Alis Arumquiam & Istibus Sumid Handlingsplan för kommunal solel Exerum iuses est i Ludvika kommun tota soloremer Inti quiam isast licabo umni quat Vänsterpartiet Ludvika 2012 2014
Vänsterpartiet vill se en kraftig utbyggnad av kommunal solel. Fram till år 2020 vill vi att kommunen installerar 5 MW solceller på kommunala takoch markytor. Tillsammans med vårt förslag om en YH-utbildning i solelteknik skulle dessa investeringar både sänka kommunens kostnader och skapa förutsättningar för många nya gröna jobb i Ludvika kommun. Handlingsplan för kommunal solel i Ludvika kommun Under de kommande åren vill Vänsterpartiet se en kraftig utbyggnad av kommunal solelproduktion i Ludvika kommun och de helägda bolagen Ludvika Kommunfastigheter AB och Ludvikahem AB. Vår ambition är att kommunen och dess bolag senast år 2020 har en egen produktionskapacitet motsvarande 5 GWh solel per år. Detta innebär 5 MW solceller vilket skulle göra Ludvika kommun till en föregångare inom solel. En sådan utbyggnad skulle täcka ungefär 15% av kommunens samlade elkonsumtion. Vi ser flera tydliga vinster med en sådan utveckling. Dels innebär det att Ludvika tar täten inom den för klimatet helt nödvändiga utbyggnaden av förnybar energi. Dessutom skulle en så omfattande offentlig investering i solelproduktion skapa förutsättningar för nyetableringar och nya jobb inom solelbranschen i kommunen samt inspirera såväl privatpersoner som lokalt näringsliv att göra egna investeringar i solel. Ett annat viktigt argument för denna investering är att detta skulle sänka kommunens kostnader för el samtidigt som vi skapar långsiktigt kända elpriser för den kommunala verksamheten. Med tanke på elprisets historiska prisutveckling pekar det mesta på att elen under kommande år kommer att stiga i pris. Att i det läget investera i egen solelproduktion innebär att kommunen skyddar sig mot kommande prisökningar på elmarknaden. Vi vet från andra länder såsom Tyskland att utbyggnaden av solel leder till många nya jobb. Därför vill Vänsterpartiet att kommunen inom ramen för VBU och i samarbete med exempelvis Samarkand, Högskolan Dalarna och det lokala näringsliven försöker etablera en så kallad YH-utbildning i solelteknik. Tanken är att utbildningen ska varva teori och praktik och leda till att man efter genomförd utbildning ska kunna starta företag eller ta anställning inom solelbranschen och arbeta med projektering, lösningsdesign, import och installation av solelanläggningar. I Ludvika finns ett antal företag med mycket hög kompetens inom bland annat kraftöverföring och solel. Ett samarbete mellan dessa företag och kommunen tillsammans med kommunala investeringar i egen solelproduktion har potential att skapa många nya gröna jobb i Ludvika. Vänsterpartiet har tidigare lyft idén om en utbildningssatsning inom ramen för yrkeshögskolan, där kommunen tillsammans med Samarkand, VBU, Högskolan Dalarna och det lokala näringslivet skulle kunna etablera en yrkeshögskoleutbildning i solelteknik. En yrkeshögskoleutbildning är en praktiskt inriktad eftergymnasial utbildningsform. Tanken är att utbildningen ska leda till möjlighet att arbeta med import, kostnadsberäkning, projektering, lösningsdesign samt leverans och montage av solcellsanläggningar. För att en sådan etablering ska kunna bli verklighet är vår bedömning att stora offentliga investeringar krävs, eftersom detta skulle stimulera lokal efterfrågan på yrkeskompetens inom detta område. En möjlighet är också att kommunen och de kommunala bolagen agerar beställare från utbildningen för vissa av kommunens kommande solelinstallationer. I samarbete med en sådan utbildning skulle också olika mindre testanläggningar kunna installeras i en solelpark, och fungera både som en del i utbildningen där olika typer av solceller och olika installationstyper kan utvärderas samtidigt som anläggningen skulle kunna användas för att demonstrera solelproduktion för allmänheten, likt Egen Els solelpark i Katrineholm. I samarbete med det lokala näringslivet, där ett par världsledande företag inom kraftöverföring och solelteknik finns, skulle en sådan utbildning kunna bli mycket lyckosam för kommunen, och resultera i många nya gröna jobb. Detta är Vänsterpartiets handlingsplan för hur vi vill att Ludvika kommun under kommande mandatperiod satsar storskaligt på egen solelproduktion. Under hösten 2013 motionerade vi om en första installation om ca 400 kw. I denna rapport presenterar vi ytterligare hur vi tänker oss att kommunen ska satsa på solel under de närmaste åren. Denna plan kommer att ligga till grund för vårt fortsatta politiska arbete kring solelens utveckling i Ludvika kommun. Vi ställer om Ludvika - klimatet är inte till salu!
Förutsättningar för solelproduktion I Sverige råder goda förutsättningar för att producera el med solceller. Vi har samma solinstrålning som Tyskland, som i dag är världsledande inom solelproduktion. Den mängd solel som kan produceras per kw solceller varierar något mellan olika delar av landet, där produktionsförhållandena är bättre i södra Sverige och på Gotland men sämre i landets norra delar. I Ludvika räknar vi med att 1kW solceller ger ca 1.000 kwh el per år. Denna siffra är baserad på den faktiska produktionen vid STRI:s solcellsanläggning på Lyviksvägen i Ludvika under 2013. En annan aspekt som spelar roll är solcellens placering. Optimal placering är i söderläge med ca 45 graders lutning. Så länge solcellerna pekar mot sydostsydväst och med en lutning på 20-60 grader har detta dock ingen större effekt på hur mycket el som kan produceras. Viktigt är också att solcellerna inte placeras i skugga. Ludvika kommun och de helägda bolagen äger avsevärda takytor som lämpar sig väl för solcellsinstallationer. En annan tänkbar möjlighet är att bygga ställningar för solceller på marken. Denna typ av installationer är enklare att anpassa för optimal produktionseffektivitet och underlättar också när man vill demonstrera anläggningar för intresserade privatpersoner och företag. Vädret har en stor inverkan på hur mycket solel som kan produceras under ett år. Även om solcellerna producerar el även när det är mulet ute, så är såklart strålande solsken att föredra. Det är också så att solceller är känsliga för skugga, och att den el som produceras i första hand kan produceras under de månader på året då kommunens elförbrukning är som lägst. En viktig fördel med solceller är att dessa är i princip helt underhållsfria och de levererar el i 30-40 år. Genom att installera 5 MW solceller på kommunala takoch markytor kan Ludvika kommun producera omkring 5.000.000 kwh grön el per år. Detta motsvarar ca 15% av kommunens samlade elförbrukning. Solceller kan placeras på hustak, på taket till den nya gångbron över riksvägen samt på olika markytor. En solelanläggning som placeras på markyta är generellt sett lättare att installera med optimal placering och är enklare att demonstrera för intresserade privatpersoner och företag. Ovanstående diagram visar hur stor andel (%) av solcellernas el som produceras per kalendermånad. Dessa uppgifter är hämtade från den faktiska solelproduktionen vid STRI:s solcellsanläggning på Lyviksvägen i Ludvika under 2013. Ludvika kommuns årliga elförbrukning Kommunens årliga elförbrukning varierar lite från år till år. Under 2013 förbrukade man omkring 32.000.000 kwh (32 GWh) inom Ludvikahem AB, Ludvika kommunfastigheter AB, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen. Kostnaden för detta uppgick till omkring 34 miljoner kronor (ca 1,05 kronor per kwh).
Elförbrukningen varierar mellan årets olika månader. Detta kan förklaras med att vi på vintern använder el för att värma upp vissa fastigheter, samtidigt som elförbrukningen generellt minskar på sommaren i samband med semester, minskat behov av belysning och liknande. Störst är förbrukningen under perioden november januari (ca 33% av kommunens samlade elförbrukning). Minst är förbrukningen under perioden juni augusti (ca 16%). Vänsterpartiet vill se en årlig utbyggnadstakt på minst 1 MW solceller per år under perioden 2015-2020. Detta skulle sätta Ludvika på kartan som en kommun som satsar stort på förnybar energiproduktion. En eventuell rödgrön regering efter valet 2014 kommer med stor sannolikhet att ytterligare förbättra förutsättningarna för kommunal solelproduktion. Skulle detta ske är vi beredda att höja våra mål för kommunal solelproduktion ytterligare. Ovanstående diagram visar hur kommunens elförbrukning varierar per kalendermånad. Diagramet bygger på verklig förbrukning inom Ludvikahem AB, Ludvika Kommunfastigheter AB samt inom verksamheterna VA, avfall samt gatu och park inom Samhällsbyggnadsförvaltningen under år 2013. Kommunens elförburkning 2013 i siffror Ludvika Kommunfastigheter AB 14.114.898 kwh 14.400.000 kr Ludvikahem AB 5.812.100 kwh 6.500.000 kr Kultur- och fritidsförvaltningen 250.000 kwh 325.000 kr Samhällsbyggnadsförvaltningen 12.144.983 kwh 12.465.473 kr Ovanstående siffror har hämtats från respektive bolag samt förvaltning under våren 2014 och avser årsförbrukning under 2013. Kostnad för Ludvikahem AB och Ludvika Kommunfastigheter AB är avrundat, liksom den årliga förbrukningen för Kultur- och fritidsförvaltningen. Utbyggnadstakt av kommunal solel Vänsterpartiet vill att kommunen och dess bolag under en femårsperiod (med start 2015) installerar minst 1 MW solceller per år. Detta innebär att vi år 2020 kan ha en egen solelproduktion motsvarande 5.000 MWh (ca 15% av kommunens samlade elförbrukning). Målet är satt baserat på dagens statliga stödnivåer (investeringsbidrag och elcertifikat). Ett rödgrönt regeringsskifte efter valet 2014 kommer med stor sannolikhet innebära en betydligt mer ansvarstagande politik för ökad förnybar energiproduktion. Det är också troligt att man inom ett par år kommer att införa någon form av nettodebiteringsmodell i Sverige. Skulle förutsättningarna för detta förändras under kommande mandatperiod är vi beredda att höja målen för kommunal solelproduktion ytterligare. Klart är att vår plan för kommunal solelproduktion är mycket ambitiös och fullt realistisk, och skulle tveklöst sätta Ludvika på kartan som en föregångskommun inom förnybar energi-produktion och klimatomställning.
Att investera i egen solelproduktion är en långsiktigt mycket god affär för kommunen. Det ger oss långsiktigt kända och stabila elpriser. En solelanläggning har en förväntad livslängd på 30-40 år och är i princip helt underhållsfri under hela livslängden. Statligt investeringsstöd kan erhållas för 35% av installationskostnaden, och under anläggningens tio (10) första produktionsår erhålls ca 18 öre i elcertifikat per producerad kwh elektricitet. Ovanstående diagram visar uppskattad total elförbrukning per kalendermånad, samt hur stor del av denna förbrukning som kan täckas av egen solel med Vänsterpartiets föreslagna utbyggnadstakt om 1 MW solceller per år. Ekonomiska effekter av Vänsterpartiets solelförslag Att producera el via solceller är i dag en ekonomiskt god affär. De senaste åren har priserna på solceller sjunkit dramatiskt. Detta är till stor del beroende på den kraftiga utbyggnaden av solceller i framför allt Tyskland. Det finns också möjlighet att få upp till 35 % av investeringen finansierad via statliga stöd. Därtill erhåller man som solelproducent 18 öre per producerad kw solel i elcertifikat under de tio första produktionsåren. Kostnaden för att installera solceller varierar något, beroende på typ av installation (tak, mark o.s.v.). Genom att göra stora inköp vilket vi föreslår med 1 MW per år finns också möjlighet att få bättre priser på framför allt installationsarbetet (vilket normalt är 35-40% av totalpriset vid solcellsinstallationer). Genom de stora volymer vi föreslår, räknar vi med en genomsnittlig investeringskostnad på 15.000 kronor per kw solceller. En investering i 5 MW solceller skulle alltså kosta omkring 75 miljoner kronor. Av detta kan ca 26 miljoner erhållas i statligt stöd. Solcellerna har en förväntad livslängd på 30-40 år, och har 25 års effektgaranti. I vår kalkyl har vi räknat med 25 års avskrivningstid och utgått från Kommuninvests 5-åriga ränta. I vår ekonomiska kalkyl har vi räknat med att hela investeringen lånefinansieras via Kommuninvest samt att statligt investeringsstöd om 35 % erhålls för alla solelinstallationer. Viss osäkerhet råder kring hur stort statligt stöd som kan erhållas, då stödpengarna är ganska begränsade. Det är också möjligt att delar av investeringen kan ske med egna medel vilket innebär minskade räntekostnader jämfört med vår kalkyl.
Även vid full lånefinansiering ger Vänsterpartiets föreslagna solelsatsning rejäla besparingar för kommunen. Under investeringens första 15 år uppgår den totala besparingen till ca 40 miljoner kronor - pengar som kan användas till betydligt mer angelägna saker än att köpa el. Utöver detta tillkommer ökade skatteintäkter till följd av förslagets jobbskapande effekter. Andra saker som i hög grad påverkar kalkylen är vilket pris el har som man köper på den öppna elmarknaden samt hur stor del av den el man producerar som förbrukas i den fastighet där solcellerna är installerade, och hur mycket el som måste transporteras till annan anläggning. För den el som behöver transporteras har kommunen en elöverföringsavgift på 10 öre per kwh till elnätsbolaget VB Elnät. I vår kalkyl har vi räknat med att 80% av den producerade solelen kan förbrukas i den anläggning där elen produceras och att resterande 20% behöver överföras till annan anläggning. Vi har utgått från att kommunens kostnad per kwh man köper på elmarknaden är 1,05 kr / kwh. Detta gör att besparingen per kwh solel som kan produceras uppgår till 1,03 kr per kwh (korrigerat för 10 öres överföringsavgift på 20% av producerad solel). Elpris såväl som ränta kan komma att förändras över tid. De flesta bedömare är överens om att elpriset i Sverige på sikt kommer att stiga, vilket också är fallet om man tittar på den historiska elprisutvecklingen de senaste 5-10 åren. En annan viktigt aspekt när man bedömer investeringens ekonomiska konsekvenser är att investeringen skrivs av på 25 år men anläggningarna förväntas producera el i ytterligare 5-15 år. Under dessa år kommer anläggningarna i princip inte kosta något alls, eftersom solceller är nästan helt underhållsfria men kommer ändå producera gott om el till den kommunala verksamheten. 1 = Förväntad solelproduktion uppgår till 1kWh per 1W solceller (baseras på verklig solelproduktion hos STRI på Lyviksvägen i centrala Ludvika under 2013) 2 = 25 års avskrivningstid på solcellsinvestering 3 = Baseras på den 5-åriga räntan hos Kommuninvest per 2014-05-16 4 = Under solcellsanläggningens tio första år erhålls ca 18-20 öre per kwh i elcertifikat (Energimyndigheten föreslår att denna ersättning höjs) 5 = Baseras på kwh-pris på 1,05 kronor samt att 80% av producerad solel konsumeras i den fastighet där solcellerna finns installerade, och att resterande 20% behöver överföras till annan fastighet/anläggning (överföringsavgift 10 öre per kwh) 6 = Intäkt för elcertifikat samt minskad elkostnad minus investeringskostnader (avskrivning och ränta) Ovanstående tabell visar ekonomiska effekter för kommunen under de första fem åren. I takt med att investeringen skrivs av faller räntekostnaden, samtidigt som en rimlig bedömning är att elpriserna kommer att stiga. Detta gör att de verkliga besparingarna förmodligen kommer vara högre än vad som anges här. En annan aspekt som är svår att beräkna är vilka effekter denna investering kommer att få för sysselsättningen i kommunen. Erfarenheter från de länder där solel expanderat kraftigt är dock att detta har en mycket positiv sysselsättningseffekt. Genom dessa investeringar skapas förutsättningar för etablering av lokala företag inom solelbranschen, som kan leverera solceller och montagejobb till kommunen. En sådan etablering skulle öka kommunens skatteintäkter. Givet nuvarande räntenivåer och elpris skulle investeringen under de kommande 15 åren ge en samlad besparing på ca 40 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Givet dagens elpriser, aktuellt ränta samt dagens penningvärde skulle Vänsterpartiets förslag till solelinvestering ge en sammantagen besparing under de 29 första åren på ca 82 miljoner kronor. En rimlig bedömning är att elpriserna kommer att fortsätta stiga och närma sig de prisnivåer som finns i övriga Europa, vilket gör besparingen av egen solelproduktion ännu större. Ovanstående diagram visar årlig nettobesparing för kommunen med Vänsterpartiets solelinvesteringar under år 1-15. Observera att installerade anläggningar kommer att producera el åt kommunen i 30-40 år. Ovanstående investerinskalkyl visar den årliga nettoeffekten av Vänsterpartiets föreslagna solelinvesteringar under hela avskrivningstiden. Osäkerhetsfaktorer i denna kalkyl är ränteläge och elpris på den öppna elmarknaden. En rimlig bedömning är att elpriset kommer att stiga ytterligare, vilket gör investeringen än mer lönsam för kommunen. Kalkylen bygger på 25 års avskrivningstid på installerade solceller. Anläggningarna har dock en förväntad livslängd på ca 30-40 år. Detta innebär att anläggningarna kommer fortsätta producera grön el långt efter det att investeringens skrivits av.
Slutsatser Vänsterpartiet anser att Ludvika kommun bör genomföra storskaliga satsningar på egen solelproduktion de kommande åren. Dagens solelteknik erbjuder möjligheter att producera egen förnybar el till en låg kostnad. Ett genomförande av vår solelpolitik skulle på allvar sätta Ludvika på kartan som en ledande kommun inom klimatomställning, och föreslagna investeringar skulle också skapa förutsättningar för nya gröna jobb i Ludvika. Genom att kombinera offentliga investeringar med ett aktivt arbete för att etablera en yrkeshögskoleutbildning i solelteknik i Ludvika, skulle många nya arbetstillfällen kunna skapas. Vi menar att Ludvika kommun har närmast unika möjligheter att lyckas med detta, tack vara vårt lokala näringslivs världsledande position inom kraftöverföring och förnybar energiteknik. Egen solelproduktion är billigt och miljövänligt. Det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning att offentliga aktörer såsom kommuner och landsting måste gå före i denna helt nödvändiga omställning av svensk energiproduktion. Vi driver redan frågan om förnybar energiproduktion hårt i vårt kommunpolitiska arbete i Ludvika, och med denna handlingsplan som grund kommer vi fortsätta detta arbete under kommande mandatperiod. Genom att producera en större del av den el som kommunen och de kommunala bolagen förbrukar i egen regi blir verksamheten dessutom mindre känslig för prissvängningar på den öppna elmarknaden. Vi får en helt annan långsiktighet och stabilitet i kommunens elkostnader. Vänsterpartiets ambition är att minst 80% av kommunens elförbrukning år 2020 ska täckas av egen förnybar elproduktion från egna sol- och vindkraftsanläggningar. Denna handlingsplan för solel i Ludvika kommer ligga till grund för Vänsterpartiets fortsatta politiska arbete inom solel. Vi har under hösten 2013 motionerat om en första installation om 400 kw och vårt mål är att minst 5 MW solceller ska finnas i kommunal regi senast år 2020. Ett eventuellt rödgrönt regeringsskifte kommer med stor sannolikhet ytterligare förbättra förutsättningarna för förnybara energiinvesteringar via statliga subventioner. Skulle detta ske kan Vänsterpartiet komma att föreslå en ökad utbyggnadstakt och ett högre produktionsmål än vad som framgår av denna handlingsplan. En annan faktor som kan påverka utbyggnadstakten är om elpriserna stiger mot europeiska genomsnittsnivåer något som avsevärt skulle öka lönsamheten i svenska solelanläggningar. Vi har i denna handlingsplan visat att det är ekonomiskt rationellt att genomföra storskaliga solelinvesteringar i kommunal regi. Det är vår bestämda uppfattning att detta är nödvändigt för att på allvar få fart på den helt nödvändiga omställningen av vårt samhälle i en för klimatet hållbar riktning. Detta kommer också skapa bättre förutsättningar för en ökad sysselsättning i Ludvika kommun. Vi kommer att prioritera detta arbete hårt i vårt kommunpolitiska arbete de kommande åren. Ludvika sommaren 2014 30kW solelanläggning hos STRI på Lyviksvägen i Ludvika. Denna anläggning får sällskap av många kommunala anläggningar om Vänsterpartiet får bestämma.