Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Relevanta dokument
Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Geometrisk optik. Laboration

Ljusets böjning och interferens

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Fotonik , kl

Ljusets böjning & interferens

Tentamen i Fotonik , kl

Ljusets böjning & interferens

Vågrörelselära och optik

Laboration i Geometrisk Optik

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Ljusets böjning och interferens

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Ljusets böjning & interferens

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Instuderingsfrågor extra allt

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Optik. Läran om ljuset

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Tentamen i Fotonik , kl

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Tentamen i Fotonik , kl

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Aquafloat 7x50 WP Compass

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FA32

TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 och BME1 den 19 december 2013

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

OPTIK läran om ljuset

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Tentamen i Fotonik , kl

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Tentamen Optik, FYSA11,

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.


Laboration i Geometrisk Optik

Exempelsamling i Ögats optik

Repetition Ljus - Fy2!!

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220),

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB53

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

Grundläggande om kameran

Frågor av tentakaraktär för Vågor och Partiklar SK1131

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran


Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Tentamen i El- och vågrörelselära,

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

F0042T Optik I, Kursinformation

Föreläsning 9-10 (kap i Optics)

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.

Kikare med digitalkamera Bruksanvisning Version 02/08 Artikelnummer:

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Laboration i Fourieroptik

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

Laboration i Geometrisk Optik

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Repetitionsprov på algebra, p-q-formeln samt andragradsfunktioner

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen i Fotonik , kl

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Diffraktion och interferens

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Tentamen kl 14-19

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Transkript:

Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren... 3 4. Keplerkikaren... 4 5. Mikroskopet... 4 6. Digitalkameran... 4 Svarshäfte... 5 Inledning Till denna laboration behöver du inte skriva en utförlig rapport utan du fyller bara i dina resultat i svarshäftet i slutet av handledningen. Litteraturhänvisning Physics for scientists and engineers (sixth edition), Kap 32. Förberedelseuppgifter 1. En digitalkamera har ett objektiv med brännvidden 10 mm. Bildsensorn, dvs. den ljuskänsliga delen i kameran, har bildelement med storleken 7,5 x 7,5 μm. En testkarta med en mängd olika tätt liggande linjepar (se figuren) befinner sig 1,0 m från objektivet. Hur smala kan de svarta strecken (på testkartan) vara om de ska kunna upplösas av digitalkameran? Observera att i det här fallet begränsas upplösningen enbart av bildelementens storlek. Svar: 0,74 mm 2. En positiv lins är uppställd på en optisk bänk. Om optiska axeln är en x axel så är den positiva linsen placerad på x = 0 mm. Bilden från den positiva linsen finns på x = 1200 mm. Om en lins L2 placeras på x = 1000 mm kommer bilden att finnas på x = 1400 mm. Bestäm brännvidden hos lins L2. Svar: 400 mm Laborationsinstruktioner För E1 1

3. Brännvidden för en positiv lins kan bestämmas på följande sätt. Om avståndet L mellan objekt och bild är större än 4 f så finns det två linsplaceringar som ger skarp bild. Kalla avståndet mellan linsens två möjliga placeringar d. (Se figuren.) Med hjälp av L och d kan f bestämmas. 2 2 L d Visa att f 4 L Ledning: Eftersom s 2 ' = s 1 blir L = 2s 1 + d. Notera också att s 1 ' = L s 1 4. För att bestämma bildsensorns och bildelementens storlek i en digitalkamera fotograferades två korsade linjaler med zoomobjektivets brännvidd inställd på 17,5 mm. Avståndet mellan objektivet och linjalerna var 365 mm. När man tittade på bilden syntes 115 mm av den horisontella linjalen och 86 mm av den vertikala. Behandla objektivet som en tunn lins och lös följande uppgifter. a) Hur långt ifrån objektivets brännpunkt ska bildsensorn sitta om bilden ska bli skarp? b) Hur stor är kamerans bildsensor? c) Kameran har 4,0 miljoner kvadratiska bildelement. Hur stor sida har bildelementen? Svar: a) 0,9 mm b) 4,33 mm x 5,79 mm c) 2,50 μm. 2 Laborationsinstruktioner För E1

Utförande Uppgifterna 1 och 2 genomförs vid de långa optiska bänkarna medan uppgifterna 3, 4 och 5 genomförs vid de korta. 1. Undersökning av tunna positiva linser a) Placera en ljuskälla, ett föremål, linsen märkt L1 samt en skärm på den optiska bänken. Se till att avståndet mellan föremål och skärm är större än 1 meter. Skapa en skarp bild av föremålet på skärmen. Notera att det finns två möjligheter ett projektorläge och ett kameraläge. Använd projektorläget och mät de sträckor som behövs för att bestämma L1:s brännvidd och avbildningens lateralförstoring m. b) Bestäm brännvidden med metoden som beskrivs i förberedelseuppgift 3. Notera att d är just avståndet mellan linsens projektor- och kameraläge. c) Använd valfri metod för att bestämma brännvidd och brytningsstyrka på en av de positiva glasögonlinserna. d) Beräkna avståndet s + s' uttryckt i linsen L1:s brännvidd när lateralförstoringen m = 1. Kontrollera resultatet med hjälp av den optiska bänken. 2. Undersökning av tunna negativa linser Bestäm brännvidden på lins L2 med hjälp av linsen L1 enligt metoden som används i förberedelseuppgift 2. 3. Galileikikaren a) Bygg med hjälp av lämpliga linser en Galileikikare (teaterkikare) med vinkelförstoringen M = 3. Normalställ kikaren genom att beräkna kikarlängden L för de linser du valt, och ställ in detta avstånd mellan objektiv och okular. Titta på väggkartan med strecken. Kikaren behöver säkert justeras något eftersom avståndet till väggen inte är särskilt långt. Försök se på strecken med båda ögonen öppna (dvs. genom kikaren och bredvid) och kontrollera på så vis att vinkelförstoringen verkligen är 3 gånger. Rita strålgången genom din normalställda teaterkikare i svarshäftet. b) Bygg med hjälp av samma linser som i a-uppgiften en kikare med vinkelförstoringen M = 1/3. I vilka sammanhang används denna typ av kikare? Laborationsinstruktioner För E1 3

4. Keplerkikaren a) Bygg med hjälp av lämpliga linser en Keplerkikare med vinkelförstoringen M = 4. Normalställ kikaren genom att beräkna kikarlängden L för de linser du valt, och ställ in detta avstånd mellan objektiv och okular. Justera linsavstånden så att strecken på väggkartan syns skarpt. Försök se på strecken både genom kikaren och bredvid och kontrollera på så vis att vinkelförstoringen verkligen är 4 gånger. Rita strålgången genom din normalställda Keplerkikare i svarshäftet. Vad skiljer framför allt Keplerkikaren från Galileikikaren? b) Nu ska du med hjälp av tre positiva linser med brännvidderna 50 mm, 100 mm och 200 mm bygga en terresterkikare, dvs. en Keplerkikare med en bildvändarlins (m = 1) i mitten. Börja med att beräkna avstånden och gör kikaren så kompakt som möjligt! 5. Mikroskopet Bygg ett normalställt mikroskop med hjälp av två positiva linser med brännvidderna 50 mm och 100 mm. Tublängden (avståndet mellan objektivets och okularets brännpunkter) ska vara 160 mm. Beräkna mikroskopets förstoring och kontrollera att svaret är rimligt genom att använda mikroskopet. Använd en belyst mattglasskiva som föremål och justera mikroskopbilden genom att flytta på föremålet. 6. Digitalkameran a) Bestäm, med hjälp av metoden i förberedelseuppgift 4, hur stor bildsensorn i en digitalkamera är. b) Beräkna bildelementens storlek. Du får förutsätta att dessa är kvadratiska. 4 Laborationsinstruktioner För E1

Svarshäfte Geometrisk optik 1. Undersökning av tunna positiva linser a) Uppmätta sträckor: Linsens brännvidd f : Avbildningens lateralförstoring m: b) Uppmätta sträckor: Linsens brännvidd f : c) Uppmätta sträckor: Glasögonlinsens brännvidd f : Glasögonlinsens brytningsstyrka P: d) Sträckan s + s' uttryckt i f : Rita strålgången när m = 1 i figuren och markera sträckorna s, s' och f. 2. Undersökning av tunna negativa linser Uppmätta sträckor: Linsens brännvidd f : Laborationsinstruktioner För E1 5

3. Galileikikaren a) Använda linsers brännvidder: Normalställd kikarlängd L: Rita strålgången genom din normalställda Galileikikare skalenligt på sista sidan i svarshäftet. Markera alla brännpunkter. b) I vilka sammanhang används denna typ av Galileikikare (med M = 1/3)? 4. Keplerkikaren a) Använda linsers brännvidder: Normalställd kikarlängd L: Vad skiljer framför allt Keplerkikaren från Galileikikaren? Rita strålgången genom din normalställda Keplerkikare skalenligt på sista sidan i svarshäftet. Markera alla brännpunkter. b) Objektivets brännvidd f : Okularets brännvidd f : Bildvändarlinsens brännvidd f : Kikarens vinkelförstoring M : Normalställd kikarlängd L : 5. Mikroskopet Objektivets brännvidd f : Okularets brännvidd f : Mikroskopets förstoring : 6. Digitalkameran a) Uppmätta sträckor: Objektivets brännvidd : Bildsensorns bredd: Bildsensorns höjd: b) Bildelementets area: 6 Laborationsinstruktioner För E1

Laborationsinstruktioner För E1 7