Dolda fel försäkring för näringsidkare vid försäljning av häst

Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt köprätt och försäkringsrätt 30 högskolepoäng Dolda fel försäkring för näringsidkare vid försäljning av häst Konsumentköplagen i förhållande till försäljning av häst Författare: Malin Lindholm Handledare: Docent Torbjörn Ingvarsson 1

2

Förord Jag vill börja med att tacka min handledare Torbjörn Ingvarsson för hans engage- mang och goda råd. Jag vill även tacka Torbjörn för att han några få dagar innan jul och hemresa till Stockholm tog sig tid att träffa mig på sitt kontor i Köpenhamn för ett, från min sida, hastigt påkommet handledningsmöte. Framställningen hade inte varit det den är idag utan Torbjörn. Ett stort tack skänker jag även till Vet. Claes Rülker som genom livliga diskussioner bidragit till att väcka intresset som ledde fram till denna framställning. Jag vill även tacka min chef, Gustav Lindhe samt mina arbetskollegor, Carina Ottermalm och Johan Öhman, för deras enorma stöd och hjälpsamhet när ledighet varit nödvändig för författandet av denna framställning. Jag vill även tacka min mamma för att hon alltid pushar mig framåt och för att hon offrade en helg åt att läsa igenom, rätta och lämna synpunkter på min text. Sist men absolut inte minst vill jag tacka min mormor, utan vars stöd jag aldrig varit där jag är idag. 3

Förkortningar Förkortning Utskrivet ARN ASVH DAL FAL HD HovR KL KköpL KtjL NJA Prop. TR Allmänna reklamationsnämnden Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästar Distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) Försäkringsavtalslagen (2005:104) Högsta domstolen Hovrätten Köplagen (1990:931) Konsumentköplagen (1990:932) Konsumenttjänstlagen (1985:716) Nytt juridiskt arkiv Proposition Tingsrätten 4

Innehållsförteckning Förord... 3 Förkortningar... 4 Inledning.... 7 Syfte... 8 Metod... 8 Avgränsning... 9 Disposition... 9 AVDELNING 1 - INTRODUKTION... 10 1. Överlåtelse av häst... 11 1.1. Veterinärbesiktning... 12 1.1.1. Röntgen... 13 1.1.2. Avtalet.... 14 2. Konsumentköplagen.... 15 2.1. Fel i vara... 16 2.1.1. 16 st 1 KköpL... 17 2.1.2. 16 st 2 KköpL... 18 2.1.3. 16 st 3 KköpL... 19 2.2 Säljarens upplysningsplikt... 20 2.3 Fog att förutsätta vid köpet... 21 3. Reklamation... 22 3.1. Allmänna bestämmelser... 22 3.2. Omvänd bevisbörja... 22 3.3. Påföljder vid kontraktsbrott... 25 3.3.1. Avhjälpande och omleverans... 25 3.3.2. Prisavdrag... 26 3.3.3. Hävning... 27 3.3.4. Skadestånd... 29 3.4. Gallianofallet... 30 3.4.1. Analysering av Gallianofallet... 31 5

4. Fel på häst... 32 4.1. NJA 1989 s. 156... 33 5. Slutord avdelning 1... 36 AVDELNING 2 - INTRODUKTION AV FÖRSÄKRING FÖR DOLDA FEL... 38 6. Återkoppling till avdelning 1... 39 7. Dolda fel försäkring för näringsidkare vid försäljning av häst... 40 7.1. Försäkringens utformning och omfattning... 41 7.2. Närmare om specifika villkor.... 43 8. Existerande dolda fel försäkringar... 46 AVDELNING 3 - AVSLUTNING... 48 9. Avslutning... 49 Källförteckning... 52 Bilaga 1- Exemplel på hästannonser Bilaga 2- Deckemans köpeavtal för häst Bilaga 3- Försäkringsvillkor, dolda fel- Agria 6

Inledning När jag var två år gammal fick jag min första häst. Napoleon var en svart liten shet- landsponny som min mamma räddade från att stå tjudrad vid en grusgrop någon- stans i norra Skåne. Genom åren har det blivit många fler hästköp, varav några inte har blivit särskilt lyckade. Handeln med hästar är en svår bransch då det är många faktorer som spelar in för att köpet skall bli lyckat. I Sverige har vi inga speciella regler vad gäller överlåtelse av häst, utan köp av häst regleras i köplagen 1 samt konsumentköplagen 2, precis som vilken vara som helst. Köp av häst är dock långt ifrån samma sak som köp av tex livsmedel, kläder eller en bil. Ett uppenbart problem är att en häst är ett levande ting. Ett klädesplagg provas i butiken, betalas direkt och är klart att användas direkt efter betalningen. Upptäcks ett hål är det bara att visa upp det i butiken och få pengarna tillbaka. Vid hästköp är både tidsaspekten och rätten att häva köpet, något mer invecklat. Många frågar mig också varför just hästköp är så speciellt. Borde det inte bli samma problem vid köp av kor, grisar, katter, osv? Självklart finns det vissa fak- torer som även ställer till problem avseende vilket djur som helst. Det som gör köp av häst så speciellt är användningsområdet. Kor, grisar, katter, osv används inte alls på samma sätt. En häst tränas och tävlas, vilket kräver att hästen är hel för att kunna brukas. En annan faktor som bidrar till att köp av häst är så speciellt är att hästen är ett av de dyraste djuren att köpa och underhålla. En häst kan kosta allt mellan 10 000 kronor och upp till flera miljoner, beroende på användningsområde och utbild- ning. När väl köpet är gjort tillkommer månatliga kostnader avseende försäkring, stallplats, foder, träningar för instruktör, hovslagare mm. I dagsläget har vi, som nämnts ovan, KL och KköpL som skydd för säljaren och kö- paren, men är detta tillräckligt? Går det på något sätt att minska tvisterna inom hästköp och göra det säkrare att sälja och köpa häst? Några försäkringsbolag er- 1 Nedan KL. 2 Nedan KköpL. 7

bjuder en försäkring mot dolda fel som även gäller vid försäljning av hästen. För- säkringen gäller dock med en rad begränsningar, vilket gör att många näringsid- kare inte kan teckna försäkringen för sina hästar. Behovet av en dolda fel försäk- ring anser jag är störst vid försäljning mellan näringsidkare och konsument då det ofta är dessa hästar som har flyttat runt en del, blivit importerade och därför är svåra att följa bakåt i tiden och se vad de har varit med om tidigare i sina liv. Nä- ringsidkaren har därför svårt för att gardera sig själv från en eventuell tvist avse- ende fel i såld häst. Konsumenten skyddas via KköpL och en eventuell tvist omfat- tas i regel av konsumentens rättsskydd i hemförsäkringen. Konsumenten är såle- des ekonomiskt skyddad både via lag och försäkring medan risken för näringsid- karen inte anses skyddsvärd i något avseende. Min uppfattning och många andras på området är att konsumenten erhållit ett för starkt skydd i förhållande till nä- ringsidkaren, vilket inte sällan missbrukas. Syfte Syftet med denna framställning är först och främst att genom en systematisk ge- nomgång av relevanta bestämmelser i KköpL uppmärksamma läsaren på proble- matiken med lagens bestämmelser vid en faktisk tvist avseende köp av häst. Ge- nomgången av KköpL har jag sedan använt som motivering till att skapa en modell för en dolda fel försäkring vid försäljning av häst från en näringsidkare till en kon- sument. Detta har gjorts för att kunna undersöka om det eventuellt finns en möj- lighet att genom en dolda fel försäkring undvika de negativa effekter som KköpL: en kan aktualisera i vissa situationer. Metod Vid författandet av framställningen har den rättsdogmatiska metoden använts för att fastställa gällande rätt. Författaren har använt sig av relevanta lagar, domstols- praxis, förarbeten och doktrin. Författaren har i den mån ovan rättskällor inte gett någon vägledning, själv rådfrågat sakkunnig vid en specifik fråga. I avdelning 2 i framställningen har författaren upprättat en modell för en ny typ av försäkring. Denna del baseras på problematiken gällande rätt medför, samt genom en kompa- rativ bedömning av existerande försäkringsavtal avseende dolda fel. 8

Avgränsning Framställningen kommer att behandla köp mellan näringsidkare och konsument. Köp mellan andra parter kommer således inte att nämnas, enbart relevanta delar av KL kommer tas upp för att belysa eller jämföra med en situation enligt KköpL. Framställningen kommer också att omfatta ett förslag på utformningen av en för- säkringsform där koncentrationen kommer att läggas vid utformningen av försäk- ringen och dess förhållande till KköpL. Rent försäkringstekniska delar och premie- sättning kommer därför lämnas därhän och de belopp som nämns i försäkringen är enbart exempel vilka ej är grundade på någon uträkning. Framställningen kommer inte att behandla huruvida en speciallag på området vore att föredra utan jag har valt att rikta in mig på att skapa en lösning utanför lagstiftningen. Disposition Författaren har delat upp framställningen i tre delar. Första avdelningen redogör för hur ett hästköp går till och vilka regler som aktualiseras vid en eventuell re- klamation. Målet med denna del är att skapa en överblick av alla aspekter runt ett köp av en häst. Bakgrundsbilden och problematiken som läsaren här blir upp- märksammad på vid hästköp ligger till grund för andra avdelningen som innefattar ett förslag på en lösning av en del av problematiken som läggs fram i första avdel- ningen. Förslaget gäller en dolda fel försäkring vid försäljning av häst från nä- ringsidkare till konsument. Andra avdelningen innehåller även en jämförelse med de existerande dolda fel försäkringarna som finns avseende häst. Den tredje och sista avdelningen innehåller en avslutning där författaren knyter an de två andra avdelningarna till varandra för att diskutera huruvida en dolda fel försäkring varit behjälplig som skydd för både näringsidkare och konsument vid hästköp. 9

Avdelning 1 Introduktion 10

1. Överlåtelse av häst För att förstå avtalsförhållandet vid ett hästköp och komplexiteten vid köpet krävs en bakgrundsbeskrivning. Nedan följer en redogörelse över hur ett hästköp nor- malt går till. Ett hästköp börjar inte vid avtalets ingående, ofta kan själva processen pågå i flera månader, ibland år. Många sparar i flera år för att ha råd till en häst. Den stora marknaden finns på nätet på diverse sidor som är specialiserade på hästannonser. 3 Säljarna lägger ut bilder, filmer och en kort beskrivning av hästen. 4 En köpare går sen in på annonserna och väljer ut vilka hästar som är intressanta och ringer sen för att boka in en tid för visning och provridning av hästen. 5 Från det att första kontakten görs åker köparen normalt ut och tittar på hästarna inom en två veckors period. Vid visningen har säljaren gjort sitt bästa för att hästen skall vara i så bra skick som möjligt, både utseendemässigt och om hästen är ridbar, ridmässigt. En visning kan te sig väldigt olik, men det den går ut på är att säljaren ska visa upp hästen för köparen för att förhoppningsvis fånga ett intresse. Standardfallet är en visning av en häst som skall användas som tränings- och tävlingshäst. Köparen bör då se hästen något hanterad från marken och riden av säljaren. När säljaren har visat upp hästen sitter köparen upp på hästen och provar att rida den. Om köparen efter detta är intresserad brukar köparen antingen diskutera pris direkt, eller tacka för visningen, åker därifrån och sedan ringer upp säljaren några dagar senare för att ge ett bud. Säljaren och köparen kommer då överens om veterinärbesikt- ning, pris och leverans. Att lämna handpenning är inte ovanligt, det är beroende av vad säljare och köpare kommer överens om. 3 Försäljningssidor är exempelvis www.hastnet.se, www.bukefalos.se och www.blocket.se. 4 Exempel på en hästannons finns i Bilaga 1. 5 M, Borg, http://www.agria.se/hast/artikel/att- lasa- hastannonser.2010-12- 11. Att som köpare läsa hästannonser och välja ut hästar som tycks passa en är inte allt för enkelt. Som köpare har man oftast en bestämd bild av hurdan häst man vill ha, vilket snabbt kan förändras om man fastnar för en häst som inte alls passar in i den bilden. Värt att komma ihåg är att köpet styrs mycket av känslor och många köpare har gått bet på grund av detta och köpt en häst som de egentligen inte haft erfarenheten att klara av. Många tvister och påstådda fel på hästar kan härledas hela vägen tillbaka till när köparen valde ut hästannonser, och valde att åka och titta på en häst som egentligen inte passar, men som köparen sedan fastnar för. Väl när köpet gått igenom inser köparen att hästen är för svår för denne, och försöker lämna tillbaka hästen till säljaren. 11

Innan köpet går igenom görs en veterinärbesiktning. Undantaget är om hästen är av ringa värde. Veterinärbesiktningen är den mest avgörande delen vid ett häst- köp. Att veterinären 6 finner ett fel på hästen kan göra att köparen drar sig ur, eller kräver prisavdrag. Hur säljaren och köparen gör med besiktningen är väldigt olika. Många köpare väljer att vara med vid besiktningen för att sedan ta med sig hästen direkt efteråt om den går igenom utan anmärkning, medan andra låter säljaren själv åka iväg och veterinärbesiktiga hästen och nöjer sig med att se intyget. En viktig aspekt att komma ihåg är att vid det senare så tar säljaren i regel hem hästen till sig efteråt och köparen kommer sen i efterhand och hämtar hästen och skriver avtalet. 1.1 Veterinärbesiktning Det finns många varianter på besiktningar och landets veterinärer gör på olika sätt. Vid en grundbesiktning görs först och främst en ID- kontroll för att se så att hästen som är inne på besiktningen verkligen är hästen på pappret. Många hästar har ett chip med ett ID- nummer, vilket brukar placeras i hästens hals. ID- numret finns dokumenterat i ett speciellt pass som alltid skall följa hästen. Passet går att se som en dagbok över hästen. I passet finns dokumenterat namn, ras, ålder, kännetecken, stamtavla, ID- nummer, tidigare ägare, uppfödare, vaccinationer etc. Hästens pass skall alltid följa hästen och vid en försäljning skall det föras vidare till nya ägaren. Om hästen saknar chip, kan eventuellt ID- kontrollen göras med hjälp av att identi- fiera de kännetecken hästen har enligt passet. Veterinärerna brukar lägga upp be- siktningarna olika men moment som också görs är en kontroll av hästens huvud och tänder, exteriöra avvikelser, hud, muskulatur, cirkulation, könsorgan, hovar, respiration, hull och senor. Veterinären kontrollerar också via passet när hästen senast fick sina vaccinationer. 6 Veterinärslegitimation utfärdas av Jordbruksverket och denne får man efter avslutad veterinärutbildning i Sverige. Det går även att utbilda sig utomlands, för att sedan komma tillbaka och läsa en senare del i Sverige. Bestämmelser om legitimationen och förutsättningarna för att få arbeta som veterinär stadgas i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket. Veterinär är en skyddad titel och om någon utan legitimation utgör sig för att yrkesmässigt vara veterinär kan denne ådra sig straffrättsligt ansvar. A. Hagen, http://wwwc.aftonbladet.se/sport/ridsport/juridik/juridiksvar4b.html, Vem är veterinär, 1999-01- 12. 12

Det viktigaste vid besiktningen är när veterinären kollar hur hästen rör sig. Många fel på hästar gör så att hästen haltar och för att ha möjlighet att upptäcka dessa fel krävs det att veterinären ser hur hästen rör sig. Hur veterinärerna väljer att lägga upp denna del av besiktningen varierar kraftigt. Många veterinärer vill först se hästen röra sig ganska fritt i skritt medan andra vill se hästen longeras. I vissa fall görs ett ridprov, vilket innebär att säljaren eller köparen rider hästen under upp- syn av veterinär. Efter att veterinären har uppmärksammat hur hästen rör sig görs böjproven. Böjprov innebär att veterinären böjer benet på väl valda punkter under ca en minuts tid. Veterinären släpper sedan ner benet och hästen skall då springas med på rakt spår. Veterinären kan genom böjprovet framkalla en reaktion om häs- ten har problem någonstans. Upptäcker veterinären en hälta, brukar det i normala fall leda till att köparen drar sig ur köpet och säljaren påbörjar en hältutredning för att få klarhet i vad som är fel på hästen. 7 1.1.1. Röntgen Vid besiktningen görs oftast också en röntgen. Vilka områden som skall röntgas brukar köparen och säljaren ha bestämt i förväg. Huruvida en röntgen är positivt eller negativt har diskuterats livligt av experter på området. Det som hittas på röntgen kan vara svårt för veterinären att bedöma huruvida fyndet är av betydelse för hästen eller inte. Ett bra exempel är lösa benbitar (osteochondros). En lös ben- bit är en bit av skelettet som har lossnat. En lös benbit kan bero på många saker men vanligt förekommande är att hästen har fått en spark i hagen eller åsamkats benbiten som föl. Det är svårt för veterinären att fastställa om en lös benbit kom- mer att ge problem för hästen eller inte. Vanligt förekommande är att veterinären gör bedömningen att om inte problem har skett inom ett år efter det att hästen börjar utbildas som unghäst, så uppstår det vanligtvis inga problem. Valen köparen då står inför är att dra sig ur köpet, operera benbiten och få priset på hästen av- draget med priset för operationen, (omkring 10 000kr), eller chansa och se om problem uppstår. Viktigt att poängtera är att många väljer att operera bort benbi- 7 M, Borg, http://www.agria.se/hast/artikel/besiktning- av- hasten. Besiktning av hästen- så går det till, 2010-12- 11. 13

ten för att vara på den säkra sidan, vilket gör att många hästar blir opererade som kanske aldrig skulle ha fått några problem. 8 1.1.2. Avtalet Efter besiktningen är det tid för köparen och säljaren att skriva ett köpeavtal. Det är inte alltid som ett köpeavtal skrivs men standardförfarandet är att ett speciellt köpeavtal för häst upprättas. Mallarna är inte ultimata och innehållet skiftar mel- lan avtalen. När köpekontraktet skrivs, om det skrivs, är olika från hästköp till hästköp beroende på hur säljaren och köparen har valt att göra med besiktningen. Köpekontraktet kan skrivas efter besiktningen och köparen tar då med sig hästen direkt, medan de i andra fall kan ta ett tag efter besiktningen fram till dess att kö- paren kommer och hämtar hästen hemma hos säljaren. Det finns många konstellat- ioner avseende avtalets ingående och det är en omöjlighet att redogöra för alla i denna framställning varpå de två vanligaste lösningarna uppmärksammats. Många använder sig av antingen Lars Deckemans köpeavtal eller C- G Leissner och Jonas Gustavssons speciella köpeavtalsmallar för hästköp som går att köpa i ridsportbutiker. En sak som skiljer avtalen är när övergången av risken sker. I normala fall åker hästen hästtransport mellan stallet där säljaren har hästen, och stallet där köparen kommer att ha hästen. Att frakta en häst med transport är inte helt riskfritt och risken för att hästen skall ådra sig skador är större ju oerfarnare hästen är av att åka transport. Hästen kan få skador såväl under själva färden som vid lastningen vilket gör det viktigt att reglera exakt när ansvaret för hästen över- går från säljaren till köparen. Enligt Deckemans avtal sker övergången av risken när hästens sista ben lämnat rampen till hästtransporten om det är säljaren som lämnar av hästen, eller då alla hästens ben beträtt rampen till hästtransporten, om köparen hämtar hästen. Leissners avtal skiljer sig då risken enligt honom övergår 8 Vet. C, Rülcker, http://www.agria.se/hast/artikel/frirontgen- eller- exportrontgen- vid- kop- av- hast. Friröntgen eller exportröntgen vid köp av häst?, 2010-12- 11. Jag har själv vid en försäljning av en av mina tävlingshästar veterinärbesiktigat min häst hos Claes Rûlker. Vid besiktningen efterfrågade köparen en friröntgen vilket resulterade i att Rûlker hittade en lös benbit. Vid konsultation med Rûlker rådde han köparen att avvakta med operation tills om det blev några problem, men köparna bestämde sig för att acceptera en sänkning av priset och opererade hästen för säkerhets skull. 14

på köparen när hästen är inne i transporten, och rampen har fälts upp och luckan bak på transporten är låst, om det är köparen som hämtar hästen. Om säljaren om- besörjer leveransen av hästen övergår risken enligt Leissners avtal på köparen då hästens sista hov har lämnat transporten. Rent juridiskt anser jag att Leissners avtal är att föredra då Deckemans avtal kan leda till gränsdragningsproblem om en häst kastar sig ut ur hästtransporten efter det att hästens alla fyra ben varit inne i transporten. 9 När rampen och luckan är förseglad är en lättare gräns att dra då hästen inte kommer någonstans efter detta. 10 2. Konsumentköplagen Köp av häst regleras, (precis som vilken vara som helst), i KL och KköpL. Vilken lag som är tillämplig beror på vilka parterna i avtalet är. KL används vid försäljning privatpersoner emellan, eller när näringsidkare säljer till näringsidkare. KköpL gäller då intresse föreligger för att skydda en svagare part, då näringsidkare säljer till privatperson. Nedan kommer relevanta delar av KköpL i förhållande till fram- ställningens inriktning att behandlas. KköpL verkar för att räta upp skillnader mellan näringsidkare och privatperson. En konsument anses ej lika insatt i varor och handelsrättsliga regler som näringsidka- ren och är därför att anse som mer skyddsvärd. Enligt definitionen i 1 KköpL är en näringsidkare en fysisk eller juridisk person som huvudsakligen agerar för än- damål gällande den egna näringsverksamheten medan konsumenten är en fysisk person vars ändamål faller utanför ramen för näringsverksamhet. KköpL är till 9 A, Hagen, www.aftonbladet.se/sport/ridsport/juridik, 2002-01- 14. 10 Värt att nämna är att i många fall anlitas speciella transportföretag för att transportera hästen från säljaren till köparen. Transportföretagen har i sin tur speciella försäkringar som skyddar hästarna de transporterar. Dock kan problem uppstå gällande vem som haft äganderätten till hästen om hästen råkar ut för något under transporten till köparen. Frågan är intressant men går utanför denna framställning varvid jag lämnar frågan därhän. 15

skillnaden från KL tvingande till konsumentens fördel. 11 Avtalsbestämmelser som är för ingripande mot konsumenten tillåts inte av KköpL och får således inte göras gällande mot denne. 12 En viktig aspekt är att lagen gäller även då säljaren inte är näringsidkare, men förmedlingen av försäljningen har skett genom en näringsid- kare. Detta för att en näringsidkare inte skall kunna kringgå KköpL genom att agera som privatperson vid avtalstillfället. 13 2.1. Fel i vara 16-19 i KköpL reglerar förutsättningarna för huruvida en vara är felaktig eller ej. Om säljaren har sålt en felaktig vara till köparen har denne gjort sig skyldig till kontraktsbrott. Konsekvenserna av en sådan handling regleras i 22-34 KköpL och relevanta delar behandlas i kapitel 3 i denna framställning. Grundläggande krav på en vara regleras i 16 st.1-2 KköpL. En vara är att anse som felaktig om den inte uppfyller kraven i första och andra stycket enligt 16 st.3 pkt.1 KköpL. 16 Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egen- skaper och förpackning stämma överens med vad som föl- jer av avtalet. Den skall vara åtföljd av de anvisningar som behövs för dess installation, montering, användning, förva- ring och skötsel. Om inte annat följer av avtalet, skall varan 1. vara ägnad för de ändamål för vilka varor av samma slag i allmänhet används, 2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket kö- paren avsåg att varan skulle användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål, 3. stämma överens med den beskrivning som säljaren har lämnat och ha de egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och 11 J Herre. 2004, s.55. 12 J Herre, 2004, s.83. 13 J Herre. 2004, s.67-68. 16

4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan. Varan skall anses felaktig, 1. om den avviker från vad som föreskrivs i första el- ler andra stycket, 2. om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till el- ler borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förut- sättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet eller, om varan i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Lag (2002:587). 2.1.1. 16 st 1 KköpL Bedömningen huruvida en vara är felaktig eller inte görs med utgångspunkt av vad som följer av avtalet mellan parterna. Vägledning skall i första hand tas från vad som uttryckligen står i avtalet. Om inte avtalets ordalydelse ger tillräcklig vägled- ning för huruvida varan lever upp till vad som är bestämt eller ej, skall det även beaktas vad som följer av avtalet, det vill säga det som anses underförstått mel- lan parterna. 14 Köper någon en dyr tävlingshäst för hoppning anses det underför- stått att hästen skall ha förutsättningen för att kunna hoppa över hinder. Om häs- ten efter köpet inte kan hoppa över hinder eftersom den har ont, anses hästen vara behäftad med fel. En viktig aspekt att komma ihåg är att felet inte behöver inverkat på köpet för att uppfylla förutsättningarna på fel i vara. Det faktum att det finns ett faktiskt fel är att anse som tillräckligt för att förutsättningarna skall anses upp- fyllda. 15 En vägledande omständighet vid en bedömning huruvida ett fel i vara föreligger är normal hållbarhet. Vad som är normal hållbarhet bedöms utifrån varje enskilt fall. 14 Eriksson, Nordling, Palm. 2011 S. 109 ff. 15 Eriksson, Nordling, Palm. 2011 S. 125-126. 17

Avser avtalet en vara som normalt har en lång hållbarhet och varan går sönder kort tid efter köpet, är varan att anse som felaktig. Anledningen till att varan inte håller får dock inte bero på omständigheter som inte säljaren kunnat råda över, som exempelvis brister i handhavandet med varan, förvaring eller annan omstän- dighet efter överlämnandet av varan till köparen. En aspekt som kan ge vägled- ning är priset konsumenten betalat för varan. Priset ger dock inte alltid en bra måttstock då det kan variera kraftigt beroende på säljaren men ett väldigt högt respektive lågt pris kan tillsammans med övriga omständigheter ge vägledning. 16 Vid köp av häst kan det dock vara svårt att dra gränsen för vad som är normal håll- barhet. 2.1.2. 16 st 2 KköpL Stycket har, med vissa skillnader, sin motsvarighet i 17 st.2 KL. 17 Varan är att anse som felaktig om säljaren vid köptillfället inser att köparen avser att använda varan till ett speciellt ändamål som varan ej är till för. Det är inte tillräckligt att säljaren borde ha förstått att köparen tänkt använda varan till något denne ej är avsedd för, utan säljaren måste ha insett vad köparen skulle använda varan till och att detta ej var varans ändamål. Gränsen för bedömningen dras enligt proposition- en vid, att det inte kan finnas någon rimlig anledning att anta att säljaren hade kunnat undgå att inse köparens avsikt med varan. Här skiljer sig KköpL från KL. Bestämmelsen blir betydande då köparen haft anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning. Det är inte ovanligt att köparen söker upp en nä- ringsidkare som sägs vara duktig på sitt område, redogör för vad han/hon letar efter och lägger det på säljaren att hitta en vara som passar. 18 Denna situation är inte ovanlig vid hästköp. Köparen väljer att vända sig till ett försäljningstall och ger dem i uppdrag att efter en beskrivning av vad för häst de letar efter, söka upp häs- tar som passar in på beskrivningen. Köparen begränsar då sitt sökande till de häs- tar som säljaren redan har hittat och rekommenderar till just honom eller henne. 16 Eriksson, Nordling, Palm. 2011 S. 110. 17 Prop. 1988/89:76, s. 85. 18 Prop. 1989/90: 89, s. 98. 18

Någon hänsyn till varans kvalitet tas inte vid bedömningen huruvida varan är fel- aktig eller inte, då kvalitet kan skilja sig åt från vara till vara och varan blir ej fel- aktig enbart på grund av detta. Bedömningen avser vad varan skall användas för och vad varan har till ändamål att användas för. 19 I ARN har varans allmänna ändamålsenlighet tagits upp i en rad fall, bland annat ärende 1998-3100 där kon- sumenten köpt en bokhylla att placera bland annat uppslagsböcker i. Hyllan höll emellertid inte för böckerna utan bågnade av tyngden. Konsumenten gör då gäl- lande att hyllan är behäftad med fel och reklamerar varan. Säljaren anser inte att omständigheten att bokhyllan bågnar är grund för hävning av köpet och menar på att hyllan utsatts för extrem belastning. ARN menade på att en bokhyllas ändamål är att förvara böcker. Säljaren hade inte gjort något förbehåll avseende tyngre böcker, vilket gjorde att ARN ansåg att ett köprättsligt fel förelåg. 20 Just ändamålet är en omdiskuterad fråga när det kommer till huruvida fel föreligger på häst eller inte. En häst kan köpas för många ändamål och det är väldigt viktigt att vid en be- dömning huruvida fel föreligger eller inte se till vad hästen har till ändamål att an- vändas för. Bedömningen bör göras i enlighet med fallet om bokhyllan ovan. Om en köpare köper en häst med avsikt att rida på denna, (vilket är vanligaste anledning- en till att man köper en häst), och säljaren inte gjort något förbehåll avseende att hästen ej går att rida, torde, om hästen ej är ridbar, detta vara ett köprättsligt fel i enlighet med fallet om bokhyllorna. 2.1.3. 16 st 3 KköpL Första punkten i tredje stycket slår fast att om avvikelser sker från stycke 1 och 2 i 16 KkL föreligger det ett fel i varan. I tredje styckets andra punkt regleras två andra förutsättningar som kan ligga till grund för att varan är att anse som felakt- ig. 21 Dessa förutsättningar kommer att behandlas nedan. 19 Eriksson, Nordling, Palm. 2011 S. 119. 20 ARN ärende 1998-3100. 21 Prop 1989/90:89,s. 100. 19

2.2. Säljarens upplysningsplikt För att säljaren skall undvika ansvar måste denne fullgöra sin upplysningsplikt. Med detta menas att säljaren måste upplysa köparen om varans egenskaper eller användningsområde. Ansvaret sträcker sig till sådant säljaren kände till eller borde känt till vid försäljningen av varan eller för sådant köparen haft anledning att anta att säljaren borde upplyst om. Viktigt att komma ihåg är dock att säljaren ej anses underlåtit i sin upplysningsplikt om omständigheten inte haft någon inverkan på köpet om köparen visste om denne. 22 Regeln om säljarens upplysningsplikt i KköpL skrevs in på uppmaning av lagrådet då de ansåg att upplysningsplikten var en sådan viktig del, att denne ej enbart skulle hanteras via motivuttalanden. 23 För att undgå ansvar för ett fel i en vara måste således säljaren ha uppfyllt ovanstående upplysningsplikt. Upplysningsplik- ten gäller dock enbart omständigheter som gäller varans egenskaper och ändamål. Säljaren har således ingen skyldighet mot köparen att uppge vart varan kommer från och vad den kostade att köpa in. 24 Ett passande ARN ärende till denna fram- ställning är 2002-1350. ARN 2002-1350 Säljaren har i fallet sålt en häst som sedan visar sig vara aggressiv och bits. En flicka blir på några dagars ridläger förtjust i en av ponnyerna och hennes mamma köper hästen till henne för 18 000 kr. Säljaren upplyser köparna vid försäljningen om att hästen kan uppfattas som småtjurig och att den har svårt för när småbarn försöker kela med den. Kort efter köpet får flickan problem med hästen. Hästen sparkar mot henne, gör utfall och bits. Efter att köparen hört sig för visar det sig att hästen tidigare bitit ett flertal personer. Hästen ansågs av nämnden behäftad med fel då hästens egenskap av att vara aggressiv ansågs vara en sådan sak som bör vara känd av säljaren. Säljaren ansågs ej ha fullgjort sin upplysningsplikt enligt 22 Håstad, 2009. S. 236. 23 Prop. 1989/90:89, s 178. 24 Eriksson, m.fl. 2011 S. 126. 20