Innehållsförteckning Stora utmaningar i en tid av förändring Bedömda kostnader Migrationsverkets förutsättningar

Innehållsförteckning Stora utmaningar i en tid av förändring... 4 1 Bedömda kostnader... 6 2 Migrationsverkets förutsättningar... 8 2.1. Fortsatt stor osäkerhet om framtida migrationen till Sverige... 8 2.1.1. Fler än någonsin sökte asyl i Sverige 2015... 8 2.1.2. Stor osäkerhet om framtida antal asylsökande till Sverige... 9 2.2. Migrationsverkets förutsättningar har förändrats i grunden... 9 2.2.1. Förutsättningar efter 2015 års flyktingsituation... 10 2.2.2. Förutsättningar utifrån ny lagstiftning... 10 3 Migrationsverkets verksamhet ambitioner... 13 3.1. Ambitioner och inriktning de kommande åren... 13 3.2. Hög rättslig kvalitet... 14 3.3. Samverkan nationellt och internationellt... 15 3.4. Kvalitetssäkra kompetens och ledarskap... 16 3.5. Migrationsverkets strategiska arbetssätt... 17 3.6. Migrationsverkets prioriterade ambitioner... 19 4 Utvecklingsinsatser de kommande åren... 20 4.1. Kvalitet och effektivitet i verksamheten... 20 4.1.1. Effektiva processer med den sökande i fokus... 20 4.1.2. Ensamkommande barn... 21 4.1.3. Effektivare återvändande... 21 4.2. Mottagning och boende... 22 4.2.1. Behov av ökad andel boenden med självhushåll... 23 4.2.2. Meningsfull väntan och framtida kommunbosättning... 23 4.3. Service och bemötande... 24 4.3.1. Tillgänglig och serviceinriktad... 24 4.3.2. Kundtjänsten integreras i verksamheten... 25 4.4. En e-förvaltning som ger värde för sökande och andra intressenter. 25 4.4.1. Digital utveckling de kommande åren... 26 4.4.2. Utvecklingsaktiviteter inom it-området... 30 4.5. Hur finansiera utvecklingsinsatserna?... 31 4.5.1. Finansiering inom ordinarie anslag... 32 4.5.2. Anslagskredit... 32 4.5.3. Lånefinansiering... 32 4.5.4. EU-fondmedel... 32 5 Migrationsverkets ekonomi... 34 5.1. Ekonomi 2016... 34 5.2. Behov anslag 1:2 utgiftsområde 8... 35 5.3. Behov anslag 1:3 utgiftsområde 8... 35 5.4. Behov anslag 1:7 Utgiftsområde 8... 36 5.5. Behov anslag 1:2 Utgiftsområde 13... 36 5.6. Resursbehov 2017 2020... 37 5.7. Anslagsbehållning över 3 procent... 38 5.8. Behov av bemyndigande... 38 5.9. Investeringar i anläggningstillgångar... 39 5.10. Tidigare utnyttjande av låneramen... 41 5.11. Räntekontokredit... 41 5.12. Anslagskredit... 41 5.13. Avgifter mot inkomsttitel... 42 2

5.14. Fondverksamheten... 43 Anslagsöversikt... 44 Bilaga 1... 45 Sammanställning av projekt 2016-2020... 45 Bilaga 2... 52 Del 1 Asylprocessen. Prognos beräknad efter behov (H-B) från juli 2015 i jämförelse med februari 2016... 52 Del 2 Asylprocessen. Prognos beräknad efter behov (H-B) från juli 2015 i jämförelse med februari 2016... 53 3

Stora utmaningar i en tid av förändring Fotograf: Tomislav Stjepic Planeringen för de kommande åren äger rum vid en tidpunkt när Sverige tagit emot ett rekordstort antal asylsökande. Utvecklingen har skapat helt nya förutsättningar för Migrationsverkets arbete de närmaste åren. Vi står inför stora utmaningar som kommer att prägla verksamheten under lång tid framöver. Utvecklingen under hösten med upp till cirka 10 000 asylsökande i veckan innebar att antalet inskrivna i asylmottagningen fördubblades inom loppet av några månader. Migrationsverket förvaltar nu ett system som hyser fler människor än det bor i Sveriges femte största kommun. Av de inskrivna är över 33 000 ensamkommande barn som vistas i boenden som kommunerna ansvarar för. Det blir en stor och viktig uppgift för Migrationsverket och övriga berörda aktörer att möta behoven hos individerna. Som en effekt av flyktingsituationen har kön inom asylprövningen snabbt vuxit sig mycket lång. Över 150 000 människor väntar i dag på beslut från Migrationsverket och väntetiderna blir allt längre, vilket inte bara drabbar individerna utan också leder till ökade kostnader för staten. Det ställer krav på Migrationsverket att effektivisera prövningen. Vi kommer att lägga stor kraft på att korta väntetiderna under innevarande och kommande år. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande har även inneburit att tillgången till boende under asyltiden är en kritisk faktor. Migrationsverket har länge tvingats möta behovet av boendeplatser genom olika former av tillfälliga lösningar. Det är inte hållbart över tid. En utökning av kapaciteten är nödvändig för att säkra ett långsiktigt hållbart asylsystem som klarar växlingar och ger människor ett värdigt och effektivt mottagande. I dag är boendena spridda över stora avstånd, de är av skiftande kvalitet och det finns inslag av trångboddhet som ökar risken för incidenter. Med tanke på de långa väntetiderna är det också viktigt att människor inte fastnar i sysslolöshet utan erbjuds en meningsfull och aktiv väntan i form av till exempel självhushåll, praktik, svenskundervisning eller aktiviteter i regi av frivilligorganisationer. Här får Arbetsförmedlingen enligt förslag en ny roll som ansvarig myndighet för organiserad sysselsättning från den 1 januari 2017. En stor andel av de asylsökande ska förberedas för ett liv i Sverige. I takt med att människor får beslut kommer behovet av mottagande i landets kommuner att öka kraftigt de kommande åren. Det ställer krav på samlade insatser som främjar en snabb etablering. Migrationsverket tar vid starten av 2017 över hela ansvaret för att anvisa nyanlända för bosättning. Tillgången till bostäder blir en central faktor i genomförandet av etableringspolitiken. Även antalet personer som får beslut om att lämna landet väntas öka, vilket ökar kraven på ett väl fungerande återvändande. Det är ett arbete som berör flera aktörer. Under 2016 inleder Migrationsverket ett utökat samarbete med Polisen och Kriminalvården i syfte att utveckla förmågan att möta de ökade behoven. Migrationsverket räknar med att cirka 30 000 per år ska återvända under perioden. Ett av de främsta målen i återvändandearbetet är att förkorta den tid som de 4

asylsökande vistas i det ansträngda mottagningssystemet. Det målet gäller även för de insatser som görs i asylprövningen, bosättningen av nyanlända och andra delar av processen i syfte att skapa flöden utan stopp. Samtidigt som Migrationsverket har ett starkt fokus på att möta de stora behov som flyktingsituationen har skapat står vi också inför utmaningar i hanteringen av den övriga migrationen. Det handlar om dem som bland annat vill komma till Sverige för att studera, arbeta eller leva med någon nära anhörig här. Här fortsätter det pågående arbetet med att korta köerna och väntetiderna som trots stora ansträngningar har blivit längre i flera ärendekategorier. Med tanke på läget i omvärlden måste vi vara beredda på nya växlingar och kunna ställa om i förhållande till olika scenarier. Vi befinner oss i en era där flyktingströmmarna är större än någonsin i vår tid och där mycket talar för att konflikter i världen kommer att fortsätta att driva människor på flykt i stor omfattning. Det ställer sannolikt EUsamarbetet och enskilda länders förmåga inför fortsatt stora utmaningar. Sveriges asylmottagande blev under hösten så ansträngt att regeringen beslutade om åtgärder för att minska antalet asylsökande. De förändringar som görs kommer att ha stor inverkan på Migrationsverkets arbete. Bland annat kommer hanteringen av tillfälliga tillstånd öka komplexiteten i arbetet och ta ökade resurser i anspråk. Det kommer också att ställas ökade krav i relationen till de sökande med tanke på den oro som skapas hos människor när ett restriktivare regelverk ska realiseras. Behovet av närvaro och stöd växer. En viktig förutsättning för att vi ska klara uppgiften är att Migrationsverket får stabila ekonomiska förutsättningar med en finansiering som borgar för kontinuitet i en tid av stor arbetsbörda och osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden. Bedömningen av hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas grundar sig på den prognos som verket lämnade till regeringen den 4 februari 2016. I det här förslaget till budget ingår även de satsningar myndigheten vill göra för att fortsätta utveckla service och tjänster. De stora utmaningarna ökar vikten av att bedriva ett fortsatt kraftfullt och ambitiöst utvecklingsarbete där vi bland annat tar tillvara digitaliseringens möjligheter. I allmänhetens ögon är migration och integration de frågor som är av störst betydelse i samhället just nu. Det understryker vikten av att berörda aktörer lägger kraft och resurser på att möta de utmaningar som väntar de närmaste åren. Vi har en enormt viktig uppgift framför oss. Anders Danielsson Generaldirektör 5

1 Bedömda kostnader Fotograf: Tomislav Stjepic Migrationsverkets förslag till budget för åren 2017 2020 grundar sig på de volymstyrda behoven i enlighet med verkets senaste prognos från februari 2016, samt på fortsatta utvecklingsinsatser inom myndigheten. I budgetunderlaget ges en beskrivning av Migrationsverkets utvecklingsambitioner, vad verket vill åstadkomma och vilka nyttor det ger. Den kraftiga ökningen av asylsökande under 2015 ställer ytterligare krav på ökad effektivitet i Migrationsverkets verksamhet, till exempel inom boende, samverkan med kommuner, kompetensutveckling, service och tillgänglighet samt effektivitet i verkets processer. För att på sikt får en mer effektiv verksamhet ser verket att det är nödvändigt att fortsätta samt öka takten på den pågående utvecklingen av verksamheten. I budgetunderlaget för 2014 2017 äskade Migrationsverket medel för finansiering av ett antal utvecklingsinsatser. Trots att inga extra medel tillfördes verket för åren 2014 och 2015, har utveckling bedrivits inom ramen för verkets anslagsramar och anslagskredit samt möjligheter till fondfinansiering, dock ännu inte från den nya AMIF-fonden. 1 Migrationsverket fortsätter satsningen på ökad digitalisering. I avsnitt 4.4 En e- förvaltning som ger värde för sökande och andra intressenter beskrivs den utveckling som pågår och planeras för att stödja och utveckla verksamheten. 1 Asyl-, migrations- och integrationsfonden. 6

I tabell 1 redogörs för kostnader för utveckling under perioden 2017 2020 och finansiering samt äskande utöver prognos. Utveckling 2017 2018 2019 2020 mkr Summa kostnader för utveckling 310 250 135 110 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 100 70 40 10 Summa bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 75 55 Äskande 2017-2020 135 125 95 100 Migrationsverkets behov utöver föreslagna ramar i BP 2015/2016:1 Migrationsverkets förslag till budget både för innevarande år och för åren 2017-2020 grundar sig på behoven i den prognos som lämnades i februari 2016. Budgetpropositionen 2015/2016:1 baserades på verkets juliprognos då läget var ett annat. Det innebär att Migrationsverket är mycket underfinansierat vid ingången av 2016 och det finns behov av utökade medel både innevarande år och för åren framöver. Det finns en osäkerhet i hur många asylsökande som väntas komma till Sverige framöver men läget efter hösten 2015 är fortfarande mycket ansträngt och verkets egen kapacitet räcker inte till för att fullt ut kunna säkerställa kvaliteten i mottagandet av asylsökande. Osäkerheten om antalet asylsökande till Sverige är mycket stor och beräkningsalternativen är mellan 70 000 till 140 000 under 2016. Samtidigt finns det vid ingången av året över 180 000 asylsökande inskrivna i mottagningssystemet, varav över 150 000 väntar på beslut från Migrationsverket. Det finns också över 90 000 som väntar på beslut i tillståndsärenden och cirka 28 000 i medborgarskapsärenden. Det förändrade läget gör att det finns ett resursbehov utöver föreslagna ramar i budgetpropositionen. Behoven redovisas per anslag för respektive år i tabellen nedan. Behoven redovisas exklusive kredit. Tabell 2 Bedömda behov utöver föreslagna ramar för perioden 2016-2020 (mkr) Anslag 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftsområde 8, Migration 1:1 Migrationsverket 2 022 3 136 3 223 2 570 2 375 varav: enligt prognos i februari 2016 2 022 3 001 3 098 2 475 2 275 utöver prognos 0 135 125 95 100 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 28 441 32 119 20 385 12 137 9 787 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 4 6 6 7 7 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden 0 188 305 271 280 1:7 Utresor för avvisade/utvisade 9 5 12 8 3 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och fly 0 6 6 3 4 Utgiftsområde 13, Integration och jämställdhet 1:2 Kommunersättningar 0 99 10 352 17 049 16 900 7

2 Migrationsverkets förutsättningar Fotograf: Tomislav Stjepic 2.1. Fortsatt stor osäkerhet om framtida migrationen till Sverige Antalet flyktingar och fördrivna i världen är det högsta sedan andra världskriget. Turkiet har blivit världens största värdland för flyktingar med över 2,5 miljoner registrerade syrier. Även andra stora grupper främst afghaner och irakier uppehåller sig i landet. En högst påtaglig konsekvens av detta var flyktingsituationen i Europa och Sverige under 2015, vars omfattning saknar motstycke i modern tid. Aldrig förr har så många som över en miljon människor tagit sin tillflykt till EU/EES. Den främsta orsaken till att så många söker skydd är det långvariga kriget i Syrien som utvecklats till vår tids värsta humanitära katastrof, men även fortsatta konflikter, svåra levnadsvillkor och litet framtidshopp i andra delar av världen. Så länge konflikten i Syrien fortgår så kommer antalet som söker skydd i Europa och Sverige att fortsätta vara stort. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR väntas en miljon människor på flykt söka sig till Europa även under 2016. Sett till Migrationsverkets verksamhet och kostnader på migrationsområdet är den asylrelaterade verksamheten av störst betydelse. Ärendeutvecklingen inom övriga tillstånds- och medborgarskapsärenden är generellt sett mer stabil. 2.1.1. Fler än någonsin sökte asyl i Sverige 2015 Sverige hör till de länder som tar stort ansvar för att värna asylrätten och var efter Tyskland det näst största mottagarlandet inom EU/EES under 2015. Fler än någonsin sökte då asyl i Sverige nästan 163 000 personer, varav 35 400 ensamkommande barn. Det kan jämföras med cirka 81 000 asylsökande, varav drygt 7 000 ensamkommande barn, under 2014 vilket också var många sökande historiskt sett. Under 2015 kom flest asylsökande från Syrien följt av Afghanistan och Irak. Av de ensamkommande barnen utgjorde afghaner en stor andel. 8

Den dramatiska ökningen av antalet asylsökande under hösten ledde snabbt till ett mycket ansträngt läge i det svenska asylmottagandet. För Migrationsverket innebar det myndighetens största utmaning hittills. Verket kraftsamlade för att möta de akut växande behoven och som nu gett upphov till flera stora långsiktiga utmaningar. 2.1.2. Stor osäkerhet om framtida antal asylsökande till Sverige Prognoser över antalet asylsökande präglas av en stor osäkerhet, som i en snabbt föränderlig omvärld ökar med ett längre tidsperspektiv. Med anledning av den nuvarande flyktingsituationen är osäkerheten ännu högre än tidigare. Drivkraften att söka skydd i Europa kommer inte att avta inom någon snar framtid. Migrationsverket bedömer att det i nuläget inte är möjligt att med någon säkerhet fastställa en prognos för antalet asylsökande till Sverige för åren 2016-2017. Verkets senaste prognos (4 februari 2016) baseras på tre olika beräkningsalternativ för 2016 och 2017. De utgår från scenariot att EU bland annat med stöd av Turkiet och enskilda länder, däribland Sverige, agerar för att begränsa antalet flyktingar och migranter. Beräkningsalternativen för 2016 Beräkningsalternativen för 2017 A: 140 000 varav 27 000 ensamkommande barn A: 105 000 varav 20 000 ensamkommande barn B: 100 000 varav 18 000 ensamkommande barn B: 75 000 varav 14 000 ensamkommande barn C: 70 000 varav 12 000 ensamkommande barn C: 55 000 varav 9 000 ensamkommande barn Skillnaden mellan alternativen beror på olika antaganden om hur effektiva de samlade kontrollåtgärderna blir. Inget alternativ är mer troligt än de andra. Migrationsverket framhåller att det likväl kan bli såväl fler som färre asylsökande än i de tre beräkningsalternativen. En liknande utveckling som under 2015 kan inte uteslutas. För åren 2018-2020 baseras planeringsantaganden på hypotetiska scenarion om utvecklingen inom EU och kriget i Syrien. Den stora osäkerheten och de stora variationerna i migrationen till Sverige ställer stora krav på Migrationsverkets beredskap och flexibilitet. Skillnaden i antal asylsökande kan också bli mycket stor mellan första och andra halvåret, såsom varit fallet under åren 2012-2015. 2.2. Migrationsverkets förutsättningar har förändrats i grunden Att fler människor än någonsin sökte asyl i Sverige under 2015 innebär- tillsammans med de omfattande lagändringar som aviserats till stor del förändrade förutsättningar för Migrationsverket att utföra sitt uppdrag under de kommande åren. Flera av de stora utmaningar som uppstått med anledning av flyktingsituationen kommer att vara aktuella under 2017 och framåt. Under hösten 2015 mer än fördubblades antalet inskrivna i asylmottagningen på bara fem månader. Vid årsskiftet var över 180 000 personer inskriva, varav cirka 150 000 väntade på ett första beslut. Cirka 33 000 av de inskrivna var asylsökande ensamkommande barn jämfört med cirka 5 000 för ungefär ett år sedan. Med anledning av det ansträngda läget har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att antalet asylsökande till Sverige ska minska. Det omfattar dels tillfälliga gränskontroller och utökade krav på ID-kontroller. Dels omfattar det en tillfällig anpassning av asylbestämmelserna till minimikrav inom EU och internationella åtaganden, samt begränsad anhöriginvandring. Det och andra lagändringar påverkar Migrationsverkets verksamhet på ett genomgripande plan. 9

2.2.1. Förutsättningar efter 2015 års flyktingsituation Antalet asylsökande inskrivna hos Migrationsverket kommer att vara fortsatt stort. Vid ingången av 2017 kan antalet uppgå till omkring 170 000 till drygt 240 000 personer om utvecklingen följer något av februariprognosens beräkningsalternativ (se avsnitt 2.1.2.). Av dessa kan mellan 38 000 53 000 vara ensamkommande barn. Större delen kommer att ha ett öppet asylärende. De redan långa handläggningstiderna fortsätter att öka. Grundorsaken är att det är så många sökande som väntar på utredning och beslut. Trots att verket avser att minst fördubbla förmågan att fatta beslut till utgången av 2017, så kan handläggningstiderna utifrån nuvarande förutsättningar inte förkortas i närtid. Migrationsverket ser över alla möjligheter att förenkla och effektivisera i syfte att på sikt förkorta handläggningstiderna. Att ordna tillräckligt många boendeplatser för asylsökande kommer troligtvis att fortsätta att vara en stor utmaning. Enligt februariprognosens båda högre beräkningsalternativ (A, B) är platsbristen fortsatt akut i början av 2017. Om utvecklingen blir omkring det lägre alternativet (C) har verket förutsättningar att tillgodose behoven. Migrationsverket riskerar alltså att även under de kommande åren att inte kunna garantera tak över huvudet åt alla asylsökande. Verket gör allt för att lösa uppgiften i det ansträngda läget, men kan åter bli beroende av insatser från andra samhällsaktörer, såsom kommunerna. För att kunna hantera en sådan situation behöver nya lösningar som verket inte förfogar över idag tas fram på nationell nivå. Det blir också allt svårare att möta en eventuell större ökning av antalet asylsökanden, då många tänkbara boendealternativ redan tagits i anspråk och att tillfälliga lösningar av undermålig kvalitet behöver ersättas. I början av 2017 motsvarar antalet inskrivna personer som bor i anläggningsboende alltjämt en medelstor svensk stad med omkring 100 000 invånare (beräkningsalternativ B). Det innebär att dagens ansträngda läge inom mottagningen till stor del kan gälla även längre fram. Det handlar om ett geografiskt utspritt boende med stor variation i kvalitet efter förtätning, sänkta upphandlingskrav och stor andel tillfälliga lösningar. Det ger sämre förutsättningar för verket att ha en närvaro på plats. Även den praktiska samordningen av individens asylprocess försvåras. Trångboddhet och ovisshet parat med långa handläggningstider ger en på gränsen till ohållbar situation för de boende. Ökat antal bränder och våldsincidenter ställer också högre krav på verkets säkerhetsarbete. Antalet framtida asylsökande avgör när förhållandena inom mottagningen kan återgå till det mer normala. I takt med att Migrationsverket kommer att avgöra det stora antalet öppna asylärenden kommer antalet personer i behov av kommunbosättning öka kraftigt under de kommande åren. Det samlade kommunmottagandet av nyanlända samt anhöriga väntas öka från årets cirka 68 000 till drygt 90 000 under 2017 och uppemot 110 000 under 2018. Även antalet personer som får avslag på sin asylansökan kommer att öka vilket ställer större krav på återvändandearbetet. I år bedöms antalet nya återvändandeärenden öka till cirka 32 000 (10 000 fler än 2015) och ligga kvar ungefär samma nivå 2017-2020. Om migrationsdomstolarna skulle ha en större kapacitet att avgöra överklagade asylmål så skulle antalet återvändandeärenden öka ännu mer. 2.2.2. Förutsättningar utifrån ny lagstiftning Tillfällig lag om anpassning av utlänningslagen till minimikrav En tillfällig lag om begränsning av rätten till uppehållstillstånd, som innebär en anpassning av regelverket för asyl- och anhöriginvandring till EU:s miniminivå, 10

väntas börja gälla från den 31 maj 2016 och under tre år framåt. 2 Lagen ska tillämpas på de asylbeslut som fattas under perioden, med undantag för barn och barnfamiljer som ansökt senast den 24 november 2015. Tidsbegränsade uppehållstillstånd (TUT) blir huvudregel treåriga för flyktingar och ettåriga för alternativt skyddsbehövande. Kvotflyktingar beviljas fortsatt permanent uppehållstillstånd. Flyktingar har trots TUT möjlighet till familjeåterförening, men inte alternativt skyddsbehövande om de inte ansökt om asyl senast den 24 november 2015. Ett skärpt försörjningskrav ska gälla i ärenden där den anhörige ansökt om uppehållstillstånd efter den 31 maj 2016. Undantag från försörjningskrav ska gälla när anknytningspersonen är flykting, eller alternativt skyddsbehövande som ansökt senast 24 november 2015, och vars anhöriga ansöker inom tre månader från att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd. Antalet anhöriga som beviljas uppehållstillstånd kommer blir färre under de kommande åren jämfört med om lagändringen inte skulle genomföras. Fram till ungefär mitten av 2019 får verket hantera två parallella lagar i asylprövningen med en ökad komplexitet som följd. Av de individer som ansökt om asyl efter den 24 november 2015 väntas fler åberopa individuella skyddsskäl på grund av den stora skillnaden i villkor mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Det ställer krav på mer omfattande utredningar. Många väntas av samma skäl överklaga ett beviljat ettårigt uppehållstillstånd. De tidsbegränsade uppehållstillstånden inom både asyl- och anhöriginvandring leder till en stor mängd förlängningsansökningar som kräver en ny prövning. Erfarenheten visar att det ofta framkommer nya omständigheter som komplicerar omprövningen. Det tar resurser från prövningen av det stora antalet förstagångsärenden och nytillkomna ärenden. Möjligheten till permanent uppehållstillstånd vid eventuell försörjning efter att TUT löpt ut, samt försörjningskrav vid anhöriginvandring blir också nya prövningsmoment. Ny lag om anvisning av nyanlända till kommun Den 1 mars 2016 träder en ny lag ikraft som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. 3 Det ska bidra till jämnare fördelning bland landets kommuner och fler anvisningsbara platser. Anvisningarna omfattar i första hand personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende (ABO) och kvotflyktingar. Antalet anvisningar fastställs i förväg i läns- och kommuntal för kommande år (21 700 under 2016). Efter anvisning har kommunen upp till två månader på sig till dess att mottagande ska ske. Enligt den nya bosättningsförordningen tar Migrationsverket över Arbetsförmedlingens uppdrag som anvisande myndighet från och med den 1 januari 2017. 4 Uppdraget är omfattande, särskilt då antalet nyanlända och anhöriga aktuella för bosättning ökar kraftigt från 2017 och framåt. Det är osäkert hur den nya lagen kommer att fungera i praktiken exempelvis på grund av bostadsbrist. Migrationsverket har räknat på att även om lagen fungerar som tänkt och det tar mellan 2-3 månader från beviljat uppehållstillstånd till utflytt, så kan 10 000 personer med uppehållstillstånd vara fortsatt inskrivna i anläggningsboende i slutet av 2017 och 2018. Ändring av rätt till bistånd enligt LMA Enligt föreslagen ändring av lagen om mottagande av asylsökande (LMA) upphör rätten till bistånd för vuxna som inte bor tillsammans med ett barn när personens 2 Utkast till lagrådsremiss Begränsning av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige, Justitiedepartementet 11 februari 2016. Migrationsverkets prognos den 4 februari 2016 utgår från vid tidpunkten tillgänglig information om lagens införande och utformning som delvis förändrats i aktuell lagrådsremiss. 3 Proposition (2015/16:54) Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. 4 Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 11

avvisnings- eller utvisningsbeslut vinner laga kraft eller en kort tid därefter. 5 Biståndet ska inte upphöra om det är uppenbart oskäligt, exempelvis när en person medverkar till återvändande men ärendet ändå inte går att verkställa. Verket behöver i varje enskilt fall pröva om biståndet i form av anläggningsboende och ersättning ska upphöra. Det är ingen enkel uppgift och besluten kan överklagas. När det gäller avhysning saknar verket egna befogenheter och behöver vända sig till Kronofogden eller Polisen. Lagändringen innebär sammantaget att det inom den redan ansträngda mottagningsverksamheten behöver avsättas betydande resurser för att hantera de nya bestämmelserna. Andra konsekvenser är att reglerna väntas bidra till att frigöra ett relativt begränsat antal platser i anläggningsboende. De kan även leda till att fler personer väljer att återvända självmant eller att fler personer avviker då incitamenten till kontakt med Migrationsverket minskar. 5 Överenskommelsen Insatser med anledning av flyktingkrisen, Regeringskansliet 23 oktober 2015. 12

3 Migrationsverkets verksamhet ambitioner Fotograf: Tomislav Stjepic 3.1. Ambitioner och inriktning de kommande åren Migrationsverket står inför mycket stora utmaningar, oavsett hur den framtida utvecklingen blir, med fortsatt högt antal personer som söker asyl i Sverige eller inte. Ett rekordstort antal personer är inskrivna i mottagningssystemet, varav drygt 150 000 med ett öppet asylärende. Därutöver väntar över 90 000 på besked i olika tillståndsärenden och cirka 28 000 i medborgarskapsärenden. Detta kräver att Migrationsverket söker nya vägar framåt för att med bibehållen och ökad kvalitet skapa så effektiva processer som möjligt. Det är av avgörande betydelse att öka kapaciteten och förmågan att ta emot, utreda och fatta beslut i asylärenden, så att väntetiderna kan hållas så korta som möjligt. Migrationsverkets ambition är att minst fördubbla förmågan att fatta beslut vid utgången 2017 jämfört med 2015. En annan stor utmaning för Migrationsverket är att successivt ersätta tillfälliga och dyra boenden med mer långsiktiga boendelösningar med tillräckligt hög standard, helst boenden med självhushåll så att människor kan leva ett så självständigt liv som möjligt under asylprövningstiden. Detta kompletteras med en viss andel boendeplatser med kortare kontrakt samt beredskapsplatser. För att stärka verkets förmåga att fatta beslut samt att klara ökningar, minskningar och andra förändringar på migrationsområdet fortsätter arbetet att skapa robusta och effektiva processer i verksamheten. Vidare görs kraftfulla insatser för att öka andelen personer som återvänder självmant samtidigt som samarbetet med Polisen och Kriminalvården för ett effektivare återvändande fördjupas. Utöver insatser riktade till asylsökande arbetar Migrationsverket för att möta de utmaningar som väntar inom den övriga migrationen. Det rör sig bland annat om människor som vill besöka Sverige, förenas med sina anhöriga, arbeta, studera här eller bli svenska medborgare. Antalet som väntar på beslut har efterhand ökat i flera ärendekategorier och Migrationsverket arbetar med målet att förkorta väntetiderna. Det sker bland annat genom digital utveckling, så att stödsystemen på ett 13

bättre och effektivare sätt kan underlätta handläggningen och beslut kan fattas snabbare. En viktig del i arbetet är att fortsätta utvecklingen av digitala system för tillstånds- och medborgarskapsärenden liksom utvecklingen av service och tjänster via digitala kanaler. Grundtanken i Migrationsverkets principer för service är att alla ska få ett bra bemötande, att verket ska vara lätt att nå och service och information ska vara lätt att förstå. Tillgängligheten och servicen ska öka genom en integrerad kundtjänst, nationella servicecentra och fler digitala tjänster. Ambitionen är att verkets digitala tjänster vid utgången av 2017 är så användarvänliga att minst 80 procent av de sökande ser det som det naturliga valet i sina kontakter med myndigheten. Under avsnitt 3.6. sammanfattas Migrationsverkets prioriterade ambitioner under planeringsperioden. 3.2. Hög rättslig kvalitet Den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets verksamhet säkerställs genom centralt sammanhållande funktioner för styrning och stöd ut i verksamheten och genom kompetensutveckling och kontinuerligt lärande, bland annat genom kvalitetsuppföljningar. För att upprätthålla och utveckla den rättsliga kapaciteten och öka förmågan för ett effektivt och rättssäkert beslutsfattande tillhandahålls bland annat analyser av landinformation. I en lättillgänglig databas samlas aktuella analyser och fakta om förhållanden i olika länder vilket utgör en viktig kunskapskälla för Migrationsverkets medarbetare, andra myndigheter och för personer utanför myndigheten som har nytta och behov av kunskapen. För att skapa förståelse för asylprövningens struktur och för att säkerställa att prövningen sker på ett enhetligt och korrekt sätt inom hela myndigheten sker en utvecklingsinsats inom ramen för projektet Asylrättens kärna. 6 Syftet är att öka kunskap och förståelse för de centrala delarna i bedömningen av en asylansökan - asylrättens kärna. En systematisk uppföljning av den rättsliga kvaliteten är en grundpelare för att säkerställa en hög kvalitet i arbetet. Som ett led i detta utvecklar Migrationsverket en ordning för systematisk uppföljning av den rättsliga kvaliteten inom ärendeslagen, besöks-, anhörig-, studerande- och arbetstillstånd. 7 Kunskap och erfarenhet från tidigare utvecklingsinsatser bland annat inom projektet Den lärande organisationen (DLO) tas tillvara i detta utvecklingsarbete. Kvalitetsuppföljningarna ska vara styrande för handläggning och beslutsfattande. Vidare är en viktig utgångspunkt i kvalitetsuppföljningen att främja ett lärande hos medarbetarna, genom att det som följs upp är känt, accepterat och utgör en naturlig del i det dagliga arbetet. Inom de närmaste åren kommer Migrationsverket prioritera insatser för att förkorta handläggningstiderna. I detta arbete är det viktigt att verket har ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. Migrationsverket kan inte göra avkall på den rättsliga kvaliteten i prövningen av ett ärende. Detta kan begränsa möjligheterna att kraftigt förkorta handläggningstiderna. För att säkerställa den rättsliga kvaliteten i beslutsfattandet ska verket ha medarbetare med rätt kompetens på rätt plats, system för att föra ut rättslig information, utarbetad metod för kvali- 6 Migrationsverket har i början av 2016 sökt finansiering från AMIF-fonden för projektet Asylrättens kärna. Se bilaga 1 för beskrivning av projektet. 7 Migrationsverket har i början av 2016 sökt finansiering från AMIF-fonden för projektet Analysera rätt för en ökad kvalitet i tillståndsprövningen. Se bilaga 1 för beskrivning av projektet. 14

tetsuppföljningar inom asyl- och tillståndsprövningen och system för att analysera ändringar i domstol. Myndigheten kommer fortsätta utveckla arbetet med åldersbedömningar, hemvistutredningar och äkthetskontroller av ID-handlingar med mera. Genom att fokusera på nämnda metoder samt system och kompetens kan verket fånga upp och rätta till eventuella brister i den rättsliga kvaliteten innan beslut fatttas. På så sätt kan en hög produktion kombineras med en hög rättslig kvalitet. Kommande förändringar inom migrationslagstiftningen innebär genomgripande förändringar av Migrationsverkets och andra myndigheters förutsättningar. Migrationsverket förbereder sig på olika sätt för att säkerställa att myndighetens verksamhet uppfyller kraven i den nya lagstiftningen. En särskild arbetsgrupp håller ihop arbetet. Migrationsverket har många nya medarbetare som behöver introduktionsinsatser, därutöver behövs nu omfattande kompetensutvecklingsinsatser med anledning av ny lagstiftning. Andra insatser som genomförs är exempelvis att anpassa och ta fram nya stödjande dokument. Ett tydliggörande av gränsdragningen för personer som omfattas av nuvarande respektive tillfällig lag är ett annat exempel. 3.3. Samverkan nationellt och internationellt Samhällets förmåga att tillvarata migrationens positiva kraft är en av de stora utmaningarna för Sverige att hantera. Behovet av samordning av utvecklingsinsatser eller åtgärder över gränserna mellan myndigheter och andra aktörer är och kommer att vara stort de kommande åren. Oavsett av vilka anledningar människor söker sig till Sverige och vilket utfall det blir på deras ansökan om uppehållstillstånd så är det fler aktörer än Migrationsverket som har en roll i det system där dessa människor finns. Det finns behov av samordning både av löpande insatser inom operativa verksamheter och inom strategiska utvecklingsverksamheter över aktörsgränser som kan bidra till ett mer helhetsinriktat arbete för att möta individers behov. 8 Ett antal myndigheter inom migrations- och etableringsområdet har i en gemensam avsiktsförklaring uttryckt ambitionen att myndigheterna ska agera mer samordnat i frågor som berör nyanlända migranter. 9 Syftet är att stärka samordningen runt de människor som kommer till Sverige så att respektive aktör utvecklar service, kvalitet och effektivitet på ett bättre sätt än om det skulle ske begränsat inom ramen för den egna verksamheten. För att hitta nya sätt att organisera arbetet behöver samverkan med andra myndigheter och berörda aktörer utvecklas ytterligare. Utifrån en gemensam helhetssyn på migration som en livshändelse kan den enskildes behov mötas på ett effektivare sätt och samtidigt kan nyttan för samhället i stort öka. Inte minst på grund av flyktingsituationen där många flyktingar söker sig till Europa är behoven av att stärka det europeiska och internationella samarbetet av stor betydelse. En gemensam fråga inom det europeiska samarbetet är att skapa en rättvisare och mer likvärdig hantering av asylsökande hos de europeiska medlemsländerna. Med tanke på omvärldsläget är det viktigt att fortsätta stödja samarbetet med EU-byråerna EASO 10 och eu-lisa 11. Samtidigt måste verksamhetens an- 8 Projektet Digitalt samarbete med Domstolsverket utvecklar systemstöd som underlättar ett strukturerat digitalt samarbete mellan Migrationsverket och Domstolsverket, se bilaga 1. 9 På Migrationsverkets initiativ undertecknade sammanlagt 9 myndigheter i början av 2015 en avsiktsförklaring om utveckling av samarbetet inom migrations- och integrationsområdet. Dessa myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (mucf), Polisen, Skatteverket, Skolverket, Statens institutionsstyrelse (SiS). 10 Europeiska asylkontoret. 11 Den Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. 15

strängda situation beaktas, vilket innebär att ett nytt arbetssätt tas fram genom en EASO-pool. I ansträngda lägen kommer Migrationsverket inte kunna prioritera deltagande i samma omfattning i EASO-insatser som under tidigare år. Samarbetet mellan Migrationsverket, utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna är långsiktigt. Bland annat fortsätter det långsiktiga arbetet med att öka kvaliteten på utlandsmyndigheterna. Detta är också en del i det nya utredningsuppdraget om migrationsverksamheten vid utlandmyndigheterna. 12 Både verket och utlandsmyndigheterna kommer att påverkas av de nya reglerna om anhöriginvandring och ett nära samarbete i dessa frågor är därför viktigt. 3.4. Kvalitetssäkra kompetens och ledarskap Migrationsverket fortsätter att satsa på kompetensutveckling för ledare och medarbetare. Genom att styra så att det finns rätt kompetens och ledarskap (kompetensstyra) i alla delar av verksamheten säkerställs att verksamhetens krav och behov på kompetens tillgodoses. Med en tydlig kompetensstyrnings- samt chefs- /ledarförsörjningsprocess ges förutsättningar för framförhållning och långsiktighet. Migrationsverket skapar sig en nödvändig beredskap och flexibilitet för att möta variationer som sker i omvärlden som påverkar verkets förutsättningar. Migrationsverket är en kunskapsintensiv verksamhet, vilket innebär att riktade och över tiden anpassade kompetensutvecklingsinsatser för myndighetens anställda är en förutsättning för att möta de krav som ställs på myndigheten. Kvalitetssäkrade kompetensutvecklingsinsatser erbjuds bland annat inom ramen för Migrationsverkets utbildningsplattform Migrationsakademin. Insatserna inom Migrationsakademin kommer att styras och följas upp med hjälp av verkets kompetensportal Kompassen. Ett av flera strategiskt viktiga kompetensutvecklingsområden är det obligatoriska introduktionsprogrammet som alla nyanställda ska genomgå. Syftet är att samtliga medarbetare på Migrationsverket ska ha en grundläggande kunskap om myndighetens uppdrag och mål, värdegrund, service och bemötande, statstjänstemannarollen med mera. Ett annat prioriterat och långsiktigt område rör kompetensutveckling för myndighetens beslutsfattare. Beslutsfattarnas roll är helt central vad gäller Migrationsverkets förmåga att fatta rättssäkra beslut. Syftet är att vidareutveckla kunskapen hos befintliga beslutsfattare, men också att tillgodose verkets behov av nya medarbetare i den rollen. Insatsen sker bland annat genom ett nystartat samarbete med Uppsala universitet. Ett antal genomgripande ändringar av lagstiftning inom migrations- och mottagningsområdet kommer att genomföras under 2016. Ytterligare en viktig prioritering är därför att säkerställa att medarbetarna får de förutsättningar de behöver för att kunna fatta beslut på ett rättssäkert sätt, i enlighet med dessa förändringar. När lagändringar träder i kraft ska det finnas förmåga hos all berörd personal att hantera ny lagstiftning inom migrationsområdet. Migrationsverket ska ha ett hållbart och närvarande ledarskap. Myndighetens chefer och ledare ska utöva ett ledarskap som kännetecknas av närvaro och tillgänglighet för medarbetaren, ett helhetsperspektiv utifrån den sökandes situation och med en beredskap för förändring i verksamheten. Verkets chefs- och ledarförsörjningsstrategi säkerställer en långsiktig och systematisk ledarförsörjningsprocess. Med hjälp av en årligen återkommande ledarförsörjningsanalys skapas utrymme för 12 Kommittédirektiv Ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna, direktivnummer 2016:5. 16

handlingsberedskap och framförhållning som garanterar att verket har de chefer och ledare som verksamheten kräver. Kompetensen hos verkets chefer och ledare ska hela tiden motsvara de krav som ställs på myndigheten och som kan förändras över tid. Migrationsverket ska säkerställa den långsiktiga styrningen och anpassningen av kompetens och kapacitet som verksamheten kräver nu och i framtiden. Personalrelaterade risker hanteras och säkras så att myndigheten har rätt antal personer, med rätt kompetens, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. För att åstadkomma detta kommer en övergripande och långsiktig strategi för personalresursplanering att tas fram. 3.5. Migrationsverkets strategiska arbetssätt Migrationsverket arbetar utifrån en långsiktig strategisk inriktning som innebär att ett ärende ska hanteras rätt från början och att verksamheten ska kännetecknas av flöden utan stopp och med ett sammanhållet nära mottagande. Ambitionen är att vistelsetiden i migrationssystemet för de sökande ska vara så kort som möjligt och att kostnadseffektiviteten i verksamheten ska öka. Migrationsverkets strategiska inriktningar som är vägledande i genomförandet av verkets uppdrag: Rätt från början Flöden utan stopp Sammanhållet nära mottagande Inriktningen rätt från början innebär att effektiviteten och kvaliteten i processerna ska öka genom att det finns en hög förståelse för de grundläggande rättsliga förutsättningarna och arbetsmomenten såväl i början som i hela migrantprocessen. På så sätt kan det i början av processerna ske en initial bedömning och sortering av ärenden. Med rätt agerande från början skapas förutsättningar för att minimera onödig väntetid och fatta beslut så fort tillräckliga underlag finns. För att underlätta i processerna så att väntetiden för sökande kan förkortas ska processerna kännetecknas av flöden utan stopp. Det innebär att det ska finnas system som ger förutsättningar så att ärendet kan föras framåt och tiden mellan utredning och beslut samt tiden mellan beslut och bosättning eller återvändande blir så kort som möjligt. Den tredje strategiska inriktningen sammanhållet nära mottagande innebär att verket ska bedriva verksamhet vid ett antal strategiskt utvalda orter i landet. Den lokala närvaron ska förbättras genom en ökad mobilitet och ökad samverkan med lokalsamhället. Migrationsverket ska genom sin service och sina kommunikationskanaler vara lätt att nå och lätt att förstå. Genom att den sökande kan få lättillgänglig information och får ett bra bemötande kan personens förståelse och trygghet öka. Migrationsverket ska i mötet med de människor som vänder sig till myndigheten ha ett bra bemötande, oavsett om det sker fysiskt, via telefon eller digitalt. Verket ska i sin service ge lättillgänglig vägledning och stöd. Detta ska uppnås genom att service ses som en naturlig del av arbetssättet, där alla medarbetare i sitt möte med sökande och andra som vänder sig till myndigheten utgår från serviceskyldigheten 13, sitt tjänstemannaansvar 14 samt verkets principer för service och bemötande. 13 Myndigheternas serviceskyldighet Förvaltningslag (1986:223) 4. 17

Som ett led i detta sker ett långsiktigt internt arbete med attityder, värderingar och beteenden kring service och bemötande. Migrationsverkets övergripande syfte är att utan dröjsmål fatta korrekta beslut som den sökande kan förstå, ge skydd till den som behöver det samt ge vägledning och stöd att ta nästa steg. Med syftet som vägledning och utgångspunkt för arbetet och med ett helhetsperspektiv på den sökandes situation arbetar Migrationsverket processorienterat, där ansatsen är att det ska bli rätt från början. Att fortsätta utveckla och förbättra servicen och bemötandet som den enskilde får i sin kontakt med Migrationsverket är avgörande om myndigheten ska nå sitt syfte. Därför är även Migrationsverkets värdegrund med värdeorden empati, tydlighet och mod en grundpelare för allt arbete som verket bedriver. Migrationsverkets värdegrund: 14 Tjänstemannaansvar innebär att en tjänsteman i offentlig förvaltning har ansvar för beslut, och därmed kan bli föremål för disciplinåtgärder eller avsked vid förseelser. 18

Det processorienterade arbetssättet skapar förutsättningar för att utveckla flexibiliteten och effektiviteten i processerna och skapa ett flöde som inte stoppas upp. Verksamheten bedrivs i huvudprocesserna Att komma till Sverige, Att behöva skydd, Boende och stöd, Att stanna i Sverige, Att återvända, Att bli svensk medborgare samt Service och bemötande. 3.6. Migrationsverkets prioriterade ambitioner Under planeringsperioden har Migrationsverket ambitionen att minst fördubbla förmågan att fatta beslut i asylärenden vid utgången av 2017 jämfört med 2015 i syfte att korta väntetiderna, på sikt tillgodose behovet av värdigt boende och meningsfull väntan där 60 procent av boendeplatserna är av långsiktig och hållbar karaktär, 30 procent med kortare kontrakt och 10 procent beredskapsplatser, effektivisera återvändandearbetet så att andelen personer som återvänder självmant och inom kortare tid ökar för varje år, verkets digitala tjänster är vid utgången av 2017 så användarvänliga att minst 80 procent av de sökande ser det som det naturliga valet i sina kontakter med myndigheten, ha ett utvecklat arbetssätt och processer som förutser behov av stöd, information och vägledning så att den onödiga efterfrågan till myndigheten halveras från 2016 till 2019. Hur Migrationsverkets ambitioner ska uppnås beskrivs i nästa kapitel om utvecklingsinsatser de kommande åren. 19

4 Utvecklingsinsatser de kommande åren Fotograf: Tomislav Stjepic 4.1. Kvalitet och effektivitet i verksamheten Migrationsverkets strategiska inriktning är att utifrån en helhetssyn effektivisera processerna genom att agera så att det blir rätt från början för den sökande. Det innebär bland annat att en initial bedömning och sortering av ärenden genomförs. Det ska vara ett flöde utan stopp i processerna så att ärendet förs framåt och väntetiden för den sökande blir så kort som möjligt. Den sökandes behov står i fokus. 4.1.1. Effektiva processer med den sökande i fokus Migrationsverket fortsätter att utveckla det processorienterade arbetssättet så att processerna blir robusta, enhetliga och tydliga och kan möta variationer och förändringar i omvärlden som påverkar myndighetens verksamhet. Ambitionen och inriktningen är att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten genom att agera så effektivt som möjligt och på ett rättssäkert sätt redan i början av den sökandes process. Ambitionen är att processen förs framåt utan några onödiga stopp under utredningstiden så att tiden mellan utredning och beslut blir så kort som möjligt (se avsnitt 3.5). Under rådande förutsättningar med det stora antalet öppna asylärenden är bedömningen att handläggningstiderna inte kan förkortas i närtid. Detta trots pågående utvecklingsinsatser och resursförstärkningar. Ambitionen är att förmågan att fatta beslut i asylärenden ska vara minst dubbelt så hög 2017. Genom att ha en hög kompetens och kunskap för rättsliga förutsättningar och olika arbetsmoment i början av processen skapas möjlighet till tidig bedömning och sortering av ärenden. Migrationsverket håller på att utveckla ett nytt arbetssätt för att öka effektiviteten i processerna så att myndighetens förmåga att fatta beslut ökar. Fokus flyttas så att samtliga ärenden i processen att behöva skydd redan från början hanteras i olika sorteringsfunktioner och strategier. Tidig sortering ska ske i fem huvudspår. Arbetssätt, rutiner och standarder för att hantera ett ärende effektivt från början kom- 20

mer att vidareutvecklas. En framgångsfaktor för det nya arbetssättet är att satsa på hög kompetens i början av processen, vilket kräver kompetensutveckling bland annat för befintliga och framtida utredare och beslutsfattare. Det nya arbetssättet innebär också att Migrationsverkets ska tillgodose den sökandes behov av stöd och information redan från början och genom hela dennes process. Detta ska bland annat ske genom fler digitala servicetjänster och lättillgänglig digital och visualiserad information. När de sökande får rätt information, stöd och vägledning leder det till ökad rättssäkerhet och effektivare processer. För att underlätta i processerna så att väntetiden för sökande blir så kort som möjligt, oavsett ärendeslag, ska ett ärende inte stanna upp och bli liggande. Enhetliga och samordnade rutiner för att hantera nya asylärenden kommer att utvecklas. Kompletta ärenden utan utredningsbehov hanteras utifrån dess beskaffenhet, alltså så snart som möjligt för att förebygga onödig efterfrågan till följd av att handläggningen drar ut på tiden utan att några värdeskapande aktiviteter utförs. På så sätt förs ärendet framåt och tiden mellan utredning och beslut samt tiden mellan beslut och bosättning eller återvändande kan bli så kort som möjligt. Ett annat exempel på hur ett effektivt flöde i processerna kan säkerställas är att i anknytningsärenden vidareutveckla arbetet med att öka kvaliteten i begäran om utredning på utlandsmyndighet för att på så sätt undvika behov av kompletteringar. 15 Migrationsverket avser att under planeringsperioden modernisera och effektivisera ärendehanteringen via utlandsmyndigheterna med hjälp av digitala lösningar. 4.1.2. Ensamkommande barn Inom processen att behöva skydd utgör den stora balansen av öppna asylärenden för ensamkommande barn en betydande utmaning. Som tidigare nämnts (kapitel 2) har antalet inskrivna ensamkommande barn ökat kraftigt till dagens cirka 33 000. Vid en eventuell utveckling inom ramen för februariprognosens beräkningsalternativ kan antalet vara mellan 38 000 53 000. Balansen av öppna asylärenden är således mycket stor i förhållande till att verket avgjorde knappt 5 000 ärenden avseende ensamkommande barn under 2015. För att klara målsättningen att minska de öppna balanserna och förkorta väntetiderna kommer Migrationsverket att vidta flera åtgärder för att öka produktionstakten. I första hand kommer vissa grupper (medborgare i Eritrea och Somalia) att hanteras av normalprövningen. Tanken är att gruppen kommer att utökas med fler nationaliteter. Införandet av det nya sättet att arbeta inom processen att behöva skydd bedöms också komma att bidra till högre produktivitet. Syftet med det nya sättet att arbeta är att skapa en rättssäker, förutsägbar och flexibel process med rätt kompetens på rätt plats. Under den närmaste tiden är det dock oundvikligt att tiderna inom skydds- och anknytningsprocesserna initialt kan komma att bli längre på grund av det höga antalet ärenden. 4.1.3. Effektivare återvändande Antalet nya återvändandeärenden kommer att öka under de kommande åren jämfört med 2015. Det ställer krav på effektivare återvändandearbete både när det gäller självmant återvändande och verkställighet av ärenden som överlämnats till Polisen. Tidig sortering av ärenden utgör en grund för detta. Pågående utvecklingsinsatser är bland annat att handläggning av ärenden inom snabbprocessen från ansökan till utresa i allt högre utsträckning ske inom samma enhet eller team bland annat ge- 15 I projekten DISA (Digitalisering av asylprocessen), ADISA (Alternativ digitalisering av asylprocessen) samt Ärendefördelning 2.0 utvecklas systemstöd som stödjer arbetssättet. Projektet NEXT (Digitalisering av tillståndsprocessen) ska komplettera befintliga itlösningar så att all handläggning i tillståndsärende kan ske i det gemensamma handläggningsstödet. Se bilaga 1. 21

nom utbyggnad av utreseboenden. Det skapar bättre förutsättningar inför kommande år. Insatserna för att motivera till och underlätta självmant återvändande exempelvis genom chartrade flyg fortsätter också. Migrationsverkets ambition är att andelen personer som återvänder självmant inom kortare tid ökar för varje år. Ärenden i normalprocess kompliceras av allt längre vistelsetider i mottagningssystemet som kan göra det svårare att motivera självmant återvändande. Förutsättningarna för återvändandearbetet påverkas också av att rätten till bistånd föreslås upphöra efter lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut (se kapitel 2). Den försöksverksamhet där nya arbetssätt för effektivare återvändande prövas i gränssnittet mellan Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården under 2016 väntas bidra till förbättringar under 2017-2020, särskilt då det sammanfaller med resursförstärkningar inom Polisen. 16 Inom återvändandearbetet avser Migrationsverkets att inleda en förstudie om möjliga alternativ till förvar, exempelvis med utgångspunkt i Kriminalvårdens erfarenheter av elektronisk övervakning, så kallad fotboja. Nyttor kvalitet och effektivitet i verksamheten Migrationsverkets förmåga att fatta beslut ökar och tiden från ansökan till beslut minskar. Vistelsetiden i mottagningssystemet för personer som har lagakraftvunna av- och utvisningsbeslut förkortas. Genom uppföljning och analys av verksamhetens resultat skapas ett kunskapsunderlag för att utveckla, effektivisera och öka kvaliteten i myndighetens verksamhet. Genom att styra kompetensen skapas beredskap som säkerställer behovet av kompetens och ledarskap så att krav som ställs på myndigheten tillgodoses. Rätt kompetens på rätt plats innebär en effektivisering för myndigheten då den säkrar att rätt kompetens finns i samtliga delar av processen. Ökad förutsägbarhet för den sökande. Ett ökat förtroende för myndigheten. Ökad samhällsnytta genom fördjupad myndighetssamverkan, bland annat inom arbetet med ett effektivare återvändande. 4.2. Mottagning och boende Migrationsverket bedömer att det kommer att finnas ett fortsatt stort behov av nya boendeplaster under de kommande åren. Att säkerställa och anskaffa nya boenden kommer därmed även fortsättningsvis att vara en av de stora frågorna att lösa. För att tillgodose behovet är det viktigt att hitta nya boendelösningar. Detta gör verket bland annat genom att stötta kommuner till att bygga nytt eller renovera äldre fastigheter, 16 Projektet EURLO (European Union Return Liaison Officers) syftar till att effektivisera det europeiska samarbetet gällande återvändande, se bilaga 1. 22

nya boendeformer, exempelvis boendeplattformar på vatten, fartyg, tåg och större sovsalar som i framtiden kan verka som hus i hus, upphandla beredskapsplatser som finns tillgängliga inom fyra veckor. Strategin är att över hälften av boendeplatserna ska vara av långsiktigt hållbar karaktär, medan en mindre andel utgörs av kortare kontrakt samt en buffert beredskapsplatser. 4.2.1. Behov av ökad andel boenden med självhushåll Det är av stor vikt att hitta lösningar som ger tillskott på boenden som är av beständig karaktär. Migrationsverkets strategi är att i möjligaste avveckla tillfälliga och säsongsbetingade boenden till förmån för långsiktiga och över tid hållbara boenden med självhushåll. På så sätt kan samhällets kostnader minska och boendekvaliteten öka. Verkets inriktning är att säkerställa ett systematiskt och strukturerat arbetssätt och en fortlöpande utveckling och förbättring av Migrationsverkets arbete med boendefrågan internt och externt. För att på sikt skapa förutsättningar och alternativa långsiktiga lösningar har Migrationsverket en dialog med ett nittiotal kommuner som visat intresse för att nyproducera boenden och hyra ut dessa till Migrationsverket. Ett sådant samarbete finns idag med Västerviks kommun. Strategin är att via projektet BasBoende 2018 skapa nya kvalitativa boendeplatser i samverkan med kommuner, för att på så sätt öka möjligheterna för en långsiktig och hållbar försörjning av boende med självhushåll där de sökande kan ta aktiv del för sin vardag. 17 Den långsiktiga boendeplaneringen bidrar till att skapa beredskap och framförhållning. För att möta de akuta behoven i dagsläget fortsätter Migrationsverket att göra direktupphandlingar av tillfälliga boenden och korridorboenden. En viss andel av tillfälliga boendeplatser behöver finnas. Det är ett kostnadseffektivt sätt att möta snabba och oplanerade förändringar i boendesystemet. Inriktningen och strategin är att andelen tillfälliga boenden ska hållas på låg nivå. Migrationsverkets strategi är, som tidigare berörts, att växla boenden som är av karaktären evakuerings- och säsongsplatser samt platser tillkomna genom förtätning, till ett mer långsiktigt boende enligt fastställd standard. Idag har Migrationsverket drygt 20 000 sådana platser. Detta ligger i linje med verkets inriktning att ha ett hållbart boende ur både ekonomiskt och standardmässigt perspektiv med hög andel boenden med självhushåll. Svårigheter med att hitta adekvat boende visar tydligt på behovet av att fler initiativ tas för ökat bostadsbyggande i Sverige. 4.2.2. Meningsfull väntan och framtida kommunbosättning Med långa handläggningstider i väntan på beslut ökar kravet på meningsfull sysselsättning under väntetiden. Organiserad sysselsättning såsom praktik, svenskundervisning, samhällsinformation med mera syftar till att göra väntetiden mer meningsfull och vara förberedande antingen för etablering i Sverige eller för ett återvändande. 18 Migrationsverket kommer från och med den 1 januari 2017 att överta uppdraget om att vara anvisande myndighet för bosättning av nyanlända invandrare från Arbetsförmedlingen. Vad förändringen får för konsekvenser för Migrationsverkets verk- 17 Projektet Basboende 2018 ska skapa en motor för att stödja kommunerna i deras vilja att bygga bra boenden för asylsökande, se bilaga 1. 18 Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). 23

samhet är i dagsläget tidigt att uttala sig om, men Migrationsverket vidtar förberedelser för att hantera uppdraget. Se avsnitt 2.2.2. Förutsättningar utifrån ny lagstiftning. 19 Nyttor mottagning och boende Andelen boendeplatser med självhushåll ökar på sikt och andelen platser som är tillfälliga och säsongsbetingande minskar. Ett sådant långsiktigt strategiskt agerande skapar kostnadseffektivitet. Alternativa långsiktiga lösningar för boende realiseras genom samarbete med fler kommuner som visar intresse av att bygga för att sedan hyra ut till Migrationsverket. Det bidrar till en ökad hållbarhet i boendetillgången. Underlätta för etablering eller återvändande genom att bland annat skapa förutsättningar för meningsfull sysselsättning under väntetiden. 4.3. Service och bemötande Migrationsverkets ska i sin service ge vägledning som är lätt att nå och förstå. Detta ska uppnås genom att service ses som en naturlig del av arbetssättet, där alla medarbetare på myndigheten i sitt möte med sökande utgår från verkets principer för service och bemötande samt sitt ansvar i rollen som statsanställd. 4.3.1. Tillgänglig och serviceinriktad Den som tar kontakt med Migrationsverket ska få information och vägledning som är enhetlig, tillgänglig och enkel att använda oavsett vilken kontaktväg personen väljer. Medarbetare ska ha rätt förutsättningar och systemstöd så att mötet kan hålla en hög kvalitet. Tillgängligheten och enhetligheten i servicen ska öka genom att fler medarbetare som möter sökande ska ha en hög servicekompetens. För att ytterligare öka tillgängligheten och erbjuda en mer effektiv service ska användarvänliga digitala servicetjänster vidareutvecklas. Via webbportalen Min sida ska den sökande ha en väg in till digital service på myndigheten. 20 Där kommer den sökande att få information om status i sitt ärende samt vägledning om nästa steg i processen. Portalen kommer också att rymma e-tjänster som ger sökande möjlighet att på ett enkelt sätt ansöka, komplettera eller ändra uppgifter i sin ansökan, samt se historik i tidigare beslut. Interaktiva tjänster, så som chatt och videosamtal skapar möjlighet för att ge personligt stöd som säkerställer att den sökande gör rätt från början även i e-tjänsterna, vilket ökar möjligheten att avlasta bemannade kanaler. Migrationsverket vill också lyfta vikten av ett utvecklat samarbete mellan berörda myndigheter både vad gäller digitala och bemannade servicemöten, exempelvis genom gemensamma mobila servicekontor och digitala portaler. 19 Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 20 Projekten Min Sida samt Kontrollera din ansökan, se bilaga 1. 24

4.3.2. Kundtjänsten integreras i verksamheten Migrationsverket har nyligen infört en integrerad kundtjänst i verksamheten. Den sökande som ringer till myndigheten ska få tala med en person som är handläggare eller beslutsfattare inom det ärendeslag som den sökande har frågor kring. Syftet är att tillgängligheten ska öka, fler samtal besvaras och väntetiderna för att få svar på sina frågor minska. Målet är att tillgängligheten ska öka samt att efterfrågan och belastningen på andra delar i verksamheten på sikt ska minska vilket frigör tid till andra arbetsuppgifter. Den integrerade kundtjänsten befinner sig i en uppbyggnadsfas och kommer att vidareutvecklas. Genom att integrera kundtjänsten i verksamheten förväntas huvuddelen av alla förfrågningar att kunna besvaras vid första kontakten. 21 För att ytterligare utveckla Migrationsverkets service ska verket analysera den sökandes behov och i högre grad involvera sökande vid utveckling och utvärdering av verksamhet, tjänster och arbetssätt. Det utgör också en grund för att mäta och eliminera så kallad onödig efterfrågan och därmed skapa en effektivare verksamhet. Nyttor service och bemötande Förståelsen och tryggheten hos den som vänder sig till Migrationsverket ökar när verket har ett bra bemötande och ger enhetliga, tydliga och korrekta svar. En större möjlighet att själv söka information via webb och servicetjänster leder till färre förfrågningar och frigör tid hos verkets personal för andra arbetsuppgifter. Med bra service och med en kundtjänst som är integrerad i verksamheten kan efterfrågan och belastningen på andra delar i verksamheten minska och tid till andra arbetsuppgifter frigöras. Verkets service och tjänster utvecklas och förbättras med stöd i resultat och analys från uppföljningar som involverar sökandes behov. 4.4. En e-förvaltning som ger värde för sökande och andra intressenter Migrationsverket ska vidareutveckla digitaliseringen för att öka servicen och effektiviteten. Detta gör verket genom att tillhandahålla fler digitala tjänster för sökande och andra intressenter samt genom att modernisera it-stöden i våra handläggningsoch stödprocesser. Flera insatser kommer även att fokusera på en ökad effektivisering och höjd kvalitet inom boendehantering samt besluts- och prövningsverksamhet. 21 Projektet Integrerad kundtjänst, se bilaga 1. 25

Som ett led i att skapa en effektiv och serviceinriktad e-förvaltning fortsätter Migrationsverket de senaste årens satsning på investeringar i it-lösningar för att tillgodose behovet av moderna e-tjänster som riktar sig till sökande och att förbättra handläggningsprocesser internt. De utvecklingsinsatser som kommer att genomföras fram till 2020 ska skapa förutsättningar för verksamheten att bedrivas rätt från början, möjliggöra flöden utan stopp samt möjliggöra att ett sammanhållet nära mottagande kan erbjudas. Det finns ett antal juridiska frågor som påverkar förutsättningarna för utveckling inom e-förvaltningsområdet. E-delegationen har lämnat förslag till författningsändringar, dels i sitt slutbetänkande (SOU 2015:66) och dels i sitt betänkande om automatiserade beslut (SOU 2014:75). Därutöver har Pensionsmyndigheten lämnat förslag i redovisningen av uppdraget om användning av molntjänster i staten. Migrationsverket vill poängtera vikten av att beslut fattas utifrån dessa förslag för att på så sätt skapa förutsättningar för att e-förvaltning och automatiserat beslutsfattande ska kunna genomföras inom rimlig tid. Migrationsverket vill i sammanhanget särskilt påtala vikten av att 20 och 21 3-5 myndighetsförordningen ändras för att tydliggöra möjligheterna för automatiserade beslut. I det fall det pågående arbetet med att ändra myndighetsförordningen drar ut på tiden avser Migrationsverket komma in med en skrivelse under 2016 och begära undantag från 21. I bilaga 1 redovisas en sammanställning över pågående och planerade projekt som verket avser genomföra under perioden 2016-2020. 4.4.1. Digital utveckling de kommande åren Migrationsverket prioriterar fyra digitala utvecklingsområden de kommande åren digitala servicetjänster, digitalisering av processen att behöva skydd, digitalisering av processerna att komma till Sverige och att stanna i Sverige samt standardisera och digitalisera ersättningshanteringen. Digitala servicetjänster Digitalisering av e-tjänster för att skapa en solid, tillgänglig plattform för framtida servicetjänster där sökande säkert och enkelt kan ansöka och följa sitt ärende. Digitaliseringen ger verket ökade möjligheter att vara tillgänglig och ge stöd och vägledning utifrån den sökandes behov. Sökande ska ges möjlighet att själv kunna styra tidpunkten för när de önskar besöka Migrationsverket. Verkets e-tjänster ska vara tillgängliga för de vanligaste förekommande digitala kanalerna. De ska följa e- delegationens riktlinjer för användbarhet och vara säkra att använda. Migrationsverket ska ha en modern webbplats med information på de vanligaste språken. Att behöva skydd Migrationsverket ska fortsätta att utveckla den digitala handläggningen inom processen att behöva skydd. Migrationsverkets ambition är att verkets olika it-system för handläggning succesivt ersätts av ett enhetligt ärendehanteringssystem, baserat på moderna verktyg för handläggning utan pappershantering. Detta skapar dessutom ett geografiskt oberoende. Därefter ska de äldre it-systemen avvecklas. Ökad flexibilitet är en viktig faktor på väg mot ökad effektivitet. Ett hinder för detta är att Migrationsverket har olika it-system för handläggning inom de olika huvudprocesserna. En fortsatt hög grad av pappershantering förstärker detta hinder. Arbetssättet på Migrationsverket har under de senaste åren mer och mer utvecklats till att blir standardiserat och flödesorienterat samt anpassat till en digital handläggning. Ett standardiserat digitalt ärendeflöde ska införas för hela asylprocessen. Genom övergången till digital handläggning skapas förutsättningar för andra myndigheter exempelvis Polisen och migrationsdomstolar samt intressenter såsom offentliga biträden med flera att snabbare få tillgång till uppdaterad information. Det 26

ger en grund för förbättrad kommunikation i det enskilda ärendet och hjälper därmed till att skapa förståelse på ett övergripande plan för processen. Att komma till Sverige, att stanna i Sverige Migrationsverket har digitaliserat tillståndsärenden inom processerna att komma till Sverige och att stanna i Sverige under de senaste åren 22. Syftet har varit att utveckla webbtjänster och handläggningsstöd som möjliggör för sökande att lämna kompletta ansökningar i ett elektroniskt och standardiserat ärendeflöde. Migrationsverket fortsätter utvecklingen genom att komplettera med fler webbtjänster och vidareutvecklar befintliga it-lösningar så att all handläggning i tillståndsärende kan ske i det gemensamma handläggningsstödet 23. Utveckling av den digitala ersättningshanteringen För att utveckla säkerheten och effektiviteten i hanteringen av bidrag och ekonomiska ersättningar till kommuner, landsting, biträden och de sökande behöver verket standardisera och digitalisera handläggningen i hela kedjan från ansökan till beslut. Utvecklingsinsatserna som ska genomföras de närmaste åren beskrivs nedan. Se rubrikerna digitalisering av handläggningen inom ersättningshanteringen samt e-tjänster för statliga ersättningar för barn utan vårdnadshavare. Digitalisering av handläggningen inom ersättningshanteringen 24 Migrationsverket ska standardisera och effektivisera handläggningsprocessen för statliga ersättningar genom att digitalisera och automatisera processen så att verket får möjlighet till resursstyrning, en förbättrad spårbarhet, möjlighet till uppföljning samt förkortad handläggningstid. Ett it-stöd ska utformas så att det på sikt kan omfatta handläggning av alla typer av ekonomiska ersättningar och bidrag och fatta hel- eller halvautomatiska beslut. Uppdraget omfattar dels ersättningar till kommuner, landsting och offentliga biträden och dels bidrag till asylsökande. Att skapa ett modernt, säkert, användarvänligt och stabilt systemstöd för myndighetens hantering av bidrag och ersättningar är omfattande. Utvecklingen kommer därför att ske stegvis med början 2016. e-tjänster för statliga ersättningar för barn utan vårdnadshavare Under 2015 levererades e-tjänster för sju av totalt närmare femtio ersättningstyper med ett mindre antal kommuner och 21 landsting anslutna. E-tjänsterna kommer att leda till att myndigheten får kompletta och korrekta ansökningar. En plattform för att hantera beläggning av platser för ensamkommande barn har också tagits fram. 2016 påbörjas ytterligare en insats som vidareutvecklar den ovan beskrivna insatsen och ska färdigställa nödvändig funktionalitet för de sju implementerade statliga ersättningarna i e-tjänsten samt därefter ansluta samtliga kommuner. Migrationsverkets ambition är att samtliga statliga ersättningar ska kunna ansökas via e- tjänsten. Utöver detta kommer e-tjänsten att anpassas till det nya regelverk inom området som förväntas komma under perioden. 22 Projektet BBM 100. Se bilaga 1. 23 Projektet NEXT. Se bilaga 1. 24 Antalet ersättningar/bidrag som betalades ut 2014 uppgick till 1,1 miljoner styck. Ersättningen/bidragen uppgick till cirka 8 miljarder kronor. (Källa: förstudierapport EST, Ersätta STAMM ekonomihantering) 27

Tabell 3 Utvecklingsinsatser Utvecklingsinsats Utvecklingsområde e- förvaltning Utvecklingsinsatser mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Förvaltningsanslaget (prognos) Ytterligare behov Löpande Låneverksamhet, finansiering anslag *) **) Anslagskredit Fondmedel Digitala servicetjänster 23 15 6 23 Digital handläggning 56 36 7 56 Digital samverkan 16 9 8 16 Digitala stöd- och styrsystem 31 21 6 31 Summa 2016 126 82 26 126 Digitala servicetjänster 13 8 12 13 Digital handläggning 63 20 24 63 Digital samverkan 20 28 23 20 Digitala stöd- och styrsystem 33 45-33 Summa 2017 129 100 59 129 Digitala servicetjänster 7 4 8 7 Digital handläggning 54 18 37 54 Digital samverkan 12 29-12 Digitala stöd- och styrsystem 47 16-47 Summa 2018 120 67 45 120 Digitala servicetjänster 6 - - 6 Digital handläggning 24 10-24 Digital samverkan 11 20-11 Digitala stöd- och styrsystem 51 12-51 Summa 2019 92 42-92 Digitala servicetjänster 6 - - 6 Digital handläggning 19 - - 19 Digital samverkan 16 10-16 Digitala stöd- och styrsystem 57 - - 57 Summa 2020 98 10-98 *) Inklusive avskrivningar för redan genomförda utvecklingsinsatser. **) Lånefinansiering belastar anslaget kommande år. 28

Nyttor utvecklad e-förvaltning Digitala servicetjänster Migrationsverkets digitala service ökar och därmed minskar antalet enkla förfrågningar, vilket leder till frigjord arbetstid för andra arbetsuppgifter. Tryggheten och förtroendet bland sökande och andra intressenter ökar genom att de förstår vad som händer med ärendet. Tjänsten förväntas också ge användaren rimliga förväntningar på vilken service verket kan ge. Digitalisera processen att behöva skydd Genom att digitalisera processen att behöva skydd (digitalisera asylprocessen) kommer verket att få tids- och effektivitetsvinster då manuella moment i dossier- och pappershantering minimeras. Ett enhetligt it-stöd oavsett ärende ökar möjligheterna till omfördelning av ärenden eller resurser. Digitalisera processerna att komma till Sverige och att stanna i Sverige Fortsatt digitalisering av processerna att komma till Sverige och att stanna i Sverige (digitalisera tillståndsprocessen) kommer medföra tids- och effektivitetsvinster i form av mindre registreringsarbete, mindre pappersadministration och ökad automation. Ett enhetligt it-stöd oavsett ärende ökar möjligheterna till omfördelning av ärenden eller resurser. Nyttor för sökande är ett enklare, snabbare och tydligare ansökningsförfarande. Digitalisering av handläggningen inom ersättningshanteringen Utvecklingen kommer att leda till tids- och effektivitetsvinster. En enhetlig process oavsett ersättning ökar möjligheterna till omfördelning av ärenden eller resurser. Vissa beslut kan ske helt automatiskt. Kommunen, landstinget, biträdet och asylsökande får sin ansökan hanterad snabbare och med hög rättslig kvalitet. E-tjänster för statliga ersättningar för barn utan vårdnadshavare Mer korrekta ansökningar och därmed färre kompletteringar kommer att medföra tidsbesparing för Migrationsverket. Ansökningsförfarandet blir enklare då e-tjänsten erbjuder en del automatiska kontroller. 29

4.4.2. Utvecklingsaktiviteter inom it-området Särskild fokusering krävs för ett antal områden utöver support, drift, utveckling och vidmakthållande av it-system och it-infrastruktur. Tillgänglighet Ökad grad av digitaliserad handläggning av ärenden ökar beroendet av tillgängliga system. Ökade ärendevolymer, ökad användning av digital information, såväl strukturerad som ostrukturerad, och ökat antal användare gör att det ställs allt högre krav på kapacitet i datacenter och kommunikationslänkar mellan kontoren. E- tjänster för sökande och interna system som Migrationsverkets externa samverkansparter är beroende av, driver också krav på tillgänglighet och support, i vissa fall dygnet runt. Kapacitet och utveckling Ständiga verksamhetsförändringar ökar kraven på snabb anpassning av it-stöd och utökning av olika resurser inom it-området. För att möta upp kraven på digitalisering krävs en fortsatt utveckling av it-miljön vilket i sin tur ställer krav på itverksamheten avseende arbetssätt och kompetens. Förbättring av processer och teknik är nödvändiga för att säkerställa effektiv utveckling från behov till färdigt system. Nästa generations digitala arbetsplats Den tekniska utvecklingen går snabbt och idag är det självklart att information och tjänster ska finnas tillgängliga oavsett var du är och vilken typ av tekniska enheter du använder. Migrationsverkets lokalstrategi pekar mot att i ökad utsträckning ha ett aktivitetsbaserat arbetssätt utan fasta arbetsplatser. För att möta behov av mobilitet, flexibilitet, säkerhet och användbarhet så behövs en ny digital arbetsplats. I planerna finns också att införa de senaste versionerna av vissa basprogram såsom Officepaket. Arbetet med förstudie pågår och kommer att påvisa vilket behov av nyinvesteringar som krävs. Verket ska se över hanteringen av klienter ur ett driftsoch förvaltningsperspektiv samt standardisera klientplattformen för att skapa en stabil och fungerande klientmiljö. Digital samverkan Migrationsverket verkar för att aktivt utveckla det digitala informationsutbytet med andra myndigheter. Migrationsverkets egen arkitektur och principer för digital samverkan tar sin grund i de vägledningar som tagits fram inom e-delegationen, bland annat Vägledning för digital samverkan. Tjänstebaserad arkitektur och ny teknik som förbättrar och förenklar identitetshantering och behörighetsstyrning är grundbultar i denna samverkan. It-säkerhet Migrationsverkets fokus och resurser avseende it-säkerhetsarbetet prioriteras utifrån rådande risk- och hotbild. Arbetet har formaliserats och vidareutvecklats med ett riskbaserat arbetssätt med fokus bland annat på förbättrad styrning, mätning och uppföljning, ökad kontroll av vår it-miljö, utbildningsinsatser inom it-sektionen samt en ökad förmåga att detektera och hantera it-säkerhetsincidenter. Effektivitet Migrationsverket bedriver systemutveckling i egen regi. Av den anledningen är det viktigt att säkerställa att den interna leveransorganisationen är konkurrenskraftig gentemot externa parter. Med detta som utgångspunkt kommer ett arbete att genomföras där målsättningen är att effektivisera systemutvecklingsarbetet. Målsättningen är att kontinuerligt mäta, följa upp och förbättra systemmutvecklingsprocessen och dess leveranser. 30

It-försörjning Migrationsverkets uppdragsgivare och Ekonomistyrningsverket (ESV) ställer krav på förbättrad ekonomisk rapportering och uppföljning av it-relaterade kostnader. Under 2015 har ESV lett ett arbete med att ta fram it-nyckeltal för myndigheter där Migrationsverket har deltagit. De framtagna nyckeltalen ger möjligheter att över tid jämföra med andra myndigheter, men även för verket själv att jämföra mellan år och vidta åtgärder för ökad kostnadseffektivitet. Behov finns även att regelbundet säkerställa att it-verksamheten bedrivs på det mest kostnadseffektiva sättet och att jämföra it-kostnader för motsvarande tjänster på marknaden och mot andra organisationer. Med utgångspunkt från e-delegationens vägledning har verket tagit fram ett förslag till metod för analys av lämplig typ av försörjning för ett it-stöd, ett utvecklingsprojekt eller en verksamhet inom it. Regelbundna analyser genomförs och kommer fortsättningsvis att genomföras baserat på metoden. Utvecklingen för och tolkningen av säkerhetsmässiga och juridiska krav och förutsättningar för nyttjande av it-funktioner som tjänst, exempelvis molntjänster, fortsätter. Med rätt förutsättningar finns stor potential att möta förändringar i kapacitetsbehov med itfunktioner som tjänst eller med externa resurser. Livscykelhantering och analys Stort fokus har legat på nyutveckling under de senaste åren. Men arbete med förvaltning har inte ökat i nödvändig takt. Planering för att avveckla gamla it-system och för att framtidssäkra it-plattformar och it-system har påbörjats. Målet är att modernisera och förenkla Migrationsverkets it-miljö i syfte att säkerställa och förbättra tillgänglighet, möta krav på förändringsbarhet samt förebygga onödiga förvaltningskostnader. Kartläggning av förmågor och analys av it-komponenternas hälsa och livscykelstatus har påbörjats. Mobilitet och samarbete Ett pilotprojekt har genomförts under 2015 avseende säkra trådlösa nätverk på Migrationsverket för både anställda och gäster. Under 2016 kommer trådlöst nätverk att införas på Migrationsverkets samtliga administrativa kontor. Redan idag är behovet stort för kommunikation i ljud och bild, både mellan medarbetare internt på Migrationsverket och med externa parter och kommer sannolikt öka framöver. Migrationsverket behöver bli bättre på att utnyttja tekniken på ett effektivt sätt för att arbeta smartare, få fler resefria möten och ge bättre service till våra medarbetare, sökande och samarbetspartners. Utveckling av plattformar som ger förutsättningar för att kunna använda e-tjänster via läsplattor och smarta telefoner kommer att fortsätta. 4.5. Hur finansiera utvecklingsinsatserna? Finansiering av Migrationsverkets utvecklingsambitioner har tidigare kunnat ske i huvudsak inom myndighetens ordinarie anslag, via anslagskredit samt genom finansiering från olika EU-fonder för utveckling. Med den ytterst påfrestande utvecklingen under hösten 2015 som bakgrund gör Migrationsverket bedömningen att anslagskrediten inte längre kan prioriteras för utveckling. I tabellen nedan redogörs för verkets bedömningar för hur finansiering via AMIF-fonden 25, lånefinansiering och anslag för den kommande fyraårsperioden beräknas bli. 25 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 31

4.5.1. Finansiering inom ordinarie anslag 2015 har varit extraordinärt vilket lett till att verket av statsbudgettekniska skäl har behövt reservera anslagskrediten för att finansiera den kraftigt växande löpande verksamheten vilket inte ens har varit tillräckligt. Något utrymme att därutöver finansiera utvecklingsinsatser med hjälp av anslagskredit på förvaltningsanslaget har därför inte funnits i planeringsfasen. Migrationsverket bedömer att risk för fortsatt osäker finansiering av verkets centrala processer kan uppstå under 2016 och de kommande åren. Verket har tidigare bedrivit utveckling inom ramen för de anslagsramar och möjligheter till fondfinansiering som funnits. Utveckling och förbättring av rutiner och arbetssätt sker inom ramen för löpande verksamhet. Smarta arbetssätt och därmed effektiva processer förutsätter att det sker en teknisk utveckling. Den digitala utveckling som skett de senaste åren har lånefinansierats och har därmed inte ännu i sin helhet belastat förvaltningsanslaget finansiellt. I takt med att avskrivningar sker kommer belastningen på förvaltningsanslaget att öka. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande i kärnverksamheten ställer ökade krav på boende, meningsfull sysselsättning för asylsökande under väntetiden, samverkan med kommuner, kompetensutveckling, service och tillgänglighet samt effektivitet och kundvärde i verkets processer. Verkets prognoser kommer att beskriva nödvändiga utvecklingsinsatser som bedöms vara av karaktären löpande verksamhet som bedöms vara helt avgörande för att verket ska nå målen som rör ökad kostnadseffektivitet, service, kortare handläggnings- och vistelsetider. 4.5.2. Anslagskredit Migrationsverket kan inte med någon stor säkerhet göra bedömningen att anslagskrediten kommer att vara tillräcklig som finansiering av utvecklingsinsatser under de kommande åren. Anslagskrediten behövs för att säkra behovet av medel inom ordinarie verksamhet som beror på omständigheter som verket inte rår över, till exempel en ökad inströmning av asylsökande. 4.5.3. Lånefinansiering Migrationsverkets behov av lånefinansiering per år beror dels på i vilken fas utvecklingsinsatserna är och dels på de regelverk som styr när lånefinansiering av utvecklingsinsatserna ska ske. Lånefinansiering belastar anslaget kommande år i takt med att avskrivningar uppstår. En uppskattning av andelen lånefinansiering, fondfinansiering och finansiering via förvaltningsanslaget har gjorts (se tabellen 3 ovan). 4.5.4. EU-fondmedel EU-fondernas nationella program har fastställts och det är nu möjligt att uppskatta vilka utvecklingsinsatser som kan komma ifråga för fondfinansiering. Fondmedel kommer att sökas i så stor utsträckning som möjligt, givet att utvecklingen passar till aktuella fondprogram (till exempel AMIF 26, ISF 27 och Europeiska socialfonden). Migrationsverket planerar att ansöka om finansiering från i första hand AMIF för ett antal planerade utvecklingsinsatser. AMIF öppnade sitt första utlysningsfönster i januari 2016 och verket har för avsikt att söka medel för projekten Asylrättens 26 Asyl-, migrations-, och integrationsfonden (AMIF). 27 Fonden för inre säkerhet (ISF). 32

kärna, Analysera rätt, Min sida samt Migrationsalgoritmer. Utvecklingsinsatserna beskrivs närmare i bilaga 1. Exempel på utvecklingsinsatser inom det digitala området där finansiering kommer att sökas från AMIF är kommande utveckling av DISA (digitalisering av asylprocessen), fortsatt utveckling av Digital handläggning av tillståndsprocessen med flera. Om verkets utvecklingsprojekt beviljas finansering från till exempel AMIF kommer, enkelt förklarat, större delen av beräknad lånefinansiering att ersätts av bidrag från AMIF. Fondmedel tas i anspråk direkt och avskrivningar kommer inte påverka anslaget kommande år. För de nämnda utvecklingsinsatserna ovan inom det digitala området, skulle en eventuell finansiering från AMIF uppgå till cirka 85 miljoner för åren 2017-2018. Detta skulle innebära att behov av lånefinansiering minskar med samma belopp om utvecklingen avser anläggningstillgångar, materiella eller immateriella, och att belastningen på anslag 1:1 minskar i samma omfattning, fördelat över fem år efter utvecklingen. Verket har uppskattat hur mycket fondmedel som bedöms kunna erhållas avseende nu känd och planerad utveckling och anpassat behovet inom ramen för förvaltningsanslaget därefter. Om fondmedel inte erhålls i beräknad omfattning kan utvecklingen komma att senareläggas. 33

5 Migrationsverkets ekonomi Fotograf: Tomislav Stjepic 5.1. Ekonomi 2016 År 2015 tilldelades Migrationsverket totalt 4 539 miljoner kronor på anslaget 1:1. Verket hade även ett anslagssparande från 2014 på cirka 79 miljoner kronor. Totalt disponibelt belopp blev därmed 4 618 miljoner kronor. 2015 förbrukade Migrationsverket 4 719 miljoner kronor, vilket innebar att verket utnyttjade anslagskrediten med cirka 101 miljoner kronor från år 2015. En anledning till att Migrationsverket utnyttjar anslagskrediten är den stora ökningen av antalet asylsökande som kom under hösten 2015. Omvärldsläget har varit och är fortfarande osäkert och den senaste prognosens beräkningsalternativ baseras på 70 000-140 000 asylsökande till Sverige under 2016. I budgetpropositionen 2015/16:1 har Migrationsverket tilldelats medel för att ha en kapacitet att ta emot mellan 61 000 och 85 000 nya asylansökningar under 2016. Verket har tilldelats 4 699 miljoner kronor på anslaget 1:1 innevarande år. De ekonomiska beräkningarna i prognosen som lämnades den 4 februari och i budgetunderlaget bygger på ett beräkningsalternativ på 100 000 asylsökande innevarande år. För en jämförelse av hur läget förändrats mellan den prognos som lämnades i juli 2015 (som ligger till grund för budgetpropositionen) och den prognos som lämnades den 4 februari 2016, se tabell i bilaga 2. En snabb föränderlig omvärld leder till olika beräkningsalternativ för prognosperioden (se kapitel 2). Det högsta alternativet (alternativ A i prognosen) är 140 000 asylsökande, varav 27 000 ensamkommande barn. De ekonomiska beräkningarna har baserats på ett mellanalternativ, alternativ B i prognosen, på 100 000 asylsökande varav 18 000 ensamkommande barn. Det finns även ett lägre alternativ på 70 000 asylsökande varav 12 000 ensamkommande barn. Migrationsverket befinner sig i ett mycket ansträngt läge där både prövnings- och mottagningskapaciteten behöver ökas för att möta behovet. Migrationsverkets nu- 34

varande personalstyrka och boendekapacitet räcker inte fullt ut för att kunna säkerställa kvaliteten i mottagandet av asylsökande. Oavsett vilket beräkningsalternativ för antal asylsökande som inträffar blir de ekonomiska beräkningarna för anslag 1:1 i princip lika. Bemanningsplanen ligger fast. Tillgängliga anslagsmedel (inklusive kredit) bedöms mot den bakgrunden inte vara tillräckliga under 2016. Beräkningarna i prognosen tyder på att extra medel behöver tillföras Migrationsverket för att verket ska kunna bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och förordningar och för att kunna ha en kapacitet att hantera över 200 000 inskrivna i mottagningssystemet i slutet av året vid en utveckling enligt prognosens båda högre beräkningsalternativ (A, B). 5.2. Behov anslag 1:2 utgiftsområde 8 Det finns en stor diskrepans mellan tillgängliga medel (inklusive anslagskredit) och behov för anslaget 1:2. Tillgängliga medel är inte tillräckliga för anslaget som helhet och inte heller per anslagspost. Det stora behovet är en följd av den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten 2015. Från september till december, ökade antalet inskrivna i mottagningssystemet från drygt 98 000 till nästan 177 000 personer vilket motsvarar en ökning på över 80 procent. Boendesituationen var så ansträngd och akut att Migrationsverket behövde komplettera de ordinarie boendeformera med evakueringsboenden som tillhandhålls av kommunerna. Samtidigt har förtätningar skett på boendena. Det har även medfört att bevakningskostnaderna ökat kraftigt. Migrationsverkets mottagningsverksamhet bedöms vara ansträngd under hela 2016 då förtätningar och evakueringsplatser kommer att behövas. Av de som kom under hösten var många asylsökande barn utan vårdnadshavare (BUV). Det innebar att antalet inskrivna BUV ökat från drygt 12 000 till cirka 32 000 under perioden september till december. En ny boendeform i form av stödboende för ensamkommande barn har införts men det är oklart hur många barn som kommer att placeras i denna boendeform. Merparten av kostnaderna på anslaget är förordningsstyrda och beror på antalet inskrivna i mottagningssystemet. Utöver antalet inskrivna i mottagningssystemet är kostnaderna även beroende av hur stora andel som utgörs av tillfälliga anläggningsboende och andel barn utan vårdnadshavare. Dessa kategorier är mycket dyrare per boendedygn än övriga. Även för evakueringsboendena indikerar utfallet 2015 på att denna boendeform generellt är dyrare jämfört med övriga boendeformer som Migrationsverket disponerar. De boendeplatser som anskaffas under år 2016 kommer att behöva användas för att ersätta förtätningar, säsongsboenden och andra boenden som behöver ersättas av någon anledning. Det innebär att det finns ett stort behov av tillfälliga boenden även under år 2017. 5.3. Behov anslag 1:3 utgiftsområde 8 Tillgängliga medel (inklusive anslagskredit) är tillräckliga för år 2016 för anslaget som helhet. Däremot är medlen inte tillräckliga på anslagspostnivå, eftersom an- 35

slagskrediterna måste tas i anspråk på vissa poster, och de går inte att omfördela mellan poster så att anslaget totalt blir tillräckligt. Anslagsposten 6, Vidarebosättningen är tilldelad och beräknad utifrån målet att 1 900 kvotflyktingar ska överföras årligen till Sverige. År 2015 överfördes 1 902 kvotflyktingar vilket resulterade i ökade kostnader på anslaget. För att kunna nå målet 2016 utan att utnyttja anslagskrediten finns behov av cirka 2 miljoner kronor utöver tilldelade medel för att återställa den del av krediten som utnyttjades förra året. Anslagspost 8, Anhörigresor har ett ökat behov till följd av att fler asylsökande än tidigare får flyktingstatus i Sverige och uppfyller kraven för att få resebidrag. För 2016 bedöms behovet till cirka 4 miljoner kronor exklusive utnyttjande av anslagskredit. Anslagskreditens storlek är 323 000 kronor. 5.4. Behov anslag 1:7 Utgiftsområde 8 Tillgängliga medel (inklusive anslagskredit) är inte tillräckliga för år 2016 för anslaget 1:7, Utresor för avvisade och utvisade post 1. Fler personer väntas återvända självmant och behovet ökar på anslagsposten. För 2016 bedöms behovet till cirka 9 miljoner kronor. Anslagskreditens storlek är 1 836 000 kronor. 5.5. Behov anslag 1:2 Utgiftsområde 13 Tillgängliga medel (inklusive anslagskredit) är tillräckliga för år 2016 för anslaget som helhet. Däremot är medlen inte tillräckliga på anslagspostnivå, eftersom anslagskrediterna måste tas i anspråk på vissa poster. Det finns dock möjlighet att omfördela mellan poster så att anslaget totalt blir tillräckligt. Det är posterna 3, 13, 14 och 15 som har ett behov utöver tilldelad kredit. Post 3, ersättning för initialt ekonomiskt bistånd, har ett behov av 25 miljoner kronor. Anslagskreditens storlek är 12,25 miljoner kronor. Det innebär ett behov utöver kredit på 12,75 miljoner kronor. Post 13, ersättning för ensamkommande barn har ett behov av 370 miljoner kronor. Anslagskreditens storlek är 265 miljoner kronor. Här finns en osäkerhet utifrån hur många BUV-ärenden som Migrationsverket avgör. Det innebär ett behov av 105 miljoner kronor utöver kredit. Post 14, ersättning för vissa särskilda insatser har ett behov och tilldelas inte mer medel kommer anslagsposten endast att räcka till cirka 30 procent av behovet 2016. Post 15, ersättning för stöd och service och hälso-sjukvård har ett behov av 27 miljoner kronor. Anslagskreditens storlek är 14,65 miljoner kronor. Det innebär ett behov av 12,35 miljoner kronor utöver kredit. 36

Tabell 4 - Behov av medel 2016 (tkr) Anslag, Tkr Tilldelade medel i RB 2016 Anslagssparande/ återbetalningskredit Disponibla medel 2016 exkl. anslagskredit Behov 2016 Differens Anslagskredit 2016 Utgiftsområde 8 1:1 Migrationsverket 4 698 564-100 779 4 597 785 6 620 000-2 022 215 469 856 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 12 635 000-106 127 12 528 873 40 970 000-28 441 127 1 263 500 varav 1:2:2 Ersättningar 9 324 630-73 929 9 250 701 32 390 000-23 139 299 932 463 varav 1:2:3 Bostadskostnader 3 310 370-32 199 3 278 171 8 580 000-5 301 829 331 037 1:3 Migrationspolitiska åtgärder varav 1:3:6 Vidarebosättning m.m. 377 910-2 394 375 516 377 910-2 394 11 337 varav 1:3:8 Anhörigresor 10 772 0 10 772 14 875-4 103 323 1:7 Utresor för avvisade och utvisade varav 1:7:1 Migrationsverket 61 202 0 61 202 69 800-8 598 1 836 Utgiftsområde 13 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande varav 1:2:3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 245 000 0 245 000 270 000-25 000 12 250 varav 1:2:13 Ersättning för ensamkommande barn 5 300 000 0 5 300 000 5 670 000-370 000 265 000 varav 1:2:15 Ersättning för stöd och service och hälso-sjukvård 293 000 0 293 000 320 000-27 000 14 650 5.6. Resursbehov 2017 2020 Den internationella flyktingkrisen är inte över och åtgärder som vidtas både i Sverige och inom EU syftar till att minska antalet asylsökande och migranter. Antalet asylsökande påverkas i hög grad av oförutsägbara politiska beslut och den samlade effekten av gränsbevakningsåtgärder i en rad länder. Det är inte möjligt att fastställa hur många som kommer till Sverige i år och framåt och verkets februariprognos utgår från tre beräkningsalternativ för antalet asylsökande under åren 2016-2017. Det kan komma både fler och färre än vad beräkningsalternativen anger. För åren 2018-2020 baseras planeringsantaganden på hypotetiska scenarion om fortsatta kontrollåtgärder, samt konfliktutvecklingen i Syrien. Det ställer stora krav på Migrationsverket i termer av beredskap och flexibilitet. Det behövs under planeringsperioden en hög kapacitet både inom asylprövningsoch mottagningsverksamheten. Samtidigt är det viktigt att Migrationsverket har kapacitet inom tillståndsprövningen för att minska väntetiderna och ärendebalanserna för tillståndsärenden. Sammantaget kan samtliga behov av ytterligare anslagsmedel relateras till ökade volymer, inklusive de utvecklingsinsatser som beskrivits i tidigare avsnitt, vilka kommer att bedrivas för att skapa nödvändiga förutsättningar i en kraftigt växande verksamhet. Tabell 5 - Behov av medel 2017-2020 (mkr) Anslag 2017 2018 2019 2020 Utgiftsområde 8, Migration 1:1 Migrationsverket 3 136 3 223 2 570 2 375 varav: enligt prognos i februari 2016 3 001 3 098 2 475 2 275 utöver prognos 135 125 95 100 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 32 119 20 385 12 137 9 787 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 6 6 7 7 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärende 188 305 271 280 1:7 Utresor för avvisade/utvisade 5 12 8 3 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och fly 6 6 3 4 Utgiftsområde 13, Integration och jämställdhet 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 99 10 352 17 049 16 900 37

5.7. Anslagsbehållning över 3 procent Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 9 kap. 3 ska myndigheten redovisa den planerade användningen av anslagsbehållning som överstigen tre procent på ett visst anslag. Av Migrationsverkets redovisning här nedan för det senaste räkenskapsåret framgår vilka överföringsbelopp som redovisas på respektive anslagspost. Tabell 6 Anslagsbehållning (tkr) Anslag Anvisat 2016 Överföringsbelopp Anslagsbehållning för 2015 Utgiftsområde 8, Migrationspolitik 1:1:1 Migrationsverket 4 698 564-100 779 3% 1:2:2 Ersättningar 9 324 630-73 929 inget 1:2:3 Boende 3 310 370-32 199 inget 1:3:4 Återvandringsförberedelser 2 000 963 inget 1:3:5 Återvandringsbidrag 100 86 inget 1:3:6 Vidarebosättning 377 910-2 394 inget 1:3:7 Resor vid vidarebosättning 22 000 2 342 inget 1:3:8 Anhörigresor 10 772 1 077 inget 1:6:2 Offentligt biträde i utlänningsärenden 434 000 127 874 inget 1:7:1 Utresor för avvisade och utvisade 61 202 9 090 inget 1:8:1 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktinga 186 450 158 647 inget Utgiftsområde 13, Integration och jämställdhet: 1:2:2 Ny schablonersättning 6 164 962 52 071 inget 1:2:3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 245 000 69 485 inget 1:2:5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner 83 125 125 955 inget 1:2:6 Hyreskostnader 28 000 4 892 inget 1:2:10 Grundersättning 63 792 890 inget 1:2:12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. 195 000 48 048 inget 1:2:13 Ersättning för ensamkommande barn 5 300 000 140 055 inget 1:2:14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 60 000 0 inget 1:2:15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård 293 000 39 654 inget 1:2:17 Sfi för anläggningsboende 75 000 51 908 inget 1:4:4 Reseersättning sfi för anläggningsboende 25 000 0 inget 5.8. Behov av bemyndigande Migrationsverket bemyndigas att under 2016 för ramanslaget 1:8 Från EU budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag. Anslaget disponeras för projekt som beviljas bidrag från Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden samt från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Bidragsöverenskommelser tecknas för mer än ett år i taget. I nedanstående tabell presenteras Migrationsverkets förslag till bemyndiganden för åtaganden som medför utgifter under kommande budgetår. Förseningarna i AMIF innebar att det inte genomfördes några utlysningar som ledde till nya åtaganden under 2015. Den öppna utlysningen i början av 2016 har visat på ett stort intresse, framför allt för integrationsinsatser. Utöver projektansökningar i den öppna utlysningen kommer också nya åtaganden genom direkt tilldelande och verkställande metod som vänder sig till bland andra Migrationsverket. Prognosen för nya åtaganden för innevarande år bygger på en översiktlig bedömning utifrån de projektansökningar som inkommit och hur fondmedel kan fördelas mellan asyl och migration, återvändande respektive integration enligt det nationella programmet. För innevarande år innebär prognosen att tilldelad ram för bemyndigande inte är tillräcklig. 38

Tabell 7 - Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtagaden anslag 1:8 (tkr) 2015 2016 2017 2018 2019 2020-2023 Utfall Prognos Förslag Förslag Förslag Förslag Ingående åtaganden 83 198 670 223 418 - - - + Nya åtaganden 0 223 418 170 000 - - - - Infriade åtaganden 82 528 670 98 000 105 000 80 000 110 418 Utestående åtaganden vid årets slut 670 223 418 295 418 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 198 000 185 000 296 000 - - - Migrationsverket föreslår en ändring av regleringsbrevet för 2016 med en höjning av beställningsbemyndigandet för anslag 1.8 till 224 000 tkr. Fördelning av infriade åtaganden: 98 000 (2017), 58 000 (2018) och 68 000 (2019-). 5.9. Investeringar i anläggningstillgångar Enligt regleringsbrevet för 2016 har verket en låneram på 441 miljoner kronor vilket är en minskning med 13 miljoner kronor i förhållande till 2015 års låneram. Arbetet med samlokalisering av Migrationsverkets verksamhet fortsätter. Den kraftiga utökning av verksamhet som Migrationsverket stått inför innebär dessutom även fortsättningsvis ett behov av utökningar av lokaler samt behov av övriga investeringar. I den beräknade låneramen ingår även investeringar för verkets planerade utvecklingsinsatser samt it-investeringar. För innevarande år ser Migrationsverket ett ökat lånebehov i förhållande till tidigare beräkning, framförallt till följd av att verket står inför ett omfattande behov av investeringar till följd av den ökade omfattningen av verksamheten. Lokalprojekten varierar i omfattning. Det är många orter som berörs av mindre flyttar och utökningar av lokaler parallellt med stora omfattande flyttprojekt till exempel i Göteborg. I Göteborg berörs många olika verksamheter och omflyttning av personal blir nödvändig under ombyggnationerna eftersom verket bedriver verksamhet i de lokaler som omfattas. Här skapas såväl boende för asylsökande, servicecentra samt administrativa lokaler. Flytt sker successivt. En stor etapp skedde i slutet av 2015 och ytterligar etapper sker under 2016. Det är stor komplexitet i dessa lokalprojekt och det finns betydande osäkerheter exakt när i tiden vissa delar av flyttarna kan ske. Risk finns för förseningar, vilket påverkar låneramen med betydande belopp. Viss osäkerhet rår myndigheten själv över och kan planera noggrant för att undvika, annan osäkerhet tillförs av yttre omständigheter. I samband med föregående budgetunderlag gjorde Migrationsverket bedömningen att de lånefinansierade delarna av det utvecklingsarbete som bedrivs skulle uppgå till 17 miljoner kronor år 2016. Inräknat var då finansiering av fondmedel från AMIF-fonden. Nuvarande bedömning är att lånefinansierade delar av utvecklingsarbete uppgår till 83 miljoner kronor. Utöver lånebehovet på 83 miljoner beräknas utvecklingsinsatserna finansieras från AMIF-fonden med 26 miljoner kronor. Behovet av investeringar inom it normal drift har kraftigt ökat under 2015 beroende på den stora ökningen av verksamheten. Detta innebär en nivåökning som påverkar även kommande år. 39

Migrationsverkets äskar en låneram på 588 miljoner kronor för 2016. För 2017-2020 yrkar Migrationsverket låneram enligt nedanstående tabell. Tabell 8 - Investeringar i anläggningstillgångar 2016-2020 (tkr) 2016 prognos 2017 beräkn. 2018 beräkn. 2019 beräkn. 2020 beräkn. Ingående balans, lån i Riksgäldskontoret 449 925 587 754 663 595 681 833 642 875 Beräknad nyupplåning 300 372 267 336 220 964 157 800 135 300 varav: investeringar i immateriella anläggningstillgångar 83 000 101 000 67 000 42 000 10 000 Beräknad amortering 162 543 191 494 202 726 196 758 183 269 UB lån i riksgäldskontoret 587 754 663 595 681 833 642 875 594 906 Obelånad anskaffning 0 0 0 0 0 Beslutad låneram 441 000 0 0 0 0 Föreslagen låneram 588 000 664 000 682 000 643 000 595 000 Beräknad ränteutgift 5 880 6 640 6 820 6 430 5 950 Ränteantaganden för ny upplåning (%) 1% 1% 1% 1% 1% Finansiering räntor och amortering Anslaget 1:1 100% 100% 100% 100% 100% Tabellen nedan är en specifikation av huvudkategorierna i beräkningen av lånebehovet 2016 och 2017. Tabell 9 Specifikation av investeringar i anläggningstillgångar 2016-2017 (tkr) 2016 2017 Låneram 441 000 Summa lånebehov 588 000 664 000 UB Bokfört värde anläggningstillgångar 587 754 663 595 Amorteringar (avskrivn) 162 543 191 494 Summa investeringsbehov 300 372 267 336 IT-investeringar normal drift (bl.a. servrar, datalagring, 52 370 36 100 utskriftshantering och kommunikationsutrustning) IT-investeringar utvecklingsprojekt 82 402 100 236 Lokaler, servicecenter och samlokalisering 99 100 66 500 Övrigt (bl.a. fordon, övriga inventarier, fotostationer, investeringar i mottagningsverksamheten) 66 500 64 500 40

Tabell 10 - Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Verksamhetsinvesteringar per objekt (tkr) utfall 2015 Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella anläggningstillgångar Digitalisering av asylprocessen 84 684 14 622 23 262 15 000 31 800 e-tjänster statliga ersättningar 59 490 19 531 14 133 15 776 10 050 Digitalisering av handläggning inom ersättningshanteringen 60 000 7 500 22 500 20 000 10 000 Digitala servicetjänster 34 653 8 594 15 530 10 530 Dokumenthantering 90 330 12 494 45 742 17 094 15 000 Digitalisering av tillståndsprocessen 93 302 51 472 17 730 10 100 12 000 2 000 Digitalt samarbete med Domstolsverket 35 000 2 000 11 000 11 000 11 000 Smart Border 36 000 2 000 12 000 11 000 11 000 It-stöd för att kunna anvisa enligt nya bosättningslagen 40 000 10 000 30 000 Administrativa lokaler Göteborg administrativa lokaler 127 753 51 263 76 490 Göteborg boende 10 041 100 9 941 Malmö administrativa lokaler 26 000 12 168 13 832 Norrköping administrativa lokaler 20 000 20 000 Stockholm administrativa lokaler 130 000 16 000 44 840 69 160 Umeå administrativa lokaler 23 400 10 951 12 449 Uppsala administrativa lokaler 22 750 11 400 11 350 Spenshult Halmstad administrativa lokaler 25 500 25 500 Fordon 138 909 31 409 21 500 21 500 21 500 21 500 21 500 Summa utgifter för investeringar 1 057 812 168 397 277 312 258 771 238 983 81 850 32 500 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 701 138 145 679 158 201 167 587 128 938 69 233 31500 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 114 965 19 744 52 973 40 748 1 500 Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag 1:1 241 709 22 718 99 367 38 211 69 297 11 117 1 000 Summa finansiering 1 057 812 168 397 277 312 258 771 238 983 81 850 32 500 Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. 533 459 85 625 95 713 167 648 124 474 49 000 11 000 Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar 524 353 82 772 181 599 91 123 114 509 32 850 21 500 Summa investeringar i anläggningstillgångar 1 057 812 168 397 277 312 258 771 238 983 81 850 32 500 5.10. Tidigare utnyttjande av låneramen Under 2015 hade Migrationsverket en låneram på 454 miljoner kronor, vilket var 80 miljoner kronor mer än året dessförinnan. Under året har 449 925 tkr belastat låneramen. 2015 har investeringarna till följd av den omlokalisering i Göteborg som påbörjades under 2014 blivit lägre än Migrationsverket beräknade. Investeringarna inom mottagningsverksamheten och i andra delar av verksamheten har under året varit högre än beräknat till följd av den stora ökningen av verksamheten som skett. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar till följd av utvecklingsarbete låg något under den nivå Migrationsverket bedömde inför 2015. Den prioritering av Migrationsverkets ordinarie verksamhet som krävdes under hösten medförde att vissa utvecklingsinsatser fick avvakta. 5.11. Räntekontokredit För innevarande år har Migrationsverket en räntekontokredit på 150 miljoner kronor, vilket är samma nivå som verket hade 2015. Under 2015 utnyttjades inte krediten på räntekontot och Migrationsverket gör bedömningen att krediten på 150 miljoner kronor ska vara tillräcklig för den framtida belastningen på räntekontot. 5.12. Anslagskredit Migrationsverket föreslår nivå på anslagskredit enligt tabellen nedan. För år 2016 är 10 procents kredit beslutad för anslaget 1:1 och 1:2 då verksamheten är mycket underfinansierad. Migrationsverket antar att finansieringen för år 2017 och framåt kommer att vara i den behovsnivå som angavs i prognosen som lämnades i februari. Därför är förslaget 3 procent för anslaget 1:1 för åren 2017 och framåt. För anslag 1:2 bedöms en nivå på 5 procent för åren 2017 och framåt vara rimlig. An- 41

slaget är direkt relaterat till antalet personer som är inskrivna i mottagningen och vilka boendeformer som nyttjas. De tilldelade medlen som Migrationsverket har på anslaget baseras på ett av flera tänkbara scenarion och eftersom det är omöjligt att förutspå exakt hur utvecklingen kommer att ske de närmaste åren så behöver det finnas möjlighet att utnyttja en högre anslagskredit. De föreslagna nivåerna på anslagskrediter inom UO 13,anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, är beräknade utifrån behoven under de kommande fyra åren, se nedan. Tabell 11 Anslagskredit 2016-2020 Ramanslag 2016 beslutat 2017 förslag 2018 förslag 2019 förslag 2020 förslag Migrationsverket - Utgiftsområde 8 1:1:1 Migrationsverket 10% 3% 3% 3% 3% 1:2:2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting 10% 5% 5% 5% 5% 1:2:3 Bostäder för asylsökande 10% 5% 5% 5% 5% 1:3:4 Återvandringsförberedelser 3% 3% 3% 3% 3% 1:3:5 Återvandringsbidrag 3% 3% 3% 3% 3% 1:3:6 Vidarebosättning m m 3% 3% 3% 3% 3% 1:3:7 Resor för vidarebosättning m m 3% 3% 3% 3% 3% 1:3:8 Anhörigresor 3% 3% 3% 3% 3% 1:6:2 Offentligt biträde i utlänningsärenden 5% 3% 3% 3% 3% 1:7:1 Utresor för avvisade och utvisade 3% 3% 3% 3% 3% 1:8:1 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 3% 3% 3% 3% 3% Kommunersättningar vid flyktingmottagande -Utgiftsområde 13 1:2:2 Ny schablonersättning 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:5 Prestationsbaserad ersättning 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:6 Hyreskostnader 5% 3% 3% 3% 3% 1:2:10 Grundersättning 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:13 Ersättning för ensamkommande barn 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 0% 3% 3% 3% 3% 1:2:15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård 5% 5% 5% 5% 5% 1:2:17 Sfi för anläggningsboende 5% 5% 5% 5% 5% 1:4:4 Reseersättning sfi för anläggningsboende 2% 2% 2% 2% 2% 5.13. Avgifter mot inkomsttitel Enligt regleringsbrevet för 2016 undantas Migrationsverket från kravet att samråda med Ekonomistyrningsverket om avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. En ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd har olika avgifter beroende på ansökningsskälet och sökandes ålder. En andel av de sökande är också avgiftsbefriade. De flesta förstagångsansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd lämnas in till utlandsmyndigheterna där avgiften också betalas. Till Migrationsverket betalas i första hand avgifter i förlängningsärenden och vid elektroniska förstagångsansökningar. Avgifterna är för närvarande 2000, 1500, 1000, 750 eller 500 kronor. För 2015 blev intäkten 134 272 174 kr. Antal inkomna ansökningar om uppehållsoch arbetstillstånd, inklusive dem som först kommit in till en utlandsmyndighet, var totalt 158 035 stycken för 2015. För tillståndsärenden uppskattas intäkten till 145 miljoner kronor 2016. Ansökan om främlingspass kostar 750 kronor och expeditionsavgiften för ett utfärdat resedokument är 350 kronor. 2015 inkom 11 921 ansökningar om främlingspass och intäkten blev 6 757 054 kronor. Under 2015 utfärdades 16 679 resedokument och intäkten blev 5 631 647 kronor. För 2016 uppskattas intäkterna till 6 miljoner respektive 4,5 miljoner kronor. Under året har 211 200 kronor betalats av sökande som ansökt om status som varaktigt bosatt i Sverige. En ansökan om svenskt medborgarskap kostar 1 500 kronor, 475 kr eller 175 kronor beroende på typ. För 2015 inkom 48 311 ärenden och intäkten blev 58 333 967 42

kronor. År 2016 prognostiseras att 53 000 personer ansöker om svenskt medborgarskap. Intäkten beräknas till 60 miljoner kronor. Dessa inkomster redovisas mot inkomsttitel och tillfaller inte myndigheten. Tabell 12 - Prognos för antal ansökningar om svenskt medborgarskap 2016 2017 2018 2019 2020 Medborgarskapsärenden 53 000 56 000 56 000 60 000 63 000 Tabell 13 - Prognos för antal ansökningar om främlingspass och utfärdade resedokument 2016 2017 2018 2019 2020 Främlingspass 13 000 18 000 18 000 18 000 18 000 Resedokument 13 000 8 000 7 000 7 000 7 000 Totalt 26 000 26 000 25 000 25 000 25 000 Tabell 14 - Prognos avgifter mot inkomsttitel 2016 2017 2018 2019 2020 Svenskt medborgarskap 60 000 65 000 65 000 70 000 75 000 Tillståndsärenden 145 000 155 000 150 000 155 000 165 000 Främlingspass 6 000 8 100 8 100 8 100 8 100 Resedokument 4 500 2 700 2 400 2 400 2 400 Totalt 215 500 230 800 225 500 235 500 250 500 5.14. Fondverksamheten Fondverksamheten på Migrationsverket är en fristående funktion som organisatoriskt ligger under generaldirektören. Fondverksamhetens chef ansvarar för den övergripande verksamheten och direktrapporterar till generaldirektören. Migrationsverket är noga med att särskilja fondfunktionen från den övriga verksamheten, eftersom verket också är projektägare. För SOLID-fonderna (flyktingfonden och återvändandefonden) finns två myndigheter på verket: den ansvariga myndigheten (funktionen för fonderna) och den attesterande myndigheten som kontrollerar den ansvariga myndighetens arbete och intygar till EU-kommissionen att den ansvariga och den reviderande myndighetens (Ekonomistyrningsverket) arbete har utförts enligt regelverket för EU-fonderna. För den nya asyl-, migrations-, och integrationsfonden (AMIF) ligger den attesterande myndighetens roll inom reviderande respektive ansvarig myndighets uppdrag. Det innebär att den attesterande myndigheten på Migrationsverket avvecklas under 2016. AMIF, med programperiod 2014-2020, ska bidra till en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, fördjupar det europeiska och internationella samarbetet samt främjar integrationen. Avsikten är att förbättra hela migrationsprocessen, från det att en person ansöker om uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige, alternativt ansöker om asyl i Sverige, till dess att den sökande beviljas tillstånd och bosätter sig här, alternativt återvänder till tredje land. Till skillnad från SOLID omfattar AMIF alltså även migration på grund av bland annat familjeåterförening, arbete och studier. Det innebär för Migrationsverket som projektägare att det är möjligt att söka fondmedel inom fler utvecklingsområden än 43

tidigare. Migrationsverket omfattas inte av de öppna utlysningarna av AMIF, utan kan istället söka medfinansiering via så kallad verkställande metod eller via direkt tilldelande metod. Det innebär en större flexibilitet än tidigare avseende när Migrationsverket kan söka fondmedel. Det nationella programmet antogs av EU-kommissionen 6 augusti 2015. Migrationsverket blev formellt utsedd som ansvarig myndighet av regeringen i oktober 2015, efter att Ekonomistyrningsverket lämnat sin bedömning av om Migrationsverket uppfyller kriterierna för uppdraget. Inga utlysningar kunde göras innan dess. Det finns en uppenbar risk att Sverige inte kan nyttja 2015 års medel helt, eftersom tiden för genomförande blir ytterligare begränsat till följd av förseningen. Begränsningar i anslagsnivåer och avsaknad av möjlighet att nyttja anslagssparande bidrar också till risken att EU-medel inte kan nyttjas fullt ut av Sverige. 28 Anslagsöversikt Tabell 15 Översikt över budgetbehov för perioden 2016-2020 (tkr) Anslag Politikområde 8, Migration Utfall Disponibla (exkl. anslagskrediten) Behov Migrationsverkets förslag 2015 2016 2016 2017 2018 2019 2020 1:1 Migrationsverket 4 718 915 4 597 785 6 620 000 7 385 000 7 125 000 6 545 000 6 350 000 Ap.1 Prövning av ansökan 4 718 915 4 597 785 6 620 000 7 385 000 7 125 000 6 545 000 6 350 000 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 12 405 242 12 528 873 40 970 000 41 740 000 27 450 000 18 550 000 16 200 000 Ap.2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting 8 270 929 9 250 701 32 390 000 34 160 000 22 450 000 15 750 000 14 100 000 Ap.3 Bostäder för asylsökande 4 134 313 3 278 171 8 580 000 7 580 000 5 000 000 2 800 000 2 100 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 406 533 410 388 414 385 417 805 424 645 434 905 434 905 Ap.4 Återvandringsförberedelser 1 037 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Ap.5 Återvandringsbidrag 14 100 100 100 100 100 100 Ap.6 Vidarebosättning m.m. 380 020 375 516 377 910 381 330 388 170 398 430 398 430 Ap.7 Resor vid vidarebosättning m.m. 15 846 22 000 19 500 19 500 19 500 19 500 19 500 Ap.8 Anhörigresor 9 616 10 772 14 875 14 875 14 875 14 875 14 875 1:6:2 Offentligt biträde i utlännningsärenden 254 126 434 000 400 000 530 000 610 000 575 500 585 000 1:7:1 Utresor för av- och utvisade 48 112 61 202 69 800 81 140 73 160 68 960 64 340 1:8 Från EU-budgeten finansierade instser för asylsökande och flyktingar 46 600 186 450 159 418 161 154 161 013 158 497 159 330 Politikområde 13, Integration och jämställdhet 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande 8 907 279 12 507 879 11 580 000 17 801 000 31 572 000 39 023 000 38 874 000 Ap.2 Ny schablonersättning 3 417 654 6 164 962 4 910 000 8 210 000 11 750 000 12 800 000 11 700 000 Ap.3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 191 377 245 000 270 000 410 000 500 000 450 000 400 000 Ap.5 Prestationsbaserad ersättning 404 615 83 125 80 000 0 0 0 0 Ap.6 Hyreskostnader 1 608 28 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Ap.10 Grundersättning 63 190 63 792 65 000 65 000 65 000 65 000 65 000 Ap.12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m m 106 952 195 000 150 000 200 000 250 000 500 000 550 000 Ap.13 Ersättning för ensamkommande barn 4 379 945 5 300 000 5 670 000 8 140 000 18 000 000 23 900 000 24 600 000 Ap.14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 100 000 60 000 60 000 200 000 250 000 300 000 350 000 Ap.15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård 233 846 293 000 320 000 470 000 650 000 900 000 1 100 000 AP.17 Sfi för anläggningsboende 8 092 75 000 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 AP.4 Reseersättning Sfi för anläggningsboende 0 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 Totalt anslagsfinansierat 26 786 807 30 751 577 60 238 603 68 141 099 67 440 818 65 380 862 62 692 575 28 I projektet Handläggningsstöd till funktionen för fonderna ska anpassning ske till Svenska ESF-rådets besluts- och ärendehanteringssystem EBS 2020, se bilaga 1. 44

Bilaga 1 Sammanställning av projekt 2016-2020 Nedan följer en sammanställning över pågående och planerade projekt som verket avser genomföra under perioden 2016-2020. Några av projekten är avslutade, men ingår i redovisningen nedan då de är förutsättningar för eller föregångare till andra projekt. Projekten är grupperade under områdena digitala servicetjänster, digital handläggning, digital samverkan, digitala stöd- och styrprocesser, internationella projekt samt övriga projekt. I de fall projekten ingår i en större utvecklingsinsats som redovisas i tabell 10 i budgetunderlaget anges detta inom parentes. Där anges också under vilken tidsperiod utvecklingen beräknas ske. Digitala servicetjänster Integrerad kundtjänst (2015-2016) Projektets syfte är att integrera myndighetens kundtjänst i den operativa verksamheten samt upphandla ett systemstöd, så kallat kontaktcenter, med bättre funktionalitet än vad som finns idag. En central funktion av kundtjänsten med trafikledning ska finnas kvar i Norrköping. Projektet förväntas leda till ökad tillgänglighet, ökad flexibilitet och kvalitet. Min sida och Kontrollera din ansökan (Digitala servicetjänster 2015-2018) Under 2015 vidareutvecklades tjänsten Kontrollera din ansökan i syfte att snabbt göra det möjligt för fler grupper av sökande att få svar kring status i sitt ärende. 2016 planerar verket att fortsätta projekt Min sida som syftar till att skapa en solid, tillgänglig plattform för framtida servicetjänster. I ett fortsatt utvecklingsarbete (2017 2018) kan ytterligare självservicetjänster adderas. Syftet med projektet är att öka Migrationsverkets digitala service och att öka effektiviteten i verksamheten genom att minska antalet enkla förfrågningar, för att på så sätt frigöra tid för andra förfrågningar eller arbetsuppgifter. Vidare förväntas tryggheten och förtroendet bland sökande och andra som söker verkets tjänster att öka genom att de kan få ökad förståelse och kunskap om vad som händer i ärendet. Det kan också skapa rimliga förväntningar på vilken service verket kan ge. Digital handläggning DISA (Digitalisering av asylprocessen, 2014 2018) För att uppnå en ökad digitalisering, en hög rättslig kvalitet, en ökad förmåga (flexibilitet) att möta variationer samt få mer förutsägbara väntetider ska ett standardiserat digitalt ärendeflöde införas i hela asylprocessen. Projektet DISA ska utveckla en standardiserad process med it-stöd för digital handläggning av asylärenden. Projektet ska fortsätta utvecklingen av en standardiserad process med it-stöd för digital handläggning av samtliga asylärenden. Insatserna syftar till att ge ökat stöd för rättssäkerheten, förkortade ledtider, förenklingar och förbättrat stöd för handläggning. Projektet är pausat till september 2016 till förmån för nedanstående digitaliseringsprojekt inom asylprocessen, detta med anledning av det stora antalet asylsökande hösten 2015. 45

Alternativ digitalisering i asylprocessen (Digitalisering av asylprocessen, 2016) Med anledning av det stora antalet asylansökningar under hösten 2015 kommer myndigheten att genomföra en digitalisering av ett systemstöd som används idag. Detta kommer att kunna tas i bruk efter sommaren 2016 och förväntas leda till jämförelsevis kortare väntetider än om det mer långsiktiga DISA projektet med tre etapper prioriterats i närtid. Insatsen kommer främst att ge nyttor avseende tid och inte i processkvalitet som DISA kommer att medföra. BBM 100 (Digitalisering av tillståndsprocessen, 2013 2015, avslutat) Projektet BBM 100 har utvecklat webbtjänster och handläggningsstöd (E3) som möjliggör för sökande att lämna kompletta ansökningar elektroniskt och möjliggör för Migrationsverkets personal att handlägga ansökningar i ett digitalt (E3) och standardiserat ärendeflöde. Syftet har varit att effektivisera handläggning och minska väntetider. Med anledning av det stora antalet sökande under 2015 har verket inte haft den utveckling av effektiviteten som förväntats. Andelen ärenden som handlagts i E3 fullt ut under 2015 uppgår i december 2015 till 68 procent och har under året ökat från 36 procent (januari 2015). Projektet har avslutats 2015. NEXT (Digitalisering av tillståndsprocessen, 2015 2019) Projektet tar vid där BBM 100 avslutade och ska komplettera befintliga ITlösningar så att all handläggning i tillståndsärenden kan ske i det gemensamma handläggningsstödet (E3). Projektet, har utvecklat en funktion för ett effektivt stöd för hantering av grupper som söker tillfälliga arbetstillstånd (till exempel bärplockare) bestående av webansökning och digitalt handläggningsstöd i E3. Under 2016 och 2017 kommer en utveckling av utredningsflödet med ett förberedande screeningssteg för digitaliserade pappersärenden genomföras. Funktionalitet som möjliggör webansökning och prövning av främlingspass, resedokument, förlängning av resedokument, förlängning av besökstillstånd med flera funktioner kommer också att utvecklas. Ett kommande projekt under perioden kommer att utveckla digitaliserad handläggning för medborgarskap i E3. Ärendefördelning 2.0 (2013 2016) Syftet med projektet är att förbättra befintlig funktionalitet och tillföra funktioner som leder till att bättre kunna hantera den ökade ärendeinströmningen till asylområdet genom ökade möjligheter att styra ärenden och utnyttja resurserna optimalt. De nya funktionerna är bokning av videorum samt ärendefördelning utifrån klassificerade ärendeprofiler. Projektet håller på att avslutas. IT- stöd för att kunna anvisa enligt nya bosättningslagen (2016 2017) 1 januari 2017 tar Migrationsverket helt över arbetsuppgiften med alla anvisningar av asylsökande till kommunerna. Projektet ska ta fram ett IT-stöd som gör att man enkelt kan anvisa sökande till kommunerna. Stödet ska även underlätta kommunikationen med kommunerna och mottagningsenheterna samt ge en god överblick över kommunernas beting, hur många som är anvisade och var det finns lediga platser. Det ska även finnas möjlighet för kommunerna att via e-tjänst rapportera in lediga platser. Ersätta STAMM ekonomihantering - EST etapp 1 (Ersätta STAMM ekonomihantering, 2016-2019) Projektet ska effektivisera handläggningsprocessen för statliga ersättningar genom att digitalisera och automatisera processen så att myndigheten får möjlighet till resursstyrning, en förbättrad spårbarhet, möjlighet till uppföljning samt förkortad handläggningstid. Ett it-stöd som utformas så att det på sikt kan omfatta handläggning av alla typer av ekonomiska ersättningar och bidrag och fatta hel- eller halvautomatiska beslut. I etapp ett ska it-stödet tas fram och ett par ersättningstyper 46

implementeras. I etapp två och tre ska samtliga ersättningar till kommuner och landsting samt bidrag till asylsökande färdigställas. Migrationsverkets ambition är vidare att utveckla ett it-stöd för den interna handläggningen av kostnadsräkningarna, inkluderande beredning, beslut och utbetalning av elektroniskt inskickade kostnadsräkningar. Digital samverkan e-mo 2 (e-tjänster statliga ersättningar, 2013 2015, avslutat) Projektet avslutades under 2015 och levererade e-tjänster för sju av totalt närmare femtio ersättningstyper med ett mindre antal kommuner och 21 landsting anslutna. E-tjänsterna kommer att leda till att myndigheten får kompletta och korrekta ansökningar, när de är färdigställda. En plattform för att hantera beläggning av platser för ensamkommande barn har också levererats. Med hjälp av den är det tydligt vilken kommun som är ansvarig för barnet enligt socialtjänstlagen. Ensamkommande barn anvisas enligt de principer om fördelning som tagits fram och godkänts av Migrationsverket, Sveriges kommuner och landsting samt Länsstyrelserna. Nyttohemtagningen har dock visat sig bristfällig då de kontroller som systemet borde göra inte görs idag, varför nedanstående utvecklingsinsats initierats. Fortsättning e-tjänster för statliga ersättningar (e-tjänster statliga ersättningar, 2016-2018) För närvarande har ytterligare en insats påbörjats som tar vid där emo2 avslutades och ska färdigställa nödvändig funktionalitet för de sju implementerade statliga ersättningarna i e-tjänsten samt därefter ansluta samtliga kommuner. Det kommer att krävas fler projekt för att göra det möjligt för kommuner och landsting att ansöka om samtliga statliga ersättningar och anpassa e-tjänsten till det nya regelverk inom området som förväntas komma under perioden. Ansökningsförfarandet blir enklare då e-tjänsten svarar för en del automatiska kontroller. Nyttan för Migrationsverket blir tidsbesparing eftersom det kommer att krävas färre kompletteringar och ansökningarna blir mer korrekta. Digitalt samarbete med Domstolsverket (2016 2019) Migrationsverket har i många år arbetat med frågan om ökad digital samverkan med domstolarna i överklagandeprocessen. Sedan några år tillbaka har en enkel digital kommunikation i form av säker e-post införts med några domstolar. För att ytterligare minska arbetstid och ledtid genom förbättrat flöde bör ett mer strukturerat digitalt samarbete införas så att inga fysiska dossierer behöver skapas och skickas mellan parterna. Smart Border (2016 2020) EU-kommissionen antog den 28 februari 2013 ett paket om smart gränsförvaltning. EU Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer inrättas. Förslaget om att inrätta ett in- och utresesystem syftar till att förbättra förvaltningen av den yttre gränsen genom att skapa ett tillförlitligt och mer skyndsamt sätt att kontrollera tredjelandsmedborgares resor till och från Schengenområdet. Detta ska ske genom att kravet på stämpling av tredjelandsmedborgares pass vid in- och utresa ersätts med en datoriserad registrering. Enligt förslaget ska både alfanumeriska uppgifter och biometri registreras. EU-kommissionens förslag om ett program för registrerade resenärer syftar till att skapa möjlighet att utnyttja ny teknik för att underlätta passage av yttre gräns för att möta det ökande passagerarflödet. Alla tredjelandsmedborgare, oavsett om de är 47

viseringspliktiga eller inte, föreslås kunna ansöka om att bli en registrerad resenär, det vill säga en på förhand kontrollerad resenär. Om en sådan ansökan godkänns kan resenären vid ankomst och avresa kontrolleras i och passera genom en automatisk spärr, om sådan finns vid den aktuella gränsövergången. EU-kommissionen har under 2014 genomfört en förstudie kring en pilot av smarta gränser-paketet. Eu-LISA har genomfört pilotprojekt kring smarta gränser-paketet tillsammans med frivilliga MS under 2015. EU-förordningen planeras vara klar 2016. Utveckling och införande planeras 2017-2020. Digitala stöd- och styrprocesser Dokumenthantering (2015 2018) Flera av de digitaliseringsprojekt som pågår ställer krav på digital informationsoch dokumenthantering som dagens systemstöd inte kan tillmötesgå. Nuvarande dokumenthanteringssystem DHS har nått slutet av sin livscykel och det behöver utvecklas nya lösningar som uppfyller verksamhetens nuvarande och kommande behov. Projektet har fått en förlängd analysfas och bedöms leda till ett flertal utvecklingsprojekt under kommande år som ska syfta till att effektivisera flöden i den digitala handläggningen och möjliggöra nyttohemtagning för tidigare projekt som haft digital inriktning. Handläggningsstöd till funktionen för fonderna (2015-2016) Projektet ska anpassa, utveckla och införa Svenska ESF-rådets besluts- och ärendehanteringssystem EBS 2020 för förvaltning av den Europeiska asyl-, migrationsoch integrationsfonden. Systemet ska implementeras i verksamheten under 2016 och bland annat syfta till att minska personberoende, öka kundfokus och servicenivå, samt förkorta ledtider mellan fondförvaltningens olika typer av delbeslut. HEA Aktivitetsrapportering (2014-2016) Projektet håller på att införa aktivitetsrapportering på myndigheten. I samband med detta byts också ekonomimodellen ut. Syftet är att skapa förutsättningar och ett verktyg för att följa upp nedlagd tid och kostnad i verksamheten (process, flöde och effektivitet) samt för planering med kunskap om hur lång tid olika arbetsmoment tar och därmed kostar. Det ska vara enkelt att förstå vad olika delar i en process kostar och inför beslut ha tillgång till korrekta underlag om tidanvändning. Genom aktivitetsrapporteringen ökar verket möjligheten att utifrån behov växla mellan olika processer och flöden. Projektet avslutas i början av 2016. IAM (2014-2016) En effektiv identitets- och åtkomsthantering (IAM) är en absolut förutsättning för en modern e-förvaltning. Detta projekt är den huvudsakliga implementationen av IAM strategin, vilken beskriver vad Migrationsverket bör göra inom IAM området under 2013-2018. Syftet är bland annat att verksamhetsprocesser effektiviseras genom en hög grad av automation, vilket ger kortare ledtider, högre förutsägbarhet, högre kvalitet och lägre sårbarhet. Syftet är även att sänka kostnader vid inköp av nya system och att verksamheten höjer efterlevnaden av de lagar, riktlinjer, förordningar och övriga regulatoriska krav som styr verksamheten genom att arbetet med behörigheter och åtkomst underlättas. RITA incidentrapportering (2014-2016) Dagens rutin för inrapportering av tillbud samt den statistik som är möjlig att ta ut uppfyller inte efterfrågad funktionalitet. Projektet syftar därför till att med hjälp av ett förbättrat it-stöd ge ökad kvalitet på de tillbudsrapporter som skapas av medarbetarna. I uppdraget ingår även att utveckla en funktion för statistikuttag som 48

kommer att vara en del av arbetsmiljöarbete. En strukturerad inrapportering ger en förbättrad statistik och kan på så sätt leda till ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Skanning av inkommande handlingar (Förutsättning för digital handläggning, 2014 2015, avslutat) Projektet har skapat förutsättningar för att handlingar som inkommer via post eller på annat sätt inom processerna Att komma till Sverige och Att stanna i Sverige kan digitaliseras via skanning. Projektet har levererat en fungerande skanningsklient med mera. Ytterligare funktionalitet för skanning kommer att tas fram inom förvaltning eller projekt Dokumenthanteringen 2.0. Skanning av inkommande handlingar har varit en förutsättning för full digital handläggning och har bidragit till att dossierhanteringen på sikt försvinner, vilket i sin tur leder till att flexibilitet och effektivitet ökar. Internationella projekt EU-Frank (European Union action on Facilitating Resettlement and Access to Asylum through New Knowledge) (2015-2020) EU-FRANK är ett EU-medlemsstats-ledd svar på den nuvarande flyktingkrisen. Det är en integrerad del av EU:s växande intresse för vidarebosättning som en lösning på flyktingkrisen. För att öka antalet vidarebosatta personer i behov av internationellt skydd till EU, finns ett stort behov av ny kunskap och nya metoder. EU- FRANK kommer att omfatta vidarebosättningsprocessen i sin helhet - från strategiska beslut till val och integration. Projektet kommer att genomföra ett antal aktiviteter med målet att öka vidarebosättningskapaciteten hos EU:s medlemsstater, exempelvis genom att hitta nya metoder för att underlätta ökad återflyttning och utveckla en praktisk verktygslåda för vidarebosättning för både beslutsfattare och praktiker. Finanseras i huvudsak av fondmedel, AMIF. EURLO (Europen Union Return Liasons Officers) 2015-2017 Projektet EURLO (European Union Return Liaison Officers) är ett belgiskt återvändandeinitiativ inom AMIF särskilda åtgärder. Projektet syftar till att förbättra och effektivisera det europeiska samarbetet vad gäller återvändande genom att framför allt stationera återvändandesambandsmän i strategiskt viktiga länder samt använda sig av befintliga nätverk. Projektet bygger på samarbetet inom EURINT och kommer på ett övergripande plan koordineras tillsammans med liknande projekt (EURINT, ERIN) av Frontex och EMN Return Expert Group. Sverige är en av flera partners i projektet. Finanseras i huvudsak av fondmedel, AMIF Belgien. Strengthening the capacity of the new Turkish Directorate for Migration Management (DGMM) (2014-2016) Syftet med projektet är att dela Migrationsverkets erfarenheter inom migrationsområdet med DGMM. Detta avser verket att göra med fokus på fyra områden: migrationsintelligens, utbildning och ledningsstöd, frivilligt återvändande samt tredjelandssamarbeten. Tanken är att stärka dess kapacitet att hantera migration i linje med europeisk standard. Finansieras av EU. (EU-External action). Twinning Kosovo (2015-2018) Mot bakgrund av att Sverige i dagsläget tar emot ett inte obetydligt antal asylansökningar från medborgare i Kosovo samt att Kosovo även fungerar som transitland för många migranter på väg mot EU har Migrationsverket tillsammans med Nederländerna och Österrike valt att ingå i detta twinning-konsortium. Projektet syftar till att förbättra kapaciteten för implementering av migrationspolicy i linje med EU- och internationella standards, minska antalet ogrundade asylansökningar från Kosovo, samt ett effektivt återvändande och återintegrering. Finanseras av EU. 49

Twinning Serbien (2014-2017) Från Migrationsverkets sida utgör Serbien ett strategiskt viktigt land för samarbete. Serbien genererar fortsatt en stor mängd uppenbart ogrundade asylansökningar till EU, där Sverige är ett av de mest förekommande destinationsländerna. Serbien är också ett av de viktigaste transitländerna för internationell migration. Det övergripande målet med projektet är därför att bidra till Serbiens harmonisering av sin nationella lagstiftning med gällande EU-standard inom asyl och migrationsområdet. Projektet syftar även till att motverka illegal migration till och från Serbien, i synnerhet till EU i form av uppenbart ogrundade asylansökningar. Finanseras av EU. Övriga projekt Analysera rätt (2016-2018) Projektet avser att utveckla metoden för systematisk kvalitetsuppföljning som togs fram för asylprövning inom ramen för projektet Den lärande organisationen och överföra den till tillståndsprövning. Utvecklingen innebär primärt att bygga ut metoden med statistisk analys och att införa en ny struktur för uppföljning av ärenden och arbete med rättslig kvalitet. Metoden ska stötta den sökande som ska få beslut utan dröjsmål genom att den får kapacitet att upptäcka processhinder, systemhinder och områden för rättslig kvalitet. Finansiering är sökt från AMIF-fonden. Asylrättens kärna (2015-2019) Projektet asylrättens kärna syftar till att skapa en ökad förståelse för asylprövningens struktur med målet att prövningspersonalen ska hantera frågeställningar i prövningen på ett enhetligt och korrekt sätt. Projektet ska även skapa en struktur för att omhänderta ändrade rättsliga förutsättningar med målet att ändringarna ska leda till en förändrad handläggning i asylärenden. Finansering sökt från AMIF-fonden. Basboende 2018 (2016-2018) Under en period behöver det skapas en motor för att stödja kommunerna i deras vilja att bygga bra boendeplatser, som också ska generera en meningsfull väntan. Till skillnad mot upphandlade boendeplatser så sker denna anskaffning i ett samarbete med kommunen och ger en möjlighet till förberedelsetid och ett helhetstänkande. Projektet ska hjälpa och möjliggöra för kommuner att påbörja byggnation samt ta fram rutiner så att kommunerna framöver kan göra detta själva. Finansiering kommer att sökas från AMIF-fonden. Migrationsalgoritmer, Predicting Migrations Flows (2018 (2016-2018) Projektet syftar till att skapa tre beräkningsmodeller (algoritmer) för migration uppdelad i inflöde, genomflöde och utflöde som svarar mot de behov som Migrationsverket och dess intressenter har av bättre framförhållning i alla delar av flödet. Dessa modeller kommer att kunna predicera inflödet, beräkna leveranstider och visualisera effekter på det svenska samhället i intervallet 3 6 månader framåt i tiden. De tre modellerna skiljer sig åt främst ifråga om tillgången till data, statistiska beräkningsmetoder och målgrupper. Finansiering är sökt från AMIF-fonden. 50

Avslutad utveckling där nyttohemtagning pågår System för lägenhetsbesiktningar (2014 2015) Projektet är avslutat och har levererat ett mobilt och digitalt system som innebär minskad administrativ tid och frigör tid för boendepersonalen så att de kan fokusera på bättre service och ökad omsättningshastighet i boendet. Systemet skapar ett bättre flöde och kontroll på felanmälningar och renoveringar. Idag är det inte fullt tydligt i vilken utsträckning systemet brukas och ett uppföljningsarbete kommer att påbörjas under 2016. VIS (2005-2015) Migrationsverket startade VIS-projektet 2005 med uppdrag att genomföra regeringsuppdragen. Projektet fick även ytterligare uppdrag som var kopplade till migrationsprocessen på utandsmyndigheterna samt biometri. Syftet har bland annat varit att uppfylla de krav som VIS-förordningen och förordningen rörande EU- PASS/UT kort ställer på Schengenstaterna. Åtkomst till VIS för utlandsmyndigheterna ger ett bättre stöd i viseringshandläggningen då åtkomst ges till övriga Schengenstaters viseringsinformation. Viseringseffektiviseringarna har lett till att verket undvikit ökade boendekostnader motsvarande ca 35 mkr, vilket är den största ekonomiska nyttan som realiserats under 2015. 51

Bilaga 2 Del 1 Asylprocessen. Prognos beräknad efter behov (H-B) från juli 2015 i jämförelse med februari 2016 P4-15 Juliprognos 2015 P2-16 Februariprognos 2015 Prognos nya asylsökande 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 Antal nya asylsökande 61 000-51 000-47 000-44 000-70 000-55 000-45 000-41 000-41 000-85 000 82 000 81 000 81 000 140 000 105 000 105 000 105 000 105 000 varav ensamkommande barn och ungdomar 8 800-6 500-5 700-5 500-12 000-9 000-6 300-5 800-5 800-13 000 11 000 10 000 10 000 27 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Verksamhetskonsekvenser, prognos Asyl, scenario B P4-15(H-B) Asyl, scenario B P2-16(H-B) Skillnad Utfall Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Antal nya asylsökande 162 877 73 000 63 000 58 000 54 000 100 000 75 000 75 000 75 000 75 000 +27 000 +12 000 +17 000 +21 000 varav barn utan vårdnadshavare 35 369 11 000 8 200 7 500 7 000 18 000 14 000 14 000 14 000 14 000 +7 000 +5 800 +6 500 +7 000 Sökande inifrån landet 800 700 800 800 800 900 800 600 1 100 +0 +200 +0-200 Förlängningsansökningar efter utgånget tillfälligt uppehållstillstånd 38 0 0 0 0 0 14 300 34 300 59 100 40 300 +0 +14 300 +34 300 +59 100 Inkommande nya asylärenden 162 915 73 800 63 700 58 800 54 800 100 800 90 200 110 100 134 700 116 400 +27 000 +26 500 +51 300 +79 900 Varav inkommer till Dublinenhet 21 347 15 100 13 400 12 600 12 400 18 300 15 900 15 800 15 800 15 800 +3 200 +2 500 +3 200 +3 400 Avgjorda asylärenden totalt under året 58 842 99 400 75 000 59 500 57 100 93 800 135 300 154 900 147 100 149 800-5 600 +60 300 +95 400 +90 000 varav avgjorda förstagångsärenden 58 802 99 400 75 000 59 500 57 100 93 800 131 200 132 600 91 200 93 500-5 600 +56 200 +73 100 +34 100 varav barn utan vårdnadshavare (beslutstillfälle) 4 660 10 218 14 665 7 982 6 773 9 700 27 400 22 700 13 800 11 300-518 +12 735 +14 718 +7 027 varav avgjorda förlängningsärenden 40 0 0 0 0 0 4 100 22 300 55 900 56 300 +0 +4 100 +22 300 +55 900 Simulerat utfall EJ beviljade ansökningar 26 171 43 400 36 500 34 100 35 000 47 200 56 400 51 300 42 700 46 300 +3 800 +19 900 +17 200 +7 700 varav Dublinåtertagande samt avvisning/utvisning EU-land och OH/OT 11 286 16 700 15 500 14 800 13 600 17 800 14 100 13 400 12 200 12 500 +1 100-1 400-1 400-1 400 varav avslag i normalprocessen 5 535 14 700 11 200 11 200 13 500 13 600 27 800 29 800 23 900 26 900-1 100 +16 600 +18 600 +10 400 varav avskrivna ärenden inklusive återtagna ansökningar 9 350 12 000 9 800 8 100 7 900 15 800 14 500 8 100 6 600 6 900 +3 800 +4 700 +0-1 300 Beviljade ansökningar 32 631 56 000 38 500 25 400 22 100 46 600 78 900 103 600 104 400 103 500-9 400 +40 400 +78 200 +82 300 varav permanent uppehållstillstånd 32 459 55 400 38 100 25 100 21 800 25 900 18 900 6 200 69 700 102 800-29 500-19 200-18 900 +47 900 varav tidsbegränsat uppehållstillstånd 3 år med flyktingstatus 0 0 0 0 5 900 21 400 28 200 7 100 0 +5 900 +21 400 +28 200 +7 100 varav övriga tidsbegränsade uppehållstillstånd 172 600 400 300 300 14 800 38 600 69 200 27 600 700 +14 200 +38 200 +68 900 +27 300 Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut 154 108 27 800 16 500 15 800 13 500 161 100 116 000 71 200 58 800 25 400 +133 300 +99 500 +55 400 +45 300 Bedömning arbetande balans (yngre än 4-månader i december) - - - - 41 900 29 300 29 200 29 200 29 500 - - - - Överbalans - - - - 119 200 86 700 42 000 29 600 - - - - - Öppen balans av förlängningsansökningar vid årets slut 24 0 0 0 0 0 10 200 22 300 25 500 9 600 +0 +10 200 +22 300 +25 500 Öppenbalans av asylärenden totalt 154 132 27 800 16 500 15 800 13 500 161 100 126 200 93 500 84 300 35 000 +133 300 +109 700 +77 700 +70 800 Överprövning av asylärenden 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Migrationsverket Nya överklagande avslagsärenden som överlämnas till Migrationsdomstol 10 992 19 900 17 200 16 000 18 000 17 800 33 000 34 700 28 500 31 300-2 100 +15 800 +18 700 +10 500 Nya överklagande statusärenden i samband med tillf. uppehållstillstånd - - - - - 4 300 12 200 23 600 12 300 0 - - - - Migrationsdomstolarna Avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna 8 088 14 200 12 200 11 400 12 700 10 000 13 500 14 500 14 500 14 500-4 200 +1 300 +3 100 +1 800 Öppen balans vid årets slut,asylmål 1 292 5 700 4 900 3 200 3 400 3 300 13 000 23 400 29 600 38 000-2 400 +8 100 +20 200 +26 200 Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) 11 647 16 100 18 300 18 300 17 800 14 900 19 200 20 200 20 000 19 900-1 200 +900 +1 900 +2 200 Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) 12 334 16 200 18 100 18 100 17 700 14 200 19 600 19 800 20 100 19 900-2 000 +1 500 +1 700 +2 400 Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden 2 269 3 000 3 500 3 100 3 200 2 900 3 900 3 600 3 600 3 400-100 +400 +500 +400 Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, asylärenden 10 100 11 500 11 500 11 200 9 500 12 300 12 900 12 800 12 700-600 +800 +1 400 +1 600 Avgjorda begäran om prövningstillstånd, asylärenden 9 100 10 600 11 300 12 100 8 500 12 100 11 800 12 400 12 300-600 +1 500 +500 +300 Inskrivna i mottagningssystemet i överklagandefas, utgående balans 2 770 9 900 8 800 7 200 7 500 7 300 19 800 32 600 34 700 39 400-2 600 +11 000 +25 400 +27 200 Inskrivna I mottagningssystemet 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Antal inskrivna vid årets slut 181 890 71 200 54 400 48 600 46 000 203 100 167 500 123 100 103 500 97 300 +131 900 +113 100 +74 500 +57 500 varav i eget boende 47 782 23 500 20 700 20 000 19 500 56 200 49 700 38 200 34 400 31 200 +32 700 +29 000 +18 200 +14 900 varav i anläggningsboende och övrigt boende 100 768 36 200 27 800 23 800 21 800 102 200 84 800 63 900 53 300 49 700 +66 000 +57 000 +40 100 +31 500 varav ensamkommande barn 33 340 11 500 5 900 4 800 4 700 44 700 33 000 21 000 15 800 16 400 +33 200 +27 100 +16 200 +11 100 Antal förvarsplatser 255 255 255 255 255 255 255 255 255 255 +0 +0 +0 +0 Genomsnittligt antal inskrivna 88 517 78 100 57 900 48 500 45 100 192 000 183 100 141 000 107 900 97 400 +113 900 +125 200 +92 500 +62 800 varav ensamkommande barn 11 447 10 600 8 500 4 800 4 400 40 300 39 800 25 700 17 000 15 300 +29 700 +31 300 +20 900 +12 600 Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Totalt 181 890 71 200 54 400 48 600 46 000 203 100 167 500 123 100 103 500 97 300 +131 900 +113 100 +74 500 +57 500 varav med ett öppet asylärende 152 134 27 700 16 400 15 600 13 400 162 500 108 200 52 300 38 000 21 700 +134 800 +91 800 +36 700 +24 600 varav övriga 3 235 3 200 2 400 2 200 2 700 5 000 5 600 4 900 3 400 5 100 +1 800 +3 200 +2 700 +700 varav med ett uppehållstillstånd 12 313 14 600 9 800 6 000 4 600 12 000 16 600 15 700 9 200 13 200-2 600 +6 800 +9 700 +4 600 varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande 2 770 9 900 8 800 7 200 7 500 7 300 19 800 32 600 34 700 39 400-2 600 +11 000 +25 400 +27 200 varav i återvändandefas, Migrationsverket 5 106 9 100 9 900 10 200 10 400 9 800 11 000 11 400 11 300 10 900 +700 +1 100 +1 200 +900 varav i återvändandefas, överlämnade till polisen 6 332 6 700 7 100 7 400 7 400 6 500 6 300 6 200 6 900 7 000-200 -800-1 200-500 52

Del 2 Asylprocessen. Prognos beräknad efter behov (H-B) från juli 2015 i jämförelse med februari 2016 Verksamhetskonsekvenser, prognos Asyl, scenario B P4-15(H-B) Asyl, scenario B P2-16(H-B) Skillnad Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Nya aktiva återvändandeärenden asyl 21 655 27 800 28 500 27 600 27 000 32 200 33 100 31 400 31 000 30 000 +4 400 +4 600 +3 800 +4 000 varav Dublinöverföringar 5 862 - - - - 13 400 10 500 9 400 9 000 8 800 - - - - varav omedelbar avvisning till hemland (OH), Tredje land eller EU-land 4 471 - - - - 3 500 3 800 4 100 3 600 3 500 - - - - Avgjorda återvändandeärenden, asyl 21 215 24 900 27 700 27 300 26 800 27 500 32 100 31 200 31 200 30 000 +2 600 +4 400 +3 900 +4 400 varav självmant återvändande med verkets hjälp, asyl 8 887 10 800 11 300 10 800 10 100 11 900 14 000 12 500 11 800 11 300 +1 100 +2 700 +1 700 +1 700 varav spårbyte 260 300 900 1 300 1 700 300 700 1 400 1 900 2 000 +0-200 +100 +200 varav överlämnade polisen, tvång (asyl) 3 296 3 400 4 100 4 100 3 900 3 600 4 300 4 400 4 500 4 100 +200 +200 +300 +600 varav överlämnade polis, avviken/efterlyst (asyl) 7 331 9 800 10 700 10 300 10 100 10 700 11 900 11 700 11 500 11 100 +900 +1 200 +1 400 +1 400 varav avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. (asyl) 600 700 800 1 000 1 000 1 200 1 200 1 500 1 500 +400 +500 +400 +500 Utgående balans. Inskrivna med ett aktivt återvändandeärende 5 106 9 100 9 900 10 200 10 400 9 900 11 000 11 400 11 300 10 900 +800 +1 100 +1 200 +900 Verkställigheter polisen 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Totalt nya överlämnande ärenden Polisen 10 627 13 200 14 800 14 400 14 000 14 300 16 200 16 100 16 000 15 200 +1 100 +1 400 +1 700 +2 000 varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna 7 331 9 800 10 700 10 300 10 100 10 700 11 900 11 700 11 500 11 100 +900 +1 200 +1 400 +1 400 varav, tvång (inskrivna) 3 296 3 400 4 100 4 100 3 900 3 600 4 300 4 400 4 500 4 100 +200 +200 +300 +600 Antalet inskrivna med verkställighetsärende hos polisen Inskrivna, Ingående balans som är polisärenden 6 850 6 900 6 700 7 100 7 400 6 332 6 500 6 300 6 200 6 900-568 -200-800 -1 200 Nya överlämnade ärenden, tvång 3 296 3 400 4 100 4 100 3 900 3 600 4 300 4 400 4 500 4 100 +200 +200 +300 +600 Genomförda verkställigheter (inskrivna) 2 627 2 600 3 000 3 200 3 000 2 100 2 800 3 100 2 500 2 400-500 -200-100 -500 Avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade 1 000 700 600 900 1 332 1 700 1 400 1 300 1 600 +332 +1 000 +800 +400 Utgående balans 6 332 6 700 7 100 7 400 7 400 6 500 6 300 6 200 6 900 7 000-200 -800-1 200-500 Utresa med tvång, Kriminalvårdens transporttjänst 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Totalt utresta med tvång, TPT 2 846 3 450 4 050 4 200 4 200 3 450 4 050 4 200 4 300 4 300 +0 +0 +0 +100 Varav polisärenden 450 450 450 450 450 450 450 450 450 +0 +0 +0 +0 varav asylärenden 3 000 3 600 3 750 3 750 3 000 3 600 3 750 3 850 3 850 +0 +0 +0 +100 varav efterlysta 400 600 550 750 900 800 650 1 350 1 450 +500 +200 +100 +600 varav inskrivna i mottagningssystemet 2 627 2 600 3 000 3 200 3 000 2 100 2 800 3 100 2 500 2 400-500 -200-100 -500 Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Inkomna VUT 10 815 13 500 13 500 13 500 13 500 12 500 13 500 13 500 13 500 13 500-1 000 +0 +0 +0 Avgjorda VUT 10 983 13 500 13 500 13 500 13 500 12 500 13 500 13 500 13 500 13 500-1 000 +0 +0 +0 Personer som lämnar mottagningssystemet 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Nettoutskrivna vid årets slut 1 59 771 92 200 80 400 64 500 57 300 79 590 111 500 120 200 95 200 82 300-12 610 +31 100 +55 700 +37 900 Varav kommunbosatt 33 551 57 100 44 900 30 700 25 100 47 600 72 200 85 700 63 600 53 600-9 500 +27 300 +55 000 +38 500 varav annat uppehållstillstånd 2 300 900 1 300 1 700 300 700 1 400 1 900 2 000 +0-200 +100 +200 varav självmant utrest 10 825 12 100 12 800 12 300 11 500 13 200 15 900 14 000 13 000 11 900 +1 100 +3 100 +1 700 +1 500 varav återvändande med tvång 2 627 2 600 3 000 3 200 3 000 2 100 2 800 3 100 2 500 2 400-500 -200-100 -500 varav övrigt, avskrivna avvikna, utresta vid slutet av året 3 12 768 20 100 18 800 17 000 16 000 16 390 19 900 16 000 14 200 12 400-3 710 +1 100-1 000-1 800 1) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avser i huvudsak arbetstillstånd efter initialt avslag i asylprocessen. 3) En avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Tillståndsbeslut på minst ett år, Migrationsverket och Migrationsdomstolar 34 616 57 800 40 500 27 300 24 100 48 100 81 700 106 600 107 600 106 500-9 700 +41 200 +79 300 +83 500 varav redan folkbokförda med ett tidigare tidsbegränsat tillstånd 0 0 0 0 0 3 900 21 400 50 300 48 700 +0 +3 900 +21 400 +50 300 varav förstagångstillstånd, asyl 34 616 57 800 40 500 27 300 24 100 48 100 77 700 85 200 57 300 57 800-9 700 +37 200 +57 900 +33 200 Vidarebosättning 1 860 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 +0 +0 +0 +0 Kommunmottagande, asyl och bosättning 2015 2016 2017 2018 2019 2016 2017 2018 2019 2020 2016 2017 2018 2019 Nya uppehållstillstånd från Migrationsverkets asylmottagning 34 616 57 800 40 500 27 300 24 100 48 100 77 700 85 200 57 300 57 800-9 700 +37 200 +57 900 +33 200 varav från ABO 29 100 17 000 12 200 10 700 27 400 35 400 40 900 28 700 30 400-1 700 +18 400 +28 700 +18 000 varav anmäler behov av ansvisad bosättning frånarbetsförmedlingen 14 577 22 000 12 900 9 100 8 100 21 100 32 500 38 100 24 400 22 100-900 +19 600 +29 000 +16 300 varav ensamkommande barn och ungdomar 3 182 7 700 11 100 5 700 4 900 6 600 21 700 18 600 11 200 8 800-1 100 +10 600 +12 900 +6 300 varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd 100 100 100 100 21 600 58 200 78 500 20 800 700 +21 500 +58 100 +78 400 +20 700 varav på 3 år 0 0 0 0 5 900 21 400 28 200 7 100 0 +5 900 +21 400 +28 200 +7 100 varav på 1-3 år 100 100 100 100 15 700 36 800 50 300 13 700 700 +15 600 +36 700 +50 200 +13 600 Vidarebosättning (Flyktingkvot) 1 860 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 +0 +0 +0 +0 Inresta anhöriga till f.d. asylsökande 15 538 22 100 26 800 17 200 12 600 17 700 17 700 20 700 21 400 21 400-4 400-9 100 +3 500 +8 800 Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd 52 014 81 800 69 200 46 400 38 600 67 700 97 300 107 800 80 600 81 100-14 100 +28 100 +61 400 +42 000 Inskrivna med uppehållstillstånd i mottagningssystemet, slutet av året 12 313 14 600 9 800 6 000 4 600 12 000 16 600 15 700 9 200 13 200-2 600 +6 800 +9 700 +4 600 varav i anläggningsboende 10 264 11 500 6 500 0 0 9 400 10 100 10 000 6 600 9 900-2 100 +3 600 +10 000 +6 600 Kommunmottagande 81 600 74 000 50 200 40 000 68 100 92 700 108 700 87 100 77 100-13 500 +18 700 +58 500 +47 100 53

Dnr 1.1.3-2016-23267 Beslutad 2016-02-29 54