Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare Ansvarsfullt ägande är idén att investerare bör arbeta mot målet att skapa en hållbar utveckling, vilket innefattar såväl ekonomisk avkastning som påverkan på miljö och människor. Ansvarsfullt ägande utvärderas från perspektiven miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning. Ofta används den engelska förkortningen ESG, Environmental, Social and Corporate Governance, som samlingsterm. Bland de miljöfaktorer som utvärderas i en ESGanalys kan nämnas klimatpåverkan och utsläpp. Social hållbarhet berör frågor så som mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och framställningen av skadliga produkter. Typiska bolagsstyrningsfrågor inom ESG är jämställdhet, ersättningar till ledande befattningshavare, mutor och korruption. I den här undersökningen utvärderas elva större svenska pensionsförvaltare ur ett ESG-perspektiv. Ansvarsfullt ägande är det område inom vilket pensionsförvaltarna effektivast kan bidra till en hållbar utveckling. Effekten av förvaltarnas påverkan begränsas inte endast till den enskilda investeringen. I och med att investeringen i fråga höjer sin ambition i enlighet med bolagens krav påverkas i förlängningen hela det underliggande nätverket av underleverantörer och intressenter. Undersökningsmodellen är baserad på PRI, vilket är ett frivilligt regelverk och utvärderingssystem för ansvarsfulla investeringar initierat av FN i samarbete med ledande pensionsförsäkringsaktörer. Observera att de betyg som presenteras endast avser pensionsförvaltarens arbete inom ansvarsfullt ägande och inte berör andra typer av interna åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån den information som är tillgänglig i den externa rapporteringen som exempelvis årsredovisningar och hemsidor.
Metodbeskrivning Urval Utvärderingen omfattar de största pensionsförvaltarna på den svenska marknaden som erbjuder en diskretionär produkt där bolaget tar ansvar för alla förvaltningsbeslut. I urvalet finns privata aktörer såväl som de stora ickevalsalternativen på de kollektivavtalade områdena. AMF för privatanställda arbetare, Alecta för privatanställda tjänstemän, KPA för kommunalt anställda och Kåpan för statligt anställda. Datainsamling Undersökningen har utgått från den information som finns tillgänglig på bolagens hemsidor samt i den externa rapporteringen (årsredovisningar, delårsrapporter, hållbarhetsrapporter m.m.). Det vill säga den information som kunderna skulle ha tillgång till utifall de själva skulle göra en bedömning. Transparent kommunikation är en viktig grundpelare av ett gott hållbarhetsarbete eftersom det är en förutsättning för att omgivande intressenter ska kunna granska och utvärdera företaget. Utvärderingskategorier Kategorierna är utvalda med inspiration från PRI vilket är ett frivilligt regelverk och utvärderingssystem för ansvarsfulla investeringar initierat av FN i samarbete med ledande pensionsförsäkringsaktörer. Kategorierna är som följer: Minimumnivå för investering - avser livbolagets lägsta etiska krav för en investering, det vill säga under vilka omständigheter livbolagen binder sig att avstå från en investering. Det är så att säga en negativ uteslutning av bolag eller branscher. De faktorer som betyget grundar sig på är: ambitionsnivå inom områdena miljö, sociala frågor och bolagsfrågor, omfattning och regelverkets operationalisering. Ägarpolicy avser livbolagets etiska åtagande och regler vad gäller investeringar och ägande. Betyget grundas på: ambitionsnivå inom områdena miljö, sociala frågor och bolagsfrågor, tydlighet i kommunikation av regler och regelverkets operationalisering. Investeringsscreening det vill säga de analyser och kontroller livbolaget utför för att undersöka om investeringarna matchar uppsatta regler och policys. Betyget grundas på: operationalisering, redovisningen av screeningens resultat, omfattning av totalt innehav och kontinuitet, krav på externa förvaltare och åtgärdssystem vid normbrott. Aktiv påverkan och integration i den konventionella förvaltningen det vill säga livbolagets pågående påverkansprocess gentemot investeringarna. Betyget grundas på: ESG-integration i den traditionella förvaltningsprocessen, deltagande i bolagstämmor, företagsdialoger, omfattning i förhållande till total portfölj samt kravnivå på externa förvaltare.
Betygsättning Respektive kategori har betygsatts från ett antal undergrupper där förvaltarna kan få betyg i form underkänt, godkänt eller väl godkänt. Det sammanfattande betyget är ett genomsnitt av samtliga huvudkategorier. Inom varje betyg har bolagen därefter rangordnats i förhållande till varandra och tilldelats poängen 0-4,9 för Icke godkänt, 5-6,9 för Godkänt samt 7-9 för Väl godkänt. Målbild för IG, G, VG Minimumkrav för investering Icke godkänd: Refererar endast till att man följer vissa av konventionerna eller regelverken och förklarar inte dessa närmare. Kravnivån för uteslutning av branscher eller bolag är därutöver låg, exempel på en låg nivå för uteslutning är en avgränsning till endast bolag som bidrar till vapentillverkning. Godkänd: En acceptabel sammanställning och förklaring av externa regelverk där företaget kort beskriver vad det innebär i praktiken. Exempel på en medelnivå är en avgränsning som framförallt är endast är inriktad på branschuteslutning, exempelvis företag som medverkar till produktion av vapen och tobak. Väl godkänd: Utvecklat resonemang kring uteslutning av bolag och branscher. Ett utvidgat ESG-tänk som berör investeringarnas påverkan på såväl miljö som människor. Tydliga resonemang och konkretiseringar av de regelverk bolaget har åtagit sig att följa. Bolaget har därutöver en hög ambition när det kommer till omfattningen av dessa krav och ställer höga krav på externa förvaltare och i fond-i-fond-situationer. Ägarpolicy Icke godkänt: Bolaget anger endast att de har åtagit sig att följa vissa generella regelverk. Godkänt: Bolaget har en acceptabel praktisk förklaring av vad bolaget har åtagit sig att uppfylla samt mål och ambitioner med hållbarhetsarbetet. Väl godkänt: Tydlig integration av ESG i den vanliga ägarpolicyn. En diskussion som visar på en högre förståelse för viktiga frågor och utmaningar.
Investeringsscreening Icke godkänt: Bolaget redovisar inte hur ofta den utförs eller hur omfattande screeningen är i förhållande till den totala investeringsportföljen. Oklart hur screeningen genomförs och vad som ingår i bedömningen. Godkänt: Acceptabel kontinuitet i screeningen (exempelvis kvartals- eller halvårbasis). Presenterar åtminstone en vag metod för hur screeningen går till samt vem som utför den (externleverantör eller intern analys). Enkel redovisning av åtminstone rödflaggade investeringar. Screening omfattar minst total egen portfölj. Företaget presenterar en acceptabel plan för vilka åtgärder företaget tar när investeringar bryter mot bolagets krav och policys. Väl godkänt: Screeningen utförs med en hög kontinuitet, med en tydligt redovisad metodik och systematisering. Företaget har interna resurser för ESGanalys. Tydlig presentation av resultat för såväl intern och extern analys. Bolaget har ambitionen att screeningen ska omfatta mer än egen portfölj, det vill säga de situationer som uppstår vid fond-i-fond samt extern förvaltning. Bolaget har en tydligt redovisad åtgärdsplan vid normbrott och redovisar utförligt vilka steg som tagits efter normbrott har upptäcks. Aktiv påverkan och integration i den konventionella förvaltningen Icke godkänt: Bolaget kommunicerar inte under vilka bolagstämmor det har utövat påverkan och har ingen information om företagsdialoger. Godkänt: Bolaget har åtminstone ett reaktivt påverkansarbete där företaget utövar påverkan på bolagstämmor eller i den dagliga förvaltningen vid uppenbara normbrott. Redovisar åtminstone närvaro vid bolagstämmor och antal företagsdialoger. Väl godkänt: Hög integration av ESG i den dagliga förvaltningen med ett högre utbyte mellan ESG-analysen, traditionell investeringsanalys och kapitalförvaltning. Hög ambition i omfattningen av bolagets påverkansarbete. Transparent kommunikation av bolagets deltagande i bolagstämmor och utövad påverkan i förvaltningsdialoger med företag och förvaltare.
Pensionsförvaltare som får väl godkänt: SPP, KPA och Folksam SPP får högst rankning i undersökningen. SPP har i enlighet med hela Storebrandkoncernen tydliga metoder för de flesta aspekter av ansvarsfullt ägande. Det som i störst utsträckning höjt SPP i jämförelse med KPA och Folksam, som också tilldelats betyget väl godkänt, är den tydliga systematiseringen och integrationen av ett hållbarhetsperspektiv i förvaltningen. SPP har till exempel ett intressant system för minimumkrav på investeringar. Förutom uteslutning av oetiska branscher så som vapenproducenter har SPP som mål att undvika investeringar i de företag som anses utgöra de sämsta 10 procenten i högriskindustrier så som olje-, gas-, textil- och läkemedelsindustrin. När det kommer till screening av investeringar är det SPP som mest utförligt presenterar hur det implementeras i praktiken i den externa rapporteringen. SPP har utöver den schemalagda screeningen av hela portföljen etablerat ett automatiserat system som söker på hållbarhetsrelaterade termer i kombination med företagsnamn på nätet och i artiklar. I jämförelse med andra aktörer, som endast screenar rutinmässigt en gång per halvår eller kvartal, har SPP därmed ett system som kontinuerligt ger utslag för brott mot företagets normer. SPP är noga med att tydligt markera att hållbarhetsanalysen är integrerad i förvaltningsprocessen. Företagets hållbarhetsanalytiker sitter exempelvis i samma kontorslandskap som övrig analys och förvaltning för att främja formella och informella kontakter. SPP ställer även höga krav på externa förvaltare när det gäller minimumnivå för investering. KPA tar i jämförelse med andra bolag starkare ställning i politiska och moraliska frågor. KPA utesluter exempelvis branscher så som spel och alkohol eftersom de anser att de skadar slutkonsumenterna, Normen inom hållbarhetsanalys är annars uteslutning på grund av den skada produkterna orsakar under produktionsprocessen. Tillsammans med Greenpeace har KPA också tagit ställning och engagerat sig mot utvinningen av oljesand i Kanada. Från ett systemperspektiv får KPA ett högt betyg. KPA har en transparent kommunikation av hur bolaget implementerar hållbarhet i sin förvaltning. Redovisningen av tillvägagångssättet för investeringsscreening och företagsanalys är särskilt bra. Den något mer moraliska profileringen i kombination med ett mycket genomarbetat system gör KPA till ett intressant val för den som delar den ideologiska målbilden. Folksam, som äger 60 procent av KPA, var en av de tolv ursprungliga undertecknarna till FN:s PRI-samarbete. Folksam presenterar mycket utförligt resultaten av de olika hållbarhetsanalyser och investeringsscreeningar företaget utför. Livbolaget har även en mycket transparent redovisning av deltagande och frågor vid bolagstämmor. Folksams rapporter och resurser inom hållbarhetsområdet utnyttjas även av KPA. Anledningen till att Folksam placerar sig något under KPA, även om de till stor del använder sig av samma metoder och resurser, är att KPA har en något mer vågad ESG-profilering vilket även Folksam kommunicerar på sin hemsida.
Bolag som får godkänt: SEB, Nordea, AMF och Skandia SEB- och Nordea-koncernerna har utvidgade hållbarhetsredovisningar men när det kommer till redovisningen för deras livbolag är det något sämre. I undersökningen har bedömningen skett utifrån informationen som är tillgänglig på koncernnivå. SEB är något tydligare i sina beskrivningar av hur ett ESG-perspektiv ska integrerats i den konventionella förvaltningsprocessen. Nordea är något mer försiktiga när det kommer till krav och ambitioner att påverka externa förvaltare i jämförelse med SEB. Nordea har dock utförliga och detaljerade rapporter om företagets insatser inom aktiv påverkan och investeringsscreening. Det placerar Nordea över SEB i ranking. Transparens är en viktig grundsten av vad som utgör ett gott hållbarhetsarbete. Det är en förutsättning för att de omgivande intressenterna ska kunna bedöma företagets arbete. AMF:s externa kommunikation och information på hemsidan ger intryck av en något reaktivt förhållningsätt till ansvarsfullt ägande. AMF anlitar en extern leverantör som granskar och rödflaggar företag och investeringar som bryter mot livbolagets policy varefter AMF agerar. De största framstegen har hittills skett inom AMF Fastigheter, där AMF har stora möjligheter utöva ansvarsfullt ägande i och med att livbolaget direkt kontrollerar fastighetsbeståndet i portföljen. Skandia har en något trubbig ägarpolicy som inte konkretiserar regler utan endast refererar till en rad internationella konventioner. Livbolaget har i sin hållbarhetskommunikation framförallt fokus på interna aktiviteter samt stiftelsen Idéer för Livet som arbetar med olika projekt relaterade till ungdomar och barn. Skandias hållbarhetskommunikation ger ett intryck av ett mer traditionellt förhållningssätt till samhällsansvar snarare än fokus på integration av hållbarhet i kapitalförvaltningen. Bolag som får icke godkänt: Handelsbanken, Länsförsäkringar, Alecta och Kåpan Handelsbanken Liv, som bedömts utifrån information tillgänglig på koncernnivå, får underkänt på grund av bristfällig information när det kommer till investeringsscreening. Nämnvärt är att Handelsbanken på flera ställen meddelar att de deltar i FN:s PRI sedan 2009 men att de inte skickat in den årliga rapporten som är en av grundstenarna i PRI-samarbetet. Länsförsäkringar Liv har bedömts utifrån den information som finns tillgänglig om Länsförsäkringar Fonder då det inte finns någon specifik information för Länsförsäkringar Liv eller en övergripande policy på koncernnivå. Länsförsäkringar har en tydlig integration av ESG i sin allmänna ägarpolicy. När det kommer till den övriga kommunikationen av hur Länsförsäkringar arbetar med ansvarsfullt ägande finns det mindre information. Investeringsscreeningen och den aktiva påverkan gentemot investeringarna är utförd och dokumenterad av externa leverantörer. Länsförsäkringar förklarar inte närmare hur ESG är integrerat i den faktiska kapitalförvaltningen. Övergripande kan Alectas största brister sammanfattas med att det saknas förklaringar och redovisning för hur ESG implementeras och integreras i förvaltningen rent praktiskt. Företaget redovisar inte några resultat för investeringsscreening eller ESG-
relaterade dialoger med investeringar. Från ett intressentperspektiv är det svårt att bedöma företagets insatser inom ansvarsfullt ägande då man inte redovisar några resultat eller åtgärder. Även Kåpan, ickevalsalternativet för statligt anställda, har undersökts. Kåpan saknar åtgärder inom ansvarsfullt ägande. Ingenstans i den offentliga kommunikationen eller rapporteringen nämns hållbarhet eller ESG i relation till förvaltningen. Kåpan har därutöver ingen information eller policy vad gäller hållbarhet och CSR i övrigt.