kurser och institutionstjänstgöring. Matematikcentrum: Inrättande av en kommitté med ansvar för forskarutbildningsfrågor. Utveckling av doktorandseminarierna. Formaliserande av introduktionen av nyantagna doktorander. Förhoppningar på kursdatabasen. Reglerteknik: Planer på ett antal nya doktorandkurser. 12.2 Arbete på forskningsnämndsnivå Forskningsnämnden kommer att arbeta med två stora frågor under det kommande året: I och med lanseringen av kursdatabasen inför 2012 så kommer man att arbeta med kursplaner och kursinnehåll för att höja nivån på forskarutbildningskurserna. Det kommer också att arbetas på nätverkande mellan studierektorer och forskarbildningsansvariga på alla nivåer. 12.3 Arbete på LTH-nivå På LTH-nivå kommer man att arbeta med och förhoppningsvis avsluta några större projekt: Lanseringen av kursdatabasen för forskarutbildningskurser. Uppdatering och publicering av forskarutbildningshandboken. Utarbetande av en rutin och blankett för kursutvärdering av forskarutbildningskurser. 13 Övrigt Under denna rubrik kan institutionen/forskningsnämnden dokumentera övriga uppgifter av vikt för LTHs forskarutbildning. 15 (15)

1(7) 2012-11-21 Forskningsnämnd 2 Björn Bergenståhl (ordförande) Eva Nordberg-Karlsson (studierektor) Forskningsnämnd 2- Kemi och Bioteknik Årsrapporter för forskarutbildningen 2011 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 1 Sammanfattning. 2(7) Vi har samlat nyckeltal och beskrivit kursutbudet inom institutionerna Kemiska institutionen, Kemiteknik, Livsmedelsteknik och Immunteknologi. Inom forskningsnämndens område har vi ca 150 doktorander och omsättningen är 27 studenter per år. I analysen av nyckeltalen finner vi att antalet doktorander per handledare varierar mellan 1-13. Den övre nivån (>6) finns bland några få handledare. Detta möjliggörs genom lokala arrangemang med medhandledare etc. Institutionerna bedömer överlag kursutbudet som tillräckligt. Livsmedelsteknik avser att gå igenom sin kursstrategi. Från forskningsnämndens sida ser vi det som viktigt att vi fortsätter att arbeta med utvecklingen av lärandemiljöerna avseende kurssystemen. Life science programmet har en viktig roll för kursutbudet inom området. Internationaliseringen bedöms också av institutionerna som ett viktigt utvecklingsområde. Det finns problem med nollaktiva doktorander. Men detta är främst kopplat till industridoktorander och att de förutsättningar de studerar under inte alltid av olika skäl inte är fullt ut förutsägbara och att vårt administrativa system att avveckla dessa aktiviteter inte är helt effektivt. Vi tror inte att nollaktiva studenter återspeglar avgörande missförhållanden. Institutionerna redovisar ett aktivt program för att vidareutveckla doktorandutbildningen, med bland annat: Utvecklingsprojekten för framtagandet av ett program för kvalitetssäkring av forskarutbildningen. Detta innefattar antagning, uppdatering av planering, planering av karriär efter disputation och konflikthantering. (Kemiska institutionen). Aktivt arbete kring pedagogik och pedagogiska utmaningar för forskarutbildningskurser (Immunteknologi). Effektiviserat modell för hantering av de individuella studieplanerna (Kemiteknik). Våra slutsatser för fakultetens arbete är: Fakulteten bör begränsa mycket omfattande handledningsåtaganden. Någon form av deklaration om hur det arrangeras etc. bör initieras. Det är viktigt att fakulteten tar ansvar för det gemensamma kursutbudet. Kursdatabasen behöver tas i drift.

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 Fortsatt stöd för kursprogrammet Life Science är viktigt för kursutbudet för doktorander inom FN2. 3(7)

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 4(7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Institutionen/Forskningsnämnden och dess uppdrag 3. Utvecklingsarbete under kalenderåret 4. Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd - Avlagda examina under 2011 - Antagna under 2011 - Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 - Redovisning av försörjning för aktiva doktorander HT 2011 - Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent HT 2011. (De forskarstuderande som endast antagits till licentiat är exkluderade.) - Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT 2011 - Summa kurspoäng och summa av tillgodoräknade kurspoäng i avlagda examina 2011 - Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 - Antal nollaktiva i mer än två år, HT2009-HT2011 5. Kursuppföljning 6. Internationalisering 7. Introduktion av nyantagna 8. Utvecklingssamtal/Individuella studieplaner 9. Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander 10. Institutionens/forskningsnämndens analys 11. Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) 12. Utvecklingsplan - Arbete på institutionsnivå - Arbete på forskningsnämndsnivå - Arbete på LTH-nivå 13. Övrigt

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 5(7) 2 Institutionen/Forskningsnämnden och dess uppdrag I forskningsnämnd 2 s årsrapport ingår Institution Enhet Forskarutbildningsämne Kemiska Biofysikalisk kemi Biofysikalisk kemi institutionen Bioteknik Bioteknik Kemisk Analys och Syntes Oorganisk kemi Organisk kemi Polymerteknologi Teknisk analytisk kemi Teknisk mikrobiologi Teknisk mikrobiologi Tillämpad biokemi Tillämpad biokemi Kemiteknik Kemiteknik Vattenförsörjnings och avloppsteknik Livsmedelsteknik Livsmedelsteknologi Livsmedelsteknologi Läkemedelsteknologi Industriell näringslära och livsmedelskemi. Industriell näringslära Livsmedelskemi Livsmedelshygien Immunteknologi Immunteknologi 2.1 Forskningsnämndens sammansättning Forskningsnämnd 2 har under kalenderåret bestått av Björn Bergenståhl, ordförande Ann Sofi Jönsson, vice ordförande Mikael Akke, ledamot Mats Ohlin, ledamot Peter Rådström, ledamot Elisabeth Joelsson, ledamot (doktorandrepresentant) Kristian Kallberg, ledamot (doktorandrepresentant) Helena Svensson, ledamot (doktorandrepresentant) Matilda Larsson, ledamot (studentrepresentant) Katharina Köhler, sekreterare Eva Nordberg-Karlsson studierektor Forskningsnämnden har haft 10 möten under kalenderåret. 3 Utvecklingsarbete under kalenderåret

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 3. 1 På forskningsnämndsnivå. Arbetet med strama upp hanteringen av jäv vid disputationer fortskridit. Arbetet med kursdatabasen har fortsatt. 6(7)

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 3.2 På institutionsnivå 7(7) Kemiska Institutionen: Rutiner och uppföljning av studieplaner/ doktorandprogression utvecklas. FU-kurser katalogiseras för enklare åtkomlighet för doktoranderna Riktlinjer för kompensation (institutionstjänstgöring i undervisning tas) Kemiteknik: Studierektor FU inrättats Rutiner och uppföljning av studieplaner/ doktorandprogression utvecklas Kursutbudet och informationen om kurser förbättras Informationsutbyte med industri (Sv, DK) Livsmedelsteknik Rutiner för uppföljning av individuella studieplaner har utvecklats. Immunteknologi Doktorandkurser utvecklas 4 Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd Den av LTHs kansli framtagna statistiken innehåller nedanstående uppgifter sorterat per forskningsnämnd och forskarutbildningsämne. Datamaterialet är hämtat från LADOK och bygger på den underliggande rapporteringen som görs av institutionerna. 4.1 Avlagda examina under 2011 Institution Examina Kemiska institutionen 14 Kemiteknik 5 Livsmedelsteknik 7 Immunteknologi 2 Totalt FN2 28 4.2 Antagna under 2011 Institution Examina Kemiska institutionen 15 Kemiteknik 5 Livsmedelsteknik 2 Immunteknologi 5 Totalt FN2 27

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 8(7) 4.3 Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 Institution Aktiva VT Aktiva HT Kemiska institutionen 79 79 Kemiteknik 31 31 Livsmedelsteknik 29 26 Immunteknologi 19 22 Totalt FN2 158 158 4.4 Redovisning av försörjning för aktiva doktorander Institution Tjänst Externt Annan Kemiska institutionen 67 8 22 Kemiteknik 24 7 0 Livsmedelsteknik 12 1 13 Immunteknologi 21 1 0 Totalt FN2 124 17 35 Annan försörjning av studenterna vid livsmedelsteknik avser främst studenter med anställning vid partneruniversitet och med stipendier från SIDA när de vistas i Sverige ( Sandwich studenter ). 4.5 Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent (antagna till endast licentiat exkluderas). Andel Institution uppnådda resultat Kemiska institutionen 54% Kemiteknik 49% Livsmedelsteknik 48% Immunteknologi 55% Totalt FN2 51%

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 9(7) 4.6 Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT2011 Antal Institution doktorander per huvudhandledare. Intervall Kemiska institutionen 3.71 1-13 Kemiteknik 3.44 1-6 Livsmedelsteknik 3.22 1-5 Immunteknologi 3.14 1-6 Totalt FN2 3.27 1-13 Inom kemiska institutionen har vi två handledare med 13 doktorander. Dessa har dock ett starkt stöd av postdoks mm som stöder dem i handledningssituationen. 4.7 Summa kurs- och tillgodoräknade poäng i avlagda examina 2011 Institution Kurspoäng Tillgodoräknade poäng Kemiska institutionen 29.3 42 Kemiteknik 58.6 5.4 Livsmedelsteknik 60.0 0 Immunteknologi 45.0 15.0 Totalt FN2 54.5 Beräknat per examination. Definitionen av tillgodoräknad kurs sprider (kan avse tillgodoräknad kurs från grundexamen eller tillgodoräknad kurs som givits av annan kursgivare är Lunds Universitet ). 4.8 Andel LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 LTH Institution Kurspoäng gemensamm a poäng % Kemiska institutionen 66.0 4.7 7.1% Kemiteknik 62.0 12.0 19.4% Livsmedelsteknik 60.0 2.6 4.3% Immunteknologi 60.0 7.5 12.5% Totalt FN2 10.8 %

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 10(7) 4.9 Antal nollaktiva doktorander i mer än två år, HT2009-HT2011 Institution Nollaktiva doktorander Kemiska institutionen 2 Kemiteknik 5 Livsmedelsteknik 6 Immunteknologi 0 Totalt FN2 13 Flertalet nollaktiva doktorander är industridoktorander som inte haft tid och kraft att fullfölja sina planer, men som samtidigt har svårt att ge upp. 5 Kursuppföljning Här redovisar institutionen utbudet av kurser per forskarutbildningsämne under 2011. 5.1 Rena forskarutbildningskurser Forskarutbildningsämne Kurs Kod Namn HP Antal doktorander. Kemiska institutionen Biofysikalisk kemi Bioteknik Oorganisk kemi Organisk kemi Polymerteknologi Teknisk analytisk kemi Metallorganisk kemi 7.5 1 NMR-spektroskopi i kemi 9 1 Kemisk kinetik 6 1 Beräkningeskemi för organiker - datorsimuleringar 3.5 1 Avancerad fysikalisk organisk kemi 7.5 2 Avancerad fysikalisk organisk kemi 15 8 Naturproduktkemi 7.5 1 Avancerad praktisk organisk kemi 1.5 2 Teknisk mikrobiolog - DNA amplifiers 3 8 Tillämpad biokemi - Biokemi 15 4 - Biosensorer 7.5 4

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 Kemiteknik Kemiteknik KET045F Transport Phenomena in Membrane Processe 5 9 Vattenförsörjnings och avloppsteknik KET065F Gas liquid reactions 7.5 5 The Biofuels of today and tomorrow - Challenges, Strategies, Research & Impact 3 35 KET050F Mathematical modeling of process systems 5 10 Systems Analysis & System Dynamics (Module 1 av totalt3) 3 17 11(7) Livsmedelsteknologi Livsmedelsteknologi Läkemedels-teknolog Läskurser Läskurser Industriell näringslära Livsmedelskemi Livsmedelshygien Immunteknologi Immunteknologi KIM001F Molekylärbiologi 7.5 5 KIM010F Tumörbiologi 7.5 4 - Protein and DNA microarray 3 5 - Quantitative proteomics II 3 6 Quantitative proteomics II 3 5 5.2 Kurser som läses gemensamt med utbildning på grund- och avancerad nivå Forskarutbildningsämne: Forskarutbildningsämne Kurs-kod Namn HP Antal doktorander. Kemiska institutionen Biofysikalisk kemi KFKN01 MNR och avbildning 7.5 6 Bioteknik KBTF01 Green Chemistry snd biotechnology 7.5 4 KBT115 Bioprocessteknik 7.5 3 KBT080 Miljöbioteknik 7.5 1 KBT050 Bioanalys 7.5 3 TFRF070 Entreprenörsskap 7.5 7 KBT060 Biotekniska separationsprocesser 7.5 3

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 12(7) Organisk kemi Oorganisk kemi Polymerteknologi KOK085F Läkemedelskemi 7.5 10 KOK010F Beräkningskemi för organiker 7.5 2 Teknisk analytisk kemi Teknisk mikrobiologi KBK041 Genteknik 7.5 1 KMB040 Metabolic engineering 7.5 1 KMB023 Food microbiology 7.5 1 Tillämpad biokemi KBK031 Enzymteknologi 7.5 3 Kemiteknik Vattenförsörjnings och avloppsteknik KBK075 Bioinformatik 7.5 3 Kemiteknik Livsmedelsteknik Livsmedelsteknologi FMS210F Kemometri 7.5 2 KFK025 Yt och kolloidkemi 7.5 2 Livsmedelsindustriella KLG085F produktionssystem 7.5 1 Läkemedelsteknologi Industriell näringslära KNL01F Human Nutrition 7.5 1 KLN026F Fysiologi 7.5 1 Livsmedelskemi KLG060F Livsmedelskemi 7.5 3 Livsmedelshygien KLGN01F Probiotika 7.5 1 Immunteknologi Immunteknologi Proteomics (Basic) 4 Proteomimics (advanced) 4 Proteomics (Fundamental) 20 Proteomics (2-D gel based) 8 Protein identification by MS 8 Data handling for publication 20 Rapid protein analysis 20 Experimental design 20 Proteomics-MS 20 Proteomics Chromatography 16 Proteomics Electrophoresis 16 Proteomics Bioinformatics 16

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 13(7) 5.3 Läskurser för enstaka studenter Finns i flertalet ämnen- beteckningar varierar beroende på de individuella studenternas behov. 5.4 Institutionens/forskningsnämndens analys av utbudet samt en beskrivning av hur kursutvärderingar sker. Institutionerna betecknar generellt utbudet som gott. Institutionen för livsmedelsteknik ser ett behov att stärka profilen även om där också finns ett nationellt program som inte kommit med i enkätsvaren (LIFT). Många kurser inom FN2 område ges av Life science programmet som har stor betydelse för att tillfredsställa behoven av kurser. Dessa utvärderas samtliga systematiskt. Kurser inom grundprogrammet utvärderas också. Immunteknologi har genomfört särskild utvärdering av KIM001F med en CEQ liknande modell. Kemiska institutionen använder regelmässigt anonym förenklad skriftlig kursutvärdering. Kemiteknik använder också enkätmodeller. Livsmedelsteknik har främst kurser på avancerad nivå i grundutbildningen och utvärderingen sker då med CEQ. En sak som materialet inte tillåter analys av är tillgänglighet av kurser i tillräcklig omfattning på engelska för internationella studenter. 6 Internationalisering Här redovisar institutionerna omfattningen av doktorandernas internationalisering.

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 14(7) Institution Kemiska institutionen Enhet Biofysikalisk kemi Forskarutbildningsä mne Biofysikalisk kemi Antal utomlands Bioteknik Bioteknik 1 Kemisk Analys och Syntes Teknisk mikrobiologi Organisk kemi Oorganisk kemi Polymerteknologi Teknisk analytisk kemi Teknisk mikrobiologi Antal inkommande 1 1 1 5 Tillämpad biokemi Tillämpad biokemi 3 3 Kemiteknik Kemiteknik 3 1 Vattenförsörjnings och avloppsteknik Livsmedelsteknologi Läkemedelsteknologi 7 Livsmedelsteknik Livsmedelsteknologi Immunteknologi Industriell näringslära och livsmedelskemi. Industriell näringslära 2 Livsmedelskemi 1 Livsmedelshygien Immunteknologi 1 3 Internationaliseringsnivån bedöms som god. Inom FN2 har vi ett stort antal doktorander i form av sandwich modellen som tillbringar halva sin studietid vid sitt hemuniversitet och halva sin studietid här. Vi har också flera internationella program där studenterna får tillgång till kurser vid utländska lärosäten som bidrar till internationaliseringen. Immunteknologi har en ambition att aktivt öka internationaliseringsgraden. 7 Introduktion av nyantagna Kemiska institutionen har kurskrav (antingen LTHs kurs eller den egna introduktionskursen), en säkerhetskurs och en kurs i forskningsetik. Institutionerna för kemiteknik, immunteknologi och livsmedelsteknik

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 använder checklistor och Kemiska respektive LTHs introduktionskurser. Immunteknologi har också ett skriftligt material (pärm) som man tillhandahåller. Alla institutionerna har egna introduktionsprogram avseende arbetsmiljöfrågor. 15(7) Introduktion tillhandahålles på engelska för internationella studenter, men den skriftliga dokumentationen kan vara ofullständig respektive föråldrad på engelska. 8 Utvecklingssamtal/individuella studieplaner Alla institutionerna inom FN2 arbetar aktivt med individuella studieplaner. Kemiska institutionen har ämnesföreträdare med vid studieplanesamtalen. Kemiteknik har modifierat den allmänna modellen till en förenklad modell med diskreta steg som beskriver progressionen. 9 Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander Samtliga doktorander vid FN2 institutioner har tillgång till kontorsarbetsplats, labplats och relevant infrastruktur. Institutionen för kemiteknik har delvis uppmärksammat behoven av karriärservice. 10 Institutionens/forskningsnämndens analys I analysen av nyckeltalen finner vi att antalet doktorander per handledare varierar alltför mycket. Detta möjliggörs genom lokala arrangemang med medhandledare etc. Institutionerna bedömer överlag kursutbudet som tillräckligt. Immunteknologi framhåller att en bättre utannonsering skulle öka tillgängligheten. Kemiteknik skulle önska fler kurser men pekar på det outvecklade finansieringssystemet för doktorandkurser som en hemsko. Livsmedelsteknik avser att gå igenom sin kursstrategi. Från forskningsnämndens sida ser vi det som viktigt att vi fortsätter att arbeta med utvecklingen av lärandemiljöerna avseende kurssystemen. Det är viktigt att vi också fullföljer stödet till Life science programmet. Internationaliseringen bedöms också av institutionerna som ett viktigt utvecklingsområde. Det finns problem med nollaktiva doktorander. Men detta är främst kopplat till industridoktorander och att de förutsättningar de studerar under inte alltid av olika skäl inte är fullt ut förutsägbara och att vårt administrativa

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 system att avveckla dessa aktiviteter inte är helt effektivt. Vi tror inte att nollaktiva studenter återspeglar avgörande missförhållanden. 16(7) 11 Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) Här redovisas forskningsnämndens analys utifrån genomförd doktorandenkät från januari 2011. 12 Utvecklingsplan 12.1 Arbete på institutionsnivå Institutionen för Kemi Har en arbetsgrupp för forskarutbildningsfrågor. Ett av utvecklingsprojekten är framtagandet av ett program för kvalitetssäkring av forskarutbildningen. Detta innefattar antagning, uppdatering av planering, planering av karriär efter disputation och konflikthantering. Översättning av för doktorander viktiga dokument till engelska. Immunteknologi Arbetar med pedagogik kring forskarutbildningskurser. Kemiteknik Implementerar det nya systemet för individuella studieplaner. Livsmedelsteknik Avser att skapa doktorandkurser. 12.2 Arbete på forskningsnämndsnivå Nämnden skall fortsätta att arbeta med samordningen av kursutbudet.

Årsrapport för FN2 läsåret 2011 12.3 Arbete på LTH-nivå 17(7) Fakulteten bör begränsa mycket omfattande handledningsåtaganden. Någon form av deklaration om hur det arrangeras etc. bör initieras. Det är viktigt att fakulteten tar ansvar för det gemensamma kursutbudet. Kursdatabasen behöver tas i drift. Ett bättre stöd för de individuella studieplanerna är viktigt. Detta skulle också kunna underlätta sammanställningen av årsrapporterna. Fortsatt stöd för kursprogrammet Life Science är viktigt för kursutbudet för doktorander inom FN2. - 13 Övrigt

Forskningsnämnd 3 årsrapport för forskarutbildningen 2011 Per Tunestål och Lars J Nilsson Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress Kårhuset, John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 71 99, växel 046-222 00 00 Internet http://www.lth.se

Årsrapport för FN3 2012 2(7) 1 Sammanfattning Detta är den första årsrapporten för forskarutbildningen från forskningsnämnd 3. Den baseras på institutionernas årsrapporter. Underlaget från institutionerna varierar i omfattning och detaljgrad. Vissa frågor har tolkats på olika sätt av olika institutioner. Institutionerna rapporterar olika initiativ och aktivititeter under rubriken Utvecklingsarbete under kalenderåret vilket visar hur man på olika sätt ägnar sig åt frågor kring forskarutbildningen. Nyckeltalen är inte helt fullständiga men ger en ganska rimlig bild av examinerade (ca 29 st doktor och 16 st lic), antagna (ca 40 st) och aktiva (drygt 200 st). Antalet doktorander per huvudhandledare är oftast mellan 1 och 5, men kan också vara upp till 8 eller 9. Det finns ett ganska stort utbud av forskarutbildningskurser men det allmänna intrycket är att situationen kunde varit bättre avseende både utbud och uppföljning genom utvärderingar. Detta är känt sedan tidigare och arbete pågår redan för att styra upp detta på ett bättre sätt. Få doktorander har några utlandsvistelser som överstiger 2 veckor, däremot har man oftare besökande utländska doktorander. De flesta anger att det finns rutiner för introduktion av nyantagna samt att man håller studieplans- och utvecklingssamtal. Det verkar dock finnas potential att höja kvalitén avseende dessa delar. Adekvata arbetsplatser förefaller inte vara något problem. Sammantaget stämmer bilden från årsrapporterna väl med den bild vi har haft sedan tidigare. För framtida årsrapporter bör vi noga överväga vilken information som är viktig att samla in och vad den skall användas till.

Årsrapport för FN3 2012 3(7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Institutionen/Forskningsnämnden och dess uppdrag 3. Utvecklingsarbete under kalenderåret 4. Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd - Avlagda examina under 2011 - Antagna under 2011 - Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 - Redovisning av försörjning för aktiva doktorander HT 2011 - Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent HT 2011. (De forskarstuderande som endast antagits till licentiat är exkluderade.) - Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT 2011 - Summa kurspoäng och summa av tillgodoräknade kurspoäng i avlagda examina 2011 - Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 - Antal nollaktiva i mer än två år, HT2009-HT2011 5. Kursuppföljning 6. Internationalisering 7. Introduktion av nyantagna 8. Utvecklingssamtal/Individuella studieplaner 9. Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander 10. Institutionens/forskningsnämndens analys 11. Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) 12. Utvecklingsplan - Arbete på institutionsnivå - Arbete på forskningsnämndsnivå - Arbete på LTH-nivå 13. Övrigt

Årsrapport för FN3 2012 4(7) 2 Forskningsnämnden och dess uppdrag I Forskningsnämndens årsrapport listas här vilka forskarutbildningsämnen som faller under nämndens ansvar. I institutionens årsrapport listas här vilka forskarutbildningsämnen som faller under institutionens ansvar. Forskningsnämnd 3 består av följande 8 institutioner och 39 forskarutbildningsämnen: Arkitektur och byggd miljö: Arkitektur, Arkitekturhistoria, Miljöpsykologi, och Byggande och arkitektur Teknik och samhälle: Trafik och väg, Miljö- och energisystem, och Fastighetsvetenskap Byggvetenskaper: Byggande och arkitektur, Byggnadskonstruktion, Byggnadsmekanik, Teknisk akustik, Geoteknik, och Hållfasthetslära Maskinteknologi: Mekanik, Materialteknik, Maskinelement, och Industriell produktion Energivetenskaper: Förbränningsmotorer, Kraftverksteknik, Strömningsteknik, Värmeöverföring, och Värme- och kraftteknik med inriktning mot energihushållning Teknisk ekonomi och logistik: Produktionsekonomi, och Teknisk logistik Bygg och miljöteknologi: Brandteknik, Byggnadsfysik, Byggnadsmaterial, Installations- och klimatiseringslära, Konstruktionsteknik, Risk och säkerhet, och Teknisk vattenresurslära Designvetenskaper: Aerosolteknologi, Arbetsmiljöteknik, Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap, Maskinkonstruktion, Industridesign, Förpackningslogistik, Rehabiliteringsteknik, och Innovationsteknik Dessutom ingår Internationella miljöinstitutet (Forskarutbildningsämne: Industriell miljöekonomi) som organiseras under Universitetets särskilda verksamheter (USV) och inte är en institution vid LTH. Internationella miljöinstitutet är representerad i forskningsnämnd 3 först sedan våren 2012 och ingår av olika skäl inte i denna årsrapport. Forskningsnämndernas uppdrag omfattar: Forskarutbildning a) Utse betygsnämnd och opponent b) Bereda förslag till forskarutbildningsämnen (till FB) c) Föreslå studierektorer för forskarutbildningen d) Bevaka och följa upp kvalitetsarbetet inom forskarutbildning e) Ge förslag till gemensamt finansierade forskarutbildningskurser (till FB) f) Årsrapportering av forskarutbildningsresultat

Årsrapport för FN3 2012 5(7) Forskningsstrategi och prioriteringsberedning a) Ta fram underlag för ställningstaganden avseende LTH:s forskningsstrategi och prioriteringar över institutionsgränserna b) Ansvara för uppföljning och föreslå medelstilldelning för forskningsportaler c) Agera remissorgan för fakultetsinterna frågor (t. ex. fördelningsbeslut) och för strategiska frågor i relation till Lunds Universitet. d) Bereda strategi i relation till viktiga externa forskningsprojekt och strategiska områden, t.ex. EES, MAX IV, EIT KIC, etc. e) Stödja rekryterings-, meriterings- och utbildningsnämnder i arbetet med övergripande kompetensförsörjning och strategisk rekrytering. Synlighet och omvärldsbevakning a) Bidra till att göra LTH:s forskning synlig b) Systematiskt och proaktivt föra dialog med LTH:s forskningsfinansiärer c) Följa och bevaka utvecklingen nationellt och internationellt d) Förse FB och LTH:s ledning med aktuella omvärldsanalyser 2.1 Forskningsnämndens sammansättning Forskningsnämnd 3 (också kallad CAMD: Civil, Architecture, Mechanical and Design Engineering) har under sedan våren 2012 bestått av: Ordförande: Lars J. Nilsson, (Teknik och samhälle) Vice ordförande: Maria Johansson, (Arkitektur och byggd miljö) Studierektor: Per Tunestål (Energivetenskaper) Ledamöter: Lena Hiselius, (Teknik och samhälle) Matti Ristinmaa, (Byggvetenskaper) Jan-Eric Ståhl, (Maskinteknologi) Jens Klingmann, (Energivetenskaper) Jan Olhager, (Teknisk ekonomi och logisitk) Magnus Larson, (Bygg och miljöteknologi) Mats Bohgard, (Designvetenskaper) Thomas Lindhqvist, (iiiee, Internationella miljöinstitutet) Doktorandrepresentanter: Nils Johansson Christina Windmark Nämndsekreterare: Anna Trosslöv Handläggare: Minna Kokko, Lotta Malmborg

Årsrapport för FN3 2012 6(7) Den nybildade forskningsnämnden hade sitt första möte i april 2012. Forskningsnämnden sammanträder en gång per månad under terminstid. 3 Utvecklingsarbete under kalenderåret Institutionernas årsrapporter vittnar om pågående utvecklingsarbete avseende olika aspekter på forskarutbildningen. Nya ämnen har inrättats och befinner sig under utveckling (Pedagogisk utveckling inom teknikvetenskap) eller återinrättats (Geoteknik). Några institutioner redovisar initiativ till systematiskt utvecklingsarbete för högra kvalitet i forskarutbildningen (t ex Designvetenskaper och Maskinteknologi) och andra tar upp utveckling av forskarutbildningskurser (t ex Teknisk ekonomi och logistik) eller forskarskolor (t ex Arkitektur och byggd miljö). I någon av årsrapporterna rapporteras inget under rubriken Utvecklingsarbete men i andra delar av rapporterna framgår att det har pågått. I några fall pekar man på samarbeten kring forskarutbildningen inom Sverige. I nämnden diskuteras löpande olika forskarutbildningsfrågor såsom gemensamma kurser, studiehandbok, individuella studieplaner, regelverket, betygsnämnder och disputationer. Även en del frågor kring RQ14, som diskuterats, berör forskarutbildningen. Utöver detta har FN3 under 2011-2012 haft en diskussion om möjligheten att inrätta en konstnärlig doktorsexamen och examinationsrätt för denna. Frågan är om tillräckligt många på LTH är intresserade för att driva frågan vidare. FN3 har återkommande tryckt på behovet av studierektorer eller ansvariga för forskarutbildningen på institutionsnivå. 4 Nyckeltal per ämne, institution och forskningsnämnd Den av LTHs kansli framtagna statistiken innehåller nedanstående uppgifter sorterat per forskningsnämnd och forskarutbildningsämne. Datamaterialet är hämtat från LADOK och bygger på den underliggande rapporteringen som görs av institutionerna.

Årsrapport för FN3 2012 7(7) 4.1 Avlagda examina under 2011 Institution Doktor Licentiat Arkitektur och byggd miljö 2 2 Teknik och samhälle 2 - Byggvetenskaper 1 6 Maskinteknologi 2* Energivetenskaper 14 8 Teknisk ekonomi och logistik 2 - Bygg och miljöteknologi 6* Designvetenskaper?? Totalt 29? 16? Framgår ej av underlaget vilken examen som avses 4.2 Antagna under 2011 Institution Antal Arkitektur och byggd miljö 5 Teknik och samhälle 3 Byggvetenskaper 13 Maskinteknologi 2 Energivetenskaper 7 Teknisk ekonomi och logistik 1 Bygg och miljöteknologi 9 Designvetenskaper? Totalt 40? 4.3 Antal aktiva doktorander under VT2011 och HT2011 Institution VT2011 HT2011 Arkitektur och byggd miljö 23 22 Teknik och samhälle 23 21 Byggvetenskaper 30 35 Maskinteknologi 15 15 Energivetenskaper 49 45 Teknisk ekonomi och logistik 12 12 Bygg och miljöteknologi 59 55 Designvetenskaper?? Totalt 211? 205? 4.4 Redovisning av försörjning för aktiva doktorander Underlaget är ofullständigt för att ge kompletta siffror. I det underlag som finns så dominerar doktorandtjänster och industridoktorander klart. Det

Årsrapport för FN3 2012 8(7) finns också i varierande omfattning stipendiater (25 stycken baserat på de fem institutioner som rapporterat uppgiften). 4.5 Uppnådd andel (procent) i relation till summa aktivitetsprocent (antagna till endast licentiat exkluderas). Nominell studietakt (procent) är beräknad som uppnådd andel dividerad med summa aktivitetsprocent multiplicerad med 800. FN3 har inte haft tid och underlag för att dokumentera detta. Om detta anses vara en viktig uppgift i framtida årsrapporter krävs tydliga riktlinjer för hur det skall redovisas. Att ta fram siffrorna är krävande. 4.6 Antal aktiva doktorander per huvudhandledare HT2011 Antalet doktorander per huvudhandledare är ofta i intervallet 1-5. Endast Energivetenskaper, där ett två av handledarna har 8 respektive 9 doktorander, avviker från detta. 4.7 Summa kurs- och tillgodoräknade poäng i avlagda examina 2011 Denna uppgift har rapporterats på många olika sätt i institutionernas årsrapporter och vi har inte haft tid att följa upp frågan. En fråga är vad uppgiften skall användas till. 4.8 Antal LTH-gemensamma kurser i avlagda examina 2011 Sju institutioner rapporterar sammanlagt 106 LTH gemensamma kurser vilket kan innebära cirka 3 kurser per examinerad doktor/lic.

Årsrapport för FN3 2012 9(7) 4.9 Antal nollaktiva doktorander i mer än två år, HT2009-HT2011 Sammanlagt uppges det finnas 27 nollaktiva doktorander 5 Kursuppföljning Här redovisar institutionen utbudet av kurser per forskarutbildningsämne under 2011. Av redovisningen ska kursernas omfattning i högskolepoäng och antal doktorander som läst kursen framgå. 5.1 Rena forskarutbildningskurser Institution Antal Arkitektur och byggd miljö 4 Teknik och samhälle 6 Byggvetenskaper 7 Maskinteknologi? Energivetenskaper 1 Teknisk ekonomi och logistik 3 Bygg och miljöteknologi 8 Designvetenskaper 14 Totalt 43 5.2 Kurser som läses gemensamt med utbildning på grund- och avancerad nivå Några institutioner har lämnat denna uppgift: Bygg o miljö 8 st; Energivetenskaper 6 st; Byggvetenskaper 11 st, Teknik och samhälle 2 st; Arkitektur och byggd miljö 2 st. 5.3 Läskurser för enstaka studenter Underlaget är bristfälligt men totalt uppges 20 läskurser för enstaka studenter. På grund av det ofullständiga underlaget kan vi inte rapportera hur många doktorander eller hp som examinerats på dessa kurser.

Årsrapport för FN3 2012 10(7) 5.4 Institutionens/forskningsnämndens analys av utbudet samt en beskrivning av hur kursutvärderingar sker. Utbud och utvärdering kommenteras bara sparsamt i institutionernas rapporter. I något fall anses utbudet otillräckligt men situationen torde förbättras genom LTH:s arbete med kursdatabas och finansiering av kurser. I något fall uppges utbudet vara tillfredsställande. Kursutvärdering förefaller ske i varierande omfattning och mer eller mindre formellt eller systematiskt för rena forskarutbildningskurser. Troligtvis är det så att de lite större kurserna, och de som ingår i nationella forskarskolor undergår mer utvärdering. Läskurser för enstaka studenter utvärderas sannolikt inte. 6 Internationalisering I allmänhet är det få doktorander som har varit på utlandsvistelser längre än två veckor under 2011. Det stora undantaget är institutionen för Bygg och Miljö som har haft 8 sådana utlandsvistelser under 2011. De flesta institutioner har däremot haft besökande utländska doktorander i större utsträckning. Även här utmärker sig Bygg och Miljö positivt. En del institutioner betecknar 2011 som ett mellanår och menar att man normalt sett har fler utlandsvistelser. Många institutioner påtalar också att doktoranderna i stor utsträckning åker på internationella vetenskapliga konferenser men att dessa vistelser normalt sett är kortare än två veckor. Det finns anledning att följa upp denna punkt i kommande årsrapporter för att se om 2011 är representativt och åtgärder behöver vidtas för att öka internationaliseringen. 7 Introduktion av nyantagna De flesta institutioner/forskarutbildningsämnen har rutiner för introduktion av nyantagna. Något ämne uppger att de antar nya doktorander så sällan att det inte är relevant med rutiner. Allmänt förefaller det att stora

Årsrapport för FN3 2012 11(7) institutioner/ämnen har mer detaljerade rutiner för introduktion vilket är ändamålsenligt. Ganska många nämner att nyantagna uppmuntras att delta i universitetets/fakultetens gemensamma introduktion av nyanställda medan endast en institution nämner introduktionskursen för doktorander. Det kan alltså finnas anledning att se över informationsflödet när det gäller denna kurs. 8 Utvecklingssamtal/individuella studieplaner Individuella studieplaner uppdateras i samråd mellan handledare och doktorand på alla institutioner och alla FU-ämnen. Vissa institutioner uppger ett behov av att strama upp rutinerna för detta både när det gäller frekvens och användande av de individuella studieplanerna. De flesta institutioner uppger även att utvecklingssamtal hålls årligen med doktoranderna medan någon institution inte nämner detta alls. Detta kan betyda att man håller utvecklingssamtal i samband med uppdaterande av studieplan men det kan också innebära att utvecklingssamtal inte hålls. 9 Lärandemiljöer, resurser och stöd till doktorander Alla institutioner erbjuder adekvata arbetsplatser till samtliga doktorander i fråga om utrymme såväl som utrustning. Såväl studievägledning som karriärservice tillhandahålls vanligen av institutionen. När det gäller karriärservice nämns ofta handledarnas välutvecklade nätverk som en viktig tillgång för doktorandernas karriärutveckling. Det är dock inte alla institutioner/ämnen som tar upp karriärutvecklingsfrågan i sina årsrapporter så i vissa fall kan det finnas anledning att undersöka närmre hur det ligger till med detta. Ett möjligt forum för att diskutera frågan är forskningsnämnden där samtliga institutioner är representerade. 10 Institutionens/forskningsnämndens analys

Årsrapport för FN3 2012 12(7) Flera institutioner ser ett behov av att öka sitt utbud av rena FU-kurser och planerar även att göra så. Det finns alltså ingen anledning till direkta åtgärder med anledning av detta utan det är snarare aktuellt att följa upp kursutbudet framöver för att säkerställa att utbudet verkligen ökar där det behövs. Det nya ersättningssystemet för FU-kurser kommer med all säkerhet att bidra till en ytterligare ökning av FU-kursutbudet också vilket är positivt. Doktorandernas internationalisering är generellt sett låg. I anvisningarna för årsrapporten har man valt att endast räkna utlandsvistelser som utgör minst två veckor vilket gör att konferensresor och deltagande i sommarskolor och liknande inte räknas. Om så inte var fallet tror vi att en annan bild hade framträtt. Man får alltså fråga sig hur viktigt man tycker att det är men längre sammanhållna vistelser utomlands och om man finner att dessa är av stor vikt så måste åtgärder vidtas för att underlätta dessa. Många institutioner har inte redovisat fullständiga nyckeltal vilket gör det svårt att göra en heltäckande analys av dessa. Det man kan konstatera är att doktoranderna i allmänhet håller nominell studietakt med något avvikande FU-ämne där studietakten är mycket under den nominella. Antalet doktorander per handledare är också rimligt i medeltal även om det förekommer stora individuella variationer. 11 Forskningsnämndens analys av doktorandenkät (Januari 2011) Här redovisas forskningsnämndens analys utifrån genomförd doktorandenkät från januari 2011. Saknas. 12 Utvecklingsplan I utvecklingsplanen bör särskild tonvikt läggas vid aktiviteter och åtgärder som planeras inför det kommande (i praktiken det redan påbörjade) kalenderåret. Eventuella aktiviteter/åtgärder som planeras på längre sikt bör förses med en ungefärlig tidsram. 12.1 Arbete på institutionsnivå Många institutioner planerar utveckling av nya FU-kurser under 2012 vilket är positivt eftersom, generellt sett, antalet rena FU-kurser

Årsrapport för FN3 2012 13(7) är begränsat. Vissa institutioner nämner också ökad samordning/integrering med nationella forskarskolor inom det egna ämnet. Några institutioner redovisar ingenting under rubriken utvecklingsplan, men vanligtvis finns då planer på utveckling invävda i resten av rapporten i stället. 12.2 Arbete på forskningsnämndsnivå Detta kommer att diskuteras på FN3-sammanträde den 23/11. Viktiga frågor framöver blir kursplaner och kursdatabas, men även mer aktiviteter för att stödja forskarutbildningsansvariga på institutionsnivån. Detta bör leda till bättre rutiner för introduktion, studieplanssamtal, karriärplanering och liknande moment i utbildningen. 12.3 Arbete på LTH-nivå Här redovisas sådana åtgärder som inte kan hanteras på institutions- eller forskningsnämndsnivå utan som istället lyfts till LTH-nivå. 13 Övrigt Under denna rubrik kan forskningsnämnden dokumentera övriga uppgifter av vikt för LTHs forskarutbildning.

Bilaga 4 1(4) Kommentarer till sammanställning av årsrapporter för forskarutbildningen 2011 Nedan har jag listat sådant som Doktorandsektionens studieråd tycker ska vara med i en sammanställning av årsrapporterna. Allt som bör vara med är inte med, t.ex. ska ju sammanställningen också innehålla relevanta nyckeltal Inledningsvis vill jag motivera varför det som tagits med här bör vara med i sammanställningen av årsrapporterna. Syfte Under hela arbetet med årsrapporterna har man ställt frågan vad syftet med rapporterna är, utan att ha fått något ordentligt svar på detta. Eftersom man har ifrågasatt syftet har en del institutioner och nämnder prioriterat ner arbetet med årsrapporterna. Därför ser vi det som mycket viktigt att lyfta fram syftet i sammanställningen och att sprida sammanställningen till institutionerna med uppmaningen att diskutera kvalitetsarbetet på institutionen. Uppföljning mot den strategiska planen För styrelsen är uppföljning mot den strategiska planen särskilt viktig och därför är det nog en god idé att ha ett särskilt stycke om detta. Man kan notera att kopplingen till den strategiska planen inte är så stark som den borde, men detta har kanske att göra med att den strategiska planen var ganska ny när arbetet med årsrapporterna började. Nedanstående är ett försök att koppla årsrapporterna till den strategiska planen. Goda exempel Sammanställningen är ett bra tillfälle att sprida de goda exempel som varit med i årsrapporterna. Förslag till prioriterade frågor 2013 När årsrapporterna för grundutbildningen har diskuterats i styrelsen har det varit viktigt att titta på vilka frågor man vill prioritera framöver. Styrelsen har velat ha en lista med 3-5 prioriterade frågor för nästa år, därför har jag valt ut fyra områden som vi behöver arbeta med. Inför nästa års arbete med årsrapporterna Eftersom detta var första gången man gjort årsrapporter för forskarutbildningen har vi mycket att lära inför kommande arbete. Här har vi listat våra primära synpunker.

Bilaga 4 2(4) Syfte Vi kan se följande syften med årsrapporterna: Uppföljning gentemot den strategiska planen. Göra forskarutbildningen och arbetet kring den synligt och greppbart. Uppmuntra till kvalitetsarbete på institutionerna. Sprida goda exempel. Undersöka vilka behov som finns som bör tillgodoses centralt. Uppföljning mot den strategiska planen I den strategiska planen är en del av LTH:s strategi för att nå målen för forskarutbildningen: Ha ett systematiskt kvalitetsarbete avseende både utbildningsprocess och resultat. Årsrapporten är viktig en del i fakultetens del av detta kvalitetsarbete. En del i kvalitetsarbetet är att se hur väl målen för forskarutbildningen uppnås. I årsrapporten för 2011 har följande mål från den strategiska planen undersökts: Våra doktorer har internationell erfarenhet och ett internationellt kontaktnät. Våra doktorer har en bred kompetens som lägger en grund för innovation och entreprenörskap. Vi uppnår en hög examinationsgrad och produktivitet. LTH:s forskarutbildning är starkt decentraliserad, institutionerna har stor en frihet över hur den utformas. Därför måste det till stor del vara institutionernas ansvar att följa den strategi för att nå forskarutbildningens mål som tas upp i den strategiska planen. Följande strategier från den strategiska planen undersöks i årsrapporten: Bedriva forskarutbildningen i välfinansierade, internationellt erkända forskargrupper med tillgång till bra infrastruktur. Göra vår forskarutbildning synlig och attraktiv för LTH:s studenter liksom för nationella och internationella sökande. Integrera doktoranderna i arbetsgemenskapen på institutionerna. Engagera doktoranderna i internationella och nationella nätverk, utbyten och projekt. Ha ett systematiskt kvalitetsarbete avseende både utbildningsprocess och resultat. Delar av utbildningsprocessen (och dess förutsättningar) som undersöks är: Tillgång till (doktorand-) kurser. Tillgång till handledare. Internationella utbyten. Försörjning. Utbildningens resultat undersöks genom: Produktivitet. Tid till examen. Gemensamma breddningskurser i examina.

Bilaga 4 3(4) Tillgodoräknade poäng i examen. Goda exempel Kan man göra dessa ännu synligare genom att samla dem på en hemsida tillsammans med extra material och hänvisningar? På Kemiska institutionen arbetar med att ta fram ett program för kvalitetssäkring av forskarutbildningen. På immunteknologi har man ett aktivt arbete kring pedagogik och pedagogiska utmaningar i sammanhang med forskarutbildningskurser. På Fysiska institutionen har en forskarutbildningsgrupp tagit fram en plan för hur forskarutbildningen ska utvecklas framöver. På Matematikcentrum har man beslutat att inrätta en grupp som ska arbeta med forskarutbildningsfrågor. På Kemiteknik har man effektiviserat modellen för hantering av de individuella studieplanerna. Institutionen för Bygg och Miljö har en stor andel doktorander med en utlandsvistelse längre än 2 veckor under 2011. Samarbete kring forskarutbildningen i Sverige (FN3). I forskningsnämndernas rapporter kan man läsa om goda exempel för introduktion av nyantagna. Förslag till prioriterade frågor 2013 Kursutbud På flera ställen i forskningsnämndernas årsrapporter kommer det fram att det verkar finnas brister i kursutbudet (analys av doktorandenkäten, hög andel tillgodoräknade poäng, FN1:s sammanställning av poäng, FN2:s listning av kurser). Detta är en fråga som vi bör titta närmare på framöver och ta fram mera data kring. Exempelvis bör tillgodoräknade poäng i examen sammanställas över flera år eftersom så få examina per forskarutbildningsämne tas ut varje år. Dessutom bör man dela upp de tillgodoräknade poängen i poäng som tillgodoräknats före antagning och poäng som tillgodoräknats efter. I och med att kursdatabasen nu har lanserats och att institutionerna kommer att få ersättning för forskarutbildningskurser finns en förhoppning om att få en bättre överblick över kursutbudet och att fler forskarutbildningskurser ska skapas. Att detta verkligen händer måste bevakas och vi måste fortsatt hålla utkik efter forskarutbildningsämnen där det kan finnas ont om forskarutbildningskurser. Behöver ytterligare insatser göras för att kursutbudet ska öka? Stödet till kursprogrammet "Life Science" ska fortsätta då detta är viktigt för kursutbudet för doktorander inom FN2 (kan detta integreras i befintlig modell?). Synlighet Framför allt inom FN1, men även inom FN2 och FN3 verkar det finnas en allt för stor andel internrekrytering, vilket kan ses genom att att mycket liten andel av de antagna har examen från ett annat högskola/universitet inom Sverige. Detta bör man arbeta för att ändra, bland annat att som anges i den strategiska planen:

Bilaga 4 4(4) göra vår forskarutbildning synlig och attraktiv för LTH:s studenter liksom för nationella och internationella sökande. OBS! Detta kräver resurser! Öka internationella utbyten Andelen doktorander som är på utbyten minst två veckor är alltför låg. Att försöka öka intresset för utbyten skulle kunna göras i samband med arbetet att öka forskarutbildningens synlighet, då man särskilt bör lyfta fram utbyten. Minska risk för missförhållanden Det är relativt ovanligt att en handledare har mer än 6 doktorander, men det förekommer över hela LTH. För att minska risken för att doktorander inte får tillräckligt med handledning bör följande göras: Inför ett särskilt ansökningsförfarande för huvudhandledare med 6 eller fler doktorander som vill anta en ny doktorand. Om huvudhandledaren inte har full aktivitetsgrad bör gränsen för när ansökan måste göras vara 6*aktivitetsgraden (avrundat nedåt). Inför föreskrift om att en doktorand har rätt till minst 4 timmars handledarsamtal per månad. I forskarutbildningsämnen där det finns minst tre nollaktiva doktorander bör en utredning om varför doktoranderna är nollaktiva göras innan fler doktorander antas till forskarutbildningsämnet. Utveckla rutiner för att ge stöd till doktorander och avdelningar när det går snett i fråga om handledning och finansiering (FN1:s analys av doktorandenkät). Institutioner som inte beskrivit sina rutiner för utvecklingssamtal ska begäras återkomma med en beskrivning av hur detta sker, för att säkerställa att utvecklingssamtal verkligen hålls. (FN3) Inför nästa års arbete med årsrapporterna Vi vill att doktorander engageras i alla delar av sammanställningen av årsrapporterna: på institutionsnivå, nämndnivå och fakultetsnivå. Ta med ett avsnitt om forskarskolor, eftersom de har betydelse för kursutbudet. Om flera doktorander tar kurser vid forskarskolor som de ingår i bör även dessa listas. Inkludera institutionstjänstgöringen i rapporten. Frågor som bör besvaras är: I hur stor utsträckning gör doktoranderna institutionstjänstgöring? Hur ser man till att institutionstjänstgöringen fördelas rättvist? Data bör sammanställas på central nivå innan institutionerna får i uppdrag att skriva sin rapport så att de istället för att kopiera data från ett Excel-ark till rapporten får i uppdrag att analysera institutionens resultat i jämförelse med andra. Kerstin Johnsson för Doktorandsektionens studieråd 2012-12-02