Dödlighet som hälsomått föreläsning 17 jan 2012 Diana.Corman@ki.se PhD demografi, avd. social medicin, Institutionen för folkhälsovetenskap
Disposition Dödlighetsmått: dödskvoter, sannolikhet att dö, livstabeller Period-kohort dödlighet Män och kvinnor, åldersskillnader i dödlighet Dödsorsaker Åtgärdbar dödlighet Diana Corman 19 januari 2012 2
Dödlighet som hälsomått Begreppet dödlighet står för frekvensen av dödsfall relativt till en populations storlek under en viss tid (H. Lundström SCB). Medellivslängden, mödradödligheten är exempel på sammanfattande hälsomått. Dödligheten kan också studeras för varje åldersgrupp och kön. Viktiga mått: Allmänna dödstal - mäter antal döda i förhållande till hela folkmängden; LE - life expectancy förväntad livslängd - mäter den återstående medellivslängd vid olika åldrar. Probability of death sannolikheten att dö i en viss ålder eller en viss sjukdom.
Varför är kunskap om dödlighet viktigt? Dödligheten har en stor roll i hur befolkningarna ökar eller minskar. Se exempel med Sveriges befolkning. Dödlighetsbaserade mått beskriver hälsotillståndet vid slutet av livet. Nackdel: Vi får inte info om överlevnaden med sjuklighet tex för sjukdom med låg dödlighet.
Hur används dödlighetsmått? Studera och jämföra hälsan i ett land vid flera tidpunkter-långa tidsserier; Jämföra hälsan inom flera länder och regioner; Identifiera och kvantifiera hälsoskillnader i vissa grupper; Kvantifiera effekterna av vissa riskfaktorer för allmänna dödstalen i en befolkning.
Skillnader i dödlighet tidsperioder, länder, regioner, kön och åldersgrupper, personer med olika civilstånd, landsbygd/stad (historiska studier, u-länder), religionstillhörighet (US studier), grupper med olika SEI socioekonomiska indikatorer (yrken, inkomst, utbildning), Rasskillnader (ex USA studier), etniska skillnader
Hur förändras Sveriges befolkning? Förändringar året 2010 Antal invånare Folkmängd 31 dec 2009 9 341 000 Födda 116 000 Döda 90 000 Naturlig folkökning + 26 000 Invandring 99 000 Utvandring 49 000 Nettomigration + 50 000 Folkökning + 76 000 Folkmängd 31 dec 2010 prel. 9 417 000
Magdalena Muszynska, Roland Rau
Magdalena Muszynska, Roland Rau
Magdalena Muszynska, Roland Rau
Sveriges befolkning, män och kvinnor 1956 och 2006.
Magdalena Muszynska, Roland Rau
Life table: samlad redovisning av mått som rör livslängd och dödlighet. Den omfattar dödsrisker i olika åldrar, kvarlevandetal efter ålder, återstående medellivslängd. Den omfattar också observerad antal döda, som tillsammans med risktider (riskfolkmängd) kan användas för att räkna SMR standard mortality ratios-standardiserade dödstal. Namn Efternamn 19 januari 2012 13
Livslängdstabellen. Hur används den? Har nyckelroll i analyser av dödlighet. Har en summerande, sammanfattande roll för en befolknings dödlighetserfarenhet. Den används för att beskriva dödlighetskraften (the force of mortality), överlevnad, hur dödstal fördelas beroende på tex ålder, beräkningar av genomsnittsdödsåldern. Den vanligaste användningen är för att skapa en periodisk livslängdstabell, som beskriver dödligheten för en syntetisk kohort med oförändrade dödlighetstal. Namn Efternamn 19 januari 2012 14
Ålderstandardiserat dödlighetstal (SMR standard mortality rates) SMR= D rinkeby/e rinkeby SMR är kvoten mellan D- observerat antal döda i ett viss område (ex Rinkeby) och E- förväntat antal döda i detta område. E- förväntad antal döda i en region beräknas genom att använda regionens (här Rinkebys) ålderstruktur och länets dödlighet. En region som har ett SMR <1 antas ha en dödlighet som är lägre en den dödlighet som råder i standardpopulationen (riket eller länet). SMR-tal >1 indikerar en högre dödlighet i regionen jämfört med länet (riket). Konfidensintervaller avgör hur SMR-talen är signifikant skilda från 1.
Källa: Johan Hallberg 2010. Främja hälsa En nyckel till hållbar utveckling, s 73. 19 januari 2012 16
Källa: EHEMU Country reports. www.ehemu.eu
Tre teorier om människans hälsa i framtiden
Carin Lennartsson ARC 2009
Sverige, S. Fors et al. Social inequalities in health among the oldest old. Havana conference paper May 2010.
Kohort jämförd med period effekt Debatten mellan forskarna är: vad är mer viktigt för dödligheten bland vuxna: tidiga livsvillkor (biologi, barndom, familj, miljö) - kohort effekt; eller senare livsvillkor period effekt?
I vilka åldersintervaller har man minskat dödligheten? Kvinnor, 1850-2007, Human mortality database. Källa: Christensen, Doblhammer, R Rau och J Vaupel Ageing populations. The challenges ahead. 2009
BEFOLKNINGSÅLDRANDE
From T. Bengtsson (red.) 2010. Population aging A threat to the welfare state? The case of Sweden.
M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage 19 januari 2012 28
Skillnaderna mellan män-kvinnors livslängd vid 65 år + är en modern företeelse M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage. 19 januari 2012 29
M Thorslund et al 2010, Rise and fall of women s mortality advantage. 19 januari 2012 30
USA studie om gapet i livslängd mellan kvinnor och män i USA. Skillnad i antal år. Magdalena Muszynska, Ronald Rau 2008.
60 miljoner kvinnor som saknades på 1990-talet Underordning i samhället kan producera högre dödstal, oavsett om det handlar om klass skillnader, kön eller etnisk bakgrund. I vissa länder hade (studien gjordes 1991) kvinnor kortare livslängd pg a deras lägre sociala status och ekonomiska värde för deras familjer. Källa: Amartya Sen 1990, och Ansley Coale 1991 s. 158-159, i Introduction to population, by Daugherty H G and K. C W Kammeyer (eds.) 1995. Namn Efternamn 19 januari 2012 32
Könskvoter vid födelsen Sex ratio 105-106 pojkar vid 100 födda flickor Provinser i Kina: 110 pojkar vid 100 födda flickor Hull 1990, Johansson och Nygren 1991 19 januari 2012 33
Befolknings könskvoter Europa, USA: 95-97 män till 100 kvinnor. Mellan Östern omvänt: 106 män till 100 kvinnor Andra länder: Kina 107 Pakistan 110 Indien 108 Bangladesh 106 Sri Lanka 104 Egypt 105 Ansley Coale 1991 19 januari 2012 34
Sverige. Mödradödsfall 1911-2008. Socialstyrelsen Dödsorsaker 2008.
ocialstyrelsen Dödsorsaker 2008.
Dödligheten under 5 år I hög-inkomst länder invånare) I låg-inkomst länder invånare) 7 promille (per tusen 120 promille (per tusen Spädbarnsdödligheten dödlighet under första levnadsåret Storbritannien 1911: Sverige 1906-10: Sverige 2010: 100 promille 78 promille 4 promille
Dödsorsaker
WHO Global Health Risks 2009
SKL.se Statistisk Årsbok för Landsting 2003 19 januari 2012 40
SKL.se Statistisk årsbok för landsting 2005 19 januari 2012 41
SKL.se Statistisk årsbok för landsting 2005 19 januari 2012 42
Socialstyrelsen. Dödsorsaker 2008.
Socialstyrelsen Dödsorsaker 2008 19 januari 2012 44
Socialstyrelsen. Dödsorsaker 2008. 19 januari 2012 45
Utvecklingen i andra dödsorsaker Demens dödlighet 1987 100 per 100 både kvinnor och män 2008 400 resp. 300 per 100 kvinnor resp. män Diabetes dödlighet: jämn nivå för kvinnor (16-17 per 100, liten ökning bland män. Självmord: minskning för både män och kvinnor. Alkoholrelaterad dödlighet: långsiktig minskning för män (ej för kv.). Ökande trend för drog-relaterad dödlighet (se bild). Socialstyrelsen. Dödsorsaker 2008. 19 januari 2012 46
Socialstyrelsen Dödsorsaker 2008 19 januari 2012 47
Åtgärdbar dödlighet - Mått som speglar vårdens insatser för att förbättra hälsan. Sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet beskriver hur effektiv sjukvården är för att minska dödligheten. Största dödsorsakerna är: stroke, diabetes, livmoderhalscancer. Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet beskriver effekter av förebyggande insatser. Den innehåller följande dödsorsaker: lungcancer och trafikolyckor (rökning, alkohol-relaterade orsaker).
Socialstyrelsen 2009. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, s. 193.
Socialstyrelsen 2009. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009, s. 193.
Källa: Dutch Health Care Performance Report 2010. Online document.
Sammanfattning Dödligheten sammanfattar hälsan i en befolkning. Det finns många olika sätt att mäta dödlighet. Några vanliga dödlighetsmått: SMR-standardiserade dödstal och LE- life expectancy- återstående livslängd; Det finns flera olika hälsomått som bygger på LEåterstående livslängd. Ålder- och könsskillnader viktiga. Dödsorsaker - specifika för olika samhällen, tidsperioder. Diana Corman 19 januari 2012 52
Litteraturlista Christensen, Doblhammer, R Rau och J Vaupel 2009. Ageing populations. The challenges ahead. the Lancet.com Daugherty H G and Kenneth C W Kammeyer 1995. An introduction to Population, The Guilford Press 1995. Dutch Health care performance report 2010. Online document. EHEMU European Health Expectancy Monitoring Unit. Website http://www.ehemu.eu Fries James F 1980. Aging, Natural Death, and the Compression of Morbidity, New England J of Med., 303:130-135. Hallberg Johan 2010. Främja hälsa- en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna. Lennartsson Carin 2009. Välfärd och hälsa i en åldrande befolkning Presentation på demografidagen 14 maj 2009. Lindgren B. och C H Lyttkens 2010, s 82, Population aging A threat to the welfare state? The case of Sweden. (ed. Tommy Bengtsson), Springer, Heidelberg. Online version www.demogr.mpg.de 19 januari 2012 53
Magdalena M., Rau Roland 2009. Cause-of death Contributions to the female-male gap in mortality. Presentation at Stockholm University nov. 2008. Socialstyrelsen 2009. Dödsorsaker 2008. Socialstyrelsen 2009. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Fors S, B Meinow, M G Parker, och M Thorslund. Social inequalities in health among the oldest old. ARC Aging research center. Havana conference paper May 2010. SKL 2003, 2005. Statistisk Årsbok for Landsting 2003, 2005. www.skl.se Thorslund, M, J Wastesson, M Lagergren, M Parker 2010. ARC-Aging Research Center. Rise and fall of women s mortality advantage. National trends in life expectancy after 65. Havana conference paper May 2010. Namn Efternamn 19 januari 2012 54