Arenor och workshop vid Skånes Energiting 2016

Relevanta dokument
Presentation av arenor och workshops på Skånes Energiting 17 juni 2015

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Energieffektiva byggnader

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Fossilbränslefri kommun 2025

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Energikontor Värmland

Energiting Sydost Småland och Öarna. program/smaland och oarna.html

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Framtidsspaning med BeBo och Belok

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Sverigedemokraterna 2011

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Sysselsättningseffekter

Summering av gruppdiskussionerna

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

ett nytt steg i energiforskningen

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Välkommen till Solenergi och energibranschen. 6 oktober, Malmö

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Förstudie Hållbar bioenergi

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

framtider Energisystemet 2020

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Energi, klimat och miljö

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Klimatoch energistrategier

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Regeringens klimat- och energisatsningar

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Från fordonsupphandling till upphandling av hållbara transporter

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Guide till EU-projektansökan

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Europeiska socialfonden

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Mot ett energismart Falun 2050

Verksamhetsplan EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2017

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Vad är Horisont 2020 och hur tar man del av finansieringen?

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Interreg Nord

Socialfondsprogrammet

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Energi & klimat i Värmland

Transkript:

Arenor och workshop vid Skånes Energiting 2016 Arena 1 - Sverigeförhandlingen - ett verktyg för långsiktigt hållbart Skåne? Det ska byggas höghastighetsjärnväg i Sverige med sträckningar från Malmö till Stockholm och Stockholm till Göteborg. Detta kan bidra till att göra tåget till en riktig utmanare till inrikesflyget med endast 2,5 timmes restid mellan Malmö och Stockholm. Vad få vet är dock att den så kallade Sverigeförhandlingen innebär så mycket mer. Framför oss har vi en gigantisk infrastruktur- och samhällsbyggnadssatsning i Skåne som kommer att kunna ge bostäder, utökad kollektivtrafik, sysselsättning och nyföretagande. Hur använder vi detta som hävstång för byggandet av ett energieffektivt och långsiktigt hållbart Skåne? Har du kunskaper som du vill förmedla om Sverigeförhandlingen och vilka möjligheter den innebär för Skåne ur olika perspektiv? Hur kan samhällsplaneringen för utbyggnaden leda till ökad energi- och resurseffektivitet? Vilka miljö- och samhällsvinster kan detta ge? Hur ska vi hinna bygga alla nya resurs- och energieffektiva bostäder? Vilka kritiska frågor har vi ännu inte hunnit ställa oss? Ledord: Sverigeförhandlingen, höghastighetståg, energieffektivt byggande, samhällsplanering, kollektivtrafik, sysselsättning, miljöeffekter, samhällsvinster Arena 2 - Energieffektiva idrottsbyggnader Idrottsanläggningar såsom ishallar, badhus och idrottshallar har ofta hög energianvändning och potentialen för effektivisering är stor. Samtidigt finns det särskilda tekniska utmaningar kopplat till byggnadens och verksamhetens särart. Energianvändningen kan variera kraftigt mellan olika anläggningar och påverkas bland annat av vilken idrott som utövas och teknisk standard, men också av brukarnas beteende. Det är därför viktigt att analysera hur fastighetsägare och verksamhetsutövare kan samverka för att nå god energieffektivitet och rimliga driftskostnader. Vilken betydelse har till exempel ägarförhållanden och hyresvillkor för engagemanget i energifrågorna och incitamenten för att energieffektivisera? Vad kommer de framtida nybyggnadsreglerna om nära-nollenergistandard innebära för idrottsanläggningar och hur ska vi lyckas uppfylla kraven? På denna arena vill vi undersöka vi hur energieffektiva skånska idrottsanläggningar är och presentera goda exempel på anläggningar där man arbetat aktivt med energieffektivisering. Vilka särskilda utmaningar finns för energieffektiv renovering och förvaltning av just idrottsbyggnader? Ledord: Energieffektiva idrottsanläggningar, ishallar, badhus, energieffektiv renovering, näranollenerginivå för idrottsbyggnader Arena 3 - Nära-nollenergibyggnader arbetet börjar nu Från år 2021 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader enligt EU-direktiv och redan från år 2019 ska alla nya offentliga byggnader klara detta krav. Reglerna kommer också att gälla vid större ombyggnationer. Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att utreda den svenska definitionen av energimängden som får användas i en nära noll-energibyggnad och i juni 2015

presenterades rapporten Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. I väntan på att regeringen beslutar om definitionen för nära-nollenergibyggnader finns flera intressanta frågeställningar att diskutera. Vad tycker du definitionen av nära-nollenergibyggnader ska vara? Hur stor är energianvändningen i de lågenergibyggnader som byggts hittills? Vilka pågående initiativ finns för att bidra till att gränsvärdet för nära-nollenergibyggnader uppnås? Vilka utmaningar och möjligheter finns det kring att implementera reglerna vid ombyggnation? Hur hanterar och planerar offentlig sektor för näranollenergibyggnader från och med år 2019? Hur förbereder sig bygg- och konsultbranschen för de nya reglerna? Ledord: nära-nollenergibyggnader, energieffektiv byggnation, ombyggnation, EU-direktiv, Boverket, BBR Arena 4 - Energiledning, vägen till energismart företag Energiledning är ett brett begrepp, det inkluderar såväl kartläggning av tekniska åtgärder som förändring av rutiner, beteenden och attityder. Framför allt innebär energiledning en helhetssyn och långsiktighet som säkerställer att åtgärder genomförs på rätt sätt och i rätt ordning. Denna arena ger exempel på hur energiledning kan användas i praktiken och vilka fördelarna är med att arbeta strukturerat och långsiktigt med energieffektivisering. Här tas även upp exempel på industriparker där man genom att vidga systemgränserna kan söka winwin-lösningar med intilliggande företag, så kallad industriell symbios. Ledord: energiledning, energieffektivisering, industriell symbios, industripark, Målgrupp: näringsliv, energibolag, konsulter, universitet, kommuner, kommunala bolag Arena 5 - Energiläget i Skåne Hur går det med energiarbetet i Skåne? Bidrar de insatser vi gör till våra klimatmål, till energieffektivisering och mer förnybar energi? I samband med att Skånes Energiting fyller 10 år, vill vi här visa på förändringar som skett det senaste decenniet. Såväl offentliga som privata aktörer har arbetat aktivt med olika initiativ och upprop för energieffektivisering och förnybar energi. Hur ser arbetet ut, når vi de mål som är uppsatta? Finns det någon kommun eller organisation som lyckats över förväntan och vilka är framgångsfaktorerna? Vi ser denna arena som en kontrollstation på vägen. Till denna arena söker vi talare som kan ge goda exempel på och dela erfarenheter från sitt klimatoch energiarbete inom den egna organisationen, och som kan inspirera andra till nytändning och nya grepp. Ledord: Energiläget i Skåne, uppfyllelse av klimat- och energimål, Skåneinitiativet, energieffektivisering i skånska kommuner Arena 6 - Skåne som cykelregion En utveckling där fler människor skulle välja cykeln som transportmedel skulle ha positiva effekter på städers ljudnivå, trängsel, folkhälsan och miljön på såväl lokal som global nivå. Att förflytta sig med

cykel utgör en självklar del i många människors vardag, samtidigt som det är ett otänkbart transportmedel för andra. Hur ser reseutvecklingen ut i Skåne? Vilken påverkan har samhällsplaneringen för att underlätta eller försvåra persontransporter med cykel? Hur är möjligheterna att cykelpendla mellan Skånes kommuner? Vilken inverkan har regionala och nationella strategier på utvecklingen? Vad krävs för att fler ska välja cykeln framför bilen? I Malmö har nyligen det första spadtaget till ett hotell och hyreshus med parkeringsnorm 0 tagits. Vad innebär detta och hur kan kommuner arbeta för att minska bilnormen i samhället till förmån för cykel och kollektivtrafik? Till denna arena söker vi talare som kan ge en bild av reseläget idag, sätta fokus på hur cykling kan hjälpa oss lösa samhällsutmaningar och inspirera med goda exempel. Ledord: Cykling, samhällsplanering, buller, trängsel, folkhälsa, resvanor i Skåne, reseutveckling, normskifte, kommunikation Arena 7 - Infrastruktur för biogas-, vätgas och elfordon En av de största kvarvarande utmaningarna för en klimatneutral energisektor är gröna transporter. Hållbara drivmedelsalternativ och nya drivlinor utvecklas i snabb takt men det återstår i många fall att tillgodose behovet av infrastruktur för en bred etablering i samhället. Finns det nya samarbeten som behövs för en utbredning av tankinfrastruktur? Vilka nya tekniska lösningar finns och är under utveckling? Finns det nya affärsmodeller som behöver tillämpas för att finansiera dessa projekt? Till denna arena söker vi talare som arbetar med utveckling och etablering av tankinfrastruktur för biogas, vätgas och/eller elfordon. Vi vill se hur lösningarna kan se ut som gör det enkelt för gemene man att välja ett grönare alternativ. Ledord: infrastruktur, biogas, vätgas, elfordon, tankställe, tankning Arena 8 - Internationell utblick Utvecklingen på energiområdet globalt är avgörande för hur väl vi lyckas nå våra klimatmål. Vilka åtaganden har egentligen olika länder åtagit sig och hur går arbetet med energi- och klimatfrågor i olika länder? I ett globalt perspektiv finns också många andra skeenden som påverkar oss. Hur har oljesektorn förändrats och vilka är konsekvenserna på lång och kort sikt? Är Afrika den nya stora energimarknaden för leveranser av ren solenergi? Vilka länder ligger längst fram och kan tjäna som pilotfall för Sverige och andra delar av världen? Påverkas möjligheterna att exportera svensk energiteknik eller driva framgångsrika EU-projekt med partners från andra länder av den politiska situationen i Europas dessa länder? Har du inblick i en intressant eller inspirerande utveckling utanför Sveriges gränser, anmäl dig för att ge oss en utblick! På denna arena vill vi lära och inspireras av exempel inom energi- och klimatområdet från andra länder. Även föredrag på engelska välkomnas. Ledord: COP 21, klimatmål, planering och strategier, förnybar energi, energieffektivisering, transporter, export, oljepris Arena 9 - Grundkurs i smarta nät, solel och cirkulär ekonomi

Energivärlden utvecklas idag snabbare än någonsin och det gäller att hänga med i utvecklingen. Denna arena vänder sig till personer som är intresserade av att lära sig mer om ett nytt sakområde, är nya i branschen eller som behöver en uppfräschning. Vi söker föreläsare som på ett enkelt och pedagogiskt sätt kan förklara och prata kring dessa tre områden! Elnätet står inför en stor förändring där det framöver finns större möjlighet till flexibilitet utifrån egna enskilda förutsättningar och behov i så kallade Smarta nät, men vad innebär detta? Möjligheterna att bli egen elproducent är idag större än någonsin och den starkast växande marknaden är solceller. Intresset för att ta till vara på solens energi och omvandla den till el i såväl den egna bostaden som i offentliga och kommersiella fastigheter är stort. Hur fungerar solceller och hur är en solcellsansläggning utformad? Cirkulär ekonomi är ett begrepp som man hör allt oftare i miljödiskussionen, men som många tycker är svårt att förstå. Det kan t.ex. handla om att utveckla produkter som går att återvinna och att använda en uttjänad produkt eller avfall som resurs, men är det allt? I denna föreläsning vill vi presentera vad begreppet cirkulär ekonomi innebär. Ledord: Smarta nät, solceller, cirkulär ekonomi, kretslopp, återvinning, miljö, förnybart, grundkurs, utbildning Arena 10 - Samhällsekonomiska effekter av förnybar energi Satsningar på förnybara energislag kan bidra med fler effekter än att bara öka andelen förnybar energi i systemet. Att ställa krav på, analysera och utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv då olika energislag och investeringsalternativ jämförs, kan ge värdefull input till beslut och är viktiga för en hållbar samhällsutveckling. I vilken utsträckning skapar vindkraftsetableringar lokala arbetstillfällen och hur mycket kan biogasdrivna transporter minska luftföroreningar i städer? Hur kan vi värdera teknikutveckling och framtida exportmöjligheter som kommer när nya energislag växer fram, eller utvecklingsmöjligheter för befintlig industri? Till denna arena söker vi talare som kan belysa vilka dessa samhällsekonomiska effekter är och hur man kan ta hänsyn till och synliggöra dem så att hela nyttan med förnybara energislag kan tas med i kalkylen inför nya satsningar. Ledord: Samhällsekonomiska effekter, samhällsnytta, arbetsmarknadseffekter, externa effekter, regional utveckling, teknikutveckling, exportmöjligheter Arena 11 - Bioekonomi Skåne har en lång tradition och stort kunnande i näringar och branscher kopplade till jordbruk och övriga areella näringar. Det har alltid varit en av Skånes konkurrensfördelar att utveckla förfinade tekniker och förädla avkastningen på det som jorden ger. Ur denna skånska tradition har flera globala varumärken skapats inom t.ex. förpackningsindustri, biodrivmedel och livsmedel. Bioekonomi utgör en fortsättning helt i linje med denna tradition. Bioekonomi omfattar en hållbar produktion av förnybara biomaterial och deras omvandling till livsmedel, foder, biobränslen, bioenergi och produkter såsom bioplaster. Den inkluderar jordbruk, skogsbruk, fiske, mat och papper, liksom delar av kemiska, biotekniska och energiindustrin. Det finns uppskattningar som tyder på att 35 000 personer i Skåne jobbar i de branscher som omfattas av bioekonomin, och att den utgör 16 % av den totala omsättningen i Skånes näringsliv.

Bioekonomin är i början av en spännande utveckling och inom området finns både förutsättningar för och behov av innovation, entreprenörskap och kunskapsintensiv tjänsteutveckling. Till denna arena söker vi föreläsare som redan idag driver företag, forskning eller har idéer, som bidrar till att utveckla Skånes bioekonomi. Ledord: Biobränsle, bioplaster, jordbruk, bioraffinaderi, innovation, livsmedel, biomaterial, cirkulär ekonomi, biogas Arena 12 - Effektutmaningar i framtidens elnät Elnätet ses av de flesta som en självklar del av vårt samhälle och tas ofta för givet som en pålitlig resurs till våra företag och hem. Den momentana tillgången till el ska fungera även i framtiden då allt mer intermittent kraft tillförs elnätet och då konsumenter kanske också är producenter. Att lagra egenproducerad el för senare användning kan då vara en del av lösningen, liksom ökad överföringskapacitet mellan regioner. Framtiden knackar dock redan på dörren, med stora förändringar att vänta i den svenska elproduktionen kopplat till kärnkraften. Detta ställer krav på utbyggnaden av ny elproduktion för att klara såväl elförsörjningen i stort som effektbehovet. Den senaste tidens låga elpriser har dock drastiskt ändrat spelreglerna på marknaden och gör det svårare att få lönsamhet vid nyinvestering, vilket bromsar denna utveckling. Klarar vi effektutmaningarna i elnätet om fler kärnreaktorer stängs? Vilka energislag har störst potential för ny elproduktion i Sverige och hur snabbt måste utbyggnaden ske för att matcha energioch effektbehovet? Hur mycket intermittent elkraft är möjlig i ett väl fungerande elnät? Hur väl anpassat är Skåne för en ökad elkonsumtion, t.ex. om efterfrågan från transportsektorn ökar kraftigt? Hur väl anpassade är vi för framtidens smarta nät? Är lagring av energi en del av lösningen för att lösa utmaningarna i det svenska elnätet? Ledord: Smarta elnät, elnät, effekttoppar, kärnkraft, förnybar energi, sydvästlänken, energilagring Arena 13 - Hur utformar du en lyckad ansökan om EU-finansiering? Fram till 2020 finns det mycket medel att söka från EU för att genomföra energi- och klimatprojekt, men att hitta och faktiskt få finansiering för sina projektidéer är en utmaning. Konkurrensen och reglerna för att utforma ansökningar inom olika fonder ställer höga krav på förarbetet. På denna workshop vill vi fokusera på hur man utformar en EU-ansökan och formerar ett partnerskap på bästa sätt för att maximera sina chanser att få sin ansökan godkänd. Några av de program där det finns goda möjligheter att söka delfinansiering inom energi- och klimatområdet är Horisont 2020, Interreg och strukturfondsprogrammet. Till workshopen söker vi dig som har erfarenhet av att framgångsrikt söka medel från EUs program, som vill dela med dig av tips och erfarenheter genom såväl presentation, verkliga exempel och övningar som passar i ett workshopformat. Ledord: EU-projekt, finansiering, partnerskap, ansökan, Interreg, Horisont 2020, strukturfonder Arena 14 - Innovationsarena

Dagens självklara lösningar har alla börjat som en idé i någons huvud, ofta som svar på ett problem eller en önskan hos någon annan. Vilka idéer ligger idag och väntar på att utvecklas till nya smarta tjänster och produkter med koppling till energianvändning? Behoven är ju många! På den här arenan vill vi visa hur (skånska) idéer blir verklighet. Vi vill både träffa entreprenörer i Skåne med smarta innovativa idéer inom energiområdet och höra vilka initiativ som tas för att omvandla idéer till praktiska lösningar och nya företag. Vi vill också höra om hur kommuner och annan offentlig verksamhet kan arbeta för att våga testa innovationer och ny teknik i sin verksamhet. Eller kanske vill du berätta om vilka incitament och möjligheter det finns för privata aktörer att bidra till att nya idéer utvecklas? Arena 15 - Arbetsmarknad, rekrytering och integration Hur ser behovet av arbetskraft ut inom energi- och fastighetsområdet i Skåne ut just nu? Finns tillräckligt med personal att tillgå eller saknas någon kompetens? Hur väl lyckas branschen att arbeta med breddad och mångfaldsanpassad rekrytering? Hur tar vi vara på den höga akademiska kompetens som finns bland många nyanlända personer för att både säkerställa rätt kompetens i organisationen och bidra till snabbare integration på arbetsmarknaden? Hur många ingenjörer och naturvetare finns det egentligen i dessa grupper? De senaste åren har vi sett en utveckling där kommuner och företag ställt krav på social hållbarhet vid nybyggnation eller utveckling av bostadsområden, vilket bland annat kan innebära att ett viss procent av de personer som arbetar med projektet ska vara närboende. Hur kan en kommun ställa krav på social hållbarhet i upphandlingen och vilka mervärden ger det? På denna arena/workshop vill vi ta tempen på arbetsmarknadsläget inom energi- och fastighetsbranschen i Skåne och sätta fokus på vilken kompetens skånska arbetsgivare söker efter just nu. Vi vill även visa goda exempel på hur kommuner och företag kan arbeta med breddad rekrytering, social hållbarhet och hur skånska arbetsgivare och invandrade akademiker snabbarekan komma i kontakt med varandra på arbetsmarknaden. Ledord: Rekrytering, kompetensförsörjning, integration, mångfald, social hållbarhet, upphandling Workshop Fri workshop Vi tar emot förslag till inriktning på en workshop á 60 minuter på Skånes Energiting 2016. Har du en idé kring en interaktiv workshop som du vill leda som kompletterar det övriga programmet? Beskriv inriktningen och upplägget kort i anmälningsformuläret. Energikontoret Skåne förbehåller sig rätten att välja ut det bidrag, som vi bäst bedömer kompletterar övrigt program och är av intresse för besökarna.