Miljöinformation Skara Energi 2015

Relevanta dokument
Miljöinformation Skara Energi 2014

MILJÖINFORMATION VÅRT MILJÖARBETE Det långsiktiga miljömålet för Skara Energi är: Vi ska bidra till en hållbar utveckling av Skara.

VÅRT MILJÖARBETE 2017

VÅRT MILJÖARBETE 2018

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Postadress: Mölnlycke

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Rapporteringsformulär Energistatistik

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Förnybarenergiproduktion

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Miljöredovisning 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Energiöversikt Överkalix kommun

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Säkerhet, hälsa och miljö

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Energiöversikt Kiruna kommun

Energi- och klimatstrategi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Tidningstjänst AB och miljön

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Framtidens kretsloppsanläggning

Energiöversikt Haparanda kommun

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Klimat- bokslut 2010

Sammanställning av gällande villkor m.m.

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Energiöversikt Pajala kommun

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Fortum Värmes miljövärden 2016

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh

Miljöredovisning 2009

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Strategi för energieffektivisering

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014

Falu Energi & Vatten

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Energisituation idag. Produktion och användning

fossilbränslefri kommun

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Falkenberg Energi AB

Avloppshantering och miljömålen

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Textdel 2017 års miljörapport

Kundträff Välkomna!

Miljörapport - Textdel

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Energigas en klimatsmart story

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Sysselsättningseffekter

Göteborgs universitets klimatstrategi

Fortum Värmes miljövärden 2015

Transkript:

Miljöinformation Skara Energi 2015

2

Miljöinformation Skara Energi 2015 Skara Energi har under 2015 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten. Nästa steg i att integrera miljöarbetet i hela verksamheten är i samband med att Skara Energi arbetar med miljöledningssystemet ISO 14001. De långsiktiga miljömålet för Skara Energi är: Vi ska bidra till en hållbar utveckling av Skara. Här presenteras en sammanfattning för Skara Energis miljöarbete. Miljöinformationen är av övergripande karaktär. För fjärrvärmeverken och för reningsverket lämnas separata miljö- och årsrapporter in till tillsynsmyndigheterna varje år med verksamhetsspecifika uppgifter. Sammanfattning I all Skara Energis verksamhet pågår miljöanpassning i större eller mindre omfattning. Under 2015 påbörjades arbetet med certifiering mot ISO 14001 som ett led i miljöarbetet. Bolaget har flera processer med stor elanvändning där effektivisering gör nytta både för miljön och ekonomin. På reningsverket har exempelvis en ny blåsmaskin installerats vilket beräknas ge en besparing på över 100 000 kwh/år. Ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering är en framgångsfaktor miljöarbetet på Skara energi. Med de fliseldade pannorna som bas i fjärrvärmen är de fossila utsläppen låga, oljeförbrukningen för året var cirka 1 procent. Ett aktivt arbete på anläggningarna har minskat utsläppen av kväveoxider samtidigt som utsläppen av kolmonoxid varit låga. Den gasledning som Skara Energi har byggt för att Scans verksamhet ska kunna ersätta olja med deponigas togs i drift under 2015 vilket resulterat i uppskattningsvis 300 m 3 mindre olja förbrukat hos Scan. De solceller som sattes upp på förrådstaket 2012 har vid 2015 års utgång producerat över 40 MWh el. Arbetet med att byta ut äldre vattenledningar tillsammans med att identifiera och reparera vattenläckor har reducerat vattenförlusterna till under 10 procent vilket innebär över 200 000 m 3 mindre vattenförluster än budgeterat. Fokus i Skara Energis arbete för att minska verksamhetens miljöpåverkan är att minska användningen av fossila bränslen, av energi och av förbrukningsvaror. Naturresurser används på ett sparsamt sätt, produkter återanvänds, återvinns och återförs. Billinge Energi AB som Skara Energi är delägare i och delar lokaler med har miljöledningssystemet ISO 14 001. 3

Fjärrvärme Skara Energis arbete med fjärrvärmeproduktion har stor betydelse för miljöpåverkan från uppvärmningen i många hushåll i Skara. Målet är att använda biobränslen till allt basbehov och endast använda olja vid låga temperaturer eller vid haverier. 2013 togs en ny fliseldad panna i bruk vilket ökat kapaciteten i fjärrvärmenätet. Oljeanvändningen har legat på en låg nivå under året. Totalt användes 110 GWh bränslen för fjärrvärmesystemet 2015, fördelningen på energislag syns i diagram 1. Värmen som producerades i värmeverken var 96 GWh och 85 GWh levererades till kund under året, detta är något högre än föregående år. Diagram 1: Utvecklingen av bränsleanvändning i fjärrvärmeproduktionen i Skara kommun. Fördelningen för 2015 var 97,1 % flis (inkl RT, bark och ris), 1,8 % deponigas och 1,1 % olja. Utsläppen av fossil CO2 ökade från 109 ton år 2014 till 291 ton år 2015. All den energi från biobränslen som produceras till fjärrvärmenätet 2015 ersätter nära 10 000 m 3 olja som skulle generera utsläpp av närmare 25 000 ton fossilt koldioxid. Askan som kommer från förbränningen återförs efter behandling till skogsmark. Under 2015 gav eldningen upphov till cirka 1500 ton aska. Ett aktivt arbete med att minska utsläppen av NOx från flispannorna har pressat ned utsläppen av kväveoxider på både anläggningen Harven och Uddetorp. Det genomsnittliga utsläppet för Harven har varit 75 mg/mj och för Uddetorp 74 mg/mj, riktvärdet för utsläppen av kväveoxider är 100 mg/mj. Vatten och avlopp Reningsverket har de senaste åren arbetat med ny utrustning för att minska elanvändningen. Elanvändningen har minskat med cirka 20 % per kubikmeter renat vatten i denna effektiviseringsprocess. Under året har ingen ytterligare effekt synts men i december 4

installerades en ny blåsmaskin vilket förväntas ge en minskning av elanvändningen på 100 000 kwh/år. Reningen av vattnet har under året klarat de gränsvärden som verket har. Några enstaka månader har fosforutsläppet legat över månadsriktvärdet men övriga riktvärden har hållits. Slammet från reningsverket innehåller metaller (framförallt zink) som gör det olämpligt att sprida på åkermark. Slammet omhändertas av Sita. Arbetet med att byta ut äldre vattenledningar tillsammans med att identifiera och reparera vattenläckor har reducerat vattenförlusterna till under 10 procent vilket innebär över 200 000 m 3 mindre vattenförluster än budgeterat. Under året har vattenskyddsområdet för reservvattentäkt på Axevalla hed fastställts. Arbetet för att säkra området kommer att fortsätta med bland annat skyltning. Elnät Förlusterna i elnätet är knappt 3 % vilket är jämförbart med föregående år. Energiinfo till Skara Energi AB:s kunder finns tillgänglig via hemsidan. Denna tjänst ger kunderna möjligheten att se sin dagliga energiförbrukning och är ett verktyg för att minska elanvändningen hos kunderna. Under året har en laddstolpe för elbilar satts upp vid Skara Energi, ytterligare en har projekterats för att sättas upp i centrum. Under 2012 sattes solceller upp på förrådets tak, totalt sattes 102 m 2 solceller upp med en maxeffekt på 16 kw. De solceller som sattes upp på förrådstaket 2012 har vid 2015 års utgång producerat över 40 MWh el, under 2015 var produktionen drygt 13 000 kwh. Biogas Under 2015 har den gasledning som Skara Energi byggt till Scan tagits i bruk, det innebär att Scan kan ersätta olja med deponigas från Rödjorna. Under 2015 har detta inneburit att Scan har minskat sin oljeförbrukning med cirka 3 000 MWh vilket motsvarar 300 m 3 olja. Det i sin tur motsvara utsläpp av omkring 750 ton fossilt CO2. Skara Energis gaspanna finns nu som reserv vid driftproblem på Scan, när den används av Skara Energi ger den ett tillskott till fjärrvärmenätet. Skara Energi ingår i Skara Biogas AB för att främja biogasproduktionen i kommunen. 5

Uppföljning av miljöarbetet och nyckeltal kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen 1. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Mål och strategier i 2015 års styrkort: Alla resurser ska användas effektivt och ändliga resurser ska användas minimalt Initiera nya möjligheter. Kommentar: För värmeproduktionen stod biobränslen för nära 99 % under året, olja används enbart som spetslast och vid haverier. Bolagets bränsleanvändning och fordonens körsträcka statistikförs. För varje nytt fordon som köps in övervägs möjligheten till alternativt drivmedel som exempelvis biogas eller el. Nyckeltal: Utsläppsrätter i förhållande till fjärrvärmeproduktion: 2014: Utsläpp av 109 ton CO2 = 1 utsläppsrätt/använd bränslemängd i GWh 2015: Utsläpp av 291 ton CO2 = 2,6 utsläppsrätter/använd bränslemängd i GWh Varje ton utsläppt fossilt CO2 motsvarar en utsläppsrätt. Förbrukad mängd bränsle av respektive slag i fjärrvärmeproduktionen: Tabell 2: Fördelningen på respektive bränsleslag i procent, år 2015 och 2014 Bränsle 2015 2014 Flis, inkl rökgaskondensering 97,1 93,2 Deponigas 1,8 6,4 Olja 1,1 0,4 Inköpt drivmedel (till fordon och arbetsmaskiner som ex dieselaggregat): 2014: 5 200 l bensin 16 600 l diesel 2 919 Nm 3 fordonsgas 2015: 5 282 l bensin 22 657 l diesel 2 524 Nm 3 fordonsgas Ton CO 2 från bränsleinköp 2014: 68 ton 2015: 86 ton Antal körda kilometer med fordon: 2014: 21 812 mil med fordon 2015: 23 605 mil med fordon Andel miljöfordon inom företaget: 2014: 5 bilar av 23 är miljöbilar, 22 % 2015: 5 bilar av 23 är miljöbilar, 22 % 6

Miljöpåverkan transporter till och från Skara Energi 2015 Tabell 3: Utsläpp av CO2 från externa transporter som berör Skara Energi 2015. Transport Ton CO 2 Slam, reningsverket 17 Gallerrens, reningsverket 4 Aska, fjärrvärmen 4 Flis, fjärrvärmen 105 Transporter inköp (Ahlsellbilen) 0,7 2. FRISK LUFT Mål i 2015 års styrkort: Riktvärden i miljötillstånd ska hållas Kommentar: Riktvärdena för NOx och CO klaras på båda fjärrvärmeverken. Ett aktivt arbete på anläggningarna har minskat utsläppen av kväveoxider samtidigt som utsläppen av kolmonoxid varit låga. Att utsläppen hålls på en låg nivå är positivt för både miljön och ekonomin då utsläppen också är avgiftsbelagda. Även de provmätningar som gjorts på stoftutsläpp har varit låga och under riktvärden. Nyckeltal: Årsmedelvärdet för NOx (riktvärde 100 mg/mj) Tabell 4: Årsmedelvärde samt totalt utsläpp av NOx för Uddetorp och Harven År mg/mj kg, totalt 2014 90,03 26 936 2015 74,48 23 785 4. GIFTFRI MILJÖ Kommentar: Kontrollen av kemikalierna i bolaget är relativt god och det webbaserade programmet ichemistry hjälper upp att få en struktur med riskbedömningar av kemikalierna. Alla avdelningar på bolaget har påbörjat inventering och riskbedömning av sina kemikalier. Det finns vissa kemikalier som har beståndsdelar som bör fasas ut, i den mån likvärdiga kemikalier finns byts dessa ut, detta arbete är påbörjat. Via intranätet kan alla medarbetare komma åt säkerhetsdatablad för de kemikalier som finns i verksamheten. Nyckeltal för att följa utvecklingen på bolaget: Antal kemikalier och andelen farliga kemikalier. 72 kemikalier varav 27 st på REACH annex XVII-lista för kemikalier som bör fasas ut. 70 kemikalier varav 27 st på REACH annex XVII-lista för 2014. Tabell 5: De kemikalier som används i störst utsträckning på Skara Energi, 2014 och 2015 7

Kemikalie 2014 (ton) 2015 (ton) Användning Aluminiumklorid 169 Fällningskemikalie för fosfor, reningsverket Metanol 96 Kolkälla vid denitrifikation, reningsverket Polymer 7 Slambehandling, reningsverket Lut 31 ph-justering, värmeverken 7. INGEN ÖVERGÖDNING Mål och strategier i 2015 års styrkort: Rikt- och gränsvärden i miljötillstånd uppfylls Kommentar: Gränsvärde för fosfor och BOD klaras för reningsverket, riktvärden för kväve och BOD klaras men riktvärde för månadsmedel för utsläpp av fosfor har överskridits vid fyra tillfällen. Totalt sett har reningen gått bättre än föregående år. Nyckeltal: Redovisa utsläppsvärdena för fosfor i mg/l (gränsvärde 0,4 mg/l) Tabell 6: Utsläpp av fosfor från reningsverket År Mg/l 2014 0,29 2015 0,26 Redovisa utsläppsvärdena för kväve i mg/l (riktvärde 20 mg/l) Tabell 7: Utsläpp av kväve från reningsverket År mg/l 2014 17 2015 12 9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Kommentar: Vattenskyddsområdet är beslutat, fortsättningen av arbetet handlar om att skydda vattentäkten men bland annat skyltar och information om vattenskyddsområdet. 15. GOD BEBYGGD MILJÖ Mål och strategier i 2015 års styrkort: Ny miljöpolicy Kommentar: På Horshaga reningsverk har ett systematiskt arbete pågått de senaste åren för att minska elanvändningen under året genfördes ett inköp av en ny blåsmaskin som beräknas minska energianvändningen med 100 000 kwh/år. Ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering är en framgångsfaktor miljöarbetet på Skara Energi. 8

Ny miljöpolicy har tagits fram under året. Nyckeltal: Årlig elförbrukningen för fjärrvärmeproduktionen Tabell 8: Använd elenergi i förhållande till producerad mängd energi i Skara Energis fjärrvärmeverk Uddetorp och Harven, år 2015 och 2014 2014 Produktion (MWh) Använd elenergi (kwh) kwh/mwh Harven 45 800 672 186 14,7 Uddetorp 46 400 912 111 19,6 2015 Harven 37 100 605 524 16,23 Uddetorp 57 300 1 161 939 20,28 Årlig elförbrukningen för Horshaga reningsverk Tabell 9: Elanvändningen i förhållande till mängden renat avloppsvatten på Horshaga reningsverk, år 2013-2014 2014 Renat avloppsvatten (m 3 ) Använd elenergi (kwh) kwh/m 3 Horshaga 2 445 559 1 224 539 0,50 2015 Horshaga 2 394 395 1 220 098 0,51 Årlig elförbrukning för vårt kontor 2014: 66 MWh el, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 47 kwh/m 2 2015: 56 MWh el, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 40 kwh/m 2 Årlig fjärrvärmeförbrukning för vårt kontor 2014: 133 MWh, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 94 kwh/m 2 2015: 145 MWh, 1423 m 2 lokaler (kontor + förråd). 101 kwh/m 2 El till gatubelysning 2014: 1 723 MWh 2015: 1 563 MWh Årlig elförlust i elnätet 2014: 4 748 MWh, 2,81 % 2015: 4 963 MWh, 2,94 % Elförbrukning Skara Energi Tabell 10: Den totala elanvändningen för Skara Energi under 2015, fördelat på VA och Fjärrvärme, som är de största förbrukarna, samt övrigt. Förluster i elnätet ingår ej i statistiken. El till gatubelysningen ingår inte då det är Skara kommun som äger gatubelysningen. MWh Total förbrukning 2015 3 800 VA 1 750 varav Reningsverket 1 220 9

Pumpstationer mm 540 Fjärrvärme 1 800 Övrigt 250 10