ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL

Relevanta dokument
ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden

RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Mirador 250 SC / (5)

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo Villa Lande, Kimito

Tervetuloa! Välkommen! T.G

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Svampsjukdomar i vårkorn

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Svampsjukdomar i maltkorn

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Agrimarket- kryssning

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Svampbekämpning i vårkorn

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor

Jordbrukardagarna 2010

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

POM. Programmet för odlad mångfald

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Jordbrukaredagarna 2011

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Tidig och sen växtreglering

Ta tillväxten i egna händer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Veckorapport - Linköping vecka 22

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Greppa Marknaden

Tillväxtreglering i stråsäd

Ekologisk produktion lantbruk

PM för höstsådda spannmålssortförsök

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Svampförsök i korn. Växtskydd

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Tillväxtreglering i stråsäd

Svampförsök i korn. Växtskydd

Råd för produktionen av en bättre skörd

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Växjö möte 6 december 2016

Veckorapport - Skara vecka 26

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Växjö möte 3 december 2014

Transkript:

2012 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL

VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

BÄSTA ODLARE Raisioagro har samlat odlingsanvisningar, mottagningskrav och en produktkatalog i en enda handbok. Odlingsanvisningarna har uppdaterad information om sorter och växtskyddsmedel. Handboken innehåller också gödslingsprogram som utarbetats i samråd med Yara. I vallodlingsanvisningarna lönar det sig att beakta Raisioagros nya blandningar. Utgående från den skördestrategi som passar för gården är det lätt att hitta rätt alternativ. Vi publicerar kontraktsväxternas grundkvalitets- och mottagningskrav; priset på grödorna fastställs enligt marknadspriset under skördesäsongen. På preciseringen av kvalitetskraven och prissättningen av kvaliteten inverkar de krav, som ställs vid användningen av skörden, men också av de speciella särdrag som råder under skördeperioden. Uppdaterade tabeller för kvalitet och kvalitetsprissättning finns på våra webbsidor. I produktkatalogen finns Raisioagros utsäde, gödselmedel och växtskyddsmedel. Den viktigaste utsädesnyheten är Mirella-havren, som tillför odlingen av grynhavre en större skörd och bättre kvalitet. Andra nyheter är vårhybridrapssorterna Trapper och Smilla, som gör det möjligt att odla raps allt längre norrut. Det finns många nyheter bland växtskyddsmedlen. Vi väntar t.ex. på registreringen av Mopsilan, ett nytt bekämpningsmedel för rapsbaggen. Det lönar sig att utarbeta en balanserad odlingsplan för den kommande skördesäsongen. Producera grödor som det är efterfrågan på! Marknadsutsikterna för grynhavre, maltkorn och oljeväxter är goda. Också för vete, foderkorn och foderhavre tecknas kontrakt som förut. De nya foderproteingrödorna, ärt och bondböna, är lämpliga komplement i växtföljden. Med hopp om ett gott skördeår Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundchef INNEHÅLL VIKTIGT Repetition av principerna för god hygien i produktionen av grödor...4 Allmänna bestämmelser för mottagning av spannmål och oljeväxter...5 Mottaningskrav för ekologisk spannmål...6 Standardkvalitet och mottagningskrav för odlingsväxter...8 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Vårvete...9 Höstvete...12 Råg...14 Maltkorn...17 Foderkorn...20 Havre...23 Ryps och raps...27 Vall...30 VÄXTSKYDD Tankblandningar för besprutning av spannmål...34 Effekttabell för ogräsmedel som används i stråsäd...35 De främsta växtsjukdomarna, skadeinsekterna och ogräsen...36 GÖDSLING OCH MILJÖ Preciserad gödsling enligt bestämmelserna i miljöstödet för år 2012...38 Delad gödsling av spannmål och oljeväxter...40 Odling och miljöpåverkan Closed Circuit Cultivation CCC...42 Raisioagros och Yaras gödslingsprogram...44 PRODUKTKATALOG Utsäde...48 Gödselmedel...52 Växtskyddsmedel...54 BILAGOR Analysmetoder...60 Eftergranskningspraxis...61 Kontaktuppgifter enligt produktionsinriktning...63

VIKTIGT REPETITION AV PRINCIPERNA FÖR GOD HYGIEN I PRODUKTIONEN AV GRÖDOR Rena och trygga produkter måste garanteras i hela produktionskedjan från primärproduktion till konsumtion, alltså från jord till bord. Odlingen spelar en viktig roll det är där som kedjan börjar. Om man följer goda hygienprinciper och gemensamma spelregler, är det lätt att hålla en god spannmålshygien i hela kedjan. Exempel på goda principer Rena och hela silor Ytorna är hela och lätta att rengöra. Ytorna på insidan är rena och torra. Silon rengörs och granskas så att den är i skick innan den tas i bruk. Silokonstruktionerna ska vara sådana att fåglar och gnagare inte kommer åt spannmålen. Fåglar ska inte häcka i silokonstruktionerna eller nära dem. Ändamålsenlig transport av spannmålen För transporten används endast materiel lämpligt för syftet. Lastutrymmet ska vara tätt. Ytorna ska vara hela och lätta att rengöra. Lastutrymmet ska vara rent och torrt. Kontrollera att lastutrymmet är rent före lastningen. Lastutrymmet ska skyddas så att inget obehörigt kommer in i det, t.ex. fåglar, insekter, fukt, damm mm. Säd som fallit på marken i samband med lastningen och lossningen ska omedelbart städas undan. Skydda omgivningen Tillämpa de kompletterande villkoren i gårdsstödet (http://www.mavi.fi/fi/index/viljelijatuet/taydentavatehdot. html) krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden lagfästa verksamhetskrav Håll koll på rödmögel, dvs. Fusarium-svampen Rödmögel (Fusarium-svampen) är en sjukdomsalstrare som lever på marken i växtavfall och ger upphov till stråbassjuka hos spannmål och rödmögel i axen. Det sprids också med utsäde. Rödmögel kan bilda toxiner och i EU:s regelverk har det fastställts en maximihalt för rödmögeltoxiner i spannmål som ska användas i livsmedel. Odlaren kan hålla rödmöglet under kontroll med följande metoder: mångsidig växtföljd val av lämpligt spannmålsslag och sort (risken är vanligen större med sena sorter) eget utsäde av god kvalitet, som är betat och iståndsatt, eller certifierat utsäde satsa på att få ett livskraftigt och rikt växtbestånd snabb torkning av den tröskade skörden till lägre fukthalt än 14 % också om skörden förefaller att vara relativt torr vid tröskningen använd inte enbart preparat som innehåller strobiluriner för bekämpning av växtsjukdomar använd sjukdomspreparat som har effekt på rödmögel (Proline och Juventus) bekämpning av liggväxt 4 Odlingshandbok 2012

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR MOTTAGNING AV SPANNMÅL OCH OLJEVÄXTER Spannmålen som levereras ska vara fullmogen, luktfri, ha vacker färg och ett tilltalande yttre. Vid organoleptisk bedömning får spannmålen inte vara unken eller sotsvart. Den får inte heller innehålla skadeinsekter, spillning eller betad säd. Vid mottagandet av partiet iakttas Raisios mottagningskrav. Leveransdugligheten fastställs på basis av analyser ur den levererade lasten. Raisioagro tar inte emot spannmål, som har behandlats med glyfosatpreparat före tröskningen. Innan spannmålen lastas på transportfordonet, måste säljaren försäkra sig om att lastutrymmet är rent. Vid behov ska lastflaket tvättas, så att ingen främmande lukt eller smak kontaminerar spannmålen. Fordon som används för transport av bulkfoder får användas endast för transport av foderspannmål. Spannmålen måste täckas över omedelbart efter lastningen. Också efter provtagningen av leveransen ska spannmålen hållas övertäckta. I den här handboken uppger Raisioagro vilka standardkvalitets- och mottagningskrav som gäller för odlingsväxterna. Om partiet uppfyller standardkvalitetskraven, betalas minst ett grundpris för varan. Om partiet däremot uppfyller mottagnings- men inte standardkvalitetskraven, tillämpas de kvalitetskorrigeringstabeller som finns på våra webbsidor, för att fastställa det slutliga priset. Om spannmålspartiet inte uppfyller mottagningskraven, kan det ändå finnas möjlighet till flexibilitet i vissa fall. Då tillämpar vi i första hand korrigeringstabellerna, som finns på våra webbsidor, för att bestämma priset. Men om stor- Vid mottagandet av partiet iakttas Raisiogros mottagningskrav leken på kvalitetskorrigeringen inte finns noterad på våra webbsidor, tillämpas ett pris som parterna kommer överens om vid köpet i fråga. Raisioagro väger spannmålen och utför kvalitetsanalyser enligt allmänt godkända metoder. På sidan 60 uppräknas vilka analysmetoder och apparater som används och vilka apparaturens toleransgränser är. Säljaren eller hans representant har rätt att närvara vid mottagningen av det levererade spannmålspartiet. Parallellproven till brödsäds- och maltkornsproven sparas i minst två veckor efter redovisad avräkning för spannmålen. Motsvarande prov på underkända spannmålsleveranser förvaras också lika lång tid. Inom EU trädde en förordning i kraft 1.7.2006 om gränsvärden för mykotoxiner i livsmedelsspannmål. Dessa gränsvärden tillämpas även av Raisioagro och ett spannmålsparti, som överskrider den tillåtna gränsen för mykotoxinhalterna, blir därför underkänt. I och med att odling av kummin blir allt vanligare, ska särskild uppmärksamhet fästas vid att alla använda maskiner och redskap rengörs noggrant efter tröskning, torkning och transport av kummin. Med sin kraftiga doft kan även en liten mängd kumminfrön kontaminera ett helt spannmålseller oljeväxtparti, så att kummindoften också överförs till slutprodukten, trots sortering och vidareförädling. Tilläggsuppgifter om våra mottagningskrav och vår kvalitetsprissättning finns på våra webbsidor. Prisen anges exklusive moms 0 %. Raisioagro förbehåller sig rätten till ändringar i kvalitetsprissättningen. Odlingshandbok 2012 5

VIKTIGT MOTTAGNINGSKRAV FÖR EKOLOGISK SPANNMÅL Raisio förädlar ekologisk spannmål till livsmedel: till mjöl och flingor. Vi använder ekologiskt vete, ekologisk grynhavre och ekologisk råg. Vi är också intresserade av ekologiskt korn av livsmedelskvalitet. Eftersom ekologisk spannmål förädlas till livsmedel på samma sätt som konventionell spannmål, är kvalitetskraven i huvudsak likadana i båda fallen. Mottagningskrav och prisnoteringar för ekologisk spannmål finns på våra webbsidor. I produktionen av ekologisk spannmål som levereras till Raisioagro ska EU:s anvisningar och bestämmelser för ekologisk produktion iakttas. Ekologisk spannmål tas i huvudsak emot i Nokia och Reso, men det kan förekomma avvikelser beroende på säsongen. Vid leverans av ekologisk spannmål till Raisioagros mottaningsplatser skall följande dokument finnas med varje parti noggrant ifyllda: 1) upplysningar om lasten Ekologisk spannmål (blankett finns på vår webbsida) 2) den övervakande myndighetens Beslut om produktionsgranskning på gård underställd kontrollorgan för ekologisk produktion 3) försäkran om överensstämmelse med kraven (blankett finns på vår webbsida) 4) och styrkande dokumentation om aktören enligt artikel 29.1 i förordningen (EG) Nr 834/2007. Ett ekologiskt spannmålsparti kan inte tas emot, om dessa fyra dokument inte följer med lasten eller inte är sakligt ifyllda. Produktionsgranskningsbeslutet ska vara från det år det levererade ekospannmålspartiet har odlats. Odlaren har ansvaret att uppfylla villkoren för ekologisk produktion och att villkoren nämnda i blanketterna dessutom har uppfyllts. Odlaren ska tillsammans med chauffören säkerställa att fordonet är rent. 6 Odlingshandbok 2012

TILLÄGGSUPPGIFTER OM MOTTAGNINGS- KRAV FÖR EKOLOGSIK SPANNMÅL PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM Odlingshandbok 2012 7

VIKTIGT STANDARDKVALITET OCH MOTTAGNINGSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER KVARNVETE RÅG GRYNHAVRE GRYNKORN* MALTKORN Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Hektolitervikt minst, kg 78,0 78,0 71,0 71,0 58,0 58,0 68,0 68,0 Proteinhalt minst, % 12,5 12,5 Proteinhalt högst, % 11,5 11,5 Falltal minst 180 180 120 85 150 150 Orenheter högst, % 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 Gröna kärnor högst, % 2,0 4,0 Främmande sädesslag högst, % 2,0 4,0 2,0 4,0 1,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Övriga avfallskärnor högst, % 2,0 5,0 2,0 7,0 Sortering 2,0 mm: andel kärnor som går genom sållet högst, % 5,0 10,0 Sortering 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % 88,0 88,0 Sortering I+II dvs. sållning 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % Sortering IV dvs. sållning 2,2 mm: 90,0 85,0 andel kärnor som går genom sållet högst, % Grobarhet minst, % 1,0 95,0 5,0 95,0 Kärnans färg klar klar klar klar *Färg och falltal. Kärnan i kornet som används till gryn ska ha en ljus och klar färg. Kornprovet skalas för att färgen ska kunna bedömas. Kornet är lämpligt för framställning av gryn, om det inte har en blå, grön eller brunröd nyans. Grynkornet ska ha ett falltal som är minst 150. FODERVETE FODERHAVRE FODERKORN FODERÄRTER BONDBÖNA Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,5 14,5 14,5 14,5 Hektolitervikt minst, kg 78 72 55 52 65 62 Orenheter högst, % 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Främmande sädesslag högst, % 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Övriga avfallskärnor högst, % 4,0 4,0 4,0 4,0 OLJEVÄXTER Krav på standardkvalitet Mottagningskrav Fukthalt högst, % 9,5 9,5 Orenheter högst, % 3,0 5,0 Oljehalt minst, % 40,0 Klorofyllhalt högst, mg/kg 20,0 50,0 8 Odlingshandbok 2012

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA VÅRVETE Vårvete används i stor utsträckning inom såväl kvarn- som foderindustrin. Oavsett om vetet ska gå till bröd- eller fodertillverkning, är det inte särskilt mycket som skiljer i odlingen. För fodervetets del saknar dock falltalet betydelse. En viktig faktor vid odling av vete är tillräcklig kvävegödsling, antingen allt på en gång eller uppdelat på flera givor. Bekämpning av växtsjukdomar är också viktigare vid odling av vete än för annan vårsäd. Kvalitetskrav på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 180. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt vårvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana vårvetesorter som uppfyller kraven för kvarnvete, har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Kravet på hektolitervikten för standard- och mottagningskvalitet är minst 78 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräskärnor, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. I kvarnvete till standardpris får det finnas högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldryga högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor För kvarnvete är standardkvalitetskravet 2 % och mottagningskravet 4 %. Övriga avfallskärnor Till övriga avfallskärnor räknas sönderslagna, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom ett 2 mm:s såll, betraktade som avfallskärnor. Vid leverans av partiet får mängden övriga avfallskärnor uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Mottagningskravet för fodervete är för fuktighetens del 14 % och för hektoliterviktens del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är 1 % och för mottagningskravets del 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Sådd Det är skäl att beta utsädet. Att lämna vetet obetat kan leda till att stinksot förökas och då blir skörden oduglig i handeln. För betning lämpar sig t.ex: Baytan I -pulver (har mycket bred effekt) Baytan Universal -vätska (har samma effekt som Baytan I -pulvret) Rekommenderad såtäthet är 650 750 grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 220 och 330 kg/ha. Odlingshandbok 2012 9

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Sorter Amaretto En sen sort med ytterst hög avkastning. Delad gödsling rekommenderas för att proteinet ska få kvarnduglighet. Falltalet är inte högt men rätt stabilt. Kornstorleken har i praktisk odling varit jämn. Quarna BOR En kvalitetssäker sort för dem som odlar kvarnvete. Rekommenderas för zon I III. Sorten har medellång växttid och mycket hög proteinhalt och utmärkt bakningskvalitet. Tack vare den höga proteinhalten är sorten lämplig också för t.ex. broilerproduktion. Känslig för torka på lerjordar, eftersom rötterna är korta. Kornstorleken är jämn från år till år. Av samma typ som Annina, men har t.ex. bättre sjukdomshärdighet och större kornstorlek. Strået är kort och sorten är ganska härdig mot liggsäd. Mjöldagg har förekommit i relativt liten utsträckning hos Quarna. Härdighet mot bladfläcksjuka på medelnivå. Marble BOR En skörderik universalbrödvetesort som är tidigare än Amaretto. Lämpar sig bäst för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Rekommenderas för ler- och mineraljordar. Påminner om egenskaperna hos den populära Zebra. Hög hektolitervikt och stora kärnor, också falltalet är högt och stabilt. Härdigheten mot brunfläcksjuka rätt god, bättre än hos Kruunu. KWS Scirocco BOR Brödvete med stora kärnor, som har medellång växttid. Rekommenderas för zonerna I IIIe. Lämplig i synnerhet på ler- och mineraljordar. Kärnan är större än hos något annat vårvete, visar officiella sortförsök. Skörden är utmärkt i jämförelse med växttiden. Proteinhalten är högre än hos de andra vetehuvudsorterna. Falltalet blir inte särskilt högt, men hålls vanligen över kraven för brödvete. Gödsling och jordarter Vårvete lämpar sig på alla jordar vars ph-värde är högre än 6,2. Mullrika lerjordar brukar vara de bästa jordarna för vete. För att trygga en tillräcklig skörd och proteinhalt måste kvävegödslingen vara rätt riklig. Tilläggskväve för att öka skörden kan ges efter bestockningen och för att höja proteinhalten efter axgången. Ett exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i avsnittet Gödsling och miljö. RAISIOS RESULTAT FRÅN FÖRPROVEN PÅ VÅRVETE FÖR HUVUDSORTERNAS DEL Protein Falltal Hlv, kg Skörd, kg/ha förprovsförfrågan 2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Amaretto 13,1 12,6 11,4 226 324 282 81,2 82,4 82,9 4 750 4 300 5 150 Marble 13,7 13,2 287 338 81,4 82,8 4 600 4 000 Kruunu 13,8 13,0 11,7 324 325 338 78,8 80,8 80,5 4 400 3 850 4 650 Zebra 13,7 13,2 12,0 305 345 315 81,3 81,9 82,8 4 600 3 800 4 950 KWS Scirocco 14,8 214 82,6 4 650 Quarna 16,0 14,8 13,6 302 329 320 81,5 82,0 83,3 4 200 3 800 4 700 Medeltalet för alla sorter 14,3 13,5 12,0 293 332 310 80,9 81,7 82,2 4 450 3 850 4 850 EFFEKTTABELL ÖVER SJUKDOMSALSTRARE FÖR VETE Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto 1) Comet 1) Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar 1) + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) ++ + ++ ++ ++ ++ +++ ++ ++(+) ++ ++ ++ ++ Rostsjukdomar - ++ ++(+) + ++ ++(+) ++(+) ++ ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++ ++ Brunfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) ++ ++ ++ ++ ++(+) ++(+) +(+) ++ ++ ++(+) ++(+) ++ ++ Bladfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) ++ +(+) +(+) ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ Stråknäckare +(+) - ++ +(+) - - ++ ++ - - - - +(+) +(+) - Rödmögel -(+) - ++ - ++ - ++ - - - - +(+) +(+) - - +++ = UTMÄRKT EFFEKT (81 100 %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 1) Strobiluriner bör alltid användas i blandningar med andra medel som har god effekt mot sjukdomen i fråga. Även i Finland kan det förekomma mjöldagg, bladfläcksjuka, svartpricksjuka och svampar på vete som är motståndskraftiga mot strobiluriner och då kan effekten bli svagare än vad som uppskattats. 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. 3) Också svartpricksjuka kan förekomma som enda infektion eller som en blandinfektion med andra bladfläcksjukdomar på vete. I Finland har man påträffat stammar av svampsjukdomen i fråga som motståndskraftiga mot strobiluriner. Svartpricksjuka på vete bekämpas effektivast med protiokonatsol eller metkonatsol (t.ex. preparaten Proline och Juventus eller blandningar av dessa). Källa: Laine P. 2011. MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu 2010. ProAgria maaseutukeskusten liitto. 10 Odlingshandbok 2012

Tröskning Om man eftersträvar en skörd med högt falltal, skall man inte dröja med tröskningen. Med fodervete går det dock att vänta något längre. Den lämpligaste tiden för tröskningen infaller då fukthalten har sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Spannmål torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller på fyllning av lagersilon. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK PÅ VÅRVETE 2004 2011 (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal Falltal kg/ha stal dagar % cm g kg % 1 3 Puntari 22 5 704 112 105,5 10 77 37,0 80,7 11,9 215 131 Amaretto 54 5 698 112 105,2 18 84 39,2 79,7 12,0 270 172 Epos 29 5 343 105 106,2 6 81 37,5 77,2 13,0 306 197 Demonstrant 24 5 337 105 104,0 10 78 37,4 80,4 13,0 296 186 Wellamo 27 5 210 103 103,1 13 83 35,4 80,2 13,6 277 171 Picolo 24 5 186 102 104,0 10 75 39,8 77,9 13,1 279 179 Zebra 29 5 183 102 103,6 10 85 39,6 80,1 12,8 289 202 Marble 26 5 175 102 104,3 9 79 39,5 80,3 12,9 288 187 Sertori 18 5 167 102 105,3 6 72 41,1 81,4 13,7 299 230 KWS Scirocco 13 5 155 102 103,1 5 82 46,8 80,3 14,0 252 154 Kruunu=c 55 5 077 100 101,7 14 84 36,4 77,0 12,9 311 259 Aallotar 17 5 076 100 102,1 8 82 34,7 78,2 13,2 256 157 Quarna 24 4 905 97 101,6 12 75 37,3 79,5 15,0 301 233 Anniina 14 4 833 95 98,7 6 79 34,1 80,2 15,0 290 135 Aino 23 4 796 94 100,0 9 77 34,5 76,5 13,0 236 150 Wanamo 23 4 709 93 100,5 16 78 34,6 78,3 14,2 346 227 Bjarne 28 4 657 92 101,5 6 67 34,4 78,1 14,2 320 172 VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR VÅRVETE OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING STRÅSTÄRKARE BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l/t50 Classic 1 tabl. + Cantor 0,4 l Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller om det behöver en effektiv bekämpning (bekämpning fördröjd och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway 150 220 g + Dassoil 0,5 l DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Den förmånligaste lösningen Tilt 0,25 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Den effektivaste och mest täckande blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Trygg och effektiv i samband med sjukdomsbekämpning Sonis 0,2 0,3 l Förmånligare i samband med sjukdomsbekämpning Cerone 0,3 0,5 l En förmånlig försäkring i samband med ogräsbekämpning CCC 0,2 0,3 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning och bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis MEGA 0,1 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. Odlingshandbok 2012 11

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA HÖSTVETE Höstvete har i allmänhet en högre skördepotential än vårvete. Däremot är proteinhalten i höstvete lägre än i vårvete. För att proteinhalten i höstvetet ska nå en tillfredsställande nivå, ska kvävegödslingen vara tillräckligt stor och spridningen ske vid rätt tidpunkt. Genom att ha höstvete i växtföljden, kan man utjämna de brådaste säsongtopparna under sådd och skörd. Det går utmärkt att så höstvete direkt på stubben efter odling av oljeväxter. Den bästa tidpunkten för sådd av höstvete är från den 20 augusti till de första veckorna i september. Kvalitetskrav på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 180. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt höstvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana höstvetesorter som kvarnvete, som har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 78 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräsfrön, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR HÖSTVETE BESPRUTNING AV BOMULLS- MÖGEL INNAN VINTERS- SNÖTÄCKET LÄGGER SIG Proline 0,4 0,8 l OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway 165 220 g + Dassoil 0,5 l SJUKDOMSBEKÄMPNING DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Stråknäckare som kan förekomma på höstvete kan bekämpas vid samma tillfälle med ämnen som har effekt på sjukdomen. Inga begränsningar Proline 0,3 l Förmånlig Stereo 0,5 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Proline 0,5 l En förmånlig blandning av strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. STRÅSTÄRKNING Trygg och effektiv Sonis 0,2-0,4 l Förmånligare Cerone 0,3-1,0 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 0,3-2,0 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss med pyretroider, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning. Bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis MEGA 0,1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 12 Odlingshandbok 2012

delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Vete till standardpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldrygans andel högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Standardkvalitetskrav 2 % och mottagningskrav 4 %. Övriga avfallskärnor Med övriga avfallskärnor avses förstörda, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom ett 2 mm:s såll, betraktade som ogräsfrön. För kvarnvetets del får antalet övriga ogräsfrön uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Gränsen för fukthalten vid mottagningen av fodervete är 14 %. Standardkvalitetskravet för hektoliterviktens del är 78 kg och för mottagningskravets del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är högst 1 % och för mottagningskravets del 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Sådd Utsädet kan med fördel betas med lämpligt medel. Beakta skillnaderna mellan medlen i synnerhet då det gäller effekten på snömögel: Baytan I -pulver (har effekt på alla andra sjukdomar utom brunfläcksjuka och snömögel) Baytan Universal -vätska (skillnaden i effekt jämfört med Baytan I -pulvret är att medlet också bekämpar snömögel) Ellvis Tysk nyhet med rekordhög avkastning, som har intagit en betydande del av höstvetearealen i Sverige. Växttiden som hos Altos, dvs. medellång. Kort och styvt strå. Vinterhärdighet som genomsnittet. Högt falltal. För odlingszon I. Gödsling och jordarter Kravet på ph för höstvete är över 6,2. På mineraljordar är utvintringen säkrare än på organogena jordarter. Vid valet av skifte är det bra att också beakta vattenhushållningen. P- och K-gödsling helt och hållet i samband med höstgödslingen. Vårgödsling inleds med fördel då tillväxten börjat och då åkern bär traktorn och spridningsredskapen. I täta bestånd lönar det sig att inleda gödslingen något senare. Kvävegödslingen kan delas på 2 3 gånger, och den senaste givan sprids då axet syns tydligt för att en högre proteinhalt ska nås. Ett exaktare gödslingsprogram i avsnittet Gödsling och miljö. Tröskning Höstvetes goda falltal beror på att man vanligen kan skörda höstvetet under gynnsamma omständigheter med början från augusti. Om det finns liggsäd i beståndet och om det råder fuktig väderlek kan falltalet dock sjunka snabbt. Tröskningen av höstvetet kan inledas då fukthalten sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Spannmål torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Rekommenderad såtäthet är 500 grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%). I praktiken varierar utsädesmängden mellan 190 och 260 kg/ha. Sorter SW Magnifik En balanserad blandning mellan hög avkastning, odlingssäkerhet och kvalitet. Hektolitervikten är hög, strået är starkt, stabiliteten i falltalet på medelnivå. Vinterhärdigheten på bra nivå. Växttiden som medelvärdet för höstvetesorterna. Har klarat sig bra i officiella sortförsök. För odlingszonerna I II. Altos En tysk förstklassig och stråstark höstvetesort med hög avkastning från samma förädlare som Tarso. Växttiden bland sorternas medelvärde, lite senare än Tarso och Urho, men tidigare än många andra sorter. Proteinnivån har varit ca 12 %. För odlingszonerna I II. Ally tar livet också av stora baldersbråplantor i höstsådd och i direktsådd vårspannmål. Odlingshandbok 2012 13

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA RÅG För att rågodling ska vara lönsam, krävs det inte enbart en mängdmässigt stor skörd. Även kvaliteten bör vara tillräckligt bra, för att rågen ska kunna användas som råvara i välsmakande rågprodukter. Detta innebär att rågen ska vara jämnt fullmogen, ha tillräckligt bra hektolitervikt och falltal, vara felfri i organoleptiska bedömningen och fri från mjöldrygor vid tröskningen. Kvalitetskrav Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. Falltal Standardkvalitetskravet för falltalet är 120. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 71 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, baljväxtfrön, främmande beståndsdelar, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Råg till standardpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Mängden orenheter får vara högst 2 % vid mottagningen. Andelen mjöldryga får vara högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Standardkvalitetskrav 2 % och mottagningskrav 4 %. Övriga avfallskärnor Med övriga avfallskärnor avses förstörda, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. Vid mottagningen får andelen övriga avfallskärnor uppgå till högst 7 %. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR HÖSTRÅG 2004 2011 (MTT) Sort St. Avkast- Relation- Övervint Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal Falltal ning, stal rings- dagar % cm g kg % 1 3 kg/ha skador, % Evolo=c 33 6 528 100 17,3 338,3 46 111 37,2 74,1 9,6 209 151 Brasetto 6 6 543 100 11,4 337,3 39 115 38,0 74,2 9,7 176 110 Caspian 6 6 155 94 19,7 337,3 37 116 35,9 73,1 9,2 169 110 Reetta 40 5 429 83 13,9 336,5 36 129 31,9 74,2 11,2 161 89 Helltop 13 5 445 83 21,3 337,5 33 115 36,7 74,9 10,8 165 113 Kapitän 6 5 438 83 20,8 337,6 41 111 33,7 75,4 10,1 177 130 Rotari 20 5 201 80 25,7 337,5 40 114 35,0 75,0 10,5 169 105 Kier 47 4 980 76 24,4 336,7 27 117 35,6 73,3 10,8 160 100 Elvi 54 4 877 75 25,2 337,3 48 136 35,2 73,2 11,2 134 88 14 Odlingshandbok 2012

Sådd Om man använder gårdens eget utsäde, lönar det sig att beta detta med ett medel som har effekt på snömögel, t.ex. Baytan Universal -vätska: Råg är avvikande från andra sädesslag en korspollinerande växt, vars sorter uppvisar en tillbakagång om man år från år sår med eget utsäde. Det lönar sig att ofta förnya utsädet av populationssorterna; utsädet av hybridsorterna ska förnyas varje år. Råg måste sås relativt tidigt så att broddskjutningen får ca tre veckor på sig. Idealet är att rågen hinner bilda tre sidoskottsämnen redan på hösten. Bästa tiden för sådd infaller vanligen 20.8 5.9, optimala tiden är 25.8. Om den lämpligaste tiden för sådden drar ut på tiden in i september, lönar det sig att öka mängden utsäde. Odlingsteknik för hybridråg Utsädet säljs i enheter. En enhet motsvarar en miljon grobara kärnor. Rekommendation för utsädesmängden: 2 3 enheter/ha (ca 70 100 kg). Liten mängd utsäde (2 2,5 enheter/ha): under goda groningsförhållanden och vid tidig sådd, i t.ex. plöjd träda, vid sådd efter oljeväxter eller ärter o.dyl. Stor mängd utsäde (2,5-3 enheter/ha): vid dåliga växtförhållanden och när såningstiden senareläggs. Det lönar sig att öka mängden utsäde också om det finns stora mängder växtavfall på marken. I början av stråskjutningen, i tvåknoppsskedet (31 32) ogräsbekämpning + 1 l CCC, också en liten tillsats av Sonis (max. 0,1 0,2 l) kan övervägas. Ett annat alternativ är att bespruta med enbart Sonis 0,4 liter i detta skede. Vid behov en andra bekämpning: Sonis 0,2 0,3 l i skede 37 (flaggbladsskedet). I den här behandlingen kan man tillsätta medel mot sjukdomar, om sjukdomstrycket bedöms vara stort. Gödsling och jordarter Råg klarar sig på jordar med ett lägre ph-värde än vad vete kräver. Utvintring på mineraljordar är säkrare än på organogena jordar. Rågen är känslig för alltför torra eller våta jordar i synnerhet på hösten men också på våren. Därför lönar det sig att fästa särskild vikt vid dränering och bearbetning. Höstgödslingen ska domineras av fosfor och kalium. Vanligen lönar det sig att vårgödsla med en engångsgiva så tidigt som möjligt. Ett exaktare gödslingsprogram finns i avsnittet Gödsling och miljö. Sorter Evolo BOR En tysk hybrid som ger rekordskördar och som har bättre vinterhärdighet än t.ex. Picasso. Liksom andra hybrider har sorten stora kärnor. Hektolitervikten är hög. Falltalet är högt och stabiliteten i falltalet bland de bästa hos rågsorterna. Hybridsorterna har korta strån och det går att undvika liggsäd med rätt odlingsteknik. Palazzo En hybridsort från den tyska förädlaren KWS, liksom Evolo. Palazzo är en av förädlarens nyaste sorter. Den första sorten där Pollen Plus -genen, som ökar pollineringen, fungerar fullt ut. Tillsammans med Palazzo-utsädet behöver man inte tillsätta utsäde av andra sorter för pollineringens skull, som man hittills gjort med hybridsorterna. En fullgod pollinering förhindrar uppkomsten av mjöldryga. Palazzo har starkare strå än Evolo och god sjukdomsresistens. Avkastningen har också förbättrats en aning. I Sverige och Norge har Palazzo i viss utsträckning börjat ersätta Evolo. Brasetto BOR En ny hybridsort från KWS för sådd år 2012. Liksom Palazzo en syntetisk hybrid där Pollen Plus -genen, som främjar pollineringen, fungerar fullt ut. Jämfört med Evolo har t.ex. vinterhärdigheten förbättrats. Växtskydd Fritflugan kan skada fram för allt tidigt sådda rågbestånd. Den lägger ägg vid det understa bladets fästpunkt under senare hälften av augusti. Om det EFFEKTTABELL ÖVER SPANNMÅLSSJUKDOMAR FÖR RÅG Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Rostsjukdomar - ++ ++ + ++ ++(+) ++(+) ++ ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++ ++ ++ Stråknäckare +(+) - ++ +(+) - - ++ ++ - - - - +(+) +(+) - Rödmögel -(+) - ++ - +(+) - ++ - - - - +(+) +(+) - - +++ = UTMÄRKT EFFEKT (81 100 %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE Källa: Laine P. 2011. MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu 2010. ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok 2012 15

finns stora mängder fritflugor i farten, då rågen skjuter brodd och det är soligt och varmt, kan det löna sig att bespruta rågen med ett insektpreparat. Ogräsen bekämpas tidigt på våren, då tillväxten har kommit igång. Frost direkt efter besprutningen är inte nödvändigtvis till skada, men om vädret är kallare än normalt, är det skäl att senarelägga bekämpningen. Brunrosten kan ge upphov till stora skördeförluster. Bekämpning av brunrost måste därför utföras i förebyggande syfte tillsammans med den stråstärkande behandlingen i flaggbladsstadiet, då knappt några spår av sjukdomen ännu kan upptäckas. I praktiken blir den omöjlig att bekämpa senare på grund av hög växtlighet. Tröskning Målet vid val av rätt tröskningstidpunkt är att rågen ska ha god bakningskvalitet och ett högt falltal. Å andra sidan borde fukthalten vara så låg som möjligt för tröskningens och torkningskostnadernas skull. För falltalets del är den optimala tidpunkten för tröskning ca 5 dagar efter gulmognadsstadiet. Rågens falltal sjunker snabbare än vetets och även de nya rågsorterna är relativt känsliga för axgroning. Därför lönar det sig inte att vänta för länge med tröskningen. Risken för kvalitetsförluster är stor, om ostadigt väder är på kommande. Råg som har torkat ute på fältet till en fukthalt på 25-27 % är mycket benägen till axgroning och i förlängningen till ett sjunkande falltal, om den blir fuktig igen. Till och med riklig nattdagg kan få falltalet att sjunka. Därför bör man noggrant följa med väderprognoserna. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR RÅG BESPRUTNING AV SNÖMÖGEL INNAN SNÖN LÄGGER SIG Proline 0,4 0,8 l OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen. Broadway 165 220 g + Dassoil 0,5 l SJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av brunrost i flaggbladsstadiet som kan ske tillsammans med den stråförstärkande behandlingen Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Proline 0,5 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid hårt sjukdomstryck ökas mängderna. STRÅSTÄRKARE Trygg och effektiv Sonis 0,4 0,7 l (eller en liten giva tillsammans med CCC) Förmånligare Cerone 0,5 1,5 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 1 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 16 Odlingshandbok 2012

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA MALTKORN En bra och jämn maltkornskvalitet är avgörande faktorer för den inhemska maltanvändningen och exporten. Fastän väderförhållandena alltid har stor inverkan på maltkornskvaliteten, kan odlaren påverka resultatet i hög grad. De viktigaste faktorerna med tanke på kvaliteten är ett förstklassigt utsäde med stora kärnor, rätt dimensionering av kvävemängden samt lämpliga växtskyddsåtgärder för att skydda växtbeståndet och hålla det friskt och livskraftigt ända fram till fullmognad. Kvalitetskrav Maltkorn ska skördas fullmoget, tröskas med största varsamhet, vara fritt från mögel och främmande lukt och ha bra färg. Maltkornet ska vara friskt både till smak och struktur och i enlighet med förhandsprovet Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Grobarhet Standardgrobarhet 95 %. Andelen kärnor som grott på åkern dras bort från grobarheten, men de räknas inte som avfall. Röda och spruckna kärnor Maltkorn ska vara fritt från mögel och ha frisk struktur. Den hygiensiska kvaliteten och grobarheten hos röda och spruckna kärnor är svag och därför får dessa inte finnas med i mottagningspartier. Proteinhalt Standardkvalitets- och mottagningskraven för proteinhalten i tvåradigt korn är högst 11,5 %. Sortering Maltkorn ska åtminstone vara förrensat. Resultatet från I II-sorteringen ska för tvåradigt korn vara minst 85 % och efter IV-sorteringen högst 5 %. RAISIOS RESULTAT I FÖRHANDSPROVEN FÖR DE OLIKA MALTKORNSORTERNA Grobarhets-% Protein, % Sortering I+II, % Avkastning, kg/ha 2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Barke 97,8 96,9 96,2 12,1 12,5 10,7 82,7 91,2 93,8 3 950 3 400 4 300 Scarlett 98,0 96,1 97,5 11,9 12,2 10,7 77,9 92,1 94,0 3 600 3 500 4 250 Braemar 97,0 96,5 96,3 11,8 12,3 10,2 87,8 93,5 95,2 4 200 3 650 4 450 Annabell 97,0 97,3 96,6 11,2 11,5 10,1 75,6 89,5 91,3 4 300 4 100 4 900 Tipple 97,0 96,7 95,6 11,0 11,2 9,4 85,6 92,5 95,4 4 450 4 050 4 900 Quench 97,0 97,5 97,0 11,4 11,8 9,5 87,1 89,7 94,7 4 500 3 750 5 000 Charmay 97,4 11,9 83,1 4 250 Cha Cha 96,2 11,4 81,3 4 500 Marthe 97,7 97,2 97,3 11,3 12,2 10,3 78,9 92,3 96,6 4 200 3 650 5 150 Fairytale 97,5 97,9 97,5 11,0 11,3 9,5 73,7 85,5 92,6 4 600 4 350 Medelvärde för alla sorter 97,3 96,9 96,9 11,6 12,1 10,3 81,7 91,4 93,9 4 200 3 700 4 500 EFFEKTTABELL FÖR PREPARAT MOT VÄXTSJUKDOMAR I KORN Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) ++ + ++ ++ ++ ++ +++ ++ ++(+) ++ ++ ++ ++ Bladfläcksjuka på korn +(+) + ++(+) +(+) +(+) + ++(+) ++(+) ++ ++(+) +++ +++ +++ +++ ++ Sköldfläcksjuka på korn ++(+) ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) +++ ++(+) ++(+) ++(+) +++ = UTMÄRKT EFFEKT (81 100 %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. Källa: Laine P. 2011. MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu 2010. ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok 2012 17

ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Rena slag och rena sorter Spannmålsslaget ska vara rent till minst 98 % och spannmålssorten till minst 95 %. Fastställande av sorteringsgraden för maltkorn Sorteringsgraden fastsälls enligt Analytica-EBC:s anvisningar på såll tillverkade för syftet. Efter sorteringen vägs den sållade produkten på följande sätt: Sortering I: den andel som blir kvar på ett såll med 2,8 mm:s hål Sortering II: den andel som blir kvar på ett såll med 2,5 mm:s hål Sortering III: den andel som blir kvar på ett såll med 2,2 mm:s hål Sortering IV: den andel kärnor som går genom ett såll med 2,2 mm:s hål Sorteringarna I och II sammanräknas och utgör grunden vid fastställande av priset. Dessutom påverkas priset av resultatet från sortering IV. Sådd Det lönar sig att beta utsädet om man vill ha en bra grobarhet och för att bekämpa sjukdomar i beståndet, om detta inte konstaterats vara friskt. Lämpliga medel för betning av korn är Baytan I -pulvret och Baytan Universal -vätskan. En lämplig såtäthet för maltkorn på goda mineral- och lerjordar är 500 grobara kärnor/m 2. På sämre jordarter (som torkar för snabbt på våren och är känsliga för skorpbildning) är såtätheten för maltkorn 600 grobara kärnor/m 2. Högre såtäthet är också motiverad, då tidpunkten för sådden blir avsevärt fördröjd. Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 200 och 330 kg/ha. Sorter Maltkornskontrakt tecknas separat för de olika sorterna. År 2012 är kontraktssorterna Barke, Fairytale BOR, Cha Cha, Charmay, Marthe, NFC Tipple och Scarlett. Charmay Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Tidigare växttid än hos Barke. Har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas stråstärkare. Charmay har haft större kärnor än Cha Cha, dvs. sorten har bättre sorteringsgrad. Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Cha Cha Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Litet längre växtperiod än Barke, men t.ex. tidigare än Tipple. Har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas stråstärkare. Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Fairytale BOR Har den bästa avkastningen och sjukdomsresistensen bland de kornsorter som finns på marknaden. Växttid medelsen (i klass med Annabell). Låg proteinhalt, hög stärkelsehalt. Kraftig bestockning. Har liten kärna för att vara ett maltkorn. Därför finns det risk för en låg sorteringsgrad under ogynnsamma omständigheter. Fairytale är lämplig också som foder- och stärkelsekorn tack vare den goda avkastningen. Har marknadens bästa motståndskraft mot bladfläcksjuka, utmärkt motståndskraft mot sköldfläcksjuka. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Marthe Rätt nytt basmaltkorn. Har något starkare strå än Barke och tidigare, men ger bättre skördar. Marthe är lämpligt på mineral- och lerjordar. Rekommenderas för odlingszonerna I II. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR MALTKORN OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING STRÅSTÄRKNING BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l T50 Classic 1 tabl. + Cantor 0,4 l För bekämpning av bl.a. blad- och sköldfläcksjuka från början av stråskjutningen ända till axgången Effektiv, i synnerhet på svaga strån Sonis 0,1 0,4 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller det behöver en effektiv bekämpning (fördröjd bekämpning och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l Förmånligare Cerone 0,2 0,4 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om skiftet har höstgroende ogräs, t.ex. stora baldersbrån. I synnerhet för åkrar med direktsådd. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Vid behov kan man kombinera bekämpning av ogräs och bladlöss Decis Mega 0,1 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Rödmögelbekämpning då blomningen börjar. Proline 0,4 0,8 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 18 Odlingshandbok 2012

Barke Maltförädlarnas permanenta favorit. Är lämpligast på välkalkade mineral- och lerjordar. Maltningsegenskaperna bland de bästa hos sorterna. Procenten liggsäd på samma nivå som andra maltsorter, men strået är längre, vilket främjar skördeutvecklingen vid torka. God härdighet mot bladfläck- och sköldfläcksjuka, mjöldagg har inte förekommit. Maltkorn är lämpligt också för export. Rekommenderas för odlingszonerna I II. Gödsling och jordarter Kvävegödsling har en avgörande inverkan på maltkornskvaliteten. En alltför stor kvävegiva leder till hög proteinhalt hos tvåradigt maltkorn. Då kvävegödslingen för de tvåradiga sorterna överstiger 90 kg/ha, finns det en uppenbar risk för att proteinhalten når över den gräns som kan godkännas. Risken är större hos de sorter som har lång växtperiod. För de tvåradiga sorternas del måste utgångspunkten för kvävegödslingen vara att proteinhalten inte får överstiga 10,5 % trots varierande väderlek. Kvävegödslingen preciseras på basen av tidigare erfarenheter från respektive skifte. Om proteinhalten i maltkornsskörden vanligen har nått över 10,5 %, är det skäl att minska kvävegivan. Genom att bekämpa växtsjukdomar kan näringsämnena kanaliseras till en högre avkastning, och därigenom minskar risken för hög proteinhalt. Den rekommenderade kvävegivan minskas med 10 20 kg/ha, om förfrukten har varit träda, klöver eller ärter, eller om det av någon annan orsak finns större mängder tillgängligt kväve i marken än normalt. Maltkornsodling lämpar sig normalt inte på organogena jordar, eftersom kvävet frigörs okontrollerat i dessa. Skiften som gödslats med flyt- eller stallgödsel är inte lämpliga för odling av maltkorn, eftersom kvävets inverkan då är oberäknelig. Då sådden sker vid en senare tidpunkt än den normala, bör kvävegivan minskas. Ett exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i avsnittet Gödsling och miljö. Tröskning För att vara säker på en tillräckligt bra grobarhet, måste man låta maltkornet mogna fullt ut. En lämplig fukthalt för maltkorn är 20 % eller lägre vid tröskningen. Tröskningen kan inledas, då fukthalten är lägre än 25 %. Tröskningen bör utföras varsamt. Cylindervarvtalet och slagskoavståndet justeras så att kärnorna nätt och jämnt lossnar från axet. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Den normala torkningstemperaturen är 60 grader. Ju fuktigare spannmålen är, desto lägre ska temperaturen på den inkommande torkningsluften vara. Spannmålen torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Med tanke på en bra grobarhet är den bästa fukthalten 12,0 12,5 %. Det krävs ett representativt förhandsprov av maltkornet. Ett representativt prov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Efter tröskningen får skörden inte utsättas för någon kemisk behandling. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR KORN 2004 2011 (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Proteinkg/ha stal dagar % cm g kg % Grace 19 6 006 100 95,6 22 70 50,7 69,5 11,7 Fairytale 24 5 977 100 95,4 20 71 44,1 67,3 11,1 Streif 26 5 951 100 95,2 15 68 50,2 67,8 11,7 Quench 22 5 819 97 97,7 19 69 48,7 67,4 11,2 NFC Tipple 26 5 752 96 97,6 14 67 53,2 67,1 10,8 Propino 19 5 712 96 96,5 14 73 53,3 66,6 11,4 Gilder 8 5 682 95 96,0 17 72 49,2 69,4 11,0 Publican 22 5 637 94 97,7 16 70 51,1 67,8 11,4 Sunshine 19 5 568 93 95,5 12 71 50,5 68,2 12,0 Amber 22 5 565 93 95,8 19 70 49,2 67,9 11,5 Harbinger 24 5 550 93 95,7 11 67 48,3 68,1 11,5 Marthe 30 5 418 91 94,3 21 69 45,9 67,8 12,0 Annabell 78 5 415 91 95,4 19 70 43,8 66,2 11,5 Xanadu 27 5 310 89 94,5 15 68 47,8 67,4 12,3 Barke 10 5 288 88 95,4 16 72 50,1 69,2 12,4 Braemar 24 5 107 85 94,2 26 69 48,0 66,8 12,1 Scarlett 84 5 093 85 92,1 25 67 45,1 68,4 12,3 Prestige 10 5 013 84 94,8 17 69 50,0 68,1 12,1 Saana 23 4 743 79 91,7 19 67 47,0 66,3 12,5 Odlingshandbok 2012 19