FISKEOMRÅDENAS MÅL...

P L A N F Ö R N Y T T J A N D E - O C H V Å R D S T R Ö M F O R S F I S K E O M R Å D E L O V I S A F I S K E O M R Å D E P E R N Å F I S K E O M R Å D E April 2006

1 FÖRORD... 1 2 GRUNDDEL... 2 2.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FISKEOMRÅDENA... 2 2.1.1 Strömfors fiskeområde... 2 2.1.2 Lovisa fiskeområde... 2 2.1.3 Pernå fiskeområde... 2 2.2 VATTENKVALITET... 7 2.3 YRKESFISKE... 8 2.4 FISKODLINGAR... 9 2.4.1 Fiskodling inom Strömfors fiskeområde... 9 2.4.2 Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde... 9 2.5 RÄTTEN ATT FISKA, FISKETILLSTÅND OCH FISKETURISM... 10 2.5.1 Fisketillståndssystemet och avgifter... 11 2.5.2 Lokala fisketillstånd... 11 2.5.3 Fisketuristföretag... 12 2.6 FRITIDFISKE... 12 2.6.1 Fritidsfiskeföreningar... 12 2.6.2 Antalet fiskare, fångster och redskap... 12 2.7 FISKBESTÅNDETS TILLSTÅND OCH LEKOMRÅDEN... 14 2.7.1. Gös... 14 2.7.2. Abborre... 15 2.7.3. Gädda... 15 2.7.4. Sik... 16 2.7.5. Lake... 17 2.7.6. Ål... 17 2.7.7. Havsöring... 17 2.7.8. Strömming... 18 2.7.9. Lax... 19 2.7.10 Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek... 19 2.8 OLIKA BESTÄMMELSER SOM INVERKAR PÅ FISKET... 19 2.8.1. Spinnfiskeförbudsområden... 19 2.8.2. Lax- och sikförande vattendrag... 19 2.8.3. Allmänt vattenområde... 20 2.8.4. Fiskled... 20 2.8.5. Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut... 22 2.8.6. Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut... 22 2.8.7. Pernå fiskeområde har gjort följande beslut... 22 2.8.8. Lovisa stads beslut... 22 2.8.9. Fortums beslut (Kärnkraftverket)... 23 2.8.10. Naturskyddsområden... 23 2.8.11. Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena... 24 2.9 UTPLANTERINGAR... 24 2.10 FISKEÖVERVAKNING... 24 2.11 ANNAT SOM PÅVERKAR FISKET... 25 2.11.1. Gråsäl... 25 2.11.2. Skarv... 25 2.12 FISKEFÖRFRÅGANS RESULTAT... 25 2.12.1. Strömfors fiskeområde... 26 2.12.2. Lovisa fiskeområde... 27 2.12.3. Pernå fiskeområde... 27 2.12.4. Övriga svar... 28 2.12.5. Sammandrag av fiskeförfrågningen... 29 3. FISKEOMRÅDENAS MÅL... 30 3.1 MÅNGSIDIGT FISKE OCH NYTTJANDE AV VATTENOMRÅDEN... 30 3.2 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN... 30 3.3 SKYDD AV VIKTIGA LEK- OCH YNGELOMRÅDEN... 30

3.4 SKYDD AV VATTENKVALITET OCH LIVSMILJÖER... 30 3.5 SAMARBETE... 30 3.6 STÖDA UTVECKLINGEN AV FISKET OCH NÄRINGAR SOM STÖDER SIG PÅ FISKE... 31 4. ÅTGÄRDER... 32 4.1 ADMINISTRATION... 32 4.2 SAMARBETE... 32 4.3 INFORMATION... 33 4.4 UTPLANTERINGAR... 33 4.4.1 Riktlinjer... 34 4.4.2 Strömfors fiskeområde... 34 4.4.3 Lovisa fiskeområde... 35 4.4.4. Pernå fiskeområde... 35 4.4.5 Råd till utplanterare... 35 4.5 BESTÄMMELSER OM FISKET... 35 4.5.1 Åtgärder som fiskeområdet kan vidta... 35 4.5.2 Riktlinjer för samtliga tre fiskeområden... 36 4.5.3 Riktlinjer för Strömfors och Pernå fiskeområde... 36 4.5.4. Riktlinjer för Lovisa fiskeområde och stad... 37 4.6 FISKEOMRÅDENAS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA ANDRAS BESLUT... 39 4.7 ANDRA FISKEVÅRDSÅTGÄRDER... 40 4.8 REGLER OCH RÅD TILL FISKARE... 40 4.9 FISKEÖVERVAKNING... 41 4.10 DELÄGARLAG... 42 4.11 FISKETILLSTÅND OCH FISKEGUIDEVERKSAMHET... 42 4.12 SÄL OCH SKARV... 43 5 EKONOMI... 44 5.1 VERKSAMHETSBIDRAG... 44 5.2 ERSÄTTNINGAR TILL VATTENÄGARE... 45 5.2.1 Pilkfiskemedel... 46 5.2.2 Fiskekortsmedel... 46 5.2.3 Spinnfiskemedel... 46 6. UPPFÖLJNING... 47 7. KONTAKTUPPGIFTER... 48 8. BILAGOR... 50 8.1 DEN ALLMÄNNA KLASSIFICERINGENS KRITERIER... 50 8.2 UTPLANTERINGAR... 51 8.2.1 Strömfors Fiskeområde... 51 8.2.2 Inom Strömfors Fiskeområde... 52 8.2.4 Lovisa Fiskeområde... 53 8.2.5 Inom Lovisa Fiskeområde... 54 8.2.6 Pernå Fiskeområde... 55

FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1. KARTA STRÖMFORS...4 FIGUR 2. KARTA LOVISA...5 FIGUR 3. KARTA PERNÅ...6 FIGUR 4. VATTENKVALITETEN I ÖSTRA NYLAND...7 FIGUR 5. FÅNGSTEN I KG ÅREN 2001-2003 I FÅNGSTRUTORNA 54 OCH 55...8 FIGUR 6. LAX FÅNGSTER, ENLIGT LAX-MEDDELANDE...8 FIGUR 7. FISKETILLSTÅNDSSYSTEMET...11 FIGUR 8. FÅNGST I KG, FÖRDELAD PÅ OLIKA FISKETILLSTÅND...13 FIGUR 9. FRITIDSFISKETS VANLIGASTE FÅNGSTARTER ÅR 1997 OCH 2001, MÄNGDERNA ANGES I KILO...13 FIGUR 10. UPPGIFTER OM ANTALET FRITIDSFISKARE OCH FISKEDYGN ÅR 1988, 1997 OCH 2001...13 FIGUR 11. FISKEDYGN/HEKTAR...14 FIGUR 12. ÖRING...18 FIGUR 13. KNUTAVSTÅNDETS INVERKAN PÅ BYTESFISKARNAS STORLEK...19 FIGUR 14. FISKLEDEN PÅ ABBORFORSFJÄRDEN...21 FIGUR 15. STRÖMFORS FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER...26 FIGUR 16. LOVISA FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER...27 FIGUR 17. PERNÅ FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER (18 SVAR)...27 FIGUR 18. ÖVRIGA SVAR, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER...29 FIGUR 19. UTPLANTERING REKOMMENDATIONER...34 FIGUR 20. VERKSAMHETSBIDRAG 1994-2005...45

Sida 1/56 1 F Ö R O R D I enlighet med lagen om fiske (286/82) är Finland indelat i fiskeområden. Fiskeområdena skall utgöra ett fiskeriekonomiskt enhetligt område, där det vid ordnandet av fisket är ändamålsenligt att vidtaga enhetliga åtgärder. Fiskeområdets styrelse är skyldig att göra upp ett förslag till plan för nyttjande och vård av fiskeområdet, och planen skall godkännas av fiskeområdets stämma. Planen för nyttjande och vård utgör en anvisning för vården av fiskbeståndet och ordnandet av fisket inom området. Medlem i fiskeområdes stämma eller styrelse får inte utan grundad orsak genom åtgärd eller försummelse försvåra förverkligandet av planen. Likaså skall myndigheter samt delägarlagen inom fiskeområdet eller ägarna av skiftat vattenområde efter behov ta i betraktande de i nyttjande och vårdplanen fastställda allmänna riktlinjerna för vården av fisktillgångarna. Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden beslöt att anhålla om medel av fiskerienheten för att göra en gemensam plan för nyttjande och vård, då fiskeområdena till stor del omfattar samma havsområde i Östnyland. Understödet beviljades 2.4.2003, Dnr 598/3172/03. Fiskeområdena har sedan länge haft samarbete beträffande disponenttjänsten och fiskeövervakningen. I den mån det är ändamålsenligt att införa fiskebestämmelser, som är lika för alla tre områden, finns ännu arbete att göra. Den här planen är ett steg i den riktningen. Det finns vilja till ett ännu närmare samarbete, men det är inte aktuellt att besluta om en eventuell sammanslagning av områdena. Då ordet vattenägare nämns längre fram i planen avses alla slag av vattenägare om inte annat sägs, alltså både enskilda vattenägare, delägarlag (f.d. fiskelag), kommuner, städer, företag och andra organisationer. Delägarlagen kan vara konstituerade med stadgar, eller icke konstituerade delägarlag. Delägarlagens administration sköts från 1.1.2001 enligt lag om samfälligheter. Då ordet fiskerienhet nämns, avses fiskerienheten vid Nylands Arbetskrafts- och näringscentral, om inte annat sägs. Nylands Arbetskrafts- och näringscentral omfattar landskapen Östra Nyland och Nyland och 24 fiskeområden. Planen är skriven av iktyonom Gabi Lindholm, som är disponent för samtliga tre fiskeområden. Planen består av en grunddel, där nuläget presenteras, ett avsnitt där fiskeområdenas mål är uppställda, ett avsnitt där åtgärder presenteras, följd av avsnitt med ekonomi, uppföljning och kontaktuppgifter. Uppdelningen av planen är utformad av professor Mikael Hildén, som är ordförande för Pernå fiskeområde. Fiskeområdena har från förut skilda planer som alla tre blev färdiga år 1992. I de gamla planerna är planerings- och nyttjandedelen rätt omfattande och delvis aktuell ännu idag, varför grunddelen i denna nya plan inte är så omfattande.

Sida 2/56 2 G R U N D D E L 2. 1 A l l m ä n n a u p p g i f t e r o m f i s k e o m r å d e n a Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden finns i Södra Finlands län, närmare bestämt i Östnyland. Fiskeområdenas sammanlagda vattenareal är c 47 000 hektar. 2.1.1 Strömfors fiskeområde Strömfors fiskeområde är beläget inom Strömfors kommun. Fiskeområdets totala vattenareal är c. 9 200 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2005) och består av havsområdet inom Strömfors kommun, några sjöar, den västligaste delen av Kymmene älvs västra huvudfåra med sjöarna Tammijärvi och Teutjärvi samt södra delen av Tessjö å. Nästan samtliga forsar i Kymmene älvs västra huvudfåra har rensats eller dämts upp, och i stort sett har hela den västliga huvudfårans fallhöjd byggts ut. Tessjö å har sin början söder om Salpausselkä-åsen och utmynnar i Kullafjärden inom Strömfors fiskeområde. Huvudfåran är cirka 80 km lång, avrinningsområdet 519 km2 och sjöprocenten endast 0,5 %. Inom fiskeområdet finns 37 delägarlag, det största med arealen c. 710 ha, och det mista med arealen c. 0,2 ha, samanlagt c. 3 160 ha. De skiftade vattnena är drygt 60 st., det största med arealen c. 1 400 ha och det mista med arealen 0,002 ha, sammanlagt c. 6 000 ha. 2.1.2 Lovisa fiskeområde Lovisa fiskeområde är beläget inom Lovisa stad. Fiskeområdets totala vattenareal är c. 4 700 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2004), och består av havsområdet inom Lovisa stads gränser och södra delen av Lovisa å. Lovisa stad äger 78 % av vattenområdet. Inom området finns 7 delägarlag. Det största c. 234 ha och det minsta c. 1 ha, sammanlagt omfattar delägarlagen c. 560 ha. De skiftade vattnena är c. 70 stycken, det största med arealen c. 1 925 ha och det mista med arealen 0,022 ha, sammanlagt c. 4 120 ha. 2.1.3 Pernå fiskeområde Pernå fiskeområde är beläget inom Pernå kommuns södra delar. Fiskeområdets totala vattenareal är ca 33 100 ha (fiskeområdets vattenägarregister 2005), och omfattar de

Sida 3/56 södra delarna av havsområdet i Pernå kommun, gränsen till Forsby ås fiskeområde går i Pernå viken via Hirvsalö norra strand, Sarvlax träsket, Lillträsket och Labby träsket. Inom området finns c 115 delägarlag, det största med arealen c. 1 780 ha, och det mista med arealen. 0,22 ha, sammanlagt c. 11 200 ha. De skiftade vattnena är c. 300 st., det största med arealen c. 4 350 ha och det mista med arealen 0,001 ha, sammanlagt c. 22 200 ha. Av dessa skiftade vattenområden är c. 150 samägda fastigheter, d.v.s. de ägs av flera personer, t.ex. dödsbon, men är inte samfällda områden för flera fastigheter. De samägda fastigheternas areal är c. 11 500 ha.

Figur 1. Karta Strömfors Sida 4/56

Sida 5/56 Figur 2. Karta Lovisa

Sida 6/56 Figur 3. Karta Pernå

Sida 7/56 2. 2 V a t t e n k v a l i t e t Enligt Nylands Miljöcentrals allmänna vattenkvalitetsbedömningsskala för åren 2000-2003 är vattenkvaliteten inom fiskeområdenas havsområden i huvudsak nöjaktig. Vattnet i ytterskärgården har tidigare hört till klassen god, men p.g.a. förhöjda närsaltshalter, återkommande blomningar av blågröna alger och stora arealer med död botten, klassificeras området numera som nöjaktigt. Vattenkvaliteten är klassad som försvarlig, i Fasarby viken (Pernå), i Pernå viken till Hirsalö, de innersta delarna av Lovisa viken, Kulla fjärden (Strömfors) och Abborfors fjärden (Strömfors). Dålig är vattenkvaliteten i en bäck som rinner ut i Fasarbyviken. I Strömfors är vattenkvaliteten i Teutjärvi försvarlig, och i Särkjärvi utomordentlig. Vattenkvaliteten i Lappträsket (Lappträsk fiskeområde) är dålig, vilket inverkar på Lovisa å, Lovisa viken, Tessjö å och Kulla fjärden. Figur 4. Vattenkvaliteten i Östra Nyland Nylands Miljöcentral, http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=15575&lan=sv

2. 3 Y r k e s f i s k e Sida 8/56 Inom fiskeområdena verkar Strömfors och Pernå fiskargille samt närliggande Pellinge fiskargille. Det finns inte uppgifter att tillgå om yrkesfiskets fångstmängder inom fiskeområdena, men nog uppgifter om fångsterna i Östersjöns fångstrutor 54 och 55. Fångstruta 54 omfattar i stort sett havsområdet mellan Helsingfors och Lovisa och fångstruta 55 havsområdet mellan Lovisa och Kotka. Uppgifterna är från Jord- och skogsbruksministeriet, beslut 19.5.2004 Dnr 958/083/2004. Figur 5. Fångsten i kg åren 2001-2003 i fångstrutorna 54 och 55 Fångstruta 54 Fångstruta 55 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Gös 25 500 45 700 43 800 25 100 26 000 22 000 Havsöring 5 700 2 900 2 100 400 300 200 Sik 6 300 7 800 4 800 800 600 2 100 Strömming 163 200 1 077 000 29 500 830 600 1 340 000 166 600 Abborre 9 700 11 600 8 500 9 200 6 200 5 400 Vassbuk 120 700 332 600 3 100 424 400 230 400 52 7000 Gädda 3 700 5 300 7 200 6 900 6 700 6 200 Lake 1 200 800 900 1 000 1 500 1 000 Braxen 900 1 400 2 100 200 200 200 Nors 300 500 300 3 1 1 Mört 1 000 1 400 1 700 70 50 20 Id 300 400 200 200 100 20 Flundra 500 700 600 0 4 9 Piggvar 0 9 2 0 0 0 Torsk 4 2 0 0 0 0 Regnbåge 200 50 10 30 30 10 Siklöja 0 0 1 0 0 0 Fångst i kilo, meddelad genom kustblankett och fiskedagbok, talen är avrundade Figur 6. Lax fångster, enligt lax-meddelande Fångstruta 54 Fångstruta 55 kilo stycken medelvikt kilo stycken medelvikt 2001 16 765 2 938 5,7 2 618 457 5,7 2002 4 842 882 5,5 1 276 235 5,4 2003 8 337 1 613 5,2 3 031 536 5,7 Enligt Figur 5, fångades 6 661 laxar. Av dessa fångades 6 365 st. med laxfälla. Dessutom har lax fångster rapporterats med fiskedagbok; år 2001 fångades 364 st. inom fångstruta 54 och 27 st. inom fångstruta 55, år 2002 fångades 476 st. inom fångstruta 54 och 0 st. inom fångstruta 55, och år 2003 fångades 28 st. inom fångstruta 54 och 0 st. inom fångstruta 55. Yrkesfiskare delas in i tre grupper, beroende av hur stor del av personens totala inkomst som härrör sig till fiske och förädling av den egna fångsten.

Sida 9/56 Till grupp I räknas fiskare som får minst 30 % av sina inkomster av fiske, till grupp II räknas fiskare vars inkomster av fiske är mellan 15 % och 30 % och till grupp III de fiskare vars totala inkomster av fiske är mindre än 15 %. Fiskerienheten administrerar registret. I Nyland bedrivs yrkesfiske endast i havsområdet av totalt c. 140 personer. (Nylands TE-central aug. 2005:http://www.te-keskus.fi/web/teuus.nsf/FrameSetFIN?Open FrameSet) År 2003 bodde det inom Strömfors fiskeområde en fiskare tillhörande grupp I, inom Lovisa fiskeområde 14 fiskare tillhörande grupp I och 16 fiskare tillhörande grupp III och inom Pernå fiskeområde 3 fiskare tillhörande grupp I och tre fiskare tillhörande grupp III. Fiskeområdena har inte uppgifter om hur många av dessa personer fiskar inom fiskeområdena och inte heller om personer från andra orter som eventuellt bedriver yrkesfiske inom området. En del torde dock vara trålfiskare som i huvudsak fiskar utanför planeringsområdet. 2. 4 F i s k o d l i n g a r Enligt miljöskyddsförordning 18.2.2000/169 krävs miljötillstånd för fiskodlingar, där minst 2 000 kilogram torrfoder eller den mängd annat foder som har motsvarande näringsvärde används årligen eller där den sammanlagda tillväxten är minst 2 000 kilogram per år, eller som omfattar en minst 20 hektar stor damm eller grupp av dammar med naturligt foder. I vissa fall behövs tillstånd fastän mängderna är mindre. Handledning ges av med kommunens/stadens miljöbyrå. 2.4.1 Fiskodling inom Strömfors fiskeområde Inom Strömfors fiskeområde finns inte för närvarande fiskodlingar. 2.4.2 Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde Inom Lovisa fiskeområde finns fiskodlingen Oy Loviisan Smoltti Ab på Hästholmen. Fiskodlingen utnyttjar kärnkraftverkets spillvärme och enligt tillståndet får 50 000 kg odlas (Hevy 12.12.1991.). Vid anläggningen odlas regnbågslax samt öring, lax och sik för utplantering. Uppgifterna är givna av företaget. GUY GRANBERG Föregående tillstånd: (Hevy 4.6.1991 förhandsutlåtande): 22 000 kg per år, regnbågslax Under de senaste åren odlats c. 6 000 kg i en nätkasse. Västra Finlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får innehålla högst 260 kg fosfor och högst 1 800 kg kväve per år. Som foder får användas torrfoder och hela strömmingar. Fisken rensas i Valkom trålhamn. Uppgifterna är givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk.

Sida 10/56 BÄSTÖ FORELL (=Helge Holmströms havsodling, fusionerat till Bästö Forell Ab år 2000) Föregående tillstånd (vattendomstolen 30.8.1996): 80 000 kg per år Under de senaste åren odlats c. 70 000 kg, kassar på två olika ställen samt vinter förvaringsplats Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: När strömming och används som en del av fodret, får det foder som används innehålla högst 1 000 kg fosfor och högst 7 200 kg kväve per år. När enbart torrfoder används får det foder som används innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år. Fisken rensas i Valkom trålhamn. Uppgifterna är givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk. HANDELSBOLAGET ALTARSKÄR FORELL (= Handelsbolaget Helgoland. Föregående tillstånd (vattendomstolen 7.12.1995): 110 000 kg per år Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år. under de senaste åren odlats c. 35 000 kg, på tre olika platser + vinter förvaringsplats fisken rensas i Valkom trålhamn Tillståndsansökan inne hos Västra Finlands miljötillståndsverk om odling av 110 000 kg Uppgifterna är givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk Inom Pernå kommun finns dessutom en naturnäringsdamm där gös försträcks. Dammen ägs av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och sköts av Tmi Outi Jalli. Uppgifterna är givna av företaget. 2. 5 R ä t t e n a t t f i s k a, f i s k e t i l l s t å n d o c h f i s k e t u r i s m Rätten att bedriva fiske och att bestämma om fisket tillkommer vattenområdets ägare, om den inte överlåtits till annan eller det i lagen om fiske annat stadgas. Personer mellan 18 och 64 år har genom att betala spöfiskeavgift för fiske i ett län rätt att bedriva handredskapsfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag eller en paravan. Ovannämnda fiskesätt är dock förbjudna i: forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag sådana vattenområden inom vilka fiske med stöd av något annat stadgande är förbjudet. För tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande anordnade tillställningar skall också tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas. Den som inte endast tillfälligt är bosatt i kommunen, får bedriva fångst av strömming, vassbuk, nors och siklöja, med nät i havet också inom ett sådant vattenområde i kommunen som inte hör till ett allmänt vattenområde och som ligger i yttre skärgården eller gränsar mot en öppen fjärd. Ligger ett sådant vattenområde inom byarågång får

Sida 11/56 den som inte endast tillfälligt är bosatt i byn också bedriva krokfiske där (inte med långrev). Inom allmänt vattenområde i havet har varje person som en är varaktigt bosatt medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, rätt att fiska. Medborgare i Norden har oberoende av hemort rätt till husbehovs- och fritidsfiske inom allmänt område i havet. 2.5.1 Fisketillståndssystemet och avgifter Figur 7. Fisketillståndssystemet METE OCH PILKFISKE 1) 2) SPÖFISKE Kast- eller trollingfiske med 1 (ett) spö 1), 3) ANNAT FISKE Trollingfiske med mera än ett spö. Annat fiske och fångst av kräftor Under 18 år och 65 år fyllda Avgiftsfri, allmän fiskerätt Inte statens fiskevårdsavgift. Inte den länsbaserade spöfiskeavgiften Inte statens fiskevårdsavgift. Alltid vattenägarens lov 18 64 år Avgiftsfri, allmän fiskerätt Statens fiskevårdsavgift samt därtill antingen den länsbaserade spöfiskeavgiften eller vattenägarens lov Statens fiskevårdsavgift samt Alltid vattenägarens lov 1) Rätten att fiska är dock begränsad sålunda att fiske är förbjudet i forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag samt på sådana vattenområden där fiske med stöd av någon annan författning eller något beslut är förbjudet. 2) Spö med rulle som inte lämpar sig för kastfiske får användas. 3) Med stöd av skilda beslut kan fiske som baserar sig på den länsspöfiskeavgiften vara förbjudet på vissa vattenområden. Statens fiskevårdsavgift betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea banken: 166030 101496. Fiskevårdsavgiften är år 2006: 20 /kalenderår eller 6 /sju dagar. Avgiften är personlig och gäller också den som fiskar på eget vattenområde. Länsspöfiskeavgiften betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea banken. Avgiften för Södra Finlands län betalas till kontot 166030-106594. Spöfiskeavgiften är år 2006: 27 /kalenderår eller 6 /sju dagar. Avgiften är personlig. 2.5.2 Lokala fisketillstånd Fiskeområdena känner till följande lokala fisketillstånd: Pernå fiskeområde: Torbjörn Bergström, tfn. 040-5340 411, sköter om försäljningen av dagslov på Forsby Gårds och Pernå kommuns vattenområden. Christian Hildén tfn.

Sida 12/56 050-571 8115 kan kontaktas för fisketillstånd på Strömslands Gård vattenområden och Risto Volanen tfn. 0500-490 489 kan kontaktas för försäljning av tillstånd i Rösund. Lovisa och Strömfors fiskeområde: Lovisa stads vattenområden: Drätselbyrån, tfn 5551, Motorest Ankkurituuli tfn. 535 787, Kahvila Ravintola Safcafe tfn. 517 100. Strömfors fiskeområde: Fisketillstånd till Näsby fiskelags vattenområde fås från Andelsbanken i Kungsböle. Bybor och sommargäster kan kontakta Nils Neuvonen tfn. 0500 207 761 för tillstånd till Bockholmens fiskelags vattenområde, sommargäster kan kontakta Gerhard Björkman tfn. 040 718 9950 för fiske på Björkmans vattenområde i Vahterpää. 2.5.3 Fisketuristföretag Följande fisketuristföretagare har verksamhet inom åtminstone Pernå och Lovisa fiskeområden: Agur Kalastuspalvelu Ab fiskeguide Erik Herlevi, Fma Fishing Lady Riitta Ruuskanen, Itä Uudenmaan kalastuspalvelu Juho Heikkinen och Fishing Lords. 2. 6 F r i t i d f i s k e 2.6.1 Fritidsfiskeföreningar Fiskeområdet känner till fem fritidsfiskeorganisationer inom området. De är: Strömfors fiskeområde: Ruotsinpyhtään kalaveikkot med c. 205 medlemmar av vilka 70 st. fiskar aktivt. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är ytnät, pilkspö och bottennät. Lovisa fiskeområde: Loviisan seudun eränkävijät med c. 100 medlemmar av vilka 30-40 är aktiva. Meriuistelijat ry med 48 medlemmar av vilka 34 är aktiva. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är trollning, kastspö och bottennät. Pernå fiskeområde: Askolinin metsästys-kalastus kerho ry med c. 30 medlemmar, av vilka 5-10 är aktiva. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är bottennät, kastoch pilkspö. Mäntsälän kalakerho med c. 513 medlemmar av vilka c. 100 är aktiva. Klubben finns i Mäntsälä men medlemmarna fiskar på olika ställen i Nyland, i Pernå har klubben hyrt vatten av Forsby Gård. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är pilkspö kastspö och trollning. 2.6.2 Antalet fiskare, fångster och redskap Uppgifterna om fritidsfiskare och fritidsfiskefångster baserar sig på statistik från publikationerna Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 121/1998 osaraportti 1, Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 131/1998 osaraportti 2 och Suomi kalastaa 2001, Kala- ja riistaraportteja nro 266, Korhonen 1990

Figur 8. Fångst i kg, fördelad på olika fisketillstånd Total fångst år 1997 Total fångst år 2001 Spinnfiske med länskort Spinnfiske med vattenägar ens tillstånd Annat fiske, vatten ägarens tillstånd Mete och pilkfiske Sida 13/56 *Olagligt/ olovligt fiske Strömfors 112 000 75 000 6 000 3 000 24 000 42 000 0 Lovisa 110 000 274 000 6 000 2 000 247 000 19 000 0 Pernå 270 000 180 000 43 000 2 000 65 000 46 000 24 000 Uppgifter om fritidsfiskets totalfångst år 1997 och år 2001 i respektive fiskeområde, mängderna anges i kilo *Fiske utan formellt fisketillstånd och utan att betala statligt fiskevårdsavgift. Avser fiske som skett utan att lösa in statlig fiskevårdskort trots att fiskets natur enligt lag om fiske skulle förutsätta betalning av fiskevårdsavgiften. I Pernå bedrivs en stor del av detta fiske troligen på egna skiftade vatten. Figur 9. Fritidsfiskets vanligaste fångstarter år 1997 och 2001, mängderna anges i kilo Art Strömfors Lovisa Pernå 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Abborre 44 000 43 000 33 000 30 000 73 000 47 000 Gädda 24 000 9 000 18 000? 97 000 58 000 Gös 2 000? 9 000? 24 000 20 000 Braxen 8 000? 6 000? 23 000 4 000 Sik 7 000? 1 000? 3 000 2 000 Mört och faren* 18 000 3 000 12 000? 19 000 15 000 * År 2001 mört och faren, år 1997 mört? Uppgifterna saknas i utredningen, p.g.a. osäkerhetsfaktor Figur 10. Uppgifter om antalet fritidsfiskare och fiskedygn år 1988, 1997 och 2001 Strömfors Lovisa Pernå År 1988 1997 2001 1988 1997 2001 1988 1997 2001 Fiskare, st./år 2 500 5 849 5 900 9 000 5 650 10 600 6 500 12 889 9 800 Fiskedygn totalt 20 000 70 000 51 000 70 000 45 000 92 000 40 000 163 000 85 000 Spinnfiske med länskort, dygn 9 323 8 000 3 570 10 000 42 545 18 000 Spinnfiske med vattenägarens tillstånd, dygn 9 677 4 000 4 430 2 000 7 455 4 000 Mete och pilkfiske, dygn 24 000 32 000 23 000 29 000 48 000 33 000 Annat fiske med vatten ägarens tillstånd, dygn 27 000 7 000 14 000 51 000 65 000 30 000 Inom hela planeringsområdet har sedan 1997 sammanlagt 24 000 26 000 fritidsfiskare fiskat årligen. Medelfångsten är c. 20 kg/person/år. För hela landet gäller att abborren är den viktigastefångsarten vid mete och pilkfiske. Båda fiskesätten är selektiva, men med pilkfiske är artsammansättningen något bredare.

Sida 14/56 Gäddan är den viktigaste fångstarten för kastspö- och dragfiske (trolling). Artsammansättningen är mångsidigare vid trolling. Elva procent av totalfångsten fångades med svirvel och sju procent vid trolling. Mete- och kastspöfiske idkas oftare från stranden än från båt. De största fångsterna fås med nät, nätfisket ger hela 48 procent av fritidsfiskarnas totalfångst. Enligt olika undersökningar har det samanlagda fritidsfisketrycket inom de tre fiskeområdena varierat mellan c. 7 % och 9,5 % under åren 1988-2001. Enligt den senaste undersökningen är fisketrycket c. 9 %. Procenterna är en jämförelse mellan fiskeområdena som finns inom Nylands Arbetskrafts- och näringscentrals område. Det totala fisketrycket inom centralens område är 100 %. Räknat per yta är fisketrycket störst i Lovisa fiskeområde och lägst i Pernå fiskeområde. Figur 11. Fiskedygn/hektar 21 18 dygn 15 12 9 6 Strömfors Lovisa Pernå 3 0 1988 1997 2001 2. 7 F i s k b e s t å n d e t s t i l l s t å n d o c h l e k o m r å d e n Fiskeområdena har inte specifika uppgifter om fiskbestånden inom området, utan presenterar uppgifter som gäller hela Finska viken, om annat inte nämns. Uppgifterna är tagna från Fiskeresurser 2003 och 2004 utgiven av jord- och skogsbruksministeriet samt fiske 2003:61, Bättre fiskevatten, utgiven av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Iso kalakirja ahvenesta vimpaan skriven av Hannu Lehtonen. Uppgifterna om lekområden är från planerna 1992 samt från fiskeområdenas fiskeförfrågan hösten 2003. 2.7.1. Gös Gösen leker i maj-juni då vattentemperaturen är c. 12 grader vanligen i grunda vikar på hårda sten- grus eller lerbottnar. Rommen kan också läggas bland vegetationen. Starka årsklasser uppkommer då sommaren är varm, den optimala tillväxttemperaturen är hela 29 grader. Gösens viktigaste lekområden inom Strömfors fiskeområde är Klobbfjärden och Abborforsfjärden, inom Lovisa fiskeområde Lovisaviken norr om Linjen Siksala-Monäs och inom Pernå fiskeområde Stor Pernå Vikens mynningsområde (NVP 1992).

Sida 15/56 Av yrkesfiskarnas gösfångster i havsområdet tas 95 % med nät och fyra % med ryssja. Hälften av yrkesfiskarnas fångster i Finska viken fångas med 46-50 mm nät, 46 procent med 45 mm nät och fyra procent med 51-60 mm nät. Enligt yrkesfiskarna har sälstammens negativa inverkan på gösfisket ökat. Fritidsfiskarna fångar gös med nät och trolling. Över 80 % av antalet fångade gösar i Finska viken bestod år 2003 av årsklassen 1997 och de övriga i huvudsak från årsklass 1999 och 1998. Enligt fiskeresurser 2004 är det troligt att fångstmängden kommer att minska, årsklassen 2000 var rätt dålig. Årsklasserna 2001-2003 verkar vara bättre. En ökning av gösfångsterna kan på längre sikt åstadkommas genom att höja både på fiskens minimimått och minsta tillåtna knutavstånd. Viktigt är också att garnet i nätet är tillräckligt tjockt. Knutavståndet i nät bör vara mins 50 mm för att så många honor som möjligt skall kunna leka minst en gång. Gösfisket kan regleras genom en tidsmässig eller regional begränsning av fisket. Gösens tillväxthastighet och fiskedödlighet (andelen fisk i ett bestånd som fiskas bort) har enligt en underökning, gjord av Mallinnius i Skärgårdshavet, väsentlig betydelse för hur en höjning av nätens knutavstånd inverkar på yrkesfiskets lönsamhet. Förutsättningen för att en höjning av knutavståndet är lönsam för yrkesfisket är större i Finska viken än i Skärgårdshavet. 2.7.2. Abborre Abborrens viktiga lekområden inom Strömfors fiskeområde är bl.a. Gäddbergsö och Vahterpää nordöstra stränder, området mellan Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää södra strand samt Abborforsfjärdens västra strand. (NVP 1992). I Pernå fiskeområden leker abborren längs de flesta stränder i de inre skärgårdsvattnen. Abborrens förökning är beroende av temperaturen, ju varmare våren och sommaren är desto flera fiskar föds och blir vid liv. En måttlig eutrofiering torde också gynna abborren. Yrkesfiskarna fångar i förstahand abborre med nät och ryssja. Fritidsfiskarna fångar abborre med pilkspö, nät, katsa, metspö och andra spön och drag. 2.7.3. Gädda Gäddan är i Östersjön i allmänhet en mycket lokal art, och inte heller lekvandringarna sträcker sig i regel längre än till närmaste lämpliga lekområde, d.v.s. grunda vegetationsrika stränder. Inom områden där det finns gott om lämpliga lekplatser sker leken därför på stora områden. Gäddans viktiga lekområden inom Strömfors fiskeområde är bl.a. Gäddbergsös och Vahterpääs nordöstra stränder, området mellan Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää södra strand samt Abborforsfjärdens västra strand. (NVP 1992). Inom Pernå fiskeområde leker gäddan allmänt vid grunda vegetationsrika stränder. Yrkesfiskarna fångar vanligen gädda med nät, huggkrok samt ryssja och fritidsfiskarna med nät och svirvelspö. I Finland har gäddan allmänt minskat i yttre skärgården,

Sida 16/56 orsaken är inte fastslagen, men man antar att miljöförändringar ligger bakom. I inre skärgården är stammen fortfarande bra och fångsterna har vuxit. Gäddor under 50 cm växer snabbt. Det här gäller speciellt honorna. Om man vill tillvarata gäddstammen så bra som möjligt skulle det löna sig att inte fånga de här fiskarna. Ett knutavstånd på mellan 50 och 60 mm är lämpligt för gäddan. Med det här knutavståndet är 95 % av gäddorna över 50 cm. 2.7.4. Sik Fiskeområdena har följande uppgifter om sikleken inom området; Abborfjärden, Vårdholmsfjärden och vattenområdet söder om Sondarö. Vandringssiken stiger upp för lek i Forsby å. Siken har flera ekologiska former. Inom området finns i första hand den storvuxna vandringssiken som stiger upp i rinnande vatten och leker och den s.k. skärgårdssiken som leker i havet. Vandringssiken i finska viken kan väga 1 kg redan som fyraåring. Vandringssiken leker på relativt grunt vatten på grus- och sandbotten, oftast i september-oktober. Skärgårdssiken leker på grynnor. Följande stycke är taget från publikationen: Sikarna vid den nyländska kusten. Forskningsresultat från åren 1995-2003; Kala- ja riistaraportteja 339: Att märka är att undersökningen gäller Hangö, Esbo och Vanda å s mynning. Huvuddelen av Finska vikens sikfångst härrör sig från utsättningar, men ställvis är stammarna av havslekande natursik betydelsefulla. Utplanteringarna av ensomriga yngel av vandringssik startade vid Vanda å och på andra ställen i Nyland på 1980-talet. Skärgårdssik från Hangö har utplanterats sedan 1990-talet. Tack vare utplanteringarna har yrkesfiskarnas sikfångst ökat från 1980-talet fram till sekelskiftet och de största årsfångsterna har varit 50 000 kg. Fritidsfiskarnas sikfångst har varit flerfaldigt större än yrkesfiskarnas. Största delen av sikarna tas med nät i samband med gösfiske. Sikfångster har åter minskat sedan början av 2000-talet trots att utplanteringarna har fortsatt i samma takt som tidigare. Vidare har fisket också försvårats på grund av den ökande sälstammen, och den minskade fiskeansträngningen har för sin del också minskat fångsten. Sikens tillväxt uppvisar stor variation. Skärgårdssiken växer i snitt något långsammare än vandringssiken. I fångsten kan man inte särskilja dessa två former av sik. Sikens tillväxt verkar ha blivit sämre under undersökningsperioden, vilket kan bero på ett starkt selektivt fiske, inslaget av skärgårdssik i fångsten eller förändringar i sikens levnadsvillkor i Finska viken. Sikutplanteringarnas resultat per 1000 utsatta yngel uppskattas vara 120-140 kg för vandringssiken och 100-200 kg för skärgårdssiken. Siffrorna gäller utplanteringsresultaten för Finska vikens östra delar. Utplanteringarna beräknas vara lönsamma redan om enbart fångstens producentvärde beaktas. Sikfisket är effektivt vid den nyländska kusten. Vandringssikens årsdödlighet är 60 70 % och skärgårdssikens 50-60 %. Största delen av sikens nätfångst tas med 45 och 50 mm knutavstånd. På stora områden vid den nyländska kusten ökas nu nätens minsta tillåtna maskvidd till 50 mm. Som följd av den ökade maskvidden beräknas fångsten av vandringssik öka med ca 10 %. Fångsten av skärgårdssik kommer inte att påverkas i

Sida 17/56 nämnvärd grad. Den andel av sikarna som har den allra långsammaste tillväxten kommer helt att falla bort från nätfångsten vid fiske med 50 mm:s maskvidd, men den delen av stammen kan utnyttjas med spöredskapen. Enligt Fiskeresurser 2004 fångar yrkesfiskarna i Finska viken 60 % av siken med nät och 40 % med ryssja och kroknät. Fritidsfiskarna fångar i huvudsak sik med nät men användningen av olika spöredskap har ökat. Sikfångsterna är också beroende av hur sälstammarna utvecklas. Då sälstammen har vuxit har fisket försvårats och sikfångsterna minskat. På Abborfjärden fångas sik för rommens skull. Enligt Teemu Tast, verksamhetsledare för Etelä-Suomen Merikalastajain liitto, planteras en del av sikarna ut som nykläckta, en del som försträckta och en del går till matfiskodlingar. Fisken som planteras sätts ut på Abborfjärden och längre österut. 2.7.5. Lake Laklek förekommer vid ett flertal av inner- och mellanskärgårdens grynnor. Viktiga lekområden i Strömfors fiskeområde är bl.a. Jomalsund, sundet mellan Gäddbergsö och Kampus samt området kring Rönnskär och Kolholmen på Abborforsfjärden och inom Pernå fiskeområde vattenområdet mellan Sarvsalö och Kärpe (NVP 1992). Laken är en kallvattenfisk som kräver god tillgång på syre. Leken inträffar under vintern, vanligtvis januari-februari. Under senare år har man också planterat ut lake. Det är ännu okänt hur utplanteringarna lyckats, men en naturlig förökning är inte att vänta i övergödda vatten. 2.7.6. Ål Ålen leker i Atlanten i Sargassohavet. Ålen förekommer naturligt i våra kustvatten, men de ekonomiskt produktiva ålbestånden är helt beroende av utsättningar. Från och med år 1989 har ålyngel importerats från England. Fisken hålls i karantän i Sverige. Under goda förhållanden utvecklas flera honor, vars tillväxt är betydligt bättre än hanarnas. I Finland utvecklas mindre än 10 % av de utsatta ålarna till hanar. Ålutsättningarna är lönsamma, nyttoeffekten är beroende av hur fisket organiseras. Ålen fångas främst med långrev, katsa maskmete och ryssjor. 2.7.7. Havsöring Havsöringen har tidigare förökat sig i nästan alla åar i Finland som har sitt utlopp i Finska viken men fram till 1970-talet hade största delen av de naturliga stammarna dött ut. Havsfångsten av havsöring är i praktiken helt beroende av utplanteringar. Största delen av öringen i Finska viken fångas som bifångst i samband med fiske efter gös med nät.

Sida 18/56 Under de tio senaste åren har utplanteringarna producerat allt mindre fångster, trots att utplanteringar i stort sätt bibehållits och trots att man strävat till att utveckla odlingarna. En viktig orsak till nedgången har varit förändringen i fiskesättet som lett till att de fångade öringarnas storlek i medeltal minskat. Efter mitten av 1990-talet har de utplanterade fiskarna överlevt sämre än tidigare. Pernå fiskeområde planterade år 2001 ut 1 000 t märkta öringar. Av dessa har endast 21 märken returnerats, vilket betyder att utplanteringen varit klart olönsam. Av de returnerade märkena har dessutom 11 stycken upphittats i fågelbon. Förutom att restaurera lek- och yngelplatser kan öringsstammarna återupplivas genom att använda nät med glesare maskor, vilket skulle föra med sig att den fångade fiskens medelstorlek skulle öka. Samtidigt skulle en större del av moderfisken som härstammar från naturiga stammar kunna återvända till hemälvarna för att leka. En effektiv höjning av minimimåttet från 40 cm till 50 cm skulle också klart förbättra utplanteringarnas produktivitet. Figur 12. 500 Avkastning (kg/1000 st.) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Öring 1983 1985 1986 1987 1988 1989 1990 Finska viken 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Utsättningsårsklass Avkastning kg/1000 st. Återfångst % 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Återfångst % Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Ari Saura 2.7.8. Strömming Strömmingen leker från vår till höst och tidpunkten för leken regleras bl.a. av miljöfaktorer och de enskilda fiskarnas kondition. Huvudleken inom området inträffar under våren, medan höstleken är obetydlig. Inom Lovisa fiskeområde finns strömmingens viktigaste lekplatser väster om Monäs, öster och söder om Vårdö, vid yttre Täktaren och på Hästholmsfjärden. Inom Pernå fiskeområde finns lekområden väster om Påsalö, nordost om Käldö, öster om Hudö, öster och sydost om Bästö, norr om Hamnholmen samt sydost om Hästön (NVP 1992). Strömmingsbeståndet överfiskas på området som Finska viken tillhör. Fiskedödligheten ökade kraftigt under 1990-talet men minskade från år 2000 till år 2002 med 20 %. Ännu

Sida 19/56 år 2002 var fiskedödligheten två gånger större än vad försiktighetsprincipen rekommenderar. Lekpopulationens biomassa har minskat ända sedan 1970-talet, år 2001 var det sämsta året. Antalet lekande strömmingar var rätt konstant fram till år 1996, men har därefter kraftigt minskat. Tillväxten har märkbart försämrats från medlet av 1980-talet. Den försämrade tillväxten beror på att näringssituationen varit dålig. Åren 1989, 1994 och 2002 lyckades strömmingens lek bra i Finska Viken. 2.7.9. Lax Det närmaste lekområdet för lax finns i Kymmene älv. Utsättningar av Nevalax har bidragit till fisket i Finska viken. En stor del av laxfångsten i Östersjön kommer från utplanteringar. År 2002 planterades i Östersjön ut totalt 7 milj. smolt. Sälen förorsakade skada för laxfisket längs med hela den Finska kusten. Det uppskattas att yrkesfiskarna under år 2003 kastat bort 61 000 kg lax som rivits av säl. Den verkliga mängden kan vara nästan dubbelt så stor. I Finska viken har en fjärdedel av yrkesfiskarnas laxfångster förstörts av säl. 2.7.10 Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek Figur 13. Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 A 25 30 33 34 35 37 42 47 52 64 Havsöring B 32 40 47 49 55 59 64 67 69 75 Gös A 30 34 37 41 44 45 45 46 B 33 36 41 45 48 50 52 53 Sik A 34 37 41 44 47 51 54 B 38 42 46 49 53 57 61 Siffrorna på rad A anger vilken längd (cm) arten börjar kunna tas i nät med nämnt knutavstånd. Siffrorna på rad B är den storlek (cm) där redskapet är mest effektivt Garnets tjocklek och mjukhet samt hur spänt nätet är fäst på nätet inverkar också på hur fisken fastnar i nätet. 2. 8 O l i k a b e s t ä m m e l s e r s o m i n v e r k a r p å f i s k e t 2.8.1. Spinnfiskeförbudsområden Inom fiskeområdena finns inte områden undantagna från met-, pilk- och spinnfiske (lagen om fiske 8 och 11 ). 2.8.2. Lax- och sikförande vattendrag Kymmene älv, inom Strömfors fiskeområde, hör till lax- och sikförande vattendrag. Det betyder att mete- pilkfiske och spinnfiske med det s.k. länskortet inte är tillåtet i forsar och strömdrag.

Sida 20/56 2.8.3. Allmänt vattenområde På allmänt vattenområde har Nylands och Sydöstra Finlands TE-centraler beslutat att öringens minimimått är 50 cm och att minsta tillåtna knutavstånd vid fiske efter havsöring med bottennät är 65 mm. Beslutet är i kraft 1.8.2004-31.12.2012. Nät med knutavstånd mellan 51 mm och 65 mm och som skaffats innan detta beslut träder i kraft kan användas fram till 31.7.2007. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har förkastat de besvär som inlämnades över beslutet. Enligt muntliga uppgifter (augusti 2005) går ärendet vidare till Högsta Förvaltningsdomstolen. 2.8.4. Fiskled Enligt lagen om fiske (286/82) 24 skall i älv samt i sund eller trängre led, som avses i vattenlagens 1 kap. 13, kungsådra hållas öppen för fiskens vandring. Där älv förenas med havet eller insjö, övergår kungsådra i fiskled som omfattar en tredjedel av vattenområdets bredd på det djupaste stället och som sträcker sig så långt ut i öppna sjön att fiskens gång är tryggad. Miljötillståndverket kan på ansökan förordna något annat. Enligt lagens 25 skall kungsådra och fiskled, med undantag av långrev och annat krokredskap som inte hindrar samfärdsel, hållas fria från stående redskap. Högsta domstolen har den 11.3.1991 fastställt fiskleden på Abborforsfjärden och i sundet nordost om Svartholmen, och fiske med nät och laxfällor är således förbjudet i detta område (se kartbilaga). Östra Finlands vattendomstol har år 1998 beslutat att Abborfors kraftverk årligen skall erlägga en fiskerihushållningsavgift*. Undantagstillstånd: Fiskerienheten har genom beslut 8.10.2001, förnyat19.12.2003 (Dnr 2857/5713/2003) gett rätt till Merikylä delägarlag att fiska med 20 nät med längden 30 meter i fiskleden. Minsta tillåtna knutavstånd är 55 mm och garnets tjocklek får vara högst 0,20 mm. Tillståndet är i kraft fram till utgången av 2008. Bestämmelserna för fiskled och kungsådra gäller fastän gränser inte är utredda genom lantmäteriförrättning. Vilket betyder att det finns fiskled bl.a. i havet där Tessjö å och Lovisa å rinner ut i havet, dessutom finns det otaliga sund där bestämmelsen gäller. Eftersom gränserna inte är utredda för Tessjö å och Lovisa å finns det ingen karta att hänvisa till. * Med fiskerihushållningsavgift avses den avgift som den som får miljötillstånd påläggs att betala för att lindra de men som uppstår. Berörd fiskerienhet gör en plan över hur den årliga avgiften skall användas och ser till att planen förverkligas. Fiskeområdet kan ge utlåtande om planen.

Figur 14. Fiskleden på Abborforsfjärden Sida 21/56

2.8.5. Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut Sida 22/56 Minsta tillåtna knutavstånd vid gösfiske är 50 mm under åren 2001-2005. Nät med tätare maskor får användas vid stränder och grynnor. Det är förbjudet att fånga kräftor i Tessjö å under tiden 21.7.2001-20.7.2007. 2.8.6. Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut För att uppnå målen i 1 Lag om Fiske har Lovisa fiskeområde fattat följande beslut: Under juni månad är allt sådant fiske till vilket det behövs vattenägarens tillstånd på Lovisavikens område norr om linjen Vårdö udde Hattom förbjudet. Förbudet gäller: nät, svirvel, trolling, långrev, krok och ryssja. Förbudet är i kraft till och med år 2006. Minsta tillåtna knutavstånd vid fiske med nät är 45 mm under åren 2001 2007 och 50 mm under tiden 1.1.2008-31.12.2012. Undantag är fiske efter strömming, vassbuk och nors. Gösens minimimått är 40 cm Havsöringens minimimått är 50 cm. 2.8.7. Pernå fiskeområde har gjort följande beslut Rekommendation om att gösfiske undviks inom hela fiskeområdet under tiden 1.6-30.6.2005 2.8.8. Lovisa stads beslut Bottennät: högst 3 st./matlag (Lovisabor), i inre skärgården nätstorleken: max 30 m x 1,8 m och i yttre skärgården 30 m x 3,0 m, minimiknutavstånd 42 mm. Ytnät: högst 3 st./matlag (Lovisabor), nätstorleken: max: 30 m x 3,0 m, minimiknutavstånd 80 mm, frånsett fångst av strömming, vassbuk, siklöja, nors och betesfisk. Om vardera nättypen används samtidigt, skall avgift betalas för vardera. I övrigt tillämpas följande regel: betalad avgift för ett ytnät ger rätt till fiske med alternativt två bottennät och på motsvarande sätt får ett ytnät användas om avgift betalats för två bottennät. Trollning, vid trollning är antalet drag per båt obegränsat. Det förbjudet att använda spännare eller motsvarande anordningar på Lovisaviken från Svartholm norrut samt på Hästholmsfjärden från Mössholmen norrut. Långrev, högst 100 krokar/matlag Katsa, inga begränsningar Krok, högst 10 st./matlag Ryssja, högst 3 st./matlag Allt sådant fiske för vilket fiskaren är skyldig att betala fiskeredskapsavgift åt Lovisa stad är förbjudet 15.4-15.6 inom följande områden:

Sida 23/56 1. Lovisa å och Lovisaviken, med stadens rå som nordgräns och linjen Tullbron Harudd som sydgräns. 2. Området kring Kungsstenen inom en radie av 50 meter 3. Området mellan Kråkholmen och Siksala 4. Marbäcksområdet från Långholmens norra udde västerut 5. Björnviken, och till viken ledande sund 6. Den innersta delen av Keitalaviken från Svartholmsudde norrut Nätfiske i hamnbassängen är förbjudet året runt eftersom ordningsreglerna för hamnen stadgar att fiske som medför olägenhet och störning på hamnområdet är förbjudet. 2.8.9. Fortums beslut (Kärnkraftverket) Fiske är förbjudet vid Fortums kylvattenutlopp. Landstigning är förbjuden på Hästholmen. 2.8.10. Naturskyddsområden Inom Pernå fiskeområde finns åtminstone följande naturskyddsområden med bestämmelser som berör fisket: Hamnholmen m.fl. små öar samt vattenområde i Sarvlax by: Förbjudet att färdas med båt eller bedriva fiske under tiden 1.4-15.8. Vattenområdet är c. 295 hektar. Bestämmelsen gäller inte ägaren. (Länsstyrelsen i Nylands län 4620/F 833/49 Lem och 6102/E. 833/65 Änd) Kuggen samt vattenområde öst på Hudö Sarvlax by: Obehörig landstigning, allt slags skytte och annat ofredande av sjö- och skogsfågel samt annat vilt är förbjudet året om. Vattenområdet är c. 6 hektar (+ c. 6 hektar inom Lovisa fiskeområde). Vattenområdets ägare och innehavare har rätt att bedriva fiske. (Länsstyrelsen i Nylands län 4159/F.833/50 For). Mössholmen och Nätiholm samt vattenområde i Rösundby: Förbjudet är jakt och störande av djur. Vattenområdet runt Mössholmen är c. 29 ha och runt Nätiholmen c. 23 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län,(senaste ändring: 7396/33/81 Fa Gyl.. Aspskärs ögrupp, västra Båklandet och Haverörn samt vattenområde i Sarvlax by: Från den 15.4 till och med den 15.8 är det förbjudet att på området färdas i båt eller bedriva fiske. Det är året runt förbjudet att fånga eller ofreda djur av vad slag de må. Vattenområdet är c. 710 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län, N:o 2949 och 12585/33/74 And.) Furusundet i Rösund by. Två skär nordväst om sundet, den ena benämnd Storkobben: Fredningen gäller hela året och det är förbjudet att fiska på eller från området.

Sida 24/56 Ett område nord väst om Påsalö, omfattande bl.a. Klovholmarna samt vattenområde: Förbjudet att under tiden 15.4-15.8 färdas i båt eller bedriva fiske, också landstigning förbjudet. Vattenområdet är c 190 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län 7992/L 833/43.) 2.8.11. Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena Borgå nejdens fiskeområde Styrelsen konstaterat att övergångsperioden om 5 år gått ut och förbudet, mot att användandet av nät 1,8 m och djupare med knutavstånd mindre än 50 mm gäller för alla fiskarkategorier, förutom yrkesfiskare som ingår i yrkesfiskarregistret. Bestämmelsen trädde i kraft 01.01.2004. Rekommenderade minimimått inom Borgånejdens fiskeområde: 40 cm för gös och 50 cm för havsöring. Uppgifterna är givna av Tom Åberg Pyttis fiskeområde Beslutet är ikraft 01.03.2003-01.03.2010. 1. Från och med 1.1.2005 är vid nätfiske efter gös och vandringssik, nät med knutavstånd under 50 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år. 2. Från och med 1.1.2005 är, vid nätfiske efter lax och öring, nät med knutavstånd under 60 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år. 3. Att stöta är ett förbjudet fiskesätt med början från 1.1.2003. Förbudet är i kraft under fem år. 4. Gösens minimimått är 40 cm och havsöringens 50 cm med början från 1.1.2003. Förbudet är i kraft under fem år. Uppgifterna från Pyttis fiskeområdes hemsida under adressen www.ahven.net Forsby ås fiskeområde Enligt uppgifter av fiskeområdes ordförande är minsta tillåtna knutavstånd vid nätfiske 50 mm fram till och med år 2007. 2. 9 U t p l a n t e r i n g a r Fiskeområdena har under många år utplanterat olika fiskarter och signalkräfta. Utplanteringarna presenteras i bilaga. Utplanteringar görs också av många andra, t.ex. av delägarlag och Lovisa stad. Inom området är kraftverken i Kymmene älv, Fortum (kärnkraftverket på Hästholmen) och Lovisa stad ålagda att betala en fiskerihushållningsavgift som ersättningen för den skada deras verksamheten medför på fiskbeståndet och fisket. 2. 1 0 F i s k e ö v e r v a k n i n g Till fiskeområdenas uppgifter hör att sörja för tillsynen över fisket inom sitt område. Av fiskeområdet utsedda övervakare skall särkilt fästa sig vid att gällande bestämmelser angående fredningsområden samt övriga inom fiskeområdet gällande föreskrifter efterföljs. Fiskeområdets övervakare arbetar under tjänstemannaansvar.

Sida 25/56 Fiskeområdena har utsett fiskeövervakare, som efter att ha svurit eden eller gett en motsvarande försäkran, har skrivit arbetsavtal med fiskeområdet. Strömfors, Lovisa och Pernå har två gemensamma fiskeövervakare som arbetar tillsammans. Strömfors och Pernå fiskeområde har dessutom varsin en egen övervakare. T.ex. år 2004 övervakade fiskeområdenas övervakare fiske c. 210 timmar. Strömfors och Lovisa fiskeområde har gått inför att göra avtal med vattenägarna om övervakningen. Övervakarna har då större befogenheter att ingripa, t.ex. vid olovligt nätfiske. Delägarlagen kan ha egna övervakare, men fiskeområdena känner inte i någon större utsträckning till dessa. 2. 1 1 A n n a t s o m p å v e r k a r f i s k e t 2.11.1. Gråsäl Enligt vilt- och fiskeriforskningen fortsätter antalet gråsälar att öka inom det finska havsområdet. Den största ökningen är på Åland och i Skärgårdshavet. I en inventering i början av sommaren år 2005 räknades 260 gråsälar i Finska viken. Forskningsinstitutet anser att det verkliga antalet är 390 st.. I Finska viken finns mest gråsälar i öster, där gråsäl huvudsakligen påträffas inom sälskyddsområden 2.11.2. Skarv Skarven häckade första gången i Finland år 1996 (Jussarö, Ekenäs). Sedan dess har stammen i medeltal fördubblats varje år. C. 90 % av ökningen grundar sig på inflyttning från andra regioner i Östersjön. År 1996 häckade 10 par i Finska viken, år 2000 häckade 304 par, år 2002 var de häckande paren 1 157 stycken och sommaren 2005 häckade 2 200 i den finländska delen av Finska viken. Den största kolonin finns vid Aspskär i Pernå (825 par år 2005). Dessutom finns det kolonier på ett avstånd på 0,5-12 km från Finska gränsen. Skarven blir könsmogen tidigast som 2 årig, i medeltal häckar den första gången som tre-årig. Skarven lever enbart av fisk. Det uppskattas att en vuxen skarv äter 500 g/dag. Uppgifterna är hämtade från publikationen: Merimetson kannanhoitosuunnitelma, Ympäristöministeriön moniste 161. Uppgifterna som gäller år 2005 är muntligen givna av Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral i november 2005 2. 1 2 F i s k e f ö r f r å g a n s r e s u l t a t Fiskeområdena skickade i månadsskiftet september/oktober 2003 ut en fiskeförfrågan till vattenägare, fiskodlare, fiskargillen och fritidsfiskeföreningar. Huvudsyftet med förfrågan var att ta reda på hur svararen ser på frågor om fiskbestånden och miljön, en möjlighet att få uppgifter om utplanteringar, fisketillståndsförsäljning, intresset att arrendera vatten till olika ändamål och få en