Strategirapport för Irak september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Genomförandet av samarbetsstrategin för Irak går enligt plan. Insatsportföljen inom båda sektorerna, liksom insatserna i relation till varandra är kompletterande och sammanhållna och har bidragit till att uppnå både sektor- och delsektormålen. Den totala allokerade budgeten på 120 MSEK kommer enligt prognos utbetalas. Sidas övergripande bedömning är att irakisk förvaltning och ekonomi sakta stärks och att detta bidrar till att irakiers levnadsförhållanden förbättras. Utvecklingen i landet är mångtydig. Mänskliga rättigheter har inte tydligt prioriterats av regeringen och MR-situationen har försämrats. Aktiv dialog kring MR-situationen förs tillsammans med ambassaden. Utöver säkerhetssituationen som förvärrats är de största riskerna och utmaningarna med genomförandet av strategin den politiska instabilitet och den bristande kapaciteten som finns hos myndigheter och institutioner. Det irakiska ägarskapet har trots detta ökat om man jämför med hur det såg ut vid strategins början 2009. Effektiv samordning av biståndet kvarstår fortfarande som en svårighet. Riskerna med den utbredda korruptionen och säkerhetssituationen kvarstår och hanteras för Sidas del genom löpande bedömning av genomförandeorganisationernas kapacitet och anpassning till situationen. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av samarbetsstrategin för Irak 2009-2014. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Irak är en varaktig fred, förbättrade levnadsförhållanden och demokratisk utveckling. Samarbetet är inriktat på följande sektorer: 1) Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter samt 2) Handel, näringsliv och finansiella system. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Irakstrategin för 2012 uppgår till 120 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 39 875 MSEK utbetalats. Detta motsvarar ca 33 % av anslaget för 2012. Bemyndiganderam för 2013 är 200 MSEK, varav 112,7 MSEK är intecknat. Allokering 2012 Utfall 1 jan-30 sep Prognos jan-dec Sida 1 (15)
Demokratisk samhällsstyrning och 15.3 60 mänskliga rättigheter Handel, näringsliv och finansiella system 24.5 60 Totalt 120 39.8 120 Utbetalningstakten avviker inte från plan. Enligt avtal så rekvireras och faktureras stora delar av insatserna under hösten. Den största delen av allokeringen under sektorn för handel, näringsliv och finansiella system är redan avtalat, medan ytterligare en beredning kommer att genomföras inom sektorn för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter under hösten. 3. RESULTAT 3.1 Sektor 1: Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Antal avtalade insatser: 7 Under perioden januari september 2012 har tre insatser slutförts medan 1 nytt avtal har undertecknats. 3.1.1 Bedömning av strategins sektormål för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Sektormål: a) Stärkt kapacitet hos irakiska aktörer att främja och respektera de mänskliga rättigheterna i Irak, med särskilt fokus på kvinnors och barns åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. b) Stärkt demokratisk statsbyggnad på olika nivåer, med särskilt fokus på folkligt deltagande i beslutsprocesser. Utvecklingen i landet i relation till sektormålet är motsägelsefull. Kapaciteten hos irakiska aktörer, både myndigheter och civilsamhällesorganisationer stärks sakta. Motsättningar på politisk nivå blockerar regeringsarbetet. På mer teknisk nivå fortsätter dock den irakiska förvaltningen att utveckla kapacitet. Det finns även ett utrymme för civilsamhällesorganisationer att verka och bidra. Iraks lagstiftning på området är en av regionens mest liberala. Bland organisationerna framstår kvinnoorganisationer som förhållandevis starka. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter brett saknas fortfarande och förståelsen för genuint fristående organisationer är begränsad. Antalet våldsamma attacker, främst mot myndigheter och etniska eller religiösa grupper, har ökat. Den senaste tiden har ett antal politiska mord på högre nivå återkommit, dock ej på samma nivå som tidigare. Bedömning av UMs/Sidas bidrag till målen: Utvecklingen återspeglas i Sidas insatsportföljt, t.ex. ger kvinnoorganisationerna som får stöd via Kvinna till Kvinna (KtK) röst åt utsatta kvinnor och kräver ökad delaktighet för kvinnor i beslutsprocesser och vissa framsteg på lagstiftningsområdet görs som ibland Sida 2 (15)
relaterar till FN-resolution1325. Kvinnoorganisationerna gör ett mycket viktigt arbete för fredsbyggnad i Irak. Regeringsarbetet på teknisk nivå har gått framåt v.g. policy och budgetprocessen vilket Sidas stöd till Council of Ministers Secretariat genom insatsen Technical Support to Iraq (TSI) bidragit till. Sidas insatsportfölj är strategiskt samlad och fortsatt relevant. Vissa försök till dialog kring de politiska knäckfrågorna görs och Sida och UM har gett visst stöd åt sådana insatser för fredsbyggande. Vidare förbereds nu två insatser till stöd för stärkt kapacitet kopplat till bättre offentliga tjänster med fokus på utsatta grupper på lokal nivå. De kurdiska provinserna gör fortsatta framsteg i termer av mänsklig utveckling och säkerhet snabbare än övriga Irak. Under året har Diakonia avslutat sitt arbete i Duhok-guvernoratet och arbetet har lett till att viktiga resurser för arbete med barns rättigheter och barns hälsa nu finns integrerade i provinsförvaltningen med goda förutsättningar till hållbarhet och spridningseffekter. Sidas fortsatta stöd till skydd av barn och barns åtnjutande av sina rättigheter genom Unicef i samverkan med Ministry of Labor and Social Affairs (MoLSA) och planerat stöd genom Rädda Barnen bör kunna bidra till hållbarheten i Diakoniainsatsens resultat, och relaterar direkt till resolution 1620. Sida planerar även fortsatt stöd genom SKL för ökad kapacitet hos lokala myndigheter i två guvernorat, inklusive Duhok. Guvernoratens ansvar för socialt arbete kommer tjäna som pilot och exempel på hur operativa myndigheter och vald församling på lokal nivå kan samverka och hur mandat delegerat från central nivå (i detta fall MoLSA) kan fångas upp på lokal nivå. Även denna insats bör bidra till fortsatt hållbarhet i Diakoniainsatsens resultat liksom Sidas dialog med myndigheterna i Duhok, Unicef och Rädda Barnen. Kostnadseffektiviteten i Irak måste mätas i relation till kapaciteten hos möjliga lokala partners och de ökade kostnader som säkerhetsläget medför. Med hänsyn till dessa faktorer bedömer Sida samtliga insatser som relativt kostnadseffektiva. 3.1.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Technical Support to Iraq (TSI) Insatsens huvudsakliga mål: a) Stärkt kapacitet i Council of Ministers Secretariat (irakiska statsrådsberedningen, ComSec) att samordna policy och budgetplanering i den irakiska regeringen, b) att etablera en civil krishanteringsmekanism på regeringsnivå och c) att stärka parlamentets budgetutskott i sin roll att granska budgeten och utkräva ansvar. Avtalat belopp 41 100 000 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner 2012-2014 1 875 939 Council of Ministers Secretariat/budgetutskottet i irakiska parlamentet genom Adam Smith International Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Konsultstöd 100 (intention att bjuda in medfinansiär 2013) Resultatredovisning (för perioden april-september 2012): Sida 3 (15)
Public Policy Coordination Committee, enhet inom ComSec, har nu nått tillräcklig kapacitet och legitimitet att de de facto samordnar policyplaneringsprocessen och ses som kompetent och relevant aktör i linje-ministerierna. Arbetet har direkt bidragit till att förmågan att följa upp och rapportera på irakiska regeringens strategiska program från 2011 stärkts. En databas över regeringsbeslut och uppföljning av dessa har utvecklats och används som referens. Format och deadlines för anteckningar från regeringsmöten har uppgraderats och levereras nu inom uppsatta deadlines. En uppdragsbeskrivning har utvecklats för civil krissamordningsmekanism i ComSec och godkänts av ledningen. Relevanta ministerier har också nominerat representanter till en etableringskommitté. En uppdragsbeskrivning för stärkt kapacitet i budgetutskottet har diskuterats för dess ordförande och sekretariat. Uppdragsbeskrivningen är en arbetsplan för budgetutskottets arbete de kommande två åren. 1 Resultatbedömning: Sida bedömer att TSI visar mycket goda resultat på tre av fem planerade outputs och att Sida bidrar på ett avgörande sätt till stärkt demokratisk statsbyggnad på central nivå. Stärkt central kapacitet är även en förutsättning för hållbar stärkt kapacitet på lokal nivå (se t.ex. LADP). Arbetet med att upprätta en civil krissamordningsfunktion på ComSec (Iraks motsvarighet till statsrådsberedningen) har ännu inte fått fäste men det finns förutsättningar att målet uppnås. Arbetet hindras idag av en diskussion om rollfördelning inom regeringen som Sida eller genomförandekonsulterna inte kan påverka annat än bidra med utblick över hur andra länder inrättat motsvarande funktioner. Arbetet att stärka budgetutskottets kapacitet har hindrats av bristande ägandeskap hos utskottets ordförande och ledamöter liksom dess sekretariat. Sida agerar nu för att klargöra om det finns tillräckliga förutsättningar att uppnå resultat i relation till budgetutskottet som annars bör avslutas. Genomförandekonsulterna har fått uppgift att ställa tydliga krav på motprestationer och Sida reder ut eventuell överlappning med andra internationella givare. Insats 2: UNDP Local Area Development Project (LADP) Insatsen huvudsakliga mål: Hållbar social och ekonomisk utveckling på lokal nivå i Irak Avtalat belopp 20 MSEK Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform 2010-2012 20 MSEK UNDP FNs utvecklingsprogram Projektstöd 67 Svensk andel av totala stödet (%) Resultatredovisning: 1 TSI bridging contract, 1st Quarter Report 1 April 30 June 2012, Adam Smith International, registrerad på Sida 4/9 2012 Sida 4 (15)
I fem utvalda provinser (av 18) har försetts med verktyg, metoder och vägledning för planering av provinsiell verksamhet. Dessa har institutionaliserats. Offentliga samråd som till fullo drivs av de fem utvalda provinserna. Resultatet har ett tydligt irakiskt ägarskap. I de offentliga samråden ingår kvinnor, ungdomar, det civila samhället, stamledare och privata sektorn. Provinsiella planeringsgrupper har sammanställt resultaten av de offentliga samråden i provinsiella årsplaner för 2012 och överlämnat dessa till planeringsministeriet centralt och till motsvarigheten i den kurdiska regionen. 2 Resultatbedömning: I samband med att FN:s utvecklingsprogram lanserade LADP-projektet som är ett decentraliseringsprojekt av det centrala styrelseskicket, i fem av landets 18 provinser har den irakiska regeringen fokuserat sina ansträngningar på att stärka det lokala styret och stödja provinserna att planera sina budgetar och verksamhet. Projektet har bidragit med stöd till statliga tjänstemän, förtroendevalda och det civila samhället för att uppnå hållbar social och ekonomisk utveckling genom strategisk och effektiv planering. Sida bedömer att projektet bidragit till detta på ett tillfredställande, hållbart och långsiktigt sätt, där de fem provinserna utgör en framgångssaga. Sida ämnar genom en beredning fortsätta att finansiera projektet där det utökas till alla 18 provinser. Irakiska regeringen samfinansierar med drygt 30 % och EU står för en betydande del av finansieringen. Insats 3: Building an Iraqi women s movement Insatsens huvudsakliga mål: a) Kvinnoorganisationer samarbetar mer och mobiliserar kring gemensamma frågor, b) kvinnoorganisationer stärker sin egen kapacitet och tydliggör sin roll i samhället som CSO:s och fokuserar sitt arbete strategiskt. Avtalat belopp Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform 26 910 000 2011-2014 5 395 000 Kvinna till Kvinna (KtK) Svensk andel av totala stödet (%) Programstöd 100 Resultatredovisning: Kvinnoorganisationer i Irak har under året samarbetat kring FN resolution 1325 och framtagandet av skuggrapport kring CEDAW. Organisationerna har deltagit i politiska demonstrationer i Bagdad, Erbil och Sulemaniya och synliggjort kvinnoorganisationerna och deras frågor. Organisationerna har konsulterats under framtagande av lag som förbjuder våld mot kvinnor i hemmet Flera organisationer definierar och artikulerar sitt arbete som kvinnors roll i fredsbyggande. Den nationella 1325-gruppen har krävt att den irakiska regeringen tydligare skall erkänna att kvinnor behövs för att stabilisera och demokratisera landet 2 Local Area Development Programme: Bridging Phase, Progress brief: September 2011 September 2012, United Nations Development Programme, registrerad på Sida 12/9 2012 Sida 5 (15)
Kvinnoorganisationerna har uppnått insikt om sin bristande kapacitet att planera och följa upp sin verksamhet. De har aktivt bjudit in unga att arbeta i organisationerna och stärkt sin förmåga att värna sin egen personliga säkerhet, bl. a. genom workshops ordnade av Kvinna till Kvinna. 3 Resultatbedömning: Insatsen som fokuserar på fredsbyggnad genom kvinnors mobilisering och deltagande är fortsatt mycket relevant. Sida bedömer att kontexten förvärrats jämfört med vid programmets start. Staten tar inte fullt ut sitt ansvar för att garantera kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter och synliggör inte tillräckligt kvinnors bidrag till att bygga fred och demokrati. Konsekvensen är att organisationerna tar på sig uppgifter som staten borde utföra och de kan inte fokusera eller utvecklas i fred som starka och fristående organisationer. KtK:s arbete hindras delvis av att de inte kan besöka organisationer p.g.a. säkerhetsläget men den permanenta närvaron i Erbil innebär ändå att de har täta kontakter med relevanta aktörer i landet. Det är tveksamt om programmålen helt kommer att uppnås men Sida bedömer att resultatramverket är fortsatt relevant som styrinstrument. Konkreta framsteg har gjorts under programmets första år trots den svåra kontexten. Sida avser ge fortsatt stöd till insatsen genom att stödja och erkänna kvinnoorganisationerna och underlätta kontakter med strategiskt relevanta aktörer med stöd av UM. 4. RESULTAT 4.1 Sektor 2: Handel, näringsliv och finansiella system Antal avtalade insatser: 4 Under perioden januari september 2012 har inga insatser avslutats och inga nya avtal om insatser har undertecknats. 4.1.1 Bedömning av strategins sektormål för Handel, näringsliv och finansiella system Sektormål: Ökade möjligheter till försörjning för fattiga irakier. Den offentliga sektorn dominerar fortfarande den irakiska ekonomin. Säkerhetssituationen, politisk instabilitet, korruption och bristande tillgång till viktig samhällsinfrastruktur som t.ex. elektricitet, vatten och sanitet fortsätter att ha en negativ påverkan på utvecklingen av den privata sektorn och på levandsförhållanden för irakier i gemen. Samsyn råder om att näringslivet i Irak måste diversifieras och reformeras för att kunna absorbera en ständigt växande grupp av arbetssökande. Världsbanken mäter varje år de juridiska förutsättningarna och kostnaderna för att driva företag i 183 länder, den s.k. Doing Business Ranking (DBR). Irak ligger 2012 på 164:e plats, en marginell försämring jämfört med 2011. Det kan dock inte uteslutas att Irak gjort framsteg men övriga ekonomier gjort större framsteg. Dessutom genomförs DBR nationellt men bedömningen är att det finns stora regionala skillnader, vilket ofta påtalas i fallet Irak. 3 Annual Report 2011, Building Iraqi Women s Movements, Kvinna till Kvinna, registrerad på Sida 6/7 2012 Sida 6 (15)
Bedömning av UMs/Sidas bidrag till målen: Ett ändamålsenligt och marknadsanpassat ram- och regelverk är en viktig förutsättning för att starta företag, för dessa att växa genom att investera och anställa folk vilket bidrar till ökade försörjningsmöjligheter för fattiga irakier. Till detta är Sidas sektormål och insatsmålen nedan direkt relaterade. Reformer av den irakiska ekonomin har inletts, t.ex. vad gäller lagar och ram- och regelverk som reglerar statsägda företag. Vidare har irakiska regeringens förståelse för vikten av dessa reformer ökat vilket märks på deras stöd. Genomslaget av dessa reformer kommer först kunna mätas på längre sikt och förmodligen inte inom strategiperioden. Bedömningen är dock att det finns en politisk vilja i Irak för reformer och att beslut tagits i rätt riktning samt att dessa reformer bidrar till sektormålet. Utvecklingen av säkerhetsläget och politisk instabilitet torde fortsatt utgöra de största riskerna för sektormålet. Med hjälp av Sidas program för privatsektorutveckling, och mycket tack vare Världsbanken som Sidas samarbetspart, har förståelsen för vikten av utveckling av den privata sektorn etablerats till den grad att den irakiska regeringen avsatt medel ur budgeten för reformering av statsägda företag. Vidare har regeringen beslutat att inrätta en enhet inom ComSec för att kvalitetssäkra nya lagar och regleringar som är viktiga för reformering av den privata sektorn. Sidas program har också bidragit till bildandet av Private Sector Development Center, en paraplyorganisation för näringslivets olika organisationer som bl.a. arbetar med koordinering av den övergripande dialogen mellan näringslivet och regeringen. Sidas ITP-program inom Risk Management in Banking och Finance som hittills utbildat 70 bankanställda från 21 olika irakiska banker bedöms ha bidragit till höjd kapacitet och kan i förlängning bidra till ökad försörjning för fattiga irakier. Utbildningsbehovet inom finanssektorn är emellertid fortsatt stort och önskemål om en fortsättning på programmet har förmedlats till Sida. Kostnadseffektiviteten i Irak måste mätas i relation till de ökade kostnader som säkerhetsläget medför. Med hänsyn till det bedömer Sida majoriteten av projekten som kostnadseffektiva. Projektet med exportrådet ska utvärderas och just kostnadseffektiviteten ska ses över. Insats 1: Strengthening the National Quality Infrastructure to Facilitate Trade and Enhance Consumer Protection Insatsens huvudsakliga mål: a) Att förbättra Iraks handelskapacitet och främja landets integration i det regionala och multilaterala handelssystemet och b) att uppgradera den nationella kvalitetsinfrastrukturen (standarder, provning, metrologi och teknisk kontroll) efter internationell praxis, för att därigenom skapa en gynnsam miljö för handel och konsumentskydd. Avtalat belopp Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform 66 2011-2016 16 Min. of Planning/COSQC and UNIDO Svensk andel av totala stödet (%) Programstöd 100 Resultatredovisning: Programmet har rekryterat experter, genomfört kartläggning av situationen inom respektive expertisområde (ackreditering, metrologi, standardisering och hantering Sida 7 (15)
av tekniska regler, handelspolitiska förutsättningarna och Iraks infrastruktur i helhet) inom området tekniska handelshinder. Utvecklat ett riskbedömningssystem för att minska risker av bristande kontrollfunktioner och mutor och för att kunna följa upp att framtida kvalitetssystem är transparanta och följer internationell praxis. Utvecklat en metod för att öka irakisk nationell kvalitetsinfrastruktur (policy, strategiplan och en åtgärdsplan) genom etablering av en högnivåkommitté för kvalitativ infrastruktur som kan implementera och förvalta den nationella kvalitetsinfrastrukturen. Implementering påbörjad av den irakiska regeringens ökade kapacitet v.g. handelspolitik och handelsförhandlingar inom ramen för WTO (avtal om tekniska hinder får särskilt stöd inom insatsen). 4 Resultatbedömning: Programmets inledningsfas är påbörjad och grunden är lagd för omstruktureringsarbetet där den politiska, byråkratiska och tekniska delen av förändringsarbetet har samverkat för att nå uppsatta mål. Programmet initierades genom de deltagare som följt utbildningsprogrammet International Training Programme - Quality Infrastructure Development in Support of World Trade (se ITP nedan). Utbildningsprogrammet har gett irakier möjlighet att uppgradera sina kunskaper om det internationella handelssystem som etablerats under Världshandelsorganisationen, WTO. Efter diskussion mellan irakiska representanter och UNIDO utvecklades ett projektförslag som presenterats och godkänts av Sida. Sida besökte Ministry of Planning, Ministry of Trade och COSQC under våren 2012 för att säkerställa gemensam förståelse och irakiskt ägarskap. De inledande sex månaderna av projektet har fastställt förutsättningarna för ett effektivt programgenomförande och engagerat intressenterna på ett tidigt stadium för att säkerställa ägarskap. Dessa förutsättningar har främst avsett projektlogistik, rekrytering, definition av baseline för effektindikatorer efter kartläggningar och bedömningar av landets nationella kvalitetinfrastruktur (NQI). Det höga intresset och engagemanget från nationella intressenter bekräftar projektets vikt och relevans för den irakiska ekonomins förändringsarbete. Insats 2: Iraq Private Sector Development Insatsens huvudsakliga mål: a) Bildande av organisation inom den irakiska regeringen som kan driva reformering och kvalitetssäkra lagar och regleringar, b) stärkt kapacitet på regional nivå v.g. reformering och kvalitetssäkra lagar och regleringar, c) reformering av statsägda företag, d) bättre tillgång till finansiella tjänster för små företag. Avtalat belopp 46 Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform dec 2010- mars 2014 Svensk andel av totala stödet (%) 33,2 Världsbanken Projekt 100 4 Halvårsrapport från UNIDO inkommen september 2012. Under registrering. Sida 8 (15)
Resultatredovisning: Den irakiska regeringen har allokerat 85 MUSD i 2012 års budget för reformering av statsägda företag, baserat på underlag som tagits fram inom ramen för det Sidastödda programmet. Irakiska regeringen har beslutat om bildande av en Regulatory Reform Unit inom ComSec. Enheten skall driva reformer och tillförsäkra kvalitet i ram- och regelverk inom det omfattande 19 000 lagar- och reglersystemet, ett område som regeringen har en reformagenda på. En studie har genomförts av Kurdistans (KRG:s) kapacitet v.g. ram- och regelverk som ligger till grund för KRG:s beslut om reformering. Ytterligare en studie har genomförts om investeringsklimatet i landet som påvisar att mindre än 3 % av småföretagen ägs av kvinnor medan 40 % av storföretagen ägs av kvinnor. 80 statsägda företag (av totalt 180) under två ministerier får genom Sida programmet stöd till reformering. En paraplyorganisation Private Sector Development Center (PSDC) har bildats, den första i sitt slag som samlar aktörer på området. Paraplyorganisationen uppdrag är konsultation, koordinering och samarbete med den irakiska regeringen och med givarsamfundet. PSDC ämnar fokusera på kvinnors företagande, klimatfrågan, hållbarhet, självförsörjning och anitkorruption. 5 Resultatbedömning: En väsentlig del av insatsens resultat har uppnåtts och det indikerar en tillfredställande måluppfyllese. Vidare har ett oväntat resultat kommit till, det sista i punktlistan ovan. Efterfrågan på en paraplyorganisation från näringslivets aktörer drev på utvecklingen vilket Sida välkomnar då en organisation som samlar samtliga aktörers intresse på området har saknats. Sida kommer att följa utvecklingen av PSDC under kommande år. Vad gäller delmål d) ovan begränsar sig resultaten till genomförda diagnostiska studier som i sin tur bidragit till ökad insikt om finanssektorns svagheter och behov av reformering. Delmålet adresseras dock i ITP-programmet som rapporteras nedan. Samtliga aktiviteter inom programmet prioriterar och uppmuntrar kvinnligt deltagande. Sida för dialog med Världsbanken om vikten att arbeta med samtliga delmål parallellt samt kopplingar till andra insatser. Världsbanken, som är en s.k. preferred private sector development partner till den irakiska regeringen, är genomförare av Sidas projekt. Världsbankens kapacitet och insikt i hur den irakiska regeringen fungerar är av yttersta vikt för programmets resultat. Riskerna bedöms inte ha ökat men är fortfarande påtagliga, såsom säkerhetssituationen, korruptionen och den politiska volatiliteten. Sida för dialog med Världsbanken för att säkra Irakkontorets kontinuitet och kapacitet vilket inte bara är av vikt för projektets resultat men också för adekvat hantering av ovan nämnda risker. Insats 3: ITP Risk Management in Banking and Finance Insatsen huvudsakliga mål: Bidra till en stärkt kompetens inom den irakiska finanssektorn. 5 Iraq Private Sector Development Trust Fund, Annual report December 2011 (revised June 2012), registrerad 13/10 2012 Sida 9 (15)
Avtalat belopp Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 9,2 2010-2013 6,7 KPMG ITP 100 Resultatredovisning: Detta ITP-program har genomförts i två omgångar, en tredje är under genomförande och en fjärde planeras under 2012-2013. Hittills har programmet utbildat 70 deltagare, varav ca 40 % var kvinnor, från ett 25- tal banker i Irak, däribland den irakiska centralbanken. 21 olika förändringsinitiativ har initierats och utvecklats. Ett förändringsinitiativ är ett bankindividuellt projekt som deltagande banker utvecklar med stöd av KPMG och driver vidare i sina respektive organisationer. 6 Resultatbedömning: Programmet har haft bra genomslag och antalet sökande till programmet har vuxit snabbt. Detta tack vare bra kvalité och nöjda deltagare men också tack vare bra marknadsaktiviteter tillsammans med ambassaden i Bagdad samt den uppmärksamhet programmet fått hos den irakiska centralbanken. Intresset för programmet är stort, exempelvis fick KPMG mer än 80 ansökningar för den nu pågående tredje omgången. Samtliga deltagare (70 stycken) deltar i heltäckande utvärderingar av programmet. 93 % av deltagarna anser att deras förändringprojekt har mycket stor eller stor relevans för förbättring på deras arbetsplatser. 89 % anser att de kommer att få användning av de kunskaper och erfarenheter programmet förmedlat. Antalet kvinnliga deltagare var relativt högt för att vara banksektorn vilket Sida bedömer som ett framgångsrikt resultat och en viktig signal till irakierna på att Sverige prioriterar jämställdhet. Sida bedömer att programresultaten direkt bidrar till målet om stärkt kompetens inom den irakiska finanssektorn. 4. BISTÅNDSEFFEKTIVITET Processmålet i strategin är: Förbättrad samordning och harmonisering av biståndet under ett stärkt irakiskt ägarskap för landets utveckling och det internationella utvecklingssamarbetet. Sverige ska aktivt bidra till att givarsamordningsstrukturer upprättas efter avvecklingen av International Reconstruction Fund Facility for Iraq (IRFFI) liksom en ökad europeisk givarsamordning. Givarsamordningen och harmoniseringen av biståndet har varit stora utmaningar även under denna rapporteringstid. Samordningen under den irakiska regeringen visar på stora brister, liksom mellan det internationella samfundet som mellan givare. Vidare har de irakiska ministerierna låg kapacitet, styrs som egna enheter, och kommunikationen dem emellan brister. Den egentliga makten koncentreras till kommittéer och rådgivande organ runt 6 Delrapport Fas 3 och fas 4, ITP 275, Risk Managment in Finance/Banking, KMPG AB, registrerad 4/9 2012 Sida 10 (15)
premiärministerns kansli varför betydelsen av det strategiska regeringsprogrammet, Strategic Government Programme 2011-2014, inte kan överdrivas. Sida arbetar aktivt för förbättrad samordning och harmonisering av utvecklingsstödet under irakiskt ledarskap inom båda sektorerna. Med stöd av TSI har Irak tagit fram det strategiska regeringsprogrammet med kort- och långsiktiga prioriteringar som de facto styr regeringens utvecklingsinsatser. Det strategiska regeringsprogrammet har inte krockat med det mer givardrivet framtagna National Development Program (NDP). Parallellt med framtagandet har NDP uppdateras av Ministry of Planing och strategierna kompletterar varandra under irakiskt ledarskap. Det internationella samordningsforum som under 2012 ersatte IRFFI är United Nations Development Assitance Framework Trust Fund (UNDAF TF). UNDAF TF sträcker sig över perioden 2011-2014 och FN förespråkar att alla bidrag går via fonden. Sida kanaliserar stödet till UNDP via fonden. Utöver samordning med UNDAF TF har Sida inom ramen för EU development councellers committé deltagit i en arbetsgrupp ör utvecklingssamarbete i Bagdad. För att mildra konsekvenserna av bristen på irakiskt ägarskap och övergripande strategisk ledning samordnar Sida och andra givare sin verksamhet inom olika sektorer men även på insatsnivå. Som exempel har Sida bidragit till internationell samordning inom ramen för två nya insatser som initierades hösten 2011. MR-frågor och MR-organisationer är svagast samordnade i landet varför Sida avsatt en del av resurserna i UNDP:s MR-program att gå till givarsamordning. Detta projekt har även bidragit till etableringen av MRkommissionen som även kommer att fungera samordnande på MR-området. I Sidas stöd till fristående media via IMS har Sida avsatt en del av budgeten till en samordningskomponent som syftar till att samla alla internationella givare som stödjer mediefrågor. PSDC, som irakiska näringslivets aktörer bildade inom ramen för Världsbankens Privatsektorprogram, är ett samordnandeforum som Sida hoppas kan stärka samordningen på området. Utmaningar för biståndseffektivitet innefattar säkerhetsläget, korruption samt den generella bristen på nationell kapacitet, men även komplexa irakiska system genom vilka internationella organisationer och det civila samhället måste navigera och verka. Känsligheten för utländsk inblandning är en fortsatt utmaning. 5. DIALOGFRÅGOR ENLIGT STRATEGIN Mänskliga rättigheter med fokus på jämställdhet och kvinnors rätt till säkerhet och deltagande i landets utveckling, samt barns rättigheter och genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325, 1820 och 1612. Demokratisk samhällstyrning med fokus på antikorruption, öppenhet och insyn, samt vikten av kvinnors inflytande i politik. Vikten av att motverka korruption som en förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling och handel. Det civila samhällets roll och förutsättningarna för enskilda organisationer att verka. UM och Sidas har fortsatt de bilaterala mötena med irakiska representanter på hög nivå kring strategins stipulerade dialogfrågor. Dialog och samtal kring korruption, MR, Sida 11 (15)
demokratisk samhällsstyrning, givarkoordinering, civilsamhällets roll och jämställdhet och kvinnors rätt har kontinuerligt genomförts under året med regeringens representanter och myndigheter. Genom dialog har UM och Sida upprepat framfört Sidas prioriteringar inom MR för den irakiska MR-ministern. Bland annat har det framförts att allt utvecklingssamarbete som Sida utför ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Genom UM har Sida haft ett fortsatt nära samarbete och dialog med UNAMI och MRkontorets representant i Bagdad. Det förs en dialog kring hur arbetet med mänskliga rättigheter kan stärkas både v.g. den politiska dialogen och v.g. stöd till konkreta program och projekt. Sida har bidragit till MR-kommissionens etablering genom UNDP vilket också inbegriper att inbjuda till det civila samhällets deltagande i MR-arbetet. UM deltar aktivt i EU:s arbetsgrupp för mänskliga rättigheter där gemensamma dialogfrågor tas upp och diskuteras inför officiella uttalanden samt planerar/deltar i den utsträckning det är möjligt i gemensamma aktiviteter på området. Det förs även en dialog av UM och Sida med partners, berörda myndigheter och regeringsföreträdare kring kravet att inkludera jämställdhet och kvinnors rättigheter som ett tvärgående perspektiv i allt svenskt samarbete. MR-ministeriet har tagit fasta på det arbete som Sverige lägger på kvinnors och barns rättigheter att de efterfrågat ambassaden om samarbeten inom dessa områden. Frågan om kvinnors rättigheter har också dominerat under ett antal möten. UM har fortsatt bjuda in irakiska kvinnoorganisationer till ambassaden. Vidare har ambassaden under året återsamlat förra årets ITP-deltagare från det Globala ITPprogram med 1325-fokus där även Irak ingår för ett uppföljningsmöte. Sida har gjort en Gender Review Light 7 som konstaterar att Sida dels behöver bli bättre på att dokumentera dialogen kring jämställdhetsintegreringen och dels förbättra uppföljningen kring denna. Korruption och vikten av ett aktivt antikorruptionsarbete för att attrahera utländska investerare och samtidigt säkra en demokratisk utveckling i landet har lyfts av UM och Sida på alla högnivå-möten. UM och Sida har fört en dialog med planeringsministeriets kvalitetskontrollavdelning om sambandet mellan utveckling av handel och kvalité (inklusive frånvaro av korruption), en fråga som förts fram av de svenska företagen. Ministeriet betonade dess uppskattning av Sidas ITP-kurser som bl.a. lyfter de utmaningarna. Sida har inte gått med riktat stöd till de centrala institutionerna med uppgift att bekämpa korruption, som t.ex. Board of Supreme Audit eller National Integrity Commission. Bedömning har varit att mervärdet skulle vara begränsat då t.ex. USA är stor givare inom området. Sida har istället valt att integrera specifika antikorruptionskomponenter i insatserna. Det gäller t.ex. stödet till UNDP där bl.a. stöd till de civilsamhällesorganisationer som specifikt arbetar med korruptionsfrågor ges. Stöd ska även bidra till att teknisk expertis om antikorruption görs tillgänglig för civilsamhällsorganisationer, parlamentet och guvernoraten. Detta arbete relateras till implementeringen av den nationella strategin mot korruption. Sidas stöd till fristående media via IMS innehåller även ett fokus på korruption kopplat t.ex. till utbildning i grävande journalistik. Korruptionsproblematiken påverkar Sidas riskbedömning av alla insatser och dialog förs med alla avtalsparter kring medelhantering. 7 Gender Review Light Iraq, Sida Conflict Department av Linnea Ernst, 18/6 2012 Sida 12 (15)
6. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA a) Demokrati och mänskliga rättigheter Demokrati och MR är en av två sektorer i samarbetsstrategin för Irak. Sida har drivit på för att MR-kontoret inom UNAMI ska få ökat genomslag för sin rådgivande roll inom FN samt gentemot irakiska myndigheter och stödjer nu UNDP:s arbete med den nyetablerade MRkommissionen som MR-kontoret inom UNAMI bidrar till. Stödet till Unicef för deras roll som rådgivare till irakiska myndigheter förväntas leda till att Iraks politik kring barn beaktar rättighetsperspektivet. Sida stödjer riktade insatser för förbättrad demokratisk samhällstyrning på både lokal nivå (UNPD LADP, se ovan, och SKL International), och på central nivå (TSI, se ovan). b) Miljö och klimat Miljö och klimat är varken en prioriterad sektor eller ett sektormål för svenska utvecklingssamarbetet med Irak. Sidas stöd till Exportrådet fokuserar på företagens sociala ansvar (CSR) i Irak, vilket inkluderar en komponent angående miljöaspekter. c) Jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen Gender och jämställdhet är en integrerad fråga i stora delar av verksamheten i Irak och är en återkommande dialogfråga som UM och Sida för med myndigheter och regeringsföreträdare. KtK:s projekt är dessutom en direkt insats på området som syftar till att dels samla och stärka kvinnoorganisationerna i deras arbete för kvinnors rättigheter och deltagande, och dels till att påverka lagstiftning och beslutfattare, bl.a. genom att sitt bidrag till underlag för den nya lagen som förbjuder våld mot kvinnor i hemmet. Genom dialog har Sida påverkat att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra Världsbankens privatsektorprogram. Inom Världsbankens privatsektorprogram och svenska Exportrådet i sektorn Handel, näringsliv och finansiella system uppmuntras kvinnligt deltagande i ITPkurserna. I enlighet med Gender Review Light ska Sida fortsatt förbättra dokumentationen och uppföljningen av genderintegreringen i insatserna. 7. DE TVÅ PERSPEKTIVEN a) De fattigas perspektiv I de två huvudsektorerna, liksom i insatserna, är de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet själva utgångspunkten för stödet. Sidas ansats utgår från att Irak har stora ekonomiska resurser men att kapaciteten och kunskapen brister på nationell, regional och lokal nivå till den grad att fattiga människor i bred mening, och diskriminerade grupper såsom kvinnor, inte har/tillåts få makt, kunskap eller inflytande att använda eller påverka systemet, och därmed kunna göra sin röst hörd/förbättra sina levandsvillkor. Sida stöder demokratisk samhällsstyrning och kapacitet på central, regional och lokal nivå (t.ex. genom TSI och LADP). En fungerande policy och budgetplaneringsprocess är förutsättningen för reformer och ansvarsutkrävande i en mer demokratisk process. Genom insatser som KtK:s eller ITP-kurserna stärks och synliggörs fattiga irakiers och diskriminerade irakiers möjligheter att utkräva ansvar av politiker och myndigheter. Syftet med både ITP-kurserna och Världsbankens privatsektorutvecklingsfond innefattar att strukturer, normer och regelverk som underlättar handel och företagande tillämpas inom nationella systemen, för att på så sätt bidra till en bred ekonomiskt utveckling där fattiga män och kvinnor får möjlighet att påverka sin levnadsstandard. Diskriminerade etniska grupper och kvinnor har särskild Sida 13 (15)
prioritet och uppmuntras särskilt i samtliga program, vilket tydliggörs genom dialog mellan Sida och genomförandepartners. b) Rättighetsperspektivet Alla insatser inom Demokrati- och MR-sektorn initieras och implementeras genom ett rättighetsperspektiv och har rättighetsfrågor som drivkraft. Samtliga projekt inom bägge sektorerna har rättighetsperspektiv v.g. identifiering och prioritering av målgrupp och arbetsmetod. Genom dialog med genomförandeparter och myndigheter och genom de strategiskt valda insatserna i insatsportföljen påtalar Sida statens skyldighet att upprätthålla respekten för mäns, kvinnors, flickors och pojkars mänskliga- och medborgerliga rättigheter, oavsett religion, region, kön och klass. För detta krävs analyser och en förståelse för olika gruppers möjligheter. Ministerierna behöver göra grundläggande analyser av olika gruppers perspektiv och verklighet samt budgetkonsekvenser när de lägger fram förslag till regeringen, vilket Sida påtalar genom insatserna (genom t.ex. LADP). Samtidigt stödjer Sida aktivister och organisationer i det civila samhället så att dessa kan spela en konstruktiv roll för att öka civila samhällets deltagande i beslutsprocesser samt för att driva rättighetsfrågor (t.ex. genom stöd till KtK och IMS). 8. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET De icke-geografiska strategierna som allokerar medel till biståndsinsatser i Irak är Humanitärt bistånd, Konfliktvillkoret, Civsam, Kapacitetsutveckling och Samarbete samt regeringen Särskilda Insatser för Demokratisering och Yttrandefrihet. Det humanitära stödet till Irak för 2012 uppgår till 75 485 423 SEK, varav totalt 35 178 775 SEK hittills betalats ut. Stödet kanaliseras främst via multilaterala humanitära organisationer, som UNHCR, Unicef och ICRC. Mindre bidrag går även till enskilda organisationer såsom Svenska Röda Korset, Danska Flyktingrådet (DRC) och Norska Flyktingrådet (NRC). NRC har tillkommit som part efter nära samråd mellan Sida och UNHCR. NRC kompletterar UNHCR:s verksamhet och väntas bidra till att en större effektivitet på området uppnås. Sida bedömer att stödet till röjning av Explosive Remnants of War (ERW) såväl som till kapacitetsuppbyggnad är förutsättningar för utveckling inom strategins båda huvudsektorer. Stödet anses säkerhetsfrämjande enligt policyn Fred och säkerhet för utveckling. 8 Huvudsakliga målgrupper för det humanitära stödet är flyktingar, återvändande och internflyktingar. Här ingår verksamhet såsom skydd samt bidrag till basala förnödenheter, främst enklare boende, vatten och sanitet. De humanitära insatserna ingår i UNDAF TF 2011-2014 för Irak vilket bl.a. bidrar till förbättrad samordning mellan utvecklingsinsatser och det humanitära samarbetet, inte minst gentemot myndigheterna på nationell och lokal nivå. Ett flertal av de humanitära insatserna som genomförs bidrar med att skapa långsiktiga förutsättningar för den mest utsatta befolkningen. Bl.a. genomför UNHCR insatser för att utveckla enklare boende för internflyktingar och inom ICRC:s arbete med vatten och sanitet ingår att renovera vattensystem och existerande installationer, vilket underlättar för kommande utvecklingsinsatser. 8 Fred och säkerhet för utveckling - policy för säkerhet och utveckling i svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014, Regeringskansliet, 2011 Sida 14 (15)
Genom Konfliktvillkoret genomför Sida två insatser på minhanteringsområdet. Ett i samarbete med Mines Advisory Group (MAG) i den kurdiska regionen och ett med Danish Demining Group (DDG) i söder runt Basra. Minhanteringsinsatserna har en sammanlagd budget om 23 MSEK. Civsam allokerar en budget om 4 766 453 MSEK till Forum Syd och LO-TCO Biståndsnämnd, för stöd till civilsamhället i frågor som rör hälsa, utbildning, demokrati och jämställdhet, jordbruk och facklig organisering. Inom ramen för Kapacitetsutveckling och Samarbete har 18 MSEK avsatts med vilka en yrkesutbildning, Swedish Academy for Training, genomförs av Scania i underhållsteknik, data, engelska och marknadsföring. Yrkesutbildningen genomförs i den kurdiska regionen men är öppen för deltagare från hela Irak. På regeringens Särskilda Insatser för Demokratisering och Yttrandefrihet har 34 000 SEK avsatts till RFSL för HBT-stöd. 9. DEN KONTEXTUELLA RAMEN FN-organens ambition är att få ut mer personal i fält. Säkerhetsläget är försämrat vilket starkt begränsar personalens rörlighet. Det försämrade säkerhetsläget ska av Sida följas upp vad gäller projektgenomförandet och resultatuppfyllelse. Respekten för de mänskliga rättigheterna har försämrats det senaste året, bland annat på grund av maktstrider, enligt UNAMI. Enligt rapport från UNAMI har 1) attacker mot civila ökat, 2) könsrelaterat våld likaså, 3) minoriteters situation förvärrats och 4) fortsatt högt antal Internally Displaced People (IDP), varför ett fortsatt kompletterande arbete kring de tre benen; respekt och skydd för MR, demokratisk samhällsstyrning och ekonomisk utveckling bör vara fortsatt vägledande för ett återuppbyggnadsarbete i Irak. En positiv utveckling är den nyetablerade kommissionen för mänskliga rättigheter som kommer att spela en viktig roll för MR-skyddet och MR-arbetet i landet. Givarkoordineringen har haltat. UM och Sida har drivit på för förbättringar. Irak har under rapporteringstiden flaggat för att leda givarkoordineringen. Troligen bl.a. för att olika intressen insett den politiska betydelsen. Iraks regering föreslår en budget om 250 MUSD för 2013 att avsättas för kostnadsdelning. Sida ska följa den processen. Korruptionen är fortsatt mycket hög i landet. Enligt Transparency International ligger Irak som fjärde värst drabbade land av korruption. Orsaken till det är många, men bl.a. kan räknas en kultur av korruption, bristfälliga insikter om penga- och makthantering som backas upp av fortsatt svaga institutionella kontrollmekanismer. Sidas insatser bemöter korruptionsutmaningarna och Sida följer upp korruptionsriskernas bäring på insatsernas kvalité kontinuerligt. Den omvända humanitära situationen med syriska flyktingar och irakiska flyktingar från Syrien som korsar gränsen till Irak måste vägas in i den humanitära biståndsstrategin för Irak och regionen. Den syriska flyktingsströmmens påverkan på MR-situationen i Irak och våra insatser på området bör följas upp, för att inte nämna dess bäring på de humanitära insatserna. Sida 15 (15)