Framtid Gällivare Malmberget Koskullskulle Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 Del 4 Planeringsförutsättningar Malmberget Koskullskulle Gällivare UTSTÄLLNINGSHANDLING 3 MARS 2008 1 (76)
2 (76)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 6 INLEDNING 7 LÄSHÄNVISNING 8 PLANOMRÅDET 9 AVGRÄNSNING AV PLANOMRÅDET 9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 10 BAKGRUND 11 SWOT- ANALYS (STYRKOR, SVAGHETER, MÖJLIGHETER OCH HOT) 11 STYRKOR 12 SVAGHETER 12 MÖJLIGHETER 12 HOT 13 TIDIGARE PLANERING 15 ÖVERSIKTLIGA PLANER 15 DETALJPLANER 17 ÖVERGRIPANDE MÅL 18 NATIONELLA MÅL 18 AGENDA 21 18 MILJÖKVALITETSMÅL 18 REGIONALA MÅL 18 KOMMUNALA MÅL 19 GRUNDLÄGGANDE BESLUT 19 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) 19 MILJÖBALKEN (MB) 19 MILJÖKVALITETSNORMER 20 RIKSINTRESSEN 20 NATURA 2000 21 NATURRESERVAT 21 VATENDIREKTIVET 21 STRANDSKYDD 21 SKYDD FÖR LANDSKAPSBILDEN 22 3 (76)
BYGGFÖRBUD ENLIGT STRANDLAGEN 23 MINERALLAGEN 23 BIOTOPSKYDD 23 KULTURMINNESLAGEN 23 PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 24 NATUR 24 NATURMILJÖ 24 MARKFÖRHÅLLANDEN 24 KLIMAT OCH SOLVÄRDEN 24 RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRD 25 NATURA 2000, TORNE- OCH KALIX ÄLVSYSTEM SAMT DUNDRET. 25 DUNDRETS NATURRESERVAT 25 NATURVÄRDEN ENLIGT SKOGSVÅRDSSTYRELSEN 27 RENNÄRINGEN 29 RENBETESMARKER/SAMEBYAR 29 RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRINGEN 30 NATURRESURSER 32 MALMER OCH MINERALER 32 RIKSINTRESSE MINERALUTVINNING 33 GRUS, BERG OCH TÄKTER 35 VINDKRAFT 36 VATTENOMRÅDEN 37 SJÖAR OCH VATTENDRAG 37 VÅTMARKER 38 REKREATION, TURISM, FRILUFTSLIV OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR 39 RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET 39 TURISM 39 DUNDRETS SKID- KONFERENS- OCH ÄVENTYRSANLÄGGNING 41 ÖVRIGA FRITIDSANLÄGGNINGAR 41 PARKER, LEK- OCH GRÖNOMRÅDEN 41 KULTUR 42 RIKSINTRESSEN 42 OMRÅDEN MED KULTURMILJÖVÄRDEN 43 FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN 47 FORNLÄMNINGAR 48 BEBYGGELSESTRUKTUR 50 BEBYGGELSEOMRÅDEN/OMRÅDESTYPER 50 ORTSANALYS GÄLLIVARE 51 BEFOLKNING 52 ÖVERGRIPANDE OM BEFOLKNING OCH BOENDESTRUKTUR 52 NUVARANDE BEFOLKNING OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING 52 BOSTÄDER 53 MELLANOMRÅDET 53 RIVNINGAR OCH FLYTTNINGAR 54 FRITIDSBEBYGGELSE 54 VERKSAMHETER 54 ALLMÄNT OM ARBETSTILLFÄLLEN 54 GRUVINDUSTRIN 55 TILLVERKNINGSINDUSTRI 55 4 (76)
OFFENTLIG SERVICE 56 BARNOMSORG 57 GRUND- OCH GYMNASIESKOLOR 57 HÖGRE UTBILDNING 57 ÄLDREOMSORG 58 HANDIKAPPOMSORG 58 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 58 HANDEL 60 GÄLLIVARE CENTRUM 60 MALMHEDEN 60 ERIKSSON CENTER 60 MALMBERGET 61 KOSKULLSKULLE 61 KOMMUNIKATIONER 62 RIKSINTRESSEN 62 JÄRNVÄGSTRAFIK 63 BUSSTRAFIK 63 FLYGTRAFIK 63 BILTRAFIK 65 PARKERING 65 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 66 SKOTERLEDER 66 TEKNISKFÖRSÖRJNING 68 GRUNDVATTEN 69 VATTEN OCH AVLOPPSNÄT 69 DAGVATTEN 70 ELNÄT 70 FJÄRRVÄRME 70 AVFALLSHANTERING 70 SNÖRÖJNING 71 BILAGA: HISTORIK 72 5 (76)
FÖRORD Till Läsaren Du har just nu framför dig en del av det material som ingår i Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle, fördjupad översiktsplan 2008-2025. Egentligen är kunskapen och förmågan att kunna förutse utveckling under ett sådant långt tidsperspektiv som ca 20 år begränsat. Ändock finns det ett stort värde att med det kunskapsunderlag och planeringstänkandet som finns, göra ställningstaganden om hur vi vill ha det i framtiden. Hur vi på bästa sätt förvaltar vår kommun. Översiktsplanen är en bra hjälp. Denna skrift är en utställningshandling och är ett förslag på en idé över hur framtiden kan utvecklas i kommunen. En inte helt lätt uppgift då översiktsplanen i stora delar är beroende av exempelvis gruvdriftens utveckling. En utveckling som ingen säkert kan förutspå, men oerhört väsentlig i planeringsarbetet. Viktigt är därför att skapa alternativ, handlingsfrihet, kunskap och dialog om framtiden. Förhoppningen är att så många som möjligt tar del av förslaget och lämnar synpunkter, såväl positiva som negativa. Utgångspunkten i arbetet är bl.a att det skall skapas idéer, diskussion, inspiration, möjligheter och framtidstro. Dessutom att finna en färdväg för politiker, tjänstemän, kommuninnevånare, näringsliv, organisationer m.fl. att komma fram till ett gemensamt mål, en positiv utveckling i kommunen på kort och lång sikt. Översiktsplanen är en viktig del i detta sammanhang. En central del i arbetet är att försöka redovisa översiktsplanematerialet på sådant sätt att läsare som vanligtvis inte är i kontakt med planeringsvardagen ändå skall känna att det är lätt och betydelsefullt att ta del av materialet. Samt att man vill vara delaktig i planeringsprocessen och göra sig hörd! Traditionellt sett så kan en översiktsplan uppfattas som tung och svår att ta till sig. Detta vill vi försöka ändra på. En utmaning som inspirerar, liksom utmaningen att finna rätt färdväg för översiktsplanens innehåll och upplägg. Tonvikten läggs på kärnfrågor och utesluta alltför djuplodande statistik och detaljredovisningar. Vi tar tacksamt emot synpunkter liksom nya uppslag och idéer. Då vet vi att vi är på rätt väg. För det är precis vad vi vill vara, på rätt väg i dialog och samverkan om kommunens framtid! Översiktsplanearbetet är nu inne i utställningsskedet som formellt pågår mellan den 3 mars 29 april 2008. Planen kommer att finnas tillgänglig att studera på bl a kommunhuset i Gällivare under denna tidsperiod. Utställningen är en avstämning med berörda och vi tar tacksamt emot synpunkter fortlöpande under det fortsatta planeringsarbetet. Tidsperioden 3 mars 29 april är viktig då allmänhetens och övrigas synpunkter är av stor vikt för att uppnå det gemensamma målet, en positiv utveckling i kommunen, tillsammans med dess innevånare och verksamhetsutövare. Väl mött i planeringsarbetet! Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. o projekt Kommunchef Miljö- och byggchef samordnare. 6 (76)
INLEDNING Beslut om att låta upprätta en fördjupad översiktsplan har tagits av Gällivare kommun. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Kommunen kan även göra fördjupade översiktsplaner för mindre områden inom kommunen som i detta fall. I det framtagna dokumentet Start PM, För revidering av fördjupad översiktsplan över Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, daterat 2006-02-27 går följande att läsa: För tätorten Gällivare-Malmberget-Koskullskulle antog kommunfullmäktige 2003-10- 17 196 en fördjupad översiktsplan. Dess aktualitet är idag ifrågasatt med hänsyn till gruvnäringens förändrade och utvidgade gruvbrytning. Den direkta och fysiska påverkan sker främst i Malmberget men effekter och påverkan på resten av tätorten är påtaglig bl.a. vad gäller bebyggelse- och näringslivsutveckling, utbildning, teknisk försörjning, infrastruktur, kultur, vård och omsorg m.m. Framtiden för tätorten med hänsyn till gruvnäringens utvidgning är dock långsiktigt oviss. Planeringsförutsättningarna är till största delen beroende av gruvnäringens verksamhet och förändringar. Planeringshorisonten för gruvnäringen ligger idag på ca 10 år och är relativt kort. En rad undersökningstillstånd finns och nya har sökts. Huruvida dessa undersökningar faller och blir framtida gruvbrytning är oklart. Vi konstaterar att osäkerheten är stor men påverkan på tätorten är påtaglig varför gällande fördjupad översiktsplan inte fungerar som ett aktuellt planeringsunderlag och därmed behöver revideras. Ovan har föranlett att kommunen under 2006 har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för centrala delarna av kommunen. En projektgrupp tillsattes som påbörjade arbetet med översiktsplanen. Mars 2007 förändrades organisationen och en ny grupp av konsulter från WSP Samhällsbyggnad anlitades. Arbetsmaterial från den tidigare konsultgruppen har inarbetats i tillämpliga delar. Den politiska styrningen av arbetet har skett genom den så kallade Översiktsplanegruppen. Gruppen har bestått av politiker från olika nämnder och styrelser. Dessutom har i gruppens arbete även deltagit kommunala tjänstemän samt en konsultgrupp från WSP samhällsbyggnad. Kontaktpersoner utöver den politiska organisationen är bl.a: Lennart Johansson Kommunchef 0970-181 12 Kjell Sundvall Miljö- och byggchef 0970-182 60 Ulla-Britt Larsson Marksekreterare 0970-182 37 Bengt Gustavsson Planarkitekt, projektsamordnare, uppdragsansv. WSP 011-13 95 48 Ann-Mari Talling Landskapsarkitekt, bitr. projektsamordnare WSP 011-13 95 49 Frida Sjöblom Planeringsarkitekt, FÖP, MKB WSP 011-23 55 80 Johannes Nilsson Planeringsarkitekt, FÖP WSP 011-13 95 45 Johan Grander Landskapsarkitekt, MKB WSP 011-13 95 56 Birgitta Johansson Planingenjör WSP 011-13 95 59 Helene Snöberg GIS WSP 011-13 95 51 7 (76)
LÄSHÄNVISNING Handlingarna för översiktsplanen har delats upp i fem separata delar. Dessa är: DEL 1: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP 2008-2025 DEL 2: Framtid Gällivare-Malmberget-Koskullskulle. Plankarta DEL 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) DEL 4: Planeringsförutsättningar (PF) DEL 5: Folder /Sammanfattning DEL 6: Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning DEL 4 Planeringsförutsättningar (PF) Materialet i denna handling, DEL 4, bekriver befintliga förutsättningar för området Gällivare- Malmberget-Koskullskulle. Syftet med handlingen är att utgöra underlag till förslaget till den fördjupade översiktsplanen. Del 4 skall främst läsas i kombination med del 1, planförslaget och del 2, plankartan. Övriga delar i handlingarna Del 1 Planförslag Del 2 Karta över den framtida utvecklingen och användandet av mark och vattenområden. Del 3 Beskriver hälso- och miljömässiga konsekvenserna benämnd miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Del 5 Folder/sammanfattning Del 6 Samrådsredogörelse inklusive Särskild sammanställning 8 (76)
PLANOMRÅDET AVGRÄNSNING AV PLANOMRÅDET Den geografiska avgränsningen följer i sak den nu gällande fördjupade översiktsplanen (antagen 2003) kompletterat med hela Vassaraträsk, hela Dundret och området ner mot södra delarna av Harrträsk, området mellan järnvägen och Harrträsk, området kring Nunisvaara utmed E10, området kring Vassaraberget utmed Nattavaaravägen samt utvidgning av Vuskonjärviområdet. Planområdet omfattas enligt nedanstående kartbild. Planområdets omfattning inom streckad linje 9 (76)
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Större markägare inom planområdet 10 (76)
BAKGRUND Gällivare, Malmberget och Koskullskulle bildar tillsammans kommunens tätortsområde. Inom tätortsområdet bor ca 16 000 av kommunens totala befolkning på ca 19 000 invånare. Kommunen har under de senaste decennierna genomgått en genomgripande strukturomvandling. Befolkningsminskningen fram till 2003 har lett till rivningar av bostadsbebyggelse. Den kommunala servicen har också drabbats av att befolkningsunderlaget minskat i samband med neddragning av gruvdriften. Gällivare/Malmberget/Koskullskulle har till huvuddel vuxit fram baserat på malmfyndigheterna. Gällivare etablerades som ett sockencentrum och handelsplats på 1700-talet. Det geografiska läget i Gällivare med tillgång på mark och förbättrade kommunikationer tillsammans med ortens historik som gammal handelsplats medverkade till en utveckling av området. När järnvägen drogs fram 1888 till Malmberget kunde gruvbrytning ske i stor skala och ett nytt samhälle växte upp. Eftersom transportsystemet omkring år 1900 inte möjliggjorde långa resor till/från arbetet, kom Malmberget, som det skulle visa sig, att olyckligtvis bli byggd ovanpå flera av de viktigaste malmkropparna. Gradvis ökade Gällivare sin befolkning och staden utvidgades åt öster och söder, medan Malmbergets befolkningsmängd gick tillbaka genom att en stor del av Malmbergets centrala delar revs för att ge möjlighet för fortsatt gruvdrift. 1960-2000 var en dramatisk period. Under 1960-talet revs byggnader i Malmberget, främst inom gruvbolaget LKAB:s eget bostadsbestånd. Under 1970-talet utvidgas Gropen och delade alltmer av Malmberget. Som kompensation planerades ett nytt bostadsområde, Mellanområdet söder om Malmberget samtidigt som Gällivare förtätades. Arbetsmarknaden förändrades kraftigt under denna tidsperiod, främst genom att antalet anställda i gruvdriften halverades. Världsmarknadens kraftigt ökade efterfrågan på metall de senaste åren har bidragit till kraftigt utökad brytning av järnmalm i området. Detta har fortsatt påverka Malmberget. Gropens förväntade utbredning klyver därmed Malmberget ytterligare i en västlig och en östlig del med allt vad det innebär för samhällets framtid. Se bilaga för mer utförlig redovisning av områdets historik. SWOT- analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) Hur ser den översiktliga bilden ut över ortens starka och svaga sidor? För att finna dessa sidor kan man använda sig av en så kallad SWOT-analys. Analysverktyget ska användas både för att identifiera nuvarande förhållanden och potentiella utvecklingsmöjligheter. SWOT står för styrkor (Strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threaths). En enkel SWOT-analys har resulterat i följande bedömning av orten: 11 (76)
Styrkor Ekonomiska: Stora naturtillgångar Stora internationella företag och försörjningsbas Expansiv exportindustri inom solenergi och medicinteknik Spetskompetens industri och produktion Stora natur- och vildmarksområden Det nordliga läget och klimatet (medför fördelar för längre vinterturism) Närhet och tillgång till flygplats Sociala och kulturella: Den lilla stadens fördelar med närhet, livskvalitet och socialt nätverk Goda tillgångar till rekreation, friluftsliv och idrott vilket främjar god hälsa Värdefulla och speciella kulturmiljöer med speciell bebyggelse och arkitektur Ekologiska: Klimat, läge och snö Stor och ovanlig biologisk mångfald Tillgång till stora och orörda naturområden Bra lokalklimat, ren luft, rent vatten och goda ljudnivåer God tillgänglighet från centrala bostadsområden till naturområden Svagheter Ekonomiska: Ensidig dominans av råvaruindustrin Ensidig dominans av arbetstillfällen Stor andel offentligt anställda Långa transporter, avstånd för utväxling av varor och tjänster Bristande kommunikationer, stor utpendling, svag inpendling Det nordliga läget och klimatet Utflyttning och befolkningsminskning Ogynnsam befolkningsstruktur Sociala och kulturella: Ensidig dominans av arbetstillfällen Utflyttning, brist på kvinnor och ungdomar Malmbrytningens utbredning och konjunkturkänslighet skapar oro och osäkerhet inför framtiden Långt avstånd till kulturutbyte och socialt utbyte med övriga delar av landet och världen Långt avstånd till och brist på högre utbildning Ekologiska: Konflikt mellan olika intressen, ex rennäring, skoterleder, störande industri och bostäder. Gruvindustrins påverkan på värdefulla naturmiljöer Påverkan från gruvindustrin genom lukt, dam och vibrationer Det nordliga läget skapar ett kärvt klimat Möjligheter Ekonomiska: Nuvarande konjunkturuppgång Fortsatt ökning av industriellt produktionsvärde 12 (76)
Utveckling och utökning av gruvindustrin genom nya fyndigheter Expansiv exportindustri inom solenergi och medicinteknik Tillgång till arbetskraft Utveckla vinterturismen med hänsyn till en längre och mer snösäker vintersäsong än andra nordliga anläggningar Ökad sommarturism Öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån Sociala och kulturella: Senaste åren har befolkningsminskningen reducerats Utveckla vinterturismen med hänsyn till en längre och mer snösäker vintersäsong än andra nordliga anläggningar Ökad sommarturism Öka utbildningsutbudet och utbildningsnivån Unik chans att bygga upp ny attraktiv stadsstruktur, stadsdelar och boendemiljöer (Malmbergets flytt/avveckling) Unik chans att skapa alternativa boendeformer som attraherar olika grupper, så väl lokalt, nationellt som internationell Ökat samarbete nationellt och internationellt Ekologiska: Dra nytta av befintliga naturtillgångar Stora och orörda naturområden Lättillgängliga och attraktiva fritids- och naturupplevelser Klimatet möjliggör för en lång vintersäsong vilken kan utnyttjas av olika verksamheter Klimat, läge och snö Stor och ovanlig biologisk mångfald Tillgång till bra lokalklimat, ren luft, rent vatten och goda ljudnivåer God tillgänglighet från centrala bostadsområden till naturområden Hot Ekonomiska: Världsmarknadens svängningar och prisläget på malm sjunker Malmfyndigheterna tar slut eller är inte längre lönsamma att bryta Bristande förädling av råvaror Förändringar i det övergripande trafiknätet i Norrland Utslag av nischade företag leder till nedläggning och arbetslöshet Otillräcklig infrastruktur, underlag och kostnader leder till omlokalisering av företag på annan ort Turismen minskar Utflyttning fortsätter, kommunen avbefolkas Eftersökt kompetens kan inte lockas till kommunen Sociala och kulturella: Delar eller hela Malmberget måste flyttas eller rivas. Gruvindustrins påverkan på samhällsstruktur, tillgång till service och kommunikationer (i Malmberget) Segregation och social nedgång i isolerade områden Splittrad oattraktiv stad och boendemiljöer med minskad servicetillgång Gruvans miljöpåverkan på intilliggande bostäder genom vibrationer, damning och buller Gruvindustrins utbredning i rika kulturmiljöer 13 (76)
Konjunkturnedgång, utflyttning eller segregation, utarmning av kulturellt bostadsbestånd och miljöer Arbetskraftsbrist och brist på högre kompetens Ekologiska: Malmbrytningens påverkan på värdefulla naturmiljöer Risker för omgivningen kring Nitro Nobel Klimatförändringar påverkar flora och fauna Golfströmmen förändras och leder till kallare klimat 14 (76)
TIDIGARE PLANERING ÖVERSIKTLIGA PLANER Gällivares kommunomfattande översiktsplan är antagen 1991-09-30 och saknar därmed aktualitet. Planen avses omarbetas under nuvarande politiska mandatperiod. För Gällivare-Malmberget-Koskullskulle finns en fördjupad översiktsplan antagen i oktober 2003. Planen behöver nu revideras med anledning av eventuell utvidgning av gruvområdet och dess konsekvenser. Utdrag ur gällande fördjupad översiktsplan 2003 15 (76)
Områden som omfattas av detaljplaner, områdesbetämmelser samt markanvisat område. För beskrivning av markanvisat område se sidan 23. 16 (76)
DETALJPLANER Detaljplan skall upprättas vid större förändringar av mark- och vattenanvändning eller för enstaka byggnad/anläggning med stor omgivningspåverkan. Detaljplan används också om bebyggelsens utformning ska styras. En detaljplan är juridiskt bindande. Planen har en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Under den tiden garanteras byggrätter mm Det krävs mycket starka skäl för att ändra planen under genomförandetiden. De centrala delarna av Gällivare och Malmberget planlades i början av seklet. För Koskullskulle upprättades en regleringsplan. Större delen av tätortsområdet täcks idag av detaljplan. Bolagsområdena Hermelin, Johannes och Kilen är dock inte detaljplanelagda. Stora delar av de äldre områdena i Koskullskulle omfattas inte heller av detaljplan. Det finns många outnyttjade byggrätter i detaljplanerna i de centrala delarna av Gällivare. I kvarteren Aspen, Almen, Bergtallen, Granen, Gråtruten, Höken och Domaren finns byggrätter för flerfamiljshus i tre våningar och i något fall fyra. I en del fall tillåts även handel eller kontor. I kvarteren Gladan och Höken finns outnyttjad byggrätt för centrumbebyggelse. Genomförandetiden har utgått för de flesta detaljplanerna i området. OMRÅDESBESTÄMMELSER Områdesbestämmelser kan användas t ex för att reglera något eller några enstaka förhållanden - till exempel utformningen av bebyggelse eller maximal byggnadsarea - utan att ta ställning till markanvändningen i detalj. Områdesbestämmelser är bindande för bygglovprövningen. Inom planområdet finns områdesbestämmelser på Andra Sidan, området kring Vassaraträsket och Dundrets sluttning. Även LKAB:s industriområde i Vitåfors omfattas av områdesbestämmelser. I områdesbestämmelserna för Andra Sidan har stora områden pekats ut som viktiga kulturmiljöer. Marken får endast användas på ett sådant sätt att kulturlandskapet bevaras. Endast mindre områden är avsatta för bebyggelse. Bestämmelserna för Dundret - Repisvaara- Harrträsk (norra sidan) innebär att området till största delen skall användas för mindre anläggningar för sport och rörligt friluftsliv. Längs Porjusvägen finns ett antal mindre områden för fritidsbebyggelse och längs Harrträskets norra strand får bebyggelse för fiskets, skogsbrukets, renskötselns och den allmänna samfärdselns behov uppföras. 17 (76)
ÖVERGRIPANDE MÅL NATIONELLA MÅL Agenda 21 Agenda 21 är handlingsprogrammet från FN: s miljökonferens i Rio 1992. Det ska leda oss vidare i det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling. I Sverige har regeringen givit kommunerna i uppdrag att arbeta fram lokala handlingsplaner för Agenda 21 där utgångspunkten ska vara ett kretsloppstänkande. Ett arbete med handlingsplan för kommunen bör upprättas. Miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i november 2005 antogs det 16:e miljökvalitetsmålet. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Miljömålen ska styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Miljömålen ska i huvudsak vara uppnådda 2020. REGIONALA MÅL Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att regionalt anpassa och konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen. Miljömål nr 13 Levande skogar ansvarar dock Skogsvårdsstyrelsen för. Länsstyrelsen i Norrbottens län har för vissa av miljökvalitetsmålen anpassat dessa efter länets speciella förutsättningar, se nedan. För varje mål (undantag mål nr 16) finns dessutom fastställda delmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är; Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. En giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt djur och växtliv Regional anpassning i Norrbotten Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Regionala delmål i Norrbotten Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 18 (76)
KOMMUNALA MÅL Ett visionsarbete pågår i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. GRUNDLÄGGANDE BESLUT Ett flertal lagar, regler, beslut mm som stiftats av olika myndigheter och organ berör planområdet i olika delar. Nedan följer några av de övergripande grundläggande beslut som är aktuella i området. PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen, PBL. Denna fysiska plan ska ange de långsiktiga grunddragen i användningen av mark och vattenområden och ge vägledande beslut om hur kommunens bebyggda miljö ska utvecklas eller bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för så väl myndigheter eller enskilda. Enligt PBL skall miljö- och riskfaktorer samt riksintressen redovisas i planen. Kommunen ska också visa hur de i den fortsatta utvecklingen av kommunen avser att förhålla sig till riksintressen och miljökvalitetsmål. Enligt 2 kap. PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap, miljöbalken överträds. Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat boendes och övriga hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. En MKB skall upprättas till översiktsplanen enligt 4 kap. PBL. MILJÖBALKEN (MB) Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt ska enligt Miljöbalken 3 kapitel 3 skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Områden som ska skyddas är: Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförutsättningar. Områden som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade. Urskogsområden samt rester av äldre skogsbestånd i hårt nyttjade omgivningar. Våtmarker med särskilda ekologiska värden. Viktiga häckningsområden samt rast- och födolokaler för fåglar. Sjöar och vattendrag med särskilt god vattenkvalitet och som är viktiga reproduktionsområden samt vandringsvägar för fisk. Sjöar och vattendrag som utgör viktiga tillrinningsområden till andra ekologiskt känsliga områden. Områden med speciella klimatologiska förhållanden. 19 (76)
Flertalet av denna typ av områden finns inom planområdet varav de viktigaste redovisas nedan. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. Miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), Parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675). Till 5 kap. Miljöbalken hör förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft som innehåller de normer som hittills tagits fram, dvs. normerna för högsta halt av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Inom Gällivare kommun är det för arbetet med den fördjupade översiktsplanen parametrar i fisk- och musselvatten (Torne- och Kalix älvsystem) samt miljökvalitetsnormen för utomhusluft som är direkt tillämpbar. För utomhusluft gäller följande miljökvalitetsnormer (MKN): MKN Kvävedioxid Kväveoxider Svaveldioxid Kolmonoxid Bly Bensen 1 januari 2010 Partiklar (PM10) Datum efter vilket MKN ej längre får överträdas MKN ska redan vara uppfylld MKN ska redan vara uppfylld MKN ska redan vara uppfylld MKN ska redan vara uppfylld MKN ska redan vara uppfylld MKN ska redan vara uppfylld Ozon 31 december 2009 (skall eftersträvas) resp. 31 december 2019 RIKSINTRESSEN Miljöbalken kapitel 3 innehåller bestämmelser om hushållning med mark och vatten och preciserar vissa slag av mark- och vattenområden som är av allmänt intresse. Ett riksintresse har betydelse för hela landet eller en landsdel. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet (3 kapitlet Miljöbalken). Även Natura 2000-områden är av riksintresse, se vidare nedan. Se sidorna 25, 30, 33, 39, 42, 62 för berörda riksintresseområden inom planområdet 20 (76)
NATURA 2000 Ett nätverk av värdefulla naturområden inom Europeiska Unionen kallas för Natura 2000. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. Sverige och övriga EU-länder skall föreslå områden med de berörda naturtyperna och arter som nämns i art- och habitatdirektivet. Dessa områden bildar tillsammans med de områden som utpekas enligt fågeldirektivet nätverket Natura 2000. Sverige skall se till att områden som ingår i nätverket får den skötsel de behöver, samt övervaka att deras naturvärden bevaras. Detta innebär lite förenklat att "ängen ska förbli äng" och att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog" och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. Se sidorna 25-26 för berörda Natura 2000-områden inom planområdet. NATURRESERVAT Naturreservat är den mest använda skyddsformen. Naturreservat skyddas enligt miljöbalken kapitel 7 4. Naturreservat kan bildas i syfte att bevara biologisk mångfald vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer tillgodose behov av områden för friluftslivet skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Se sidorna 25-26 för berört naturreservat inom planområdet VATENDIREKTIVET Vattendirektivet är ett EU-direktiv som ska ge oss ett nytt sätt att se på vatten. Alla måste bli medvetna för att kunna hjälpa till att skydda, förvalta och vårda våra sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Detta innebär att alla som påverkar vattnet inom det aktuella avrinningsområdet ska samverka i åtgärderna för att skapa och vidmakthålla god vattenkvalitet. Alla sjöar och vattendrag inom planområdet ingår i Kalixälvens avrinningssystem och sorterar under Torne- och Kalix älvars vattenvårdsförbund. STRANDSKYDD Samtliga vattendrag inom planområdet omfattas av strandskydd. Strandskyddet inom planområdet gäller 100 m inåt land och 100 m ut i vattnet. Vid Harrträskets norra och östra sida gäller utökat strandskydd om 200 m. Syftet med skyddet var ursprungligen att slå vakt om allmänhetens tillgång till strändernas landoch vattenområden. Syftet har senare utvidgats till att även skydda och bevara växters och djurs livsmiljöer inom strandområdet. För att få bygga eller utföra anläggningar mm inom strandområdet krävs dispens alternativt att strandskyddet upphävs om detaljplan upprättas. För att få dispens krävs särskilda skäl. Länsstyrelsen har delegerat rätten att besluta om dispens till kommunens miljö- och byggnämnd. 21 (76)
SKYDD FÖR LANDSKAPSBILDEN Ett större område på Repisvaara och runt Harrträsket omfattas av bestämmelser till skydd för landskapsbilden. Skydd för landskapsbilden vid Dundret 22 (76)
BYGGFÖRBUD ENLIGT STRANDLAGEN Ett område vid badplatsen söder om vattenverket och området runt sjön Abborrträsk omfattas av förbud mot nybebyggelse samt ändring av byggnad för väsentligt annat ändamål. MINERALLAGEN LKAB har uinnehavare av bearbetningskoncessioner enligt minerallagen (1991:45). Koncessionerna innebär att företaget har rätt att utvinna och tillgodogöras sig järn i berggrunden. Till bearbetningskoncessionerna är knutna rättigheter att använda och påverka det sområde på markytan som anvisats enligt samma lag. Det område som på markytan godkänts för att få påverkas av gruvbryning, det markanvisade området, visas på karta sidan 16. BIOTOPSKYDD Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde (enligt miljöbalken 7 kap 11 ). Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (så kallat generellt biotopskydd): Alléer (minst 5 träd) Källor med omgivande våtmark (högst 1 hektar) Odlingsrösen Pilevallar Småvatten och våtmarker (högst 1 hektar) Stenmurar Åkerholmar (högst 0,5 hektar) Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge undantag från biotopskydd i de biotoper som omfattas av det generella skyddet.efter särskilt beslut av länsstyrelsen kan följande biotoper, inom markområden som inte omfattas av skogsvårdslagen, skyddas: Naturbetesmarker Naturliga ängar Naturliga bäckfåror Ras- och bergbranter Rik- och kalkkärr Skogsvårdsstyrelsen kan på motsvarande sätt skydda biotoper på skogsmark, till exempel brandfält, äldre naturskogsartade lövbestånd och ravinskogar. KULTURMINNESLAGEN För kulturminnen gäller kulturminneslagen. Lagen innehåller bl a bestämmelser om skydd och vård av vår kulturmiljö, fasta fornlämningar, kyrkobyggnader och begravningsplatser. Se Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för mer ingående beskrivning. 23 (76)
PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR NATUR Naturmiljö Gällivare, Malmberget och Koskullskulle ligger i det fjällnära skogslandskapet och ingår i den naturgeografiska regionen Norra barrskogs-lappland. Området karaktäriseras huvudsakligen av bergkullslätt med mindre förfjälls- och fjällområden. Terrängen inom planområdet varierar från Gällivare tätort på ca 395 m ö h, Sarkasvaara på 442, Malmberget på 616, till Dundrets topp på 820 m ö h. Bebyggelsen i Gällivare ligger i dalgången mellan Dundret i söder och Malmberget i norr. Terrängen är relativt flack med en högsta punkt öster om centrum, Silfwerbrandshöjden. Bebyggelsen i Malmberget ligger på bergets sydsluttning. Terrängen är kuperad med bitvis branta sluttningar och stora höjdskillnader. Från Elevhemsområdet vid bergets fot höjer sig terrängen ca 110 höjdmetrar till bebyggelsens högsta punkt i Bolagsområdet, en sträcka på ca 2 km. I den dalgång som bildas öster om Malmberget mot Pahtavaara-Sarkasvaara ligger Koskullskulle. Bebyggelsen ligger på Malmbergets östsluttning ned mot Linaälven med en höjdskillnad på ca 50 meter. Planområdet ingår i den nordligt Boreala vegetationszonen, vilken karaktäriseras av glesa barrskogar samt stora arealer våtmark. Vegetationen inom området är formad efter dess läge i terrängen. Det dominerande trädslaget inom planområdet är barrträd. Tallskogen trivs bäst i terrängens torrare markområden medan granskogen växer främst i de blötare partierna. I den låglänta terrängen vid sjöar och vattendrag dominerar lövträden, t ex björk, sälg, hägg, rönn och asp. Även fjällbjörk finns inom planområdet. Fjällbjörken är en variant av glasbjörk och är anpassad till det kärva klimatet i terrängens högpunkter. Fjällbjörken bildar en trädgräns på ca 700 m ö h. där klimatet, vanligtvis sommartemperaturen, sätter gränsen för reproduktion. De övre delarna av Dundret ligger ovan trädgränsen. Markförhållanden Gällivare, Malmberget och Koskullskulle ligger i den svekofenniska delprovinsen där bergarterna bildades i samband med den svekokarelska bergskedjeveckningen. Inom detta område är berggrunden mycket omväxlande med magmatiska, sedimentära och vulkaniska bergarter som omvandlats under värme och högt tryck till metamorfa bergarter. Berggrunden i större delen av området norr och öster om Gällivare består av sura och intermediära vulkaniska bergarter medan övervägande delen av området söder om Gällivare samt Dundret består av gabbro. De dominerande jordarterna är morän och isälvssediment. Även områden med torv och kalt berg med tunt eller ej sammanhängande jordtäcke på berg förekommer. I området är podsol den vanligaste jordmånen. För förorenad mark, se Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Klimat och solvärden Gällivare har kall vinter under en lång period av året och korta somrar med relativt höga temperaturer under högsommaren. Till följd av den rådande klimatzonen är det av stor betydelse att i planeringen ta tillvara områden med bra mikroklimat. Detta gjordes också i tidigare skeden av Malmberget, där särskilt delar av bolagsområdet har bra mikroklimat såväl sommar- som vintertid. Centrala Gällivare har genom läget i Vassaraälvens dalgång låga vintertemperaturer. Repisvaara/Dundret har ofta 5-7 grader mindre kallt på vintern än omgivande områden och Repisvaara har dessutom genom sitt sydvästvända läge bra lokalklimat även sommartid. 24 (76)
Gällivares centrala delar och Andra sidan påverkas under vinterhalvåret i betydande grad av skuggning från Dundret. Detta gäller även delar kring Björnfällan. Riksintressen för naturvård Inget riksintresse för naturvården finns inom planområdet. Närmsta riksintresseområden för naturvård är Muddus nationalpark samt Veiki-Tjautjasjaure, ca 9 km respektive 11 km från planområdet. Dock jämställs Natura 2000-områden med riksintresseområden, se nästa rubrik. Natura 2000, Torne- och Kalix älvsystem samt Dundret. Inom planområdet finns Natura 2000-områdena; Torne- och Kalix älvsystem samt Dundret. Hela Torne och Kalix älvsystem är utpekat som Natura 2000-område. Biflöden ingår som regel i utpekandet av vattendrag inom Natura 2000. Det innebär att flera vattendrag och sjöar omfattas av Natura 2000 i Gällivare-Malmberget; Harrträsket, Vassaraträsket, Vassaraälven och Linaälven. Se karta nästa sida. Främsta värdegrunden för utpekandet är det faktum att älvsystemen utgör större naturliga vattensystem. De dominerande naturtyperna är oligo-mesotrofa sjöar (d v s mineralfattiga klarvattensjöar) 36 % och naturliga större vattendrag 27 %. Arter som nämns i Natura 2000-beslutet och således är av relevans för hela älvsystemet är utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla, grön flodtrollslända och venhavre. För beskrivning av Dundrets värden, se under nästa rubrik, Dundrets naturreservat. Dundrets naturreservat Dundret är ett naturreservat med anläggningar för vandring, tur- och utförsåkning. Med sina 820 meter över havet når Dundret långt över skogsgränsen och från toppen ser man vid klart väder både Sarekfjällen och Kebnekaise. Syftet med reservatet är att skydda ett område av väsentlig betydelse för friluftslivet. Naturvärdena har således inte varit primära för reservatsbildningen. Reservatets yta är 52 kvadratkilometer. Dundret hör till urberget och ingår alltså inte i fjällkedjan, men är botaniskt en alpin miljö. Ett 30-tal riktiga fjällväxter växer här, bland annat lappljung, krypljung, ripbär och fjällgröna. Här lever också många av fjällens djur och fåglar såsom fjällripa, dalripa, ljungpipare, fjällpipare, blåhake, snösparv och lappsparv. Större delen av Dundret består av bergarten gabbro, Norrbottens landskapssten. De dominerande naturtyperna är fjällhedar och boreala hedar 40 % och västlig taiga 43 %. Västlig taiga är ett prioriterat habitat vilket innebär ett starkt skydd. 25 (76)
Karta över natura 2000-områden inom planområdet. Natura 2000-området som omfattar Dundret ligger inom den södra delen av planområdet och är tillika naturreservat 26 (76)
Inom Dundrets naturreservat med undantag av den del som är avsatt för koncentrerade fritidsaktiviteter är det utan tillstånd av Länsstyrelsen inte tillåtet att bl.a. utföra fyllning, anlägga vägar och stigar, anlägga linbana, utföra nybyggnad eller utföra skogsavverkning eller röjning. Det finns även särskilda föreskrifter som gäller allmänheten bl.a. är det inte tillåtet att förstöra eller skada fasta naturföremål, att framföra motorfordon annat än på befintliga och därtill upplåtna vägar eller framföra snöskoter. För uppförande av nya anläggningar och planområden inom Dundrets naturreservat krävs dispens, tillstånd, ändring eller upphävande av reservatsföreskrifter. Eftersom naturreservatet även är ett Natura 2000-område kommer det att krävas tillstånd enligt 7 kap 28a Miljöbalken om utpekade värden kan skadas eller om betydande miljöpåverkan kan antas. Naturvärden enligt Skogsvårdsstyrelsen Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns 5 st nyckelbiotoper. Ingen av dessa hyser något lagstadgat skydd (biotopskydd) enligt miljöbalken. Se karta nästa sida. Mellan Dundrets parkering vid dalstationen och Harrträskets norra strand ligger en barrnaturskog med stort inslag av senvuxna träd, torrträd och naturliga stubbar. Skogen domineras av gran. På Repisvaaras branta nordostsluttning ligger en grandominerad barrnaturskog med riklig hänglavsförekomst, senvuxna träd, död ved och naturliga stubbar. Öster om Harrträsk och söder om Harrträskberget ligger en talldominerad barrskog med brandspår, spärrgreniga grova träd och rikligt med döda träd och naturliga stubbar. Öster om Vassaravaara och söder och Vassaraälven finns en urskogsartad barrnaturskog med skogmyrmosaik, rikligt med döda träd och högstubbar, rikligt med lågor, stort inslag av senvuxna träd och underlag av sandig morän. Nordöst om Koskullskulle, vid Linaälven finns en Källpåverkad mark, örtrika bäckdrog, bäck och låga av gran. Naturvärden och sumpskogar Termen objekt med naturvärden är framtagen av Skogsstyrelsen för att tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Denna typ av område har vissa naturvärden utan att objekten når upp till kvaliteten nyckelbiotop. De kan däremot förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Inom planområdet finns två stycken områden med naturvärden som pekats ut av Skogsstyrelsen. Det ena området är beläget öster om Harrträsk och söder om Harrträskberget och utgörs av barrskog. Det andra är beläget öster om Vassaravaara och söder och Vassaraälven och utgörs också av barrskog. En stor del av Sverige täcks av fuktiga eller blöta skogar, så kallade sumpskogar. I planområdet finns ett stort antal sumpskogar som inventerats av Skogsstyrelsen. 27 (76)
Karta över naturvärden enligt skogsvårdsstyrelsen 28 (76)
RENNÄRINGEN Renbetesmarker/samebyar Karta över samebyarna i anslutning till planområdet 29 (76)
Renbetesmarkerna kring Gällivare är gemensamma för några samebyar (se karta nästa sida). Sör-Kaitums sameby och Gällivare skogssameby delar marker öster om Dundret. Särskilt Sör-Kaitums sameby berörs av den planering som nu genomförs. Sör-Kaitum är en fjällsameby med marker i högfjällen, lågfjällen och skogslandet. Samebyn har 36 registrerade rennäringsföretag och ett högsta tillåtna antal renar på 8000. Báste Cearrus sameby är en fjällsameby med marker i högfjällen, lågfjällen och skogslandet. Samebyn har ca 30 registrerade rennäringsföretag och ett högsta tillåtna antal renar på 7000. Gällivare sameby har sina marker i östra delen av planområdet. Inom området finns flera fasta renskötselanläggningar för kalvmärkning, slakt och bete. Riksintresse för rennäringen Enligt 3 kap. 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder. Se karta nästa sida. För rennäringen är inom planområdet hela Dundret av riksintresse (s k svår passage). Öster om Linaälven finns en s k flyttled (vilken tangerar planområdet) av riksintresse. Områden av riksintresse (s k kärnområden) finns också vid Nunisvaara och österut samt väster om Vassaraträsk mot Attavaara. Inom planområdet verkar tre samebyar Báste Cearru, Sörkaitum och Gällivare samebyar. Alla dessa samebyar har utpekade riksintressen i området. Kärnområden Kärnområde är områden som utgör kraftcentrum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Gällivare sameby ligger inom riksintresse för kärnområde. Leipojärvi är kärnområde särskilt under vinterhalvåret. Området ligger öster om Gällivare, längs E10, mellan Nunisvaara i väst och Björkberget i sydöst. Kärnområde av riksintresse inom Sörkaitums sameby ligger till en mindre del inom planområdet strax väster om Vassaraträsket. Kärnområde av riksintresse inom Báste Cearru sameby ligger till vissa mindre delar inom planområdet - i den nordligaste delen samt utmed Lina älv. Även ett kärnområde av riksintresse finns ca 1 km väster om planområdet. Flyttleder Flyttlederna visar de förflyttningar som sker med renhjordarna mellan olika årstidsland. Flyttlederna kan vara röjda eller särskilt iordningställda. I flertalet fall är de dock helt omarkerade och utgörs av naturligt avgränsade stråk i topografin, ex myrstråk, isbelagda sjöar och vattendrag osv. Báste Cearru sameby har flyttleder av riksintresse i utkanten av planområdets gränser norr om Linaälven. 30 (76)
Karta över riksintresse för rennäringen 31 (76)
Svåra passager Vid förflyttningar mellan betesområden - både med samlad hjord och vid strövbetning - är det ofta svårt att få renarna att passera t ex branta sluttningar, vadställen, tät vegetation m m. Då kan små störningar medföra att renarna vägrar att flytta igenom passagen. I närheten av dessa bör alla aktiviteter, som renarna kan se eller höra när de passerar, så långt som möjligt förhindras. Sörkaitums sameby har flera områden av riksintresse utpekade inom sina betesmarker. Närmast söder om Gällivare, vid Dundret, finns ett större område utpekat som Svår passage av riksintresse inom Sörkaitums sameby. Svåra passager kan utpekas på detta sätt för att tydliggöra vikten av en hänsynsfull markanvändning och fysisk planering. Svåra passager kan t ex innebära fördjupade samråd med skogsnäringen om skogsbruksmetoder. De utpekade svåra passagerna har också betydelse för etablering av ny bebyggelse etc. För Sörkaitums sameby innebär utpekandet av en svår passage av riksintresse på de centrala och norra delarna av Dundret att samebyn är trängd av rörligt friluftsliv på Dundret och i dess sluttningar, skidanläggningen Dundret samt närheten till själva tätorten Gällivare. För de vinterbetesgrupper som gör en nordlig förflyttning mellan åretruntmarkerna i väster och vinterbetesmarkerna i öster innebär dessa företeelser en svårighet vid flyttningen. Av denna anledning har länsstyrelsen valt att markera denna passage som en svår passage, vilket också har beaktats i planförslaget. Rastbeten Dessa utgörs av mindre områden utefter en flyttled, vilka är nödvändiga för att leden skall kunna utnyttjas. Rastbetet ger föda och vila för renhjorden och underlättar att hålla den samlad så att flyttningen kan fortsätta. Rastbeten av riksintresse finns inte inom planområdet, utan återfinns som närmast ca 2 km öster om Koskullskulle. NATURRESURSER Malmer och mineraler Sverige är EU:s främsta gruvland främst genom fyndigheterna i Gällivare/Kiruna och i Västerbotten. Gruvnäringen i Gällivare och Kiruna har båda mycket stora produktionsvolymer, inom gruvnäringen. Dessa produktionsvolymer är tillsammans med övrig malmutvinning i landet av mycket stor betydelse för produktionsvärdena i den svenska industrin och för industrin inom EU. Sammantaget producerar svensk metallbaserad industri för närmare 500 miljarder kronor per år. Det är således av stor vikt för landet i övrigt att en hållbar utveckling kan säkerställas för Gällivare och Kiruna. Detta är inte bara en kommunal fråga utan i hög grad en nationell angelägenhet och en angelägenhet för EU. Samtidigt är malmer och mineraler ändliga naturresurser (liksom naturgrus, kol, olja och gas) till skillnad från t ex grundvatten som är en förnybar naturresurs. Exploatering av malmer och mineraler kan liksom naturgrus hota geologiska och kulturhistoriska värden, påverka landskapsbilden, hamna i konflikt med attraktiva rekreationsvärden samt innebära att materialet blir en bristvara. Detta beskriv i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) För att få utvinna malmer i ett område krävs undersökningstillstånd. Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt till undersökning inom ett bestämt område, tillträde till marken inom tillståndsområdet och företrädesrätt till eventuell bearbetningskoncession. Bergsstaten är beslutande myndighet. 32 (76)
Det är inte bara malmförekomst som påverkar beslut om brytning utan även faktorer som konjunktur på världsmarknaden, malmkvalitet, produktionsmetoder och eventuell påverkan på infrastruktur ovan jord som inverkar på ett slutligt beslut om brytning. Undersökningstillstånd beviljas inledningsvis alltid för en treårsperiod. För undersökningsarbetena krävs ofta även särskilda tillstånd, i regel av länsstyrelsen, till exempel om miljön skulle påverkas väsentligt av arbetet. Undersökningstillstånden kan efter de första tre åren förlängas efter särskild prövning, beroende på de indikationer som erhålls. Ett undersökningstillstånd som förlängs för ett område, så att det gällt i mer än sex år tyder oftast på att resultaten varit lovande. I vissa särskilda fall kan Bergsstaten bedöma att sådant samhällsintresse föreligger redan efter kortare undersökningstid. Undersökningstillstånd ger inte rätt att bedriva undersökningsarbete som inte stämmer med de miljöregler som kan gälla för området. Ansökan om dispens görs i regel hos länsstyrelsen. En bearbetningskoncession innebär bland annat att koncessionshavaren fått rätt att utvinna och tillgodogöra sig de mineral som anges i koncessionen utan hinder av bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken. Rätten gäller i 25 år men förlängs med tio år i sänder för gruvverksamhet som pågår. Idag har LKAB fem undersökningstillstånd inom Malmberget. De fem undersökningstillstånden i Malmberget indikerar att området är intressant för klarläggning av förekomst av malmkroppar. Idag kan inte bedömas ifall brytning kommer att bli aktuell i samtliga, några eller något av de områden som studeras. I FÖP-planeringen behövs dock en framförhållning som möjliggör att boende och verksamheter kan omlokaliseras till lämpliga områden. Gruvans verksamhet har varit under miljöprövning. Efter samrådet har miljödomen genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara, samtidigt som gruvans verksamhet ges tillstånd fortgå och utökas. Se vidare i delarna Planförslag och Miljökonsekvensbeskrivning. I det nord-sydliga kopparstråket, ca 10 km från tätorten, finns ett 15-tal ytterligare undersökningstillstånd beviljade. Några av dessa kan förväntas leda till brytning. Riksintresse mineralutvinning Gruvan i Malmberget med omgivning är av riksintresse för mineralutvinning. (3:7 MB). Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Bestämmelsen är, på samma sätt som övriga bestämmelser om riksintressen, en hushållningsbestämmelse och ett anspråk om riksintresse. Innebörden är att det ankommer på berörda prövningsmyndighter att, i de olika enskilda fall som kan komma upp till prövning hos respektive myndighet, göra bedömningen huruvida den åtgärd som prövas innebär en åtgärd som kan påtagligt försvåra utvinningen. Blått område på kartan nedan visar riksintresset för järnmalm inom vilket LKAB:s verksamhet i Malmberget ingår. Det gröna området är riksintresse för icke järnmalm och omfattar Bolidens gruva Aitik, söder om planområdet. 33 (76)