g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

Relevanta dokument
Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Nätverkslagret - Intro

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

Routing Information Protocol

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Att Säkra Internet Backbone

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

TDTS04: Distansvektorroutning i java

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

TCP/IP och Internetadressering

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

IP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning

4 Paket- och kretskopplade nät

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

DIG IN TO Nätverksteknologier

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Grundläggande datavetenskap, 4p

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

1. Internets Applikationer 8 poäng

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsningsanteckningar F6

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Övningar - Datorkommunikation

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation. Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Datakommunikation vad är det?

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

NORDUnet Nordic infrastructure for Research & Education. Statusrapport NUNOC. per@nordu.net. Stockholm 11/15/07 11/14/07

Multicast över MPLS-nät

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Stora datanät. Maria Kihl

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

4 Paket- och kretskopplade nät

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Virtual Routing and Forwarding (VRF) - och dess påverkan på en routers processor

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Transkript:

IP-routing: Att transportera ett IP-paket från ett nät till ett annat. Men mellan vilka nät? Mellan bly.cs.umu.se och www.ub.umu.se? Eller mellan bly.cs.umu.se och www.microsoft.se?

Packet-switched routing: Distance-Vector Routing Inter-Domain Routing Link-State Routing AppleTalk Routing

Distance-Vector Routing - För routing inom ett Inter-Domain Routing - För routing mellan AS Vad är ett AS?

Varje autonomt system: - administreras av en enhet - väljer vilket routingprotokoll som skall användas AS:et (IGP). - har ett unikt 16-bitars nummer. 130.239/16 har AS2833. AS kan inte överlappa varandra! Vi börjar med att titta på routing inom ett AS.

Att skilja på: och : Host: Genererar och tar emot (sinks) IP-paket Router: Vidareförmedlar (forwards) IP-paket. En enhet kan vara båda delarna. Om en host inte är en router, skall den inte vidareförmedla IP-paket. Dessutom skall den inte generera paket innehållande routing-information. (Den kan dock lyssna på routing-information.)

Vad innebär distance-vector routing? Jo, att paketen innehållande routinginformationen är en vektor innehållande antal hopp. RIP, IGRP

Bellmans ekvation: = 0, för alla = min ( + ), för Kan implenteras asynkront och distribuerat: ( ) = 0, för alla ( ) = min ( + ( )), för

Låt ett nät vara utan ändringar efter en tidpunkt t 0. Då garanterar Bellman-Fordalgoritmen att den kommer att hitta korrekt minsta-kostnad-vägar inom : Noderna fortsätter att beräkna kostnadsuppskattningar och tar emot uppskattningar. Kostnaderna är icke-negativa. Gamla kostnader får inte ligga kvar hur länge som helt.

Varje router håller en routingtabell: Dest. Nästa Avst. Ålder A B 3 15 B B 1 0 C D 2 4 Observera följande: - Antal hopp används som mått på avstånd, inte alltid det bästa måttet - I RIP-1 är oändligheten 16, RIP-1 klarar alltså inte nät som har större diameter än 15.

Problemet med Bellman-Ford: Konvergensen sker inom ändlig tid. Split Horizon:

Split Horizon med Poison Reverse: Klarar av att lösa loopar av storlek 2 snabbt. (Liten) nackdel: Större meddelanden med poison reverse

Triggered Updates Holddowns nåja, nästan

Varje router håller en routingtabell: Dest. Nästa Avst. Ålder A B 3 15 B B 1 0 C D 2 4 Kommunikationen sker med UDP-paket: Kommando ( eller ) och versionnr. Upp till 25 av: - Adressfamilj (IP=2) - IP adress - Metric (antal hopp)

cisco-protokoll med målen: stabil, optimal routing för stora nätverk - utan loopar snabb respons för ändringar i nättopologin liten overhead i både bandbredd och processoranvändande load splitting

För vägval AS. Varför ha det uppdelat? Annars skulle det bli ohanterbart. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och inre routrar på samma nät. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och andra inre routrar på samma AS. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till en inre router inom samma AS, eller till en yttre router på ett annat AS.

EGP är ett EGP Utvecklat för det ursprungliga ARPANET, som var en strikt två-lagers hierarki. EGP är ett distance-vectorprotokoll med tre funktioner: hitta grannar nåbarhet mellan grannar utbytande av routinginformation CORE

EGP struntar dock i avståndet. Det kan generera loopar, men det spelar ingen roll, för det är inte gjort för sådana topologier. Ett problem med EGP är att den skickar hela routingtabellen vid varje periodisk uppdatering.

Nuvarande version - BGP-4. BGP fungerar på godtyckliga topologier, varje router får dock endast tillhöra ett autonomt system. Är ett protokoll (path-vector) som opererar på ett säkert transport-protokoll.

BGP-funktionalitet: hitta grannar - kopplar upp sig med TCP nåbarhet mellan grannar - keep-alive-meddelanden utbytande av routinginformation - inkrementell uppdatering

Routing Information Base: Adj-RIB-In: Inkommande routinginformation från alla grannar (inre och yttre) Loc-RIB: databas skapad av alla Adj-RIB-In Adj-RIB-Out: Utgående routing-information till alla grannar. Loc-RIB skapas med hjälp av (policy routing).

Förmåga att slå ihop nätadresser. Exempel: En router (t.ex. i Umeå) upptäcker att det är samma väg till 234.232/16 som till 234.233/16. Den kan då slå ihop adresserna till 234.232/15. Kan sedan utföras rekursivt för att slå samman många adresser. (non-strict hierarchy)

Utvecklat för att komma till rätta med BGPs brister: BGP är endast för IP, IDRP är utvecklat för att hantera flera protokoll. BGP använder ett 16-bitars tal för AS, IDRP använder ett 160-bitars tal. BGP använder TCP, IDRP använder ett eget säkert protokoll. + mera...