Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 2005 Inför bokslut och årsredovisning I detta FörbundsInfo presenteras information inför bokslut och årsredovisning 2004. FörbundsInfo-numret innehåller bland annat: beskrivning av förändringar i branschanpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter information om nya redovisningsrekommendationer information om ändrade regler för erhållna gåvor beskrivning av hanteringen av pensionsavsättningar i samband med bokslut. Även i år har branschanpassningen av årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter genomgått vissa förändringar. Förändringarna har gjorts för att anpassa årsredovisningen till nya regler, men även för att förbättra informationen till läsaren samt för att ge en så rättvisande bild som möjligt av församlingen/ samfällighetens resultat och ställning. Håll Församlingsförbundets webbsida (www.forsamlingsforbundet.se) under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp! Det gör du enklast genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev via e-post. Besök vår hemsida och lägg in din e-postadress så får du kostnadsfritt varje vecka en e-post med senaste nytt. Det går även att kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e-post. Aktuell information, hjälpblanketter för bokslut, branschanpassning av årsredovisningen och excel-mall för årsredovisning hittar du på hemsidan under Verksamheter/Ekonomi/Redovisning. Bilaga: Branschanpassningen har bilagts detta FörbundsInfo. Den finns även att hämta på Församlingsförbundets hemsida. Handläggare: Ekonomikonsulent AnnMargaret Dahlström, tel 08-737 71 03, annmargaret.dahlstrom@svenskakyrkan.se Ekonomikonsulent Anna Ersson, tel 08-737 71 21, anna.ersson@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, 102 67 STOCKHOLM Tel 08-737 70 00 Fax 08-737 71 45 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats www.forsamlingsforbundet.se Ansvarig utgivare Administrativ chef Per Westberg Redaktör Lars Lidström
1 Inför bokslut och årsredovisning 1.1 Inledning I detta FörbundsInfo presenteras information inför bokslut och årsredovisning 2004. FörbundsInfo innehåller bland annat: beskrivning av förändringar i bransch anpassningen av årsredovisning för församlingar och samfälligheter information om nya redovisningsrekommendationer information om ändrade regler för erhållna gåvor en beskrivning av hanteringen av pensionsavsättningar i samband med bokslut. 1.2 Information på Församlingsförbundets hemsida Håll Församlingsförbundets webbsida (www.forsamlingsforbundet.se) under uppsikt då ny information fortlöpande kan dyka upp! Det gör du enklast genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev via e-post. Besök vår hemsida och lägg in din e-postadress så får du kostnadsfritt varje vecka en e-post med senaste nytt. Det går även att kostnadsfritt prenumerera på FörbundsInfo via e-post. Aktuell information, hjälpblanketter för bokslut, branschanpassning av årsredovisningen och excel-mall för årsredovisning hittar du på hemsidan under Verksamheter/Ekonomi/Redovisning. 1.3 Nyheter i årets branschanpassning av årsredovisningen Även i år har branschanpassningen av årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter genomgått vissa förändringar. Förändringarna har gjorts för att anpassa årsredovisningen till nya regler men även för att förbättra informationen till läsaren och för att ge en så rättvisande bild som möjligt av församlingens/samfällighetens resultat och ställning. Alla förändringar är markerade med streck i kanten. Branschanpassningen har bilagts detta Förbundsinfo. Den finns även att hämta på Församlingsförbundets webbsida. Nedan följer en kort redogörelse över väsentliga förändringar i förhållande till föregående år. Redogörelsen är grupperad efter årsredovisningens olika delar. Förvaltningsberättelsen Framtida utveckling Redan vid upprättandet av årsredovisningen är det kommande årets huvudintäkt, kyrko- och begravningsavgiften samt den ekonomiska utjämningen känd. Denna information skall därför tas med under rubriken framtida utveckling. Ett exempel på hur informationen bör presenteras har infogats. Kollekter Under den nya rubriken skall upptagna kollekter redovisas, fördelat på för medlade rikskollekter, förmedlade stiftskollekter, förmedlade församlingskollekter samt församlingskollekter till egen verksamhet. Uppgifterna skall lämnas för minst två år. Uppgiften har tillkommit för att kollekter är viktiga för Svenska kyrkans verksamhet. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 2
Stiftelser För att förbättra informationen om förvaltade stiftelser skall lämnade uppgifter avse både innevarande och föregående räkenskapsår. Uppgiften om förvaltade stiftelsers totala egna kapital skall avse räkenskapsårets utgående värde. Resultaträkning Erhållna gåvor Erhållna gåvor, inklusive kollekter till egen verksamhet, skall redovisas tillsammans med erhållna bidrag på egen rad i resultaträkningen, istället för som tidigare under övriga verksamhetsintäkter. (BFNAR 2002:8) Begravningsverksamhetens resultatpåverkan Begravningsverksamhetens resultatpåverkan har bytt namn till Eliminering av begravningsverksamhetens resultat för ökad förståelse för vad posten avser. Balansräkning Inga förändringar har gjorts. Kassaflödesanalys Ökning/minskning av gravskötselskuld Den kortfristiga delen av gravskötselskuldens förändring skall ingå i raden Ökning/minskning av kortfristiga skulder. Den långfristiga delen redovisas på egen rad. Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Exemplet har kompletterats med redovisningsprinciper för intäkter och erhållna gåvor. Jämförelsestörande poster Enligt god redovisningssed finns inte längre alternativet att redovisa jämförelsestörande poster som egen rad i resultaträkning. Nu skall upplysning om dessa poster lämnas var för sig i not till berörd rad i resultaträkningen. Ekonomisk utjämning (not 2 i branschanpassningen) Uppgiften om ekonomisk utjämning är en ny tilläggsupplysning som kortfattat förklarar det inomkyrkliga utjämningssystemet. Erhållna gåvor och bidrag (not 4 i branschanpassningen) Då gåvor och bidrag redovisas på samma rad i resultaträkningen skall en uppdelning göras i not. I noten specificeras också de olika typerna av gåvor respektive bidrag. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 3
Arvode och kostnadsersättning till revisorer (not 6 i branschanpassningen) Upplysning skall lämnas om ersättning till kvalificerade respektive valda revisorer fördelat på revisionsuppdrag och andra uppdrag. Personal (not 7 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen rörande personal utökas med information om lön, arvode och andra ersättningar till ordförande i den ekonomiska enhetens verkställande organ, d.v.s. kyrkonämndens ordförande i samfälligheter och kyrkorådets ordförande i församlingar. När det gäller uppgiften om sjukfrånvaro fördelat på olika grupper rekommenderas att det bör finnas minst tre individer med sjukfrånvaro i en grupp för att uppgift om sjukfrånvaro för gruppen ska kunna lämnas. Det bör i så fall framgå av noten att uppgiften inte lämnas för att den kan hänföras till en enskild individ. Skattemässiga bokslutsdispositioner (not 9 i branschanpassningen) Uppgiften är en ny tilläggsupplysning där församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten till skattemässiga bokslutsdispositioner skall specificera årets förändring av dessa i not. Andelar i dotter- och intresseföretag (not 13 i branschanpassningen) Tilläggsupplysningen har kompletterats med uppgifter om dotterföretag (tidigare bara intresseföretag). Obeskattade reserver (not 19 i branschanpassningen) I tilläggsupplysningen har tillkommit en rad för ackumulerade över avskrivningar. Periodiseringsfonder från flera år får redovisas som en post istället för att specificeras per år. Avsättningar (not 20 i branschanpassningen) Den beskrivande texten i exemplet har aktualiserats. 2 Nya redovisningsrekommendationer m.m. 2.1 Bokföringsnämnden Följande allmänna råd och uttalanden från bokföringsnämnden skall till ämpas från och med räkenskapsåret 2004. De allmänna råden 2002:8-11 fick tillämpas redan från ikraftträdandet 1 januari 2003. Råden och uttalandena kan i sin helhet läsas och kostnadsfritt skrivas ut från bokföringsnämndens hemsida www.bfn.se. De finns också i FARs samlingsvolym. När det gäller rådet om redovisning av gåvor (2002:10) har Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) gjort en hemställan till BFN om ändring/ komplettering av rådet avseende ändamålsdestinerade gåvor av likvida medel inom Svenska kyrkan. Tills besked kommer från BFN föreslår vi att en interimslösning tillämpas, se vidare under avsnitt 3. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 4
Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, BFNAR 2002:10 Med gåva avses en tillgång som utan krav på ekonomisk motprestation lämnas till en ideell förening eller ett registrerat trossamfund från en givare. Rådet innebär att gåvor skall intäktsredovisas i den period de överlämnas till församlingen/samfälligheten på ett sakrättsligt bindande sätt. Intäkten skall motsvara tillgångens anskaffningsvärde. I balansräkningen tas gåvan upp som en anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Anskaffningsvärdet skall vara verkligt värde, vilket för anläggningstillgångar är detsamma som försäljningsvärde, eller om en fungerande marknad saknas, återanskaffningsvärde. För fastigheter får församlingen/samfälligheten istället utgå ifrån att taxeringsvärdet är 75 procent av det verkliga värdet. För likvida medel är anskaffningsvärdet det nominella värdet och för övriga omsättningstillgångar nettoförsäljningsvärdet om inte avsikten är att skänka gåvan vidare. Rådet skall inte tillämpas på gåva i form av arbetsinsatser eller gåva i form av bidrag av likvida medel från ett offentligrättsligt organ. Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ, BFNAR 2002:11 Detta råd skall tillämpas om församlingen/samfälligheten har fått statligt stöd, t.ex. kyrkoantikvarisk ersättning, eller motsvarande. Rådet gäller bidrag från ett offentligrättsligt organ, d.v.s. en stat (t.ex. olika statliga myndigheter och Allmänna arvsfonden), en kommun eller ett landsting, men också internationella organisationer som EU och FN. Det kan också vara en organisation som satts i myndighets ställe. Bidrag som inte är förenade med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls och villkorade bidrag där det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas, skall intäktsredovisas i den period bidraget utbetalas till församlingen/ samfälligheten. Intäktsredovisningen skall ske på sådant sätt att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka. Detta innebär att om ett bidrag är avsett att täcka kostnader under flera år skall det fördelas över de år som det är avsett att täcka. Bidraget behandlas då som en förutbetald intäkt. Bidrag som är förenade med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls och det inte med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas, skall tas upp som skuld eller avsättning i den period då bidraget utbetalas till församlingen/samfälligheten. Skulden eller avsättningen kvarstår tills bedömningen av återbetalningsskyldigheten ändras eller bidraget betalas tillbaka. Anläggningsregister (BFNAR 2003:1) Ett företag skall upprätta ett anläggningsregister över sina materiella (och immateriella) anläggningstillgångar. Anläggningsregistret skall uppdateras FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 5
senast i samband med bokslutet. Rådet räknar upp ett antal uppgifter som anläggningsregistret skall innehålla för varje enskild tillgång. Tillgångar som kostnadsförts direkt behöver inte tas upp i registret. Däremot skall tillgångar som är helt avskrivna men fortfarande innehas av företaget finnas med. Hur medelantalet anställda m.m. skall redovisas i ideella föreningar och registrerade trossamfund (BFNAR 2002:9) Rådet skall tillämpas från och med räkenskapsåret 2004, men KRED rekommenderade en förtida tillämpning för bokslutet 2003 eftersom det innebar en förenkling av beräkningen. Branschanpassningen för 2003 utgick också från en förtida tillämpning. Rådet fanns bilagt till FörbundsInfo 4/2004 (bilaga 2). BFNAR 2002:8 Utöver ovanstående råd gäller också BFNAR 2002:8, Redovisning av intäkter och kostnader i ideella föreningar och registrerade trossamfund från och med 2004. Rådet anger vilka principer som gäller för intäkts- och kostnadsredovisning i ideella föreningar och registrerade trossamfund. KRED har i branschanpassningens resultaträkning gjort förändringar utifrån rådet, anpassat till Svenska kyrkans situation. 2.2 ÅRL Värdering av finansiella instrument Från och med räkenskapsåret 2004 får finansiella instrument, i vissa fall, tas upp till sitt verkliga värde i stället för till anskaffningsvärdet (ÅRL 4:14). Enligt KRED bör församlingen/samfälligheten inte utnyttja denna möjlighet bl.a. på grund av den resultatpåverkan marknadsvärderingen kan ge och som får återverkningar på budgetbalanskravet. 2.3 Kred Kontantprincip för redovisning av kyrko- och begravningsavgift KRED har förtydligat Svenska kyrkans praxis att använda kontantprincipen vid redovisning av kyrko- och begravningsavgiften genom att detta framgår under redovisningsprinciperna i branschanpassningen. Kontantprincipen innebär att kyrko- och begravningsavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna. 2.4 RSV Beloppsgränser för inventarier av mindre värde, RSV 2003:9 Sedan räkenskapsåret 2003 gäller nya, högre beloppsgränser för när inventarier får kostnadsföras direkt. De nya beloppsgränserna ligger i intervallet 5 000 20 000 kronor exklusive moms, beroende på församlingens/samfällighetens storlek. Observera att i verksamheter som inte är momspliktiga är momsen en del av anskaffningskostnaden vilket innebär att det är anskaffningsvärdet inklusive moms som skall rymmas inom beloppsgränsen. Storlekskriterierna för vilka församlingar/samfälligheter som får använda vilka belopp framgår av bilaga 1 till FörbundsInfo nr 4/2004. Riksskatteverkets allmänna råd 2003:9 kan också hämtas på skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se. Rådgör gärna med er kvalificerade revisor om lämplig beloppsnivå. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 6
3 Ändamålsbestämda gåvor Interimslösning i avvaktan på besked från Bokföringsnämnden, att tillämpa vid redovisning och bokslut för räkenskapsåret 2004 Svenska kyrkan har, genom KRED, hos BFN hemställt om komplettering/ ändring av BFNs uttalande om redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund (BFNAR 2002:10). De ändringar som Svenska kyrkan önskar, syftar till att s.k. ändamålsbestämda gåvor av likvida medel intäktsredovisas i takt med att de tas i anspråk för angivet ändamål enligt principen för kostnadsorienterad matchning, d.v.s att intäkten ställs mot den kostnad som gåvan är avsedd att täcka. Besked från BFN väntas först under nästkommande år varför För samlingsförbundet föreslår följande interimslösning att tillämpas vid redovisning och bokslut för räkenskapsåret 2004: Erhållna gåvor under år 2004, som inte är ändamålsbestämda samt ändamålsbestämda gåvor där ändamålet har uppfyllts under året, redovisas i enlighet med BFNs uttalande i BFNAR 2002:10. Erhållna gåvor under år 2004, som är ändamålsbestämda och där inte ändamålet uppfyllts under året samt erhållna gåvor från tidigare år där ändamålet ännu inte är uppfyllt, redovisas som skuld i enlighet med tidigare års redovisning. 4 Redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningen I årsredovisningen för 2003 redovisades för första gången sjukfrånvaro för tidsperioden 1/7-31/12. För 2004 gäller naturligtvis att sjukfrånvaron för hela året skall redovisas. Uppgifterna för 2003 behöver inte räknas om till helårssiffror. Bokföringsnämnden har inte utfärdat något allmänt råd om redovisning av sjukfrånvaro. FAR gör i sin Vägledning om årsredovisning ett förtydligande gällande redovisningen för de olika åldersgrupperna samt för grupperna kvinnor och män. Man säger där att En tumregel är att det bör finnas minst tre individer med sjukfrånvaro i en grupp för att uppgift om sjukfrånvaro för gruppen ska kunna lämnas. Liksom tidigare gäller att det även ska finnas minst tio individer per grupp. Om detta inte uppfylls ska uppgift inte lämnas och man anger att uppgiften utelämnats för att den kan hänföras till en enskild individ. I FörbundsInfo 4/2004 finns en utförlig beskrivning över hur sjukfrånvaron skall beräknas och redovisas. Uppgiftsskyldigheten om sjukfrånvaron gäller bara församlingar och sam fälligheter som har fler än 10 anställda i medeltal under de två senaste räkenskapsåren. 5 Pensionsavsättningar och särskild löneskatt Pensionsrätt intjänas från och med fyllda 21 år för kommunals avtalsområde och 28 år för övriga avtalsområden. Intjänad avgiftsbestämd pensionsrätt enligt Kyrkans PFA 2000 tryggas löpande genom en tjänste pensionsförsäkring i Kyrkans pensionskassa. Även all intjänad pensionsrätt fram till den 31 december 1999 enligt de tidigare gällande pensions avtalen tryggas på detta sätt. De premier som arbets givaren betalar till Kyrkans pensionskassa FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 7
avser avgiftsbestämda delar av ålderspension och efterlevandepension enligt Kyrkans PFA 2000. Premiens storlek framgår av faktura från pensionskassan och kostnaden bokförs på konto 7410 Premier till Kyrkans pensionskassa. Förmånsbestämda delar i pensionsavtalet pensionsrätt för inkomster över 7,5 förhöjt prisbasbelopp p 1 (kompletterande ålderspension) kan inte försäkras förrän anställningen upphör t.ex. vid pensions avgång. Detsamma gäller för intjänad pensionsrätt enligt de tidigare gällande pensionsavtalen som genom övergångsregler tillämpas för vissa grupper av anställda (se FörbundsInfo 32/2000). Inte heller visstidspensioner eller övriga direktutbetalda pensioner försäkras löpande. Detta medför att det finns tre grupper av pensionsförmåner som måste tryggas genom avsättning i balansräkningen: Kompletterande ålderspensioner Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (intjänade efter 1 januari 2000): Arbetstagare födda 1937 och tidigare där PA-KL fortfarande tillämpas. Arbetstagare födda 1939 och tidigare där PA 91 fortfarande tillämpas (präster). Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner. När en församling/samfällighet utfäster pensioner till anställda och inte säkerställer dessa pensioner genom tecknande av pensionsförsäkring talar man om pensionering i egen regi. Församlingens/samfällighetens förpliktelser att i framtiden utbetala pensioner har därmed ett nuvärde, bestämt för varje anställd. Detta nuvärde beräknas enligt schablonmässiga grunder. 5.1 Kompletterande ålderspension Den kompletterande ålderspensionen innebär att arbetstagaren på pensionsgrundande inkomster överstigande 7,5 förhöjt prisbasbelopp p 1 erhåller en förmåns bestämd pension som utgör 62,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. För att erhålla hel kompletterande ålderspension fordras 30 intjänandeår. För närvarande kan inte den kompletterande ålderspensionen tryggas löpande genom tjänstepensionsförsäkring eftersom den slutgiltiga pensionen inte kan fastställas förrän vid pensionstillfället. Detta medför att pensionsförmånen måste tryggas genom avsättning i balansräkningen. En avsättning för årets intjänade pensionsrätt skall följaktligen ske för alla som har en pensionsgrundande inkomst över 7,5 förhöjt prisbasbelopp p 1, det vill säga 300 750 kronor för år 2004. Församlingsförbundet rekommenderar en schablonberäkning där den under året intjänade pensionen beräknas till 37,5 % av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 300 750 kronor. Kostnaden för årets intjänande av kompletterande ålderspension bokförs på konto: 7422 Förändring av pensionsskuld för kompletterande ålderspension. Pensionsavsättningen bokförs på konto: 2212 Avsättning för kompletterande ålderspension. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 8
5.2 Pensioner kopplade till övergångsbestämmelser (PA-KL, PA 91) 2 Intjänad pensionsrätt, från och med 1 januari 2000, för arbetsstagare för vilka övergångs bestämmelser tillämpas, kan försäkras först i samband med pensionsavgången. Fram till dess skall den, liksom den kompletterande ålders pensionen, tryggas genom avsättning i balansräkningen. Kyrkans pensionskassa kommer att fakturera en engångspremie efter pensionsavgång. De församlingar som har arbetstagare som gått i pension 2000 2003 skall således låta avsättningen stå kvar i balansräkningen i väntan på faktura från pensionskassan. Församlingar som har personal som gått i pension under räkenskapsåret skall göra avsättning baserat på räkenskapsårets pensionsgrundande inkomst. Under året har Kyrkans pensionskassa fakturerat församlingen pensionspremier avseende pensionsavsättning kopplad till övergångsbestämmelserna för de individer som omfattas av PA-KL och som gått i pension fram t.o.m. 30 maj 2004. Under 2005 kommer Kyrkans pensionskassa att fakturera församlingen för de individer som omfattas av PA91 och som gått i pension fram t.o.m. 2004. Från och med 2005 kommer premier för båda grupperna att faktureras löpande i samband med pensionsavgångar. I de fall avsättningen inte överensstämmer med fakturerat belopp kostnadsförs alternativt återförs mellanskillnaden det år församlingen erhåller fakturan. För de personer som omfattas av övergångsbestämmelserna skall avsättningen beräknas med olika procentsats på pensionsgrundande inkomst under och över 300 750 kronor enligt nedan: Intjänad pensionsrätt/pensionsavsättning År 2004 För inkomster upp till 7,5 förhöjt prisbasbelopp (300 750) För inkomster över 7,5 förhöjt prisbasbelopp (300 750) 4,0 % 37,50% Exempel: Vid en pensionsgrundande inkomst på 330 000 kr skall följande avsättning göras: 4 % av 300 750 kr = 12 030 kr + 37,5 % av 29 250 kr (330 000 kr 300 750 kr) = 10 969 kr = 22 999 kr Kostnaden för de under året intjänade pensionerna skall bokföras på konto: 7423 Förändring av pensionsskuld kopplade till övergångsbestämmelser i avtal. Avsättningen skall bokföras på konto: 2213 Avsättning för pensioner kopplade till övergångsbestämmelser i avtal. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 9
5.3 Visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner Visstidspensioner enligt PA-KL är inte lämpliga att försäkras på grund av de samordningsbestämmelser som finns. I stället administreras visstidspensionerna som en av arbetsgivaren direktbetald pension. Pensionen kan dock på arbets givarens uppdrag och mot särskild avgift administreras av Kyrkans pensionskassa. Avsättning A skall göras för intjänade visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner med ett belopp som motsvarar den kostnad som väntas belasta församlingen/samfälligheten i framtiden. Den under året intjänade pensionsrätten för visstidspensioner och övriga direktutbetalda pensioner bokförs på konto: 7490 Övriga pensionskostnader. Avsättningen bokförs på konto: 2219 Avsättning för övriga pensioner. 5.4 Särskild löneskatt på pensionskostnader Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) utgår med 24,26 % av kostnaden för tjänstepensioner. Den särskilda löneskatten betalas in till skatte myndigheten enligt de ordinarie rutinerna för F-skatt. 3 Underlag för särskild löneskatt är: Premie för avgiftsbaserad ålderspension (faktureras av Kyrkans pensionskassa) Premie riskförsäkring (Kyrkans pensionskassa) Premie för avgiftsbefrielseförsäkring (FORA försäkringscentralen) Övriga pensionskostnader som är underlag för särskild löneskatt Även kompletterande ålderspension och pensioner kopplade till övergångsbestämmelser är underlag för särskild löneskatt. Förbundet har ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarhet i frågan om när den särskilda löneskatten skall betalas för dessa pensioner. Vissa lokala skattemyndigheter hävdar att den särskilda löneskatten skall betalas när avsättning sker i balansräkningen. Förbundet menar emellertid att det enda rimliga är att den särskilda löneskatten betalas i samband med att församlingen/samfälligheten tryggar åtagandet hos Kyrkans pensionskassa, dvs. när den betalas in. Förbundet lovade i fjol att återkomma i god tid före deklaration med information om vad Skatterättsnämnden beslutar i ärendet. Tyvärr har ärendet ännu inte avgjorts. Vi hoppas att beslut meddelas snarast så att besked kan lämnas före deklarationsinlämningen. För bokslutsarbetet har dock den skattemässiga hanteringen mindre betydelse. Oavsett när skatten skall betalas drabbas församlingen av en bokföringsmässig skattekostnad för året och måste därför göra en avsättning. Det betyder att utöver de avsättningar som görs för intjänad pensionsrätt skall till detta läggas 24,26 % i avsättning för den särskilda löneskatten. 5.5 Kostnadsbidrag reglering mellan Svenska kyrkan och staten I samband med relationsändringen beslöt regeringen att en reglering skulle göras av det s.k. sistahandsansvaret för kyrkomusiker och folkbokföringspersonal. Avsikten var att reglera pensionskostnaderna som uppstod p.g.a. av byte av arbetsgivare. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 10
Resultatet av avräkningen kom att medföra en ekonomisk transaktion mellan staten och Svenska kyrkan. Utbetalningen kom likvidmässigt att hanteras av kyrkokansliet via kyrkofonden. Utbetalning och eventuell inbetalning reglerades i samband med septemberutbetalningen av kyrkoavgiften. Frågan har väckts hur denna avräkning ska bokföras. I beslutet från regeringen benämner man regleringen kostnadsbidrag vilket medfört frågor om hur man ska se på kostnaden respektive intäkten. Vår bedömning är att det till sin karaktär inte är ett bidrag. Stat och kyrka har gjort en kostnadsreglering sinsemellan p.g.a. att dessa yrkesgrupper har fått ny arbetsgivare. Därmed har det s.k. sistahandsansvaret överförts till den nya arbetsgivaren, staten eller kyrkan. Regleringen avser att täcka de merkostnader den nye arbetsgivaren har haft för att reglera pensionsskulden. Vi ser det som en ordinär kostnadsreglering mellan två juridiska personer som fakturerat varandra för de krav man har haft på varandra. Församlingen har antingen fått en debet- eller kreditfaktura på en pensionskostnad. Denna faktura särskiljer sig inte från övrigt förekommande poster på kontot för pensionskostnader. Både debet- och kreditfakturor är att anses som helt normalt på detta konto. Summan på kontot vid årets slut utgör underlag för löneskatt. Vissa församlingar kan ha haft god kännedom om det slutliga beloppet i denna uppgörelse och tidigare reglerat pensionskostnaden och då blir det bokföringsmässigt enbart en upplösning av tidigare avsättning eller skuldföring. Regleringen får inte påverka begravningsverksamhetens resultat, varken direkt eller indirekt vid fördelning av gemensamma administrationskostnader. 5.6 Den historiska pensionsskulden Den historiska pensionsskulden är nu fastställd och slutreglerad. I de flesta fall avviker slutavräkningen mot tidigare prognoser. När slutavräkningen överstiger avsatt belopp ska mellanskillnaden kostnadsföras och öka årets pensionskostnad. När slutavräkningen understiger avsatt belopp ska mellanskillnaden minska årets pensionskostnad. Löneskatten regleras genom att saldot på kontot utgör underlag för löneskatt. Tänk på att kostnaden för den historiska pensionsskulden aldrig får påverka begravningsverksamhetens resultat. För vissa församlingar kan det uppstå problem när tidigare fakturerat och inbetalt belopp avsevärt överstiger det slutliga beloppet. Avvikelsen kan vara så stor att en kvittning inte kan göras i sin helhet mot den löneskatt som belöper på årets inbetalda och avsatta pensionspremier. Frågan blir då hur löne - skatten ska hanteras. Ett alternativ är att överklaga det årets taxering där avsättningen och redovisningen av löneskatt gjorts och ett annat är att redovisa noll kronor i löneskatteunderlag i deklarationen och i bokföringen redovisa en fordran på löneskatt. Denna fordran kan utnyttjas i nästkommande års deklaration. Om församlingen väljer det senare alternativet bör uppgift om detta lämnas i deklarationen under övriga upplysningar. Om Skatteverket skulle ha en avvikande mening kan det i så fall inte medföra några straffavgifter. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 11
6 Begravningsverksamheten 6.1 Hantering av begravningsverksamhetens resultat 2004 Liksom tidigare år ska begravnings verksam hetens resultat inte påverka huvudmannens eget kapital. Församlingens årsresultat ska rensas från den resultatpåverkan begravningsverksamheten haft på resultatet. Detta sker då begrav ningsverksamhetens resultat elimineras. Rent praktiskt sker denna eliminering genom en motbokning av begravningsverksamhetens resultat. Motkonto är balanskontot Avräkning med begravningsverksamheten. Därigenom blir begravningsverksamhetens totala intäkter och kostnader lika stora och församlingens resultat är opåverkat av begravningsverksamheten. Nytt för i år är att raden Begravningsverksamhetens resultatpåverkan i resultaträkningen har bytt namn till Eliminering av begravningsverksam - hetens resultat. Ändringen har gjorts för att tydliggöra vad posten avser och att det slutliga resultatet för församlingen är opåverkat av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Resultatkonto Resultatsammanställningen av begravningsverksamheten uppvisar troligen antingen ett över eller underskott. Eliminering av detta resultat görs genom att boka ett överskott mot 6994, motkonto 2880 samt ett underskott på 3121, motkonto 1683. Elimineringen benämns i resultaträkningen som Eliminering av begravningsverksamhetens resultat.. Balanskonto Balanskontot visar det ackumulerade resultatet av begravningsverksamheten sedan relationsändringen. En post på konto 2880 visar att församlingen har en skuld till begravningsverksamheten på motsvarande belopp. Det innebär att begravningsverksamhetens samlade resultat är positivt d.v.s. att begravningsverksamheten totalt över åren har gått med överskott. Motsatsen gäller om församlingen har en fordran på begravningsverksamheten (konto 1683). Observera att endast ett av dessa balanskonton ska ha ett utgående saldo. En detaljerad konteringshjälp finns i Förbundsinfo 4/2004. 6.2 Internränta för begravningsverksamheten För att få en korrekt bild av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter är det viktigt att verksamheten belastas med samtliga kapitalkostnader, såväl avskrivningar som internränta. Församlingsförbundet har för 2004 rekommenderat en internränta på 5,15 %. Den grundas på den genom - snittliga statslåneräntan för 2002. De församlingar som har följt församlingsförbundets rekommendationer använder samma internränta såväl i budget 2004 som i bokslut 2004. De församlingar som använt sig av andra internräntesatser, exempelvis ett prognosvärde om förväntad statslåneränta för år 2004, måste i bokslutet stämma av den prognostiserade räntan med räntans faktiska utfall. En prognostiserad ränta medför således en ökad osäkerhet när det gäller att budgetera begravningsverksamhetens kostnader. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 12
Internränta beräknas på tillgångarnas utgående bokförda värde d.v.s. efter årets avskrivningar. I de fall församlingen har pågående arbete av en ny anläggningstillgång, vid årets slut, skall även denna tillgång internränteberäknas. I de fall det är uppenbart oskäligt att begravningsverksamheten skall betala internränta på en viss anläggningstillgång under ett helt år, kan räntan istället beräknas månadsvis. Metoden kan vara lämplig om församlingen t.ex. gjort en mycket stor investering sent under året. Om räntan beräknas månadsvis skall även avskrivning göras månadsvis. 7 Gravskötselavtal KRED har utfärdat en rekommendation om den bokföringsmässiga hante ringen av gravskötselavtal. Se FörbundsInfo 23/2003 eller www.forsamlingsforbundet.se. Rekommendationen skall tillämpas senast från och med räkenskapsåret 2004. På fasttidsavtal som löper på en längre period än tre år och som tecknats från och med 1 januari 2000 ska skulduppräkning göras så en rättvisande bild erhålls. Redovisningsmetoden innebär att gravskötselskulden och skötselavgiften årligen räknas upp för att motsvara kostnadsökningen. Uppräkningsfaktor för 2004 är 4,39 %. 8 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning är en del av församlingens/samfällighetens internredovisning som möjliggör uppföljning av verksamhet och ekonomi på verksamhetsnivå. Uppföljning görs mot budgetens innehåll och ska avse en uppföljning av både plan för verksamhet och ekonomi. Verksamhetsuppföljning ska göras av verksamhetsansvariga eftersom det är där kunskapen finns om hur det gick att genomföra verksamhetsplanen och vad eventuella avvikelser beror på. Verksamhetsuppföljningen återger vilken verksamhet församlingen haft under året medan årsredovisningens resultaträkning endast berättar om storleken på intäkter och kostnader. Vinst eller förlust i en församling mäter eller visar inte verksamhetens omfattning till skillnad från ett affärsdrivande företag där vinsten är ett mått på hur väl man lyckats. Uppföljning och analys av avvikelser har en central roll och är en viktig del av församlingens styrning av verksamhet och ekonomi. Resultatet av verksamhetsuppföljningen är ett utav de viktigaste underlagen i kommande års budgetarbete. För församlingens arbete är verksamhetsuppföljningen minst lika betydelsefull som årsredovisningen. KRED har gett ut en information som heter Årsredovisning och verksamhets- uppföljning. Denna skrift finns på hemsidan under verksamheter/ekonomi/ kred. Det finns även en hjälpblankett som kan användas för verk samhetsuppföljning under verksamheter/ekonomi/redovisning/hjälp blanketter. FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 13
(Fotnoter) 1 För kommunals avtalsområde gäller inkomstbasbeloppet och för övriga avtalsområden det förhöjda prisbasbeloppet. Inkomstbasbeloppet uppgick 2004 till 42 300. (7,5 * 42 300 = 317 250 kr) 2 Arbetstagare födda 1937 och tidigare, där PA-KL fortfarande tillämpas. Arbetstagare födda 1939 och tidigare, där PA 91 fortfarande tillämpas 3 Den särskilda löneskatten skall deklareras i församlingens/samfällighetens särskilda självdeklaration ruta 71. Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2005 Nr 1 2005: Utökad service FörbundsInfo i ny form, 19 januari Nr 2 2005: Databas för stulna kyrkoföremål, 19 januari Nr 3 2005: Inför bokslut och årsredovisning, 25 januari FÖRBUNDSINFO NR 3 2005 14