Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter Syftet med denna anvisning är att förtydliga dels terminologin i rapporten över nettointaget, dels årsrytmen för skatteintag och återbäringar. Begrepp Nettointagsstatistiken beskriver intaget och återbäringen av skatter per skattegrupp. Grupperna är personkundernas inkomstskatt, samfundens inkomstskatt, momsen, socialskyddsavgiften, fastighetsskatten och övriga skatter. I skattegruppen ingår uppgifterna om alla dess skatteslag. Även dröjsmålspåföljderna och återbäringsräntorna har inräknats i beloppen. Nettointagsstatistiken innehåller uppgifterna om föregående månads skatteintag och återbäringar samt de kumulativa uppgifterna från kalenderårets början. Jämförelsetalen gäller motsvarande tidpunkter året innan. Kalenderårets skatteintag och återbäringar är inte samma sak som skatteårets skatteintag och återbäringar eftersom det under kalenderåret inflyter och återbetalas skatter som hänför sig till flera olika skatteår. På motsvarande sätt betalas och återbetalas ett visst skatteårs skatter under flera olika kalenderår. Exempelvis personkundernas inkomstbeskattning för skatteåret 2014 blir färdig till slutet av oktober 2015 och därför infaller förskottskompletteringen, kvarskatterna och förskottsåterbäringarna som hänför sig till skatteåret 2014 i huvudsak under skatteåret 2015. I statistiken visar spalterna med förändringsprocenttal den procentuella årliga förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Även i analystexten syftar förändring (i eurobelopp eller procent), om inget annat särskilt nämns, på förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Årsrytm Påföljande månader är inte direkt jämförbara sinsemellan eftersom olika skatteslag har olika intags- och återbäringsrytm beroende på skatteslagets karaktär och förfallodagarna för betalning. Det är dessutom typiskt för statistiska tidsserier att även slumpmässig variation kan orsaka rätt stora månatliga förändringar och därför ska man vara försiktig när man tolkar statistiken för enskilda månader. Det största skatteintaget kommer i en relativt jämn ström från personkundernas förskottsinnehållningar, samfundens förskottsskatter och momsen i och med att dessa förfaller månatligen. Däremot fördelar sig exempelvis fastighetsskatteintaget huvudsakligen på september och november i enlighet med fastighetsskattens förfallodagar. Även personkundernas och samfundens förskottskomplettering, kvarskatter och förskottsåterbäringar är klart säsongbundna på grund av att förfallodagarna är kopplade till årsrytmen för beskattningen. Beroende av ekonomiska konjunkturer Såsom framgår av bild 1 följer det totala nettointaget av skatter på årsnivå ganska exakt den nominella bruttonationalproduktens utveckling.
Bild 1: Utvecklingen för Skatteförvaltningens skatteintag och BNP 2003-2014. Hur snabbt enstaka skatteslag reagerar på ekonomiska konjunkturer varierar dock. Dessutom påverkas nettointaget väsentligt av lagändringar som gäller skattegrunderna. Nedan redogörs för de faktorer som mest påverkar skatteintaget i fråga om de största skatteslagen. Personkunderna betalar 90 procent av sin inkomstskatt via förskottsinnehållningen. Förändringar i inkomstnivån och skattegrunden inverkar på hur förskottsinnehållningen utvecklas. Inkomstnivån påverkas särskilt av lönesummans och sysselsättningens utveckling som sällan uppvisar snabba kast. Därför utvecklas förskottsinnehållningen vanligen relativt jämnt och återspeglar den allmänna stegringen i inkomstnivån och förändringarna i skattegrunden. Via periodskattedeklarationerna får Skatteförvaltningen månadsvis information om hur inkomstnivån och lönesumman utvecklas. Arbetsgivare med det normala månadsförfarandet betalar sina arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållningar och arbetsgivarens socialskyddsavgifter) senast den 12 i månaden efter utbetalningen av lönen. För förskottsinnehållningarnas del är tidtabellen den samma även för betalare av pensioner och andra förmåner och därför återspeglar utvecklingen hos privatkundernas förskottsinnehållning hur inkomstnivåns utvecklats under föregående månad. Personkundernas kapitalinkomstsskatter insamlas delvis genom förskottsinnehållning men även i form av förskottsskatt, förskottskomplettering och kvarskatt. Rundradioskatten som trädde i kraft i början av år 2013 insamlas huvudsakligen via förskottsinnehållningen. Samfundens förskottsuppbörd skiljer sig från personkundernas förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen räknar i regel ut samfundens förskottsskattebelopp utgående från den senaste färdigställda beskattningen. Exempelvis samfundens förskottsskatter för skatteåret 2015 har ursprungligen beräknats enligt beskattningen för skatteåret 2013 och kan därför avvika från den verkliga nivån. Skatteförvaltningen justerar regelbundet nivån för samfundens förskottsskatter på basis av nya uppgifter. Även samfund kan ansöka om ändring av förskottsskatten. Samfund brukar reagera snabbt på negativa förändringar i sin omvärld och ansöker då om sänkt förskottsskatt. När förändringen är positiv ansöker man mer sällan om förhöjd förskottsskatt eftersom samfund har möjligheten att betala den resterande delen av sin slutliga inkomstskatt i form av förskottskomplettering inom 4 månader från att räkenskapsperioden gått ut. På grund av variationen i differensen mellan förskottsskatterna och den slutliga inkomstskatten kan förskottskompletteringarna variera avsevärt årligen.
Mervärdesskatt Konjunkturväxlingar återspeglas snabbast i nettointaget och återbäringarna av momsen, men även i fråga om momsen kan slumpmässig variation inverka. Genom att momsåterbäringarna handlar om stora belopp verkar nettointaget av momsen i två motsatta riktningar mer än andra skatteslag. Momsåterbäringarna utgör vanligen nästan 50 procent av bruttointaget. Därför måste man betrakta såväl bruttointaget som återbäringarna när man analyserar momsens nettointag. Förändringen i momsens bruttointag följer utvecklingen för försäljningen inom handeln i hemlandet med två månaders dröjsmål, eftersom den momspliktiga försäljningen ska deklareras inom två månader. Därför visar exempelvis bruttointaget för momsen inte handelns julförsäljning förrän i februari. De deklarerade beloppen och de realiserade intagen är inte alltid lika stora eftersom det under en kalendermånad vanligtvis deklareras och betalas moms för två olika redovisningsmånader. All deklarerad moms betalas inte heller i tid utan den tas ut senare genom indrivningsåtgärder eller förblir obetald. På samma sätt som uppgifterna om förvärvsinkomster och lönesummorna kommer även momsdeklarationsuppgifterna för de senaste månaderna att bli något större p.g.a. försenade periodskattedeklarationer. Återbäring av moms uppstår när målperiodens avdragbara skatter är större än de skatter som ska betalas. Momsåterbäringar gäller till största delen export av varor och tjänster på vilka det enligt 0-skattesatsen inte bildas någon skatt som ska betalas. Relationen mellan exportutvecklingen och momsåterbäringarna är ändå inte lika entydig som den mellan försäljningen i hemlandet och momsens bruttointag, eftersom momsåterbäringar kan ansökas redan innan exporttransaktionen sker allteftersom anskaffningar görs för exporten. Andra typiska situationer som leder till momsåterbäringar är stora investeringar, beredning till säsonghandel samt moms som återbärs till kommuner (t.ex. när kommuner köper hälsovårdstjänster). Allt som allt påverkar exporten skatteintäkterna på två sätt: Minskade momsåterbäringar förbättrar direkt nettointaget av momsen men exportproblemen återspeglas även i större omfattning i den ekonomiska utvecklingen och minskar andra kommande skatteintag. De viktigaste ändringarna i skattegrunden för skatteåret 2015 Inkomstskatt för personkunder den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg med 0,1 procentenheter, inkomstgränsen för den högsta inkomstklassen i statens inkomstsskatteskala sänktes med 10 000 euro till 90 000 euro, rätten att dra av kostnader för resor till och från arbetet begränsades genom att självriskandelen för kostnaderna höjdes med 150 euro till 750 euro, rätten till ränteavdrag för bostadslån minskades från 75 procent till 65 procent, Den högre skattesatsen för kapitalinkomster höjdes med en procentenhet till 33 procent och samtidigt sänktes inkomstgränsen för den högre skattesatsen med 10 000 euro till 30 000 euro. De tre lägsta inkomstsgränserna i statens inkomstskatteskala inflationsjusterades med 1,5 procent, arbetsinkomstavdragets maximibelopp steg med 15 euro till 1 025 euro, grundavdragets maximibelopp i kommunalbeskattningen höjdes med 40 euro till 2 970 euro, barnavdraget, som är ett nytt avdrag, trädde i kraft. Avdragsbeloppet är 50 euro för ett barn. Avdraget beviljas för högst fyra barn, varvid avdragsbeloppet är 200 euro. Ensamförsörjare får ett dubbelt avdragsbelopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalkapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro minskas avdraget med en procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro.
Inkomstskatt för samfund Intaget minskas av att rätten att dra av 50 procent representationsutgifter återinfördes, rätten att göra höjda avskrivningar på produktiva investeringar förlängdes med två år Andra viktiga ändringar i skattegrunden Marginalskattesatserna för alla skatteskalorna i arvs- och gåvobeskattningen höjdes med en procentenhet. Det tas inte längre ut någon bankskatt. I stället för bankskatt betalar inlåningsbanker och andra inrättningar i fortsättningen stabilitetsavgifter till en stabilitetsfond. De viktigaste förändringarna i skattegrunden för skatteåret 2014 den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg med 0,35 procentenheter till 19,72 procent den högre inkomstgränsen för kapitalinkomsternas skattesats (32 %) sänktes med 10 000 euro till 40 000 euro rätten till ränteavdrag för bostadslån minskades från 80 procent till 75 procent den andel av utdelningen (dividendinkomsten) från offentligt noterade bolag som beräknas som skattepliktig kapitalinkomst höjdes från 70 procent till 85 procent utdelningar som har fåtts från andra än offentligt noterade bolag beskattas så att 25 procent är skattepliktig kapitalinkomst av ett belopp som motsvarar en 8 procents årlig avkastning, dock högst upp till 150 000. Efter denna gräns är utdelningen skattepliktig kapitalinkomst till 85 %. För den del som överskrider 8 procents årlig avkastning är utdelningen skattepliktig förvärvsinkomst till 75 %. en inflationsjustering på 1,5 % har gjorts i statens inkomstskatteskala arbetsinkomstavdragets maximibelopp har stigit med 40 euro till 1 010 euro grundavdragets maximibelopp i kommunalbeskattningen har höjts med 50 euro till 2 930 euro maximibeloppet på hushållsavdrag har höjts med 400 euro till 2 400 euro. rätten att dra av ränteutgifter kan begränsas om ränteutgifter som överskrider ränteinkomster utgör över 25 procent av näringsverksamhetens resultat rätten till avdrag på 50 procent för representationsutgifter har tagits bort helt och hållet. samfundsskattesatsen sänktes från 24,5 procent till 20,0 procent i fråga om avdrag för arbetstagares utbildningskostnader kan arbetsgivaren göra ett tilläggsavdrag som är 50 procent av den genomsnittliga dagslönen.
De viktigaste förändringarna i skattegrunden för skatteåret 2013 en ny inkomstklass introducerats i statens inkomstskatteskala (31,75 procent) för förvärvsinkomster som överskrider 100 000 euro beskattningen av pensionsinkomster som överskrider 45 000 euro skärpts med 6 procentenheter den genomsnittliga kommunalskatteprocenten stigit med 0,14 procentenheter rätten till ränteavdrag för bostadslån minskats från 85 procent till 80 procent Rundradioskatten som ersätter merparten av TV-avgiften insamlas i samband med personkundernas förskottsinnehållning, vilket till sin del kommer att öka skatteintaget i fråga år 2013. grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjts från 2 850 euro till 2 880 euro arbetsinkomstavdragets maximibelopp stigit från 945 euro till 970 euro. aktiebolag och andelslag i det fall att vissa förutsättningar uppfylls kan göra ett extraavdrag från näringsverksamhetsinkomsten vars belopp uppgår till 100 procent av lönerna för de arbetstagare som utför forsknings- och utvecklingsarbete rätten till avskrivningar av industrins produktiva investeringar har höjts. Utgifter för anskaffning av nya fabriker och verkstäder samt maskiner och anläggningar får under högst två skatteår avskrivas dubbelt jämfört med normala avskrivningar. Mervärdesskatten skattesatserna för momsen höjts med en procentenhet. Andra viktiga förändringar i skattegrunden depositionsbankerna betalar en bankskatt som är 0,125 procent av beloppet för bankens riskavvägda poster försäkringspremieskatten har höjts med en procentenhet. Skattesatsen för försäkringspremieskatten har följt momsens allmänna skattesats och är nu 24 procent av försäkringspremierna arvs- och gåvoskatten skärpts med 3 procentenheter för arv och gåvor på över en miljon euro överlåtelseskatten för bostads- och fastighetsaktier höjs från och med mars 2013 från 1,6 procent till 2,0 procent. Dessutom läggs även skuldandelen till skattegrunden för överlåtelseskatten.