Dnr ROS11/69:1 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun utvärderingen för Nyköpings kommun 2011-09-16
Dnr 2/26 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 Handlingsprogram ett lagkrav... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Mål... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Referenser... 4 2 Slutsatser... 5 3 Olyckor och risker i vår region... 6 3.1 Riskbild... 6 3.2 Naturrelaterade olyckor... 6 3.3 Kriser och Extraordinära händelser... 7 3.4 Människors skydd mot olyckor...7 3.5 Statistik för vår region... 8 4 Kommunens interna säkerhetsarbete...9 4.1 Slutsatser/förslag... 9 4.2 Kort sammanfattning av mål inom internt skydd för perioden 2008-2012... 9 4.3 En sammanfattning av området... 10 4.3.1 Säkerhetsronder... 10 4.3.2 Belysningsprojekt... 10 4.3.3 Minska fallolyckor... 10 4.3.4 Kommunal säkerhetsutbildning... 10 4.3.5 Skolans säkerhetsdagar... 10 4.3.6 Tekniskt skydd... 10 4.3.7 Säkerhetsfond... 11 4.3.8 Försäkringsskydd...11 4.3.9 Försäkringsärenden och skadeståndsanspråk mot Nyköpings kommun... 11 5 Rent, Snyggt och Tryggt Nyköping... 12 5.1 Slutsatser/förslag... 12 5.2 Kort sammanfattning av mål inom rent, snyggt och tryggt för perioden 2008-2012... 12 5.3 En sammanfattning av området... 12 6 Trafiksäkerhet... 13 6.1 Slutsats/förslag... 13 6.2 Kort sammanfattning av mål inom trafiksäkerhet för perioden 2008-2012... 13 6.3 En sammanfattning av området... 13 7 Kommunalt brottsförebyggande arbete... 14 7.1 Slutsats/förslag... 14 7.2 Kort sammanfattning av mål inom brottsförebyggande för perioden 2008-2012... 14 7.3 En sammanfattning av området... 14 7.3.1 Samarbetsavtal... 14 7.3.2 Brottsförebyggande grupp... 14 7.3.3 Grannsamverkan...14 7.3.4 Klotter... 15 7.3.5 Nattvandringar... 15 7.3.6 Projekt... 15 7.3.7 Övrigt... 15 8 Folkhälsa... 16 8.1 Slutsats/förslag... 16 8.2 Kort sammanfattning av mål inom folkhälsa för perioden 2008-2012... 16 8.3 En sammanfattning av området... 16 8.3.1 Alkohol- och drogförebyggande arbete... 16 8.3.2 Fallskadeprevention...16
Dnr 3/26 9 Skydd mot olyckor... 18 9.1 Slutsats/förslag... 18 9.2... 19 9.3 Kort sammanfattning av mål inom skydd mot olyckor för perioden 2008-2012... 19 9.4 En sammanfattning av området... 20 9.5 Utbildning och information... 20 9.5.1 Skolverksamhet... 20 9.5.2 Utveckling av systematiskt säkerhetsarbete inom Nyköpings kommun... 20 9.6 Myndighetsutövning... 20 9.6.1 Tillsynsprocessen... 20 9.6.2 Bemötandeenkät/Nöjd kund index (NKI)... 20 9.6.3 Tillståndshantering enligt Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE)... 21 9.6.4 Bostadshus... 21 9.6.5 Stöd till andra förvaltningar och myndigheter inom området brand/risk... 21 9.6.6 Sotning... 22 9.6.7 Automatlarm... 22 9.7 Skadebegränsande... 22 9.7.1 Planering, organisering, och ledning av räddningsinsats... 22 9.7.2 Minska antalet bostadsbränder... 23 9.7.3 Utveckla och anpassa metoder... 23 9.8 Analys... 23 9.8.1 Initiera och medverka till minskat antal anlagda bränder... 23 9.8.2 Olycksundersökning och utvärdering av insatser... 23 10 Säkerhetsskydd... 24 10.1 Slutsats/förslag... 24 10.2 Kort sammanfattning av mål inom säkerhetsskydd för perioden 2008-2012... 24 10.3 En sammanfattning av området... 24 10.4 Tillträdesskydd... 24 10.5 Informationssäkerhet... 24 10.6 Säkerhetsprövning... 24 10.7 Övrigt... 24 11 Kommunens krishantering... 25 11.1 Slutsats/förslag... 25 11.2 Kort sammanfattning av mål inom krishantering för perioden 2008-2012... 25 11.3 En sammanfattning av området... 25 11.4 Sårbarhetsanalys... 25 11.5 Övning... 26 11.6 Händelser som föranlett krisledning... 26 11.7 Kriskommunikation... 26 11.8 Styrel... 26 Bilder där ingen fotograf är angiven är lånade från Nyköpings kommuns webbplats.
Dnr 4/26 1 Inledning Handlingsprogrammet för en säkrare och tryggare kommun sträcker sig över 4 år. Det här är en sammanfattning av utvärderingen av handlingsprogrammet för 2008-2012. Det inleds med en kort beskrivning av riskbilden i vår region och sen är det uppdelat per område i handlingsprogrammet. Om du vill läsa om arbetet med handlingsprogrammet, gå till www.nyköping.se och sök på handlingsprogram för säkerhet och trygget. Handlingsprogram ett lagkrav Alla kommuner måste enligt lag ha planer och handlingsprogram för sitt säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet ska vara ett övergripande styrdokument som påvisar kommunens viljeinriktning och ambitionsnivå gällande trygghet och säkerhetsfrågor. 1.1 Syfte Syftet med det här dokumentet är att ge en snabb inblick i nuläget inför revideringen av kommande fyraårsperiod för det nya handlingsprogrammet. 1.2 Mål Målet är att du som läser det här upplever att du har en bas att stå på och att du kan fatta beslut om de förslag som arbetsgruppen kommer att leverera inför revideringen av det nya handlingsprogrammet. 1.3 Omfattning Utvärderingen omfattar de arbetsområden vilket handlingsprogrammet är indelat i och frågorna rör Nyköpings kommun. 1.4 Referenser Nyköpings handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun.
Dnr 5/26 2 Slutsatser De kapitel som funnits med i föregående handlingsprogram bör även fortsättningsvis finnas med i handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun. Eventuellt kan några kapitel slås ihop och det uppdrag som Tekniska Divisionen har inom ramen för kapitlet Rent snyggt och tryggt behöver revideras för att passa in i kommunens beställar-utförar-modell. Socialstyrelsens dödsorsaksregister tillsammans med de siffror som MSB:s enkätundersökning Trygghet och säkerhet i vardagen 2010 och även andra utvärderingar och omvärldsanalyser visar att vattensäkerhet och suicid är två områden som skulle kunna belysas i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. Vinster kan då nås både vad det gäller minskat mänskligt lidande och samhällsekonomiskt. I fortsatt arbete behöver även följande beaktas: Långsiktiga verksamhetsplaner kopplat till målen i handlingsprogrammet. Syftet med dessa är bland annat ökad samordning mellan insatser och bättre underlag för prognostisering och uppföljning. Exempel på planer kan vara plan för övningsverksamhet (rtj), tillsyn och för krisledningsövningar. Fortsatt utveckling av konceptet systematiskt säkerhetsarbete och utveckling av utbildningspaketet inom det här området. Vilken roll har Räddning och Säkerhet och övriga delar i kommunen i respektive kapitel? Vem äger målet och vem är resurs? Aktualiteten hos beskrivna målgrupper, exempelvis +65. Hur beskrivs denna i övrigt arbete med äldresäkerhet?
Dnr 6/26 3 Olyckor och risker i vår region Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta har en befolkning på ca 85 000 invånare. Just nu ökar alla kommunerna invånarantalet. Vi har en högre andel äldre medborgare än riksgenomsnittet, dessutom beräknas andelen äldre öka. 3.1 Riskbild Nyköpings riskbild är till stort kopplad till infrastruktur i form av motorväg och järnväg med bland annat farligtgodstransporter och Skavsta flygplats. En del företag bedriver en sådan verksamhet att de klassas som så kallat Seveso-företag (en olycka skulle kunna resultera i omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö). Andra verksamheter omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor och det är Länsstyrelsen som beslutar vilka som omfattas av denna bestämmelse. Nyköpings tätort har en del större anläggningar, lasarett, köpcentrum, nattklubbar, restauranger och industrier som kan innebära en förhöjd risk med tanke på att många människor vistas samtidigt på en liten yta. Trosa, Nyköping och Oxelösund har alla en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister men innebär också en exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. 3.2 Naturrelaterade olyckor Vid snörika vintrar kan järnvägen drabbas av förseningar och inställda tåg medan risken också ökar för fler trafikolyckor. Samhället och kommunen påverkas och utsätts för påfrestningar när snö och kyla ska hanteras från vägar, cykelvägar, trottoarer, hustak, med mera för att i största möjliga mån förebygga att olyckor inträffar. Regionen har ett stort antal sjöar men endast ett fåtal större åar (Nyköpingsån, Kilaån och Trosaån) som avvattnar det geografiskt relativt stora området. Risken för översvämningar är stor men det finns god erfarenhet och kunskap om de områden som relativt ofta svämmar över samt att de delvis är karterade med höjddata. I regionen finns det fler områden där risken för ras och skred är stor. Dessa områden är relativt väl kända och förebyggande åtgärder är vidtagna på flertalet platser. Det är viktigt att planeringen av ny bebyggelse eller infrastruktur i dessa områden sker med stor försiktighet. Det finns karteringar gjorda där det framgångar vilka områden som ligger i riskzonen.
Dnr 7/26 3.3 Kriser och Extraordinära händelser Kommunen har ett geografiskt ansvar för att samordna de insatser som behöver göras vid en extraordinär händelse. Väderrelaterade händelser kan vara så pass omfattande att de slår ut olika samhällsviktiga funktioner som drickvatten-, värme- och elförsörjning vilket är det mest vitala för att olika samhällsfunktioner ska fungera. Även andra händelser kan orsaka långvariga avbrott i leveranser av dessa funktioner vilket ger stora följdeffekter på samhällsviktiga verksamheter som vård och omsorg, skola, kommunikation, betalsystem, drivmedelsförsörjning, livsmedel, mm. Sådana händelser innebär en kris eller extraordinär händelse som kommunen ska vara förberedd för att klara av att hantera. 3.4 Människors skydd mot olyckor Såväl sannolikheten för att en olycka ska ske som konsekvensen av den påverkas av nivån på skyddet mot olyckor. Skyddet kan utgöras av människors egen förmåga att förhindra och agera vid olyckor, samt av tekniska installationer i den fysiska miljön. De olyckor som sker inom regionen medför inte bara ett stort lidande för de drabbade utan medför också en hög kostnad för samhället Enligt MSB:s analys så kostar olyckor samhället (Sverige): Bränder 5,7 miljarder kronor Vägtrafikolyckor 21 miljarder kronor Fallolyckor 22 miljarder kronor Drunkningsolyckor 731 miljoner kronor Övriga olyckor 9,6 miljarder kronor (till exempel förgiftning, kyla och kvävning) 17 % av barn i Sverige kan inte simma 25 % har räddat ett barn ur vattnet Statistiken kommer från Trygg Hansas undersökning 2011 då de intervjuade 1002 föräldrar mellan 18-65 år. Läs mer på Trygg Hansas webbplats.
Dnr 8/26 Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010. 26 161 personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. 39 procent av gruppen 65-79 år uppger att de aldrig använder halkskydd på skorna när det är halt eller. isigt 40 procent har gått en kurs i olycksförebyggande arbete 54 procent uppger att de har gått en kurs i första hjälpen. 12 procent anger att de har varit med om en trafikolycka. 33 procent uppger att de inte har tillgång till något släckredskap i bostaden. 3 procent svarade att de någon gång under de senaste 5 åren har varit med om en naturolycka (t ex översvämning, ras, skred). 3.5 Statistik för vår region Statistiken i tabellen är hämtad från IDA som står för Indikatorer, Data och Analys vilket är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikverktyg. Samtliga siffror är från 2010 utom Trafikolycka och Fall som är från 2009. Nyköping Gnesta Oxelösund Trosa Totalt antal/år Brand i byggnad 49 9 11 9 78 Drunkning 2 1 1 1 5 IVPA 36 7 14 8 65 Trafikolycka 104 14 8 28 155 Trafikolycka vårdade på sjukhus 62 11 16 15 104 Fall 412 71 102 104 689 Suicid 35* Förgiftning 148* *Sörmlands län enligt dödsorsaksregistret socialstyrelsen
Dnr 9/26 4 Kommunens interna säkerhetsarbete 4.1 Slutsatser/förslag Följande områden inom det interna säkerhetsarbetet bör vara med i nästkommande handlingsprogram: Säkerhetsronder Kommunal säkerhetsutbildning Skolans säkerhetsdagar Säkerhetsfond Försäkringsskydd Försäkringsärenden och skadeståndsanspråk Tekniskt skydd (eget område?) Dessa områden har under perioden integrerats i ordinarie arbete och behöver inte belysas särskilt: Belysningsprojekt Fallolyckor 4.2 Kort sammanfattning av mål inom internt skydd för perioden 2008-2012 Samordning av säkerhetsronder på alla förskolor, skolor och äldreboenden. För att öka trygghetskänslan vid förskolor och skolor inventeras och förstärks vid behov belysningen i utemiljön. För att ge förutsättningar för kommunens anställda att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet erbjuds Kommunal säkerhetsutbildning. För att ge kunskap om hur olyckor undviks samt förutsättningar för att kunna agera om olyckan händer erbjuds alla elever i förskoleklass och årskurs 7 Skolans säkerhetsdagar. Internt skydd Nej Delvis Genomfört
Dnr 10/26 4.3 En sammanfattning av området 4.3.1 Säkerhetsronder 20 säkerhetsronder/år Utvecklas till att följa upp det systematiska säkerhetsarbetet. 4.3.2 Belysningsprojekt Det saknas belysning vid lekområden och från parkeringen och in till byggnaden på många förskolor och skolor Målsättning: klara av de förskolor och skolor som besiktades, sex objekt. o Två är klara, Västra skolan och Ängstugans förskola. o Två är planerade att genomföras under hösten, Vattenliljans förskola och Gula villans förskola i Jönåker. o Två återstår, Bråvikens förskola och Buskhyttans skola. 4.3.3 Minska fallolyckor Höftskyddsbyxor används Positivt resultat: inte färre fall men mindre konsekvenser vid fallen 4.3.4 Kommunal säkerhetsutbildning Alla anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun erbjuds utbildning i säkerhetsfrågor (se urval på IN). Utbildningarna erbjuds även de privata aktörerna Konceptet är känt i organisationen. Kan marknadsföras mer till de privata aktörerna Kan utökas med Systematiskt säkerhetsarbete och Krisplanering 4.3.5 Skolans säkerhetsdagar För förskoleklass och årskurs 7 Eleverna ges kunskap om hur olyckor undviks och förutsättningar för att kunna agera rätt om olyckan händer. Samverkan mellan flera aktörer; räddningstjänsten, polisen, Länsförsäkringar, ambulansen, NTF, bussbolag, taxi och Junis. Räddning och säkerhet är samordnare. Borde få mer uppmärksamhet i media. 4.3.6 Tekniskt skydd Kommunfastigheters säkerhetsgrupp ansvarar för fysiskt och tekniskt skydd i och omkring den kommunala verksamheten Kommunens enheter får stöd i valet av olika säkerhetslösningar (skalskydd, inbrottslarm, passersystem, brandlarm/utrymningslarm och personlarm). Åtgärder mot skadegörelse mot kommunens fastigheter t.ex. snabb sanering, klotterskydd och information genomförs.
Dnr 11/26 4.3.7 Säkerhetsfond En säkerhetsfond finns inrättad med syftet att hjälpa enheterna vid en större, alternativt många små, skador samt stödja kommungemensamma förebyggande åtgärder Fonden bidrar till utökningar inom passersystemet och installationer av larmanordningar De Kommunala säkerhetsutbildningarna finansieras genom pengar från säkerhetsfonden Fonden är en förutsättning för att en del säkerhetsåtgärder skall bli genomförda. 4.3.8 Försäkringsskydd Kommunen har ett försäkringsskydd för bland annat egendomsskador, ansvarsskador, motorfordonsskador, skador vid tjänsteresor och olycksfall för personer inskrivna i några av kommunens verksamheter. Alla försäkringar tecknas centralt via Kommunskyddet. Nyköpings kommun har för närvarande avtal med sju olika försäkringsbolag. 4.3.9 Försäkringsärenden och skadeståndsanspråk mot Nyköpings kommun Alla försäkringsärenden och skadeståndsanspråk riktade mot Nyköpings kommun handläggs inom Kommunskyddet. Undantag är motorfordonsskador, där gör enheten själv en skadeanmälan till försäkringsbolaget. Skadeståndsanspråken ökar i antal, en trend som vi delar med andra kommuner.
Dnr 12/26 5 Rent, Snyggt och Tryggt Nyköping 5.1 Slutsatser/förslag Rent, snyggt och tryggt, i dess ursprungliga form, bör utgå från handlingsprogrammet för en säkrare och tryggare kommun. Däremot bör insatser som ingår i verksamheterna ordinarie uppdrag och som bidrar till ett tryggare Nyköping ingå i ett kommande handlingsprogram. Mål och mätmetoder bör ses över och harmonisera med det kontinuerliga arbete som genomförs i de ordinarie verksamheterna. 5.2 Kort sammanfattning av mål inom rent, snyggt och tryggt för perioden 2008-2012 Rent snyggt och tryggt Nej Delvis Genom- Stadsvandringar genomförs kvälls-/natt- och dagtid utifrån olika intresseinriktningar med huvudsakligt syfte att synliggöra vad som behöver åtgärdas och vem som har ansvaret för detta. 5.3 En sammanfattning av området Rent, snyggt och tryggt har i dess ursprungliga form upphört. Under perioden har rutiner utarbetats, i samarbete med polisen, för klotteranmälningar och samtliga klotteranmälningar polisanmäls. I samarbete med polisen informeras alla elever i årskurs 8 för att minska förekomsten av klotter och skadegörelse. Flera stadsvandringar har genomförts och har bland annat medfört att åtgärder vidtagits för att öka tryggheten, exempelvis har belysning förstärkts vid vissa platser, slyröjning och att vissa trafiksäkerhetsåtgärder genomförts. fört
Dnr 13/26 6 Trafiksäkerhet 6.1 Slutsats/förslag Trafiksäkerhet bör även fortsättningsvis finnas i ett handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun. Mål och mätmetoder bör ses över och harmonisera med det kontinuerliga arbete som genomförs i de ordinarie verksamheterna. Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010. 26 161 personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. 93 % uppger att de alltid eller nästan alltid använder bilbälte där något fler kvinnor än män använder bilbältet 44 % uppger att de aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm medan 17 % alltid använder hjälm, och kvinnor använder cykelhjälm oftare än män. Även 12 % anger att de har varit med om en trafikolycka, för gruppen 18-29 år är andelen 18 %, och andelen för män och kvinnor är 15 respektive 10 %. 6.2 Kort sammanfattning av mål inom trafiksäkerhet för perioden 2008-2012 Trafiksäkerhetsarbete Nej Delvis Genomf. Insatser för att minska hastighet till 30 km/tim Förbättra cykelvägar Säkra övergångställen och gångpassager. Minska riskerna för oskyddade trafikanter att skadas i trafiken 6.3 En sammanfattning av området Arbetet med trafiksäkerhet och trafiksäkerhetsåtgärder ingår i Gata/Park/Hamns uppdrag från Bygg- och tekniknämnden och sker kontinuerligt i den ordinarie verksamheten. Hastigheten har sänkts till 30 km/tim i samtliga bostadsområden inom Nyköpings centralort. Cykelvägnätet har byggts ut både av både Gata/Park/Hamn och genom de exploateringar som sker inom kommunen är starkt sammankopplat till den verksamhetens budget. Arbetet med att säkra övergångsställen och gångpassager sker kontinuerligt inom den ordinarie verksamheten och i den takt som finansiella medel tilldelas verksamheten. Informationskampanjer genomförs årligen (med NTF) till samtliga elever i årskurs 5 för att öka användandet av cykelhjälm och informera om trafiksäkerhet och grundläggande trafikregler. Detta arbete fortgår. Under perioden har ingen informationskampanj genomförts för attt öka säkerheten hos mopedåkare. Inga finansiella medel har funnits för den här typen av informationsinsatser.
Dnr 14/26 7 Kommunalt brottsförebyggande arbete 7.1 Slutsats/förslag Kommunalt brottsförebyggande arbete bör ingå i nästa handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun. Inriktningsmål och produktionsmål måste förnyas och synkroniseras med Samarbetsavtalet med polisen. Ovanstående områden bör även fortsättningsvis ingå i arbetet. Av dem som anger att de har varit med om någon form av våld och övergrepp är gruppen 18-29 år som sticker ut med en andel på 15 procent jämfört med 6 procent för riket. 7.2 Kort sammanfattning av mål inom brottsförebyggande för perioden 2008-2012 Brottsförebyggande Nej Delvis Genom- Grannsamverkan, starta upp och driva Minska antalet drog- och alkoholdebuter bland ungdomar Utveckla konceptet trygghetsvandringar/stadsvandringar Arbeta förebyggande mot klotter Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010. 26 161 personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. 7.3 En sammanfattning av området fört 7.3.1 Samarbetsavtal Ett samarbetsavtal har upprättats och det uppdateras årligen. Kontinuerliga planeringsmöten hålls mellan samordnaren och polisen. 7.3.2 Brottsförebyggande grupp En brottsförebyggande grupp har bildats (rep från Sociala divisionen, Tekniska divisionen, Vård och Omsorg, Barn Utbildning och Kultur, Folkhälsan samt polisen) Gruppen diskuterar brottsförebyggande frågor och representanterna för sedan med sig aktuella frågor ut i respektive division/enhet 7.3.3 Grannsamverkan Grannsamverkan är återuppstartat Antalet aktiva grannsamverkansområden har ökat till ca 30 aktiva områden. samarbete mellan polisen, kommunen (Räddningstjänsten) och försäkringsbranschen. Grannsamverkansområden erbjuds stöttning i form av informationsträffar och utbildningar.
Dnr 15/26 7.3.4 Klotter Samarbete mellan polisen och kommunen har resulterat i ökat antal anmälningar och även till att förövare fällts. Kommun och polis har informerat elever i åk 8 klotter och dess konsekvenser. Skadegörelseproblematiken tas upp under Skolans säkerhetsdagar för åk 7. 7.3.5 Nattvandringar Ett nattvandrarnätverk har upprättats och vuxit till 100 personer under perioden. Nätverket består av privatpersoner, företag, organisationer, kyrkan mfl. Nattvandringarna har koncentrerats till de typiska ungdomshögtiderna; valborg och skolavslutningen. Nattvandringen är mest effektiv under sommarhalvåret. 7.3.6 Projekt Projektet Bättre fest = en gång per år bjuds gymnasieelever in till information om hur man uppför sig i krogmiljö. Polis och ordningsvakt informerar. Brandkärrsprojektet = startade hösten 2010 och där finns det kommunala brottsförebyggande arbetet med i arbetsgruppen. Projektet fortgår hela 2011. NYSAM-projektet innefattar en del brottsförebyggande arbete = gruppen Trygghet och tillgänglighet : diskussion och i möjligaste mån åtgärdande frågor som rör tryggheten för medborgarna med stadens centrum i fokus. 7.3.7 Övrigt Nyköpings kommun är med i Nätverket mot diskriminering och rasism som drivs av SKL och samordnaren ingår i en arbetsgrupp där frågorna diskuteras. Ett antal trygghetsvandringar/stadsvandringar har genomförts men dessvärre inte systematiserats eller samordnats av brottsförebyggande samordnare under perioden. GOB (Grov organiserad brottslighet) har först upp på agendan och finns med som utvecklingsprojekt för framtiden.
Dnr 16/26 8 Folkhälsa 8.1 Slutsats/förslag Effekter av arbeten på folkhälsoområdet är svåra att mäta och kan komma långt efter att arbetet genomförts. Att bryta ner folkhälsa till nedan två områden är missvisande. Folkhälsa handlar till stor del om beteendeförändringar eller samhällsomplaneringar. Vilka områden inom folkhälsa som kommunen vill satsa på under kommande period kommer att visa sig i den miljö- och folkhälsostrategi som kommer att antas under hösten. 8.2 Kort sammanfattning av mål inom folkhälsa för perioden 2008-2012 Starta och vidmakthålla Örebro Preventionsprogram (ÖPP) i samtliga kommunala högstadieklasser. Utbilda kommunens krögare i Ansvarsfull alkoholservering I samarbete med landsting och frivilligorganisationer bedriva fallskadeförebyggande punktinsatser riktade till innevånare 65+ Folkhälsa Nej Delvis Genomfört 8.3 En sammanfattning av området 8.3.1 Alkohol- och drogförebyggande arbete Ett flertal satsningar på att få igång Örebro Preventionsprogram (ÖPP) i de kommunala högstadieklasserna har genomförts. Utbildning till informatörer har erbjudits ett flertal gånger och resulterat i ett fåtal fler informatörer med skilda villkor för sitt arbete med ÖPP på sin skola. Inget enhetligt arbetssätt, eller något kontinuerligt arbete har uppnåtts. Tillståndshandläggarnas arbete för att förhindra olaglig alkoholservering har fortgått liksom krögarutbildningen i ansvarsfull alkoholservering. Den senaste Liv- och Hälsa-undersökningen visar att andelen elever i åk 7 som druckit alkohol sjunkit från 51 % år 2004 till 37 % år 2010 för flickor och från 58% 2001 till 44% år 2010 för pojkar. 8.3.2 Fallskadeprevention Fallpreventionsarbetet har bedrivits systematiskt inom Vård och Omsorg. Det länsgemensamma fallprojektet fortgår till 2012, och en revidering av programmet genomfördes under 2010.
Dnr 17/26 Arbetet i Säker señior-itagruppen har fortgått och Nyköpings rollatorrally har genomförts tre gånger. Antalet höftfrakturer kommer inte att ha halverats till 2012, vilket var målet med det länsövergripande fallprojektet, men ökningen av antalet frakturer tycks ha avstannat.
Dnr 18/26 9 Skydd mot olyckor 9.1 Slutsats/förslag I fortsatt arbete med handlingsprogram och verksamhetsplaner behöver följande frågor beaktas: Uppföljning av anlagda bränder bör fortsatt ske, en arbetsmodell för detta bör arbetas fram. Mätning av mediantider för ankomst till skadeplats bör vara med i kommande handlingsprogram. Området olycksundersökning bör utvecklas och fortsatt vara med i handlingsprogrammet tillsammans med brandorsaksutredning. Utredning av införande av barn HLR/Sjukvård inom ramen för kommunal säkerhetsutbildning. Utbildningsinsatser mot åk 4. Samarbetet mellan räddningstjänsten och andra kommunala verksamheter t ex trafiksäkerhetsområdet. Arbeta i området äldresäkerhet med t ex utbildning brandvarnarkontroll etc. Interaktivt utbildningspaket och uppföljningsverktyg för systematiskt säkerhetsarbete för kommunala verksamheter. Fortsatta insatser mot bostäder. Här kan arbetet delas upp i bostadstillsyner, områdestillsyner och trapphustillsyner. En naturlig fortsättning på radhusinventeringen är att insatser genomförs i Oxelösund och Nyköping efter arbetet i Trosa är genomfört. Utförande och resurssättning av säsongsbaserade insatser riktade mot camping, gästhamnar och evenemang. Tydligare uppföljning av utbildning vid säkerhetsronder och tillsyner inom kommunal verksamhet. Förändring av nuvarande tjänstegarantier inom tillsyn och tillstånd. Utveckla beskrivningen av Sotning och uppföljningen. Utveckla beskrivningen av Lag om brandfarlig och explosiv vara. Fortsatt fokus på att utveckla samarbetet med samhällsbyggnadskontren i plan och byggprocessen. Målen behöver omarbetas samt verksamhetsanpassas. Det innebär att räddningstjänsten ska utföra: Övningsverksamhet Grundläggande utbildning Kompetensutbildningar (Rökdykarledare mfl) Genomföra x antal insatser Leda x antal insatser
Dnr 19/26 Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010. 26 161 personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. ca 4 procent av Sveriges befolkning uppger att de under de senaste 5 åren har varit med om en brand. 92 procent uppger att de har brandvarnare 54 procent uppger att de har gått en kurs i första hjälpen. 33 procent har inte tillgång till något släckredskap i bostaden 60 procent uppger att de inte har gått en kurs i olycksförebyggande 9.2 arbete (t ex brandskydd). Det är mer än dubbelt så stor andel kvinnor som bedömer sin förmåga att hantera en brandsläckare som dåliga än män, medan dubbelt så många män bedömer sin förmåga som mycket bra jämfört med kvinnor 9.3 Kort sammanfattning av mål inom skydd mot olyckor för perioden 2008-2012 Kommuninvånare äldre än 65 år samt personer med ur säkerhetssynpunkt allvarliga funktionshinder ska utgöra en prioriterad grupp inom vårt olycksförebyggande arbete Årligen ska 10% av kommuninnevånarna nås vid arrangerad utbildning & information Räddningstjänsten ska initiera och medverka till att antalet anlagda bränder minskar Räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna utifrån en grundberedskap kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Räddningstjänsten ska fortsatt sträva efter att minska antalet samt konsekvensen av bränder i bostäder Långsiktig plan, effektivare process och uppföljning av tillsyn LSO/LBE Grönare räddningstjänst Skydd mot olyckor Nej Delvis Genomfört
Dnr 20/26 9.4 En sammanfattning av området Före 9.5 Utbildning och information Under perioden var avsikten att genomföra ett försöksprojekt med hembesök inom gruppen 80+. Projektet är vilande. De kommunala säkerhetsutbildningarna har minskat aningen i omfattning. Fler företag frågar efter anpassade utbildningar samt utrymningsövningar. Antalet utbildningar i heta arbeten ligger på en konstant hög nivå. Handbrandsläckarservice har i hanteringen avvecklats på externa objekt. Flygplatserna avvaktar med utbildningar = beläggningen på utbildningarna Flygplatsbrandmanna och Insatsledare flyg har varit lite sämre i slutet på perioden. 13-åringar lär sig att släcka brand i kläder. Fotat av Fredrik Laaksonen vid Skolans säkerhetsdagar 2010. 9.5.1 Skolverksamhet Försök att införa någon form av säkerhetsutbildning/information i åk 4 = hörsamheten vid försöket var dålig. Räddningstjänsten har varit och är snabba på att erbjuda information och samtal i samband med händelser på skolor t ex vid bustryckningar och anlagda bränder. 9.5.2 Utveckling av systematiskt säkerhetsarbete inom Nyköpings kommun Räddningstjänsten har lett en process i att lära och arbeta in Systematiskt Säkerhetsarbete på en gymnasieskola resp. en förskola. Arbetssättet skulle kunna utvecklas och erbjudas fler verksamheter. 9.6 Myndighetsutövning 9.6.1 Tillsynsprocessen En flerårig tillsynsplan och processbeskrivning av brandtillsyn har tagits fram och fastställts Tillsyn genomförs numera utifrån en fristbaserad modell (årsfrister beroende på typ av verksamhet) istället för teman (t.ex. övernattningar, brandfarlig vara etc). Den skriftliga redogörelsen för brandskydd tas i dagsläget in i samband med tillsyn istället för att hanteras separat och enligt frister. 9.6.2 Bemötandeenkät/Nöjd kund index (NKI) Räddningstjänstens bemötande vid brandtillsyn i privata företag mäts bland annat av organisationen Stockholm Business Alliance.
Dnr 21/26 Årets mätning gav NKI värdet 78, 100-gradig skala, för Sörmlandskustens räddningstjänst (tidigare 81). Förbättringsmöjligheter finns inom informationen och blanketter på webbplatsen. Enligt förhandsinformation från mätföretaget skiljer sig betygen väldigt lite mellan olika större räddningstjänster i årets mätning. Under 2011 har handläggare som bedriver brandtillsyn genomgått en utbildning via Sveriges Kommuner och Landsting som kallas Förenkla helt enkelt. För att komplettera SBA-mätningen genomförs också en webbenkät som skickas ut månadsvis efter genomfört ärende av typen: tillstånd brandfarlig eller explosiv vara, brandtillsyn och säkerhetsronder. Första resultaten från dessa mätningar kommer under hösten 2011. 9.6.3 Tillståndshantering enligt Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE) Under hösten 2010 kom den nya lagstiftningen för brandfarlig och explosiv vara. Avtal har skrivits med respektive kommun för att reglera handläggningen Lagstiftningen innehåller följande nyheter: anställd i annan kommun kan fatta beslut på delegation explosiv vara handläggs av kommunen istället för Polisen tillfälliga undantag ersätts med samråd 3 mån handläggningstid för tillstånd med möjlighet till förlängning med max 3 ytterligare månader Tillståndshantering enligt LBE har kartlagts för att effektivisera och skapa möjligheter för uppföljning av tjänstegaranti inom brandfarlig vara. 9.6.4 Bostadshus Tillsynsverksamheten har utökats till att även omfatta tillsyn och rådgivning kring brandskydd i bostadshus. Trapphustillsyner har genomförts tillsammans med fastighetsförvaltare i området Brandkärr (kontroll av högre bebyggelses brandgasventilation, dörrar i anslutning till trapphuset och eventuella hinder eller brännbart material i trapphuset.) 9.6.5 Stöd till andra förvaltningar och myndigheter inom området brand/risk Utveckling av räddningstjänstens roll i planprocessen = bättre tillvaratagande av bredden inom organisationen då vi svarar på remisser ur perspektiven: brottsförebyggande, krishantering, brand/risk och insats i alla våra kommuner. För att skapa ökad förståelse för perspektivet insats genomfördes under hösten 2010 en temadag kring brandvattenförsörjning och stegutrymning för deltagare från Samhällsbyggnad och Teknik i våra kommuner. Processkartläggning och utveckling av räddningstjänstens roll har genomförts för serveringstillstånd och byggprocess.
Dnr 22/26 9.6.6 Sotning Vid Länsstyrelsens tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor 2010 framfördes synpunkter kring kommunens uppföljning av entreprenörens verksamhet. Under 2011 kommer formerna för detta att tas fram gemensamt mellan respektive kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst. 9.6.7 Automatlarm Av de automatiska brandlarm som kommer in till räddningstjänsten är minst 95% felaktiga, sk onödiga larm Arbetsområdet har prioriterats och diverse åtgärder genomförts utifrån följande målsättningar: att inom en fyraårsperiod sänka antalet onödiga larm med 35 %. att skapa en effektiv organisation för att hantera automatlarm före, under och efter inträffat larm. att ägare/innehavare tar sitt fulla ansvar för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket även omfattar automatlarmshanteringen. målsättningen att sänka antalet larm med 35 % under en fyraårsperiod har inte nåtts men vi ser effekt av genomfört arbete inom Foto: Lasse Skog övriga målsättningar. Fortsatt arbete inom automatlarmsområdet kommer att fokuseras kring att räddningstjänsten går från en servande uppgift i Nyköping och Oxelösund till en rådgivande och kontrollerande funktion, tydligare uppföljning av dessa larm och förändrad larmorganisation/respons från räddningstjänsten. 9.7 Skadebegränsande Under 9.7.1 Planering, organisering, och ledning av räddningsinsats Målet består av flera olika delmål, såsom att göra en snabb och säker insats, utrustning, kompetens, kommunikation, samordning, ledning osv = att vi ska genomföra övningsverksamheten på ett sådant sätt att uppföljning av kvalitén blir enklare. En bättre samordning och struktur av olika utvärderingar behövs för att målet ska vara med i kommande program. Foto: Lasse Skog
Dnr 23/26 9.7.2 Minska antalet bostadsbränder Under perioden har antalet bostadsbränder (utvecklade och tillbud) legat på en relativt låg nivå. En viss avvikelse är att under 2010 ökade antalet tillbud, dock sjönk antalet utvecklade bränder. Hittills under 2011(tom 28/8) pekar det mot en minskning av både tillbud och utvecklade bränder. Uppföljning av bränder i bostäder samt vid t ex lyfthjälp avseende brandvarnare inte skett på ett strukturerat sätt, i många fall framgår det inte ur insatsrapporteringen om brandvarnare fanns och om den fungerade. Arbetssättet behöver utvecklas. 9.7.3 Utveckla och anpassa metoder Under perioden har vi infört ett nytt släcksystem på två fordon i Nyköping och ett i Nävekvarn. En effektivare släckning av bränder leder till en minskad miljöpåverkan från branden. 9.8 Analys Efter 9.8.1 Initiera och medverka till minskat antal anlagda bränder Under perioden har räddningstjänsten följt upp var anlagda bränder inträffar för att försöka se om något specifikt område är speciellt utsatt samt kunna göra förebyggande insatser på olika sätt men det går inte att se en tydlig tendens att något område är speciellt utsatt. Det kan vara tillfälligheter att bränder anläggs, samtidigt som vissa händelser pekar på en tydlig handling att anlägga bränder, vid ett tillfälle anlades bränder under en och samma natt längs ett stråk. I andra fall handlar det om att flera fordon sätts i brand (Stenkulla), ärendet ligger hos polisen. Uppföljning av anlagda bränder bör fortsatt ske, på vilket sätt det ska ske i fortsättningen bör tas fram. 9.8.2 Olycksundersökning och utvärdering av insatser Mätning av ankomstider har förändrats och vi mäter nu mediantider. Under perioden har flera stora händelser inträffat, däribland flera krogbränder (BlueMoon Bar, Tellus & Tandoori). Några av dessa har resulterat i strukturerad utvärdering av insatsen för att kunna dra lärdomar och lära.
Dnr 24/26 10 Säkerhetsskydd 10.1 Slutsats/förslag Säkerhetsskyddet har under perioden stärkts inom områdena tillgänglighet och information men inte inom personkontroll. Detta har skett främst genom kvalitetshöjningar kopplat till byggprojekt och kvalitetssäkringsarbete. 10.2 Kort sammanfattning av mål inom säkerhetsskydd för perioden 2008-2012 Säkerhetsskydd Nej Delvis Genom- Revidering av säkerhetsskyddsanalysen Avstämning av säkerhetsskyddet fört 10.3 En sammanfattning av området Enligt säkerhetsskyddslagen ska kommunen upprätta en säkerhetsskyddsanalys med avseende på vilka delar av verksamheten som särskilt behöver skyddas från intrång, sabotage, spioneri, terrorism. De identifierade riskerna ska ha bäring på rikets säkerhet och skydd mot terrorism. 10.4 Tillträdesskydd Kommunens datorhallar har flyttats till för ändamålet anpassade lokaler och håller den högre standarden som MSB föreskriver. Redundans tillskapas genom datorhallen på nya brandstation (2011). Åtgärder har även vidtagits inom kommunens vattenförsörjning. 10.5 Informationssäkerhet Införandet av SITS-kort samt genomgång av datorsystem enligt BITSmodellen pågår och höjer både säkerheten och tillförlitligheten. Samråd och samverkan med andra anläggningar som berörs av säkerhetsskyddslagstiftningen inom vår region har genomförts. 10.6 Säkerhetsprövning Under perioden har fem nya befattningshavare i Nyköpings kommun informerats om säkerhetsskyddet och den del av verksamheten som de ansvarar för och som berörs i säkerhetsskyddsanalysen. Vid rekrytering av säkerhetsklassade befattningar har avsteg gjorts från den personutredning och registerkontroll som rutinen föreskriver. 10.7 Övrigt Säkerhetsskyddsanalysen håller på att revideras med avseende på analys samt säkerhetsklassning. Beslut i frågan är ej taget. En översyn av säkerhetsskyddslagen är föreslagen främst på grund av utvecklingen inom IT-området. Tillsyn från SÄPO har ej skett under perioden.
Dnr 25/26 11 Kommunens krishantering 11.1 Slutsats/förslag Öka medvetenhet om kriser och sårbarheter i den kommunala verksamheten. Utveckla metoder Intensifiera arbetet med sårbarhetsanalyser Bättre följa upp dessa analyser Nå längre ut i organisationen med sårbarhetsanalyser, utbildningar och övningar 11 procent har varit om ett elavbrott som varat i mer än 24 timmar. 3 procent har någon gång under de senaste 5 åren har varit med om en naturolycka (t ex översvämning, ras, skred) Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet 2010. 26 161 personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. 11.2 Kort sammanfattning av mål inom krishantering för perioden 2008-2012 Årsvis inventering av de verksamheter där risk och sårbarhetsanalys behöver genomföras Kommunfullmäktige skall för varje mandatperiod fastställa en Krisledningsplan Utbildning/övning inom krisområdet ska genomföras årsvis på kommunledningsnivå Krishantering Nej Delvis Genomfört 11.3 En sammanfattning av området Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga Beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. 11.4 Sårbarhetsanalys Sårbarhetsanalyser utgör en av grunderna i kommunens planering för hur extraordinära händelser ska hanteras De genomförs vid verksamheter som måste kunna upprätthållas under alla förhållanden. Foto: Lasse Skog
Dnr 26/26 Sårbarhetsanalys = analys av hur sårbart samhället är vid en särskild händelse. Målet är att identifiera sårbarheten vid vissa scenarier/motivera till att undanröja eller minimera risker/mildra effekterna av en inträffad händelse. Analyserna förväntas medföra medvetenhet och ansvarskänsla för säkerhetsfrågorna i respektive verksamhet = säkerhetsfrågorna finns med i vardagen/risker undanröjs/planer tas fram för att möta eventuella oönskade händelser och utbildningar/övningar genomförs. Sårbarhetsanalyser har genomförts för IT, Vård och Omsorg och Tekniska divisionen. 11.5 Övning Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Delar av krisledningsstaben och samtliga divisionschefer har deltagit i en av länsstyrelsen anordnad krisledningsövning under 2011. Utvärdering av inträffade händelser under handlingsprogrammet har också visat att förmågan är god. 11.6 Händelser som föranlett krisledning Ingen händelse har krävt att lagen om extraordinära händelser behövt tillämpas Ett antal störningar som inneburit att en lägre nivå av krisledning har förekommit: Pandemihot, byggnadsras (Tennishallen), flera avbrott i dricksvattenförsörjningen, attentat mot respektive bränder i restauranger. 11.7 Kriskommunikation Alla kommunens kommunikatörer ingår i kriskommunikationsorganisationen De har deltagit i övningar och vid inträffade händelser. Två av kommunikatörerna har genomgått specialutbildning för detta ändamål. 11.8 Styrel El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt Om produktionen inte räcker till får vi el-brist och då kan hela elsystemet kollapsa. Regeringen har beslutat att införa ett system för att styra elen till prioriterade användare, Styrel-projektet. Projektet omfattar identifiering av samhällsviktig verksamhet i kommunen och förslag till prioriteringsordning av tillgänglig el till distributionsområden med samhällsviktig verksamhet utifrån en värdering av sammanlagda intressen inom respektive område.