Antalet betalande medlemmar per den 31 december

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2013

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2013 Innehåll 3 Styrelsens berättelse 4 Ordföranden har ordet 5 Medlemsstatistik 6 sk årsredovisning 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 11 statistik 12 Ungdomsstyrelsen 13 Kansliet 14 Elit Senior 14 Elit Junior 15 Schack-SM 16 Bredd Junior 17 Tidskrift för Schack 18 Skolklubbsprojektet 20 Schackfyran 22 Korrschack 24 Allsvenskan 26 Övriga områden 27 SSF:s kommittéer 30 Schackakademien 31 Stiftelsen Doktor Tore Riltons fond 32 Resultat 2012 40 Stadgar 42 Historik över förtroendevalda 43 Sveriges Schackförbunds styrelse Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2013 Redigering, layout och texter: Niklas Sidmar Omslagsfoto: Peter Halvarsson Styrelsens berättelse för SSF:s 97:e verksamhetsår den 1 januari 31 december 2013 Antalet betalande medlemmar per den 31 december 2013 var 3 709 seniorer (26+ år), 23 157 ungdomar (6 25 år) och 16 yngre medlemmar (0 5 år), vilket totalt blir 26 882 medlemmar fördelade på 592 föreningar i 25 distrikts förbund. Kongressen ägde rum den 6 juli 2013 i Örebro. Styrelsen har under 2013 sammanträtt vid fem tillfällen. Av stor vikt är också det arbete som har bedrivits i de under styrelsen lydande kommittéerna samt i de arbetsgrupper som har utsetts med anledning av kongress- och styrelsebeslut. Utmärkelser har under verksamhetsåret 2013 beslutats i följande fall: Hedersledamot: Pia Cramling, SK Team Viking Rogardplaketten i guld: Pia Cramling, SK Team Viking Rogardplaketten i silver: Curt Gruvaeus, Örebro SS Rogardplaketten i brons: Karl Tingström, Gusums SK; Lars Jönsson, Gusums SK; Kjell Johansson, Ervalla SS Collijnplaketten i brons: Peter Karlsson, SS Allians; Stephan Lindbergh, SS Allians; Rolf Isaksson, SS Allians; Peter Halvarsson, Linköpings ASS; Fredrik Qwarfort, Linköpings ASS; Mårten Garner, Linköpings ASS; Martin Bengtsson, Linköpings ASS; Stefan Andersson, Linköpings ASS; Peter Holmgren, Motala SS; Bo Backman, Motala SS; Bengt Widholm, Skärblacka SK; Mikael Forsberg, Skärblacka SK; Anders Dahlstedt, Schack 08; Håkan Sternlund, Schack 08; Peter Laveryd, Schack 08; Ingemar Johansson, Schack 08; Niclas Ottenklev, Schack 08; Per Thorén, Schack 08; Kurt Andersson, Schack 08; Thorsten Lindvall, Schack 08; Ingemar Zerpe, Schack 08; Jan Nordström, Schack 08; Ingemar Eriksson, Gusums SK; Björn Tornefjäll, Schack 08; Per Sundelius, Örebro SS; Åke Jansson, Hova SK; Alf Ericsson, Hova SK; Finn Lindelöf, Hova SK; Lennart Jansson, Hova SK; Matts Karlgren, Ervalla SS Riltonmedaljen i silver: Vladimir Poley, Sollentuna SK Riltonmedaljen i brons: Staffan Olsén, SK Rockaden Stockholm; Anders Svensson, Västerviks ASK; Paul Olsson, Kristianstads SK; Berndt Söderborg, Stockholms SS Schack-Gideon för 2012: OS-laget i Öppen klass Sveriges Schackförbunds ungdomsledarstipendium: Stein Jörgensen, Ystads SS; Björn Larsson, Nynäshamns Ungdomsschack; Sam Westerholm, Stora Vika SK Vikingastipendiet: Dorit Paltzer, Sollentuna SK; Mark Peters, SS Manhem; Sam Kassani, Sollentuna SK; Tom Rydström, Växjö SK; Rina Weinman, Sollentuna SK; Lisa Fredholm, Stockholms SS, Brandy Paltzer, Sollentuna SK och Klemens Ng, Örgryte SK Ett stort varmt TACK, Norrköping i maj 2014 Carl Fredrik Johansson Förbundsordförande Sebastian Nilsson Skattmästare Lennart Beijer Lennart Berglind Håkan Jalling Cajsa Lindberg André Nilsson Harry Schüssler Håkan Winfridsson Tryck: Tallinna Raamatutrükikoda, Estland 2014 2 3

Ordföranden har ordet 2013 har varit ännu ett bra år för svenskt schack. För några år sedan knackade den ekonomiska krisen på vår dörr, men de senaste åren har ett målmedvetet arbete genomförts för att se till att vi trots detta ska kunna genomföra viktiga framtidssatsningar. Och det ser ut som om vi tidigare än förväntat kan nå det ekonomiska mål som kongressen 2012 satte upp. En bra ekonomi är inte ett mål i sig själv, men det är nödvändigt för att kunna nå de schackliga mål vi har. På den senaste kongressen antogs ett strategidokument som visade vilken inriktning Sveriges Schackförbund ska ha under de kommande åren. De kortsiktiga målen handlade om att öka effektiviteten inom skolschacksverksamheten, öka tävlingsverksamheten, öka verktygen för klubbar och distrikt samt öka satsningen på tjejer som spelar schack. Och alla de målen har varit vägledande för de satsningar styrelsen gjort, där en del dock kommer att ge frukt först under 2014. Förbundets tävlingar De stora tävlingarna som allsvenskan och SM genomfördes som vanligt med stora deltagarantal. SM spelades i Örebro som bjöd på mycket fina tävlingar, och i den högsta gruppen lyckades Hans Tikkanen ta SMtiteln för tredje året i rad. Det är han den förste att lyckas med sedan Gösta Stoltz på femtiotalet, och Tikkanen belönades också med Schack-Gideon för sin prestation. Även lagtävlingarna Kadett- och Juniorallsvenskan utvecklas och drar fler startande lag, vilket är mycket glädjande. Schack i skolan En av de största delarna av förbundets verksamhet, både i antal medlemmar och när det gäller genererade intäkter, är den schackverksamhet som sker i skolorna. Det är ofta lärare eller fritidspedagoger som leder schackundervisning som ett pedagogiskt redskap för att ge bättre förutsättningar i andra ämnen. Vi har utbildat mer än 1 500 pedagoger i detta och många tusen barn tränar nu schack varje vecka i de flera hundra nya schackklubbar som har bildats på skolorna. Efter att en ansökan till Allmänna Arvsfonden bifölls under året har vi fått medel till att ta fram ett omfattande filmmaterial och en webbsida som ska användas för att förbättra möjligheterna för barnen att lära sig schack. Schack i världen En av de största händelserna i schackvärlden under året var självklart när norrmannen Magnus Carlsen tog VM-titeln efter att ha vunnit mot Viswanathan Anand. I Norge var uppståndelsen makalös, men även Sverige fick en del av kakan och vi var med i fler tidnings- och radiointervjuer än på mycket länge. Schack fick en plats i media som vi inte är riktigt vana vid och många lockades självklart att ta kontakt med schackklubbar runt om i landet. Framtiden Svenskt schack är i dag mer mångfacetterat än på länge. Det spelas schack på skolor, i klubblokaler, på internationella tävlingar, per brev eller e-post, i allsvenska serien, hemma med morfar, med kollegorna på rasten, på caféer och på många andra ställen. Sätten att närma sig vårt spel är väldigt olika och alla är bra och viktiga för schacket som helhet. Men vi har flera stora utmaningar framför oss och vi hoppas att de satsningar vi nu gör kan möta dem. Vi vill ha en bättre elit, en bredare bredd, fler som fortsätter längre i skolklubbarna, fler tjejer som spelar schack, fler levande klubbar och bättre tävlingar för alla. Inga små mål, men som det ser ut nu är det heller inga omöjliga mål. Om vi bara jobbar tillsammans kommer vi absolut att kunna nå dem och bygga svenskt schack ännu starkare. Carl Fredrik Johansson Ordförande Sveriges Schackförbund Medlemsstatistik Medlemsantal 1999-2013 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Seniorer 5 223 5 275 5 095 4 824 4 774 4 421 4 233 4 065 3 864 3 715 3 647 3 824 3 829 3 680 3 709 Juniorer 12 462 12 632 12 125 12 070 12 223 13 618 13 151 12 211 12 088 15 136 15 742 16 181 22 055 23 877 23 173 TOTALT 17 685 17 907 17 220 16 894 16 997 18 039 17 384 16 276 15 952 18 851 19 389 20 005 25 884 27 557 26 882 Medlemsantal per distrikt 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Blekinge 78 76 333 314 265 0 205 60 Dalarna 398 107 97 268 301 0 229 72 Gotland 97 93 85 84 82 0 29 53 Gästrikland 183 178 169 149 138 0 76 62 Göteborg 1 185 1 238 1 100 1 133 1 121 0 660 461 Halland 810 1 139 1 422 982 735 0 636 99 Hälsingland 83 73 74 67 63 0 18 45 Jämtland-Härjedalen 261 578 630 505 499 0 440 59 Medelpad 53 30 27 29 26 0 2 24 Nordskåne 248 225 288 369 489 0 419 70 Nordvästra Skåne 656 1 284 2 440 2 150 2 262 2 2 109 151 Norrbotten 444 408 647 485 565 0 496 69 Roslagen 307 338 255 453 446 0 380 66 Skåne 1 651 1 637 1 851 2 048 2 063 4 1 737 322 Småland 562 569 1 036 1 019 1 086 0 825 261 Stockholm 8 488 8 444 9 344 10 774 10 846 9 9 987 850 Södermanland 71 69 510 346 294 0 232 62 Uppland 412 466 1 382 2 043 1 661 0 1 532 129 Värmland 982 374 628 609 498 0 433 65 Västerbotten 115 101 202 639 503 0 424 79 Västergötland 390 358 334 301 282 0 77 205 Västmanland 813 969 1 218 1 062 1 076 1 937 138 Ångermanland 40 139 317 395 204 0 174 30 Örebro län 361 352 414 471 468 0 376 92 Östergötland 701 760 1 081 862 909 0 724 185 TOTALT 19 389 20 005 25 884 27 557 26 882 16 23 157 3 709 I medlemssiffrorna ingår endast huvudmedlemmar, det vill säga varje medlem räknas bara en gång. Inklusive sekundärmedlemmar var 2013 det totala antalet medlemmar 28 151. 2013 0 5 2013 6-25 2013 26 4 5

sk årsredovisning 2013 Resultat Resultatet för 2013 innebär ett överskott på drygt 600 000 kronor. Främst på grund av att projektpengar inte använts som planerat och på att resurserna till skolklubbsprojektet tillfälligt minskats blev resultatet drygt 200 000 kr bättre än budgeterat. Intäkter I och med kraftigt ökande medlemssiffror ökade de statliga bidragsintäkterna jämfört med året innan, trots att bidraget per medlem och klubb fortsätter att minska. Medlemsavgiften för vuxna höjdes 2012 från 140 kronor till 160 kronor, vilket medförde att intäkten 2013 (då avgiften för 2012 betalades), i likhet med de senaste verksamhetsåren, ökade. Antalet vuxna medlemmar har bara förändrats marginellt de senaste åren. Intäkterna från stöd och sponsring minskade med ungefär 100 000 kronor då sponsringen från PwC via Schackakademien upphörde. Totalt sett var intäkterna under 2013 ungefär 700 000 kronor högre än 2012. Jämfört med budget var den enda större avvikelsen på intäktssidan materialintäkterna. De exakta kostnaderna och intäkterna för materialförsäljning är alltid svåra att budgetera, varför det är mest intressant att jämföra nettot av materialförsäljningen med budget. Under 2013 var detta netto något bättre än budgeterat. Kostnader På grund av den stora osäkerheten när det gäller de statliga bidragsintäkterna har styrelsen under 2013 valt en fortsatt försiktig väg, trots att man förväntade sig ett överskott under året. Den största förändringen på kostnadssidan var bidragen till klubbar och distrikt som var drygt 700 000 kronor högre 2013 än 2012. Orsaken var de ändringar av bidragsredovisning som genomfördes 2011 (se nästa sida). I korthet innebar detta att kostnaderna för nyetableringsstöd och fadderbidrag var förhållandevis låga under 2012 (innan den nya modellen trädde i kraft) medan de blev mycket höga främst 2013. För allsvenskan var kostnaderna betydligt högre än året innan. De allsvenska kostnaderna kan variera kraftigt från år till år och också avvika från budget, eftersom utfallet beror på hur den geografiska fördelningen mellan divisioner och grupper ser ut. Detta är inte känt när budgeten fastställs, varför vi varje år budgeterar med ett genomsnittligt utfall. De senaste åren har resurserna minimerats vad gäller elitschack, både på senior- och juniorsidan. Det senaste året har resurserna ökats något igen, vilket märkts på verksamhetsområdena Elit senior, Elit junior och Schack-SM. Totalt i hela organisationen var kostnaderna, bortsett från materialkostnader (se ovan), ungefär 200 000 kronor lägre än budgeterat. Eget kapital Det egna kapitalets svängningar mellan åren 2006 och 2009 berodde främst på den förändrade hanteringen av bidragsintäkter och bidragsutbetalningar (se 2009 års verksamhetsberättelse). Under 2010 och 2011 minskade det egna kapitalet som en följd av de investeringar som gjordes i utvecklingsprojekten inom Schack i skolan. 2012 och 2013 har intäkter från dessa satsningar börjat synas i ekonomin, och det egna kapitalet har snabbt byggts upp. Idag har vi ett eget kapital som uppgår till 2 442 224 kronor och består av balanserade vinstmedel uppgående till 1 825 701 kronor och årets resultat som uppgår till 616 523 kronor. Styrelsen anser att detta ger en rättvisande bild av SSF:s ekonomiska situation och föreslår att 2 442 224 kronor balanseras i ny räkning. Framtida utveckling Styrelsen har de senaste åren prioriterat uppbyggnaden av ett större eget kapital. Av det skälet har man genomfört stora satsningar på bredd- och rekryteringsverksamhet, samtidigt som övriga kostnader har minimerats. Under 2012 och 2013 har man sett en tydlig positiv på de statliga bidragen, något som utan tvekan är en följd av dessa satsningar. Under 2012 fastslog styrelsen som sin målsättning att öka det egna kapitalet till 2 500 000 under en åttaårsperiod med start 2012. De två senaste årens goda resultat har gjort att målet redan är uppnått. Det omedelbara behovet av att hålla nere kostnaden har därför minskats, men eftersom vi fortfarande är starkt beroende av de statliga bidragen har styrelsen gjort bedömningen att man bör fortsätta att iakttaga stor försiktighet på kostnadssidan, särskilt när det gäller långsiktiga åtaganden. Redovisnings- och värderingsprinciper Bokföring sker enligt Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Resultaträkningen presenteras uppdelad efter verksamhetsområden, med detaljerade siffror på områdesnivå i anslutning till res pektive verksamhetsbeskrivning. Intäkter i form av registreringsavgifter till SSF bokförs på det år de betalas av distriktsförbunden. Intäkter i form av bidrag från Ungdomsstyrelsen, vinst delning från Svenska Spel och övriga bidrag bokförs också på det år de utbetalas, trots att verksam heten som bidragen grundar sig på hör till ett tidigare verk samhets år (se närmare information i 2010 års verksamhetsberättelse). Tidigare har nyetableringsstöd och fadderbidrag bokförts på det år de har utbetalats, men under 2011 förändrades detta så att dessa i bidrag i konsekvens med ovanstående princip bokförs på det år de statliga bidragen för motsvarande verksamhet utbetalas. I praktiken innebär detta exempelvis att fadderbidrag och nyetableringsstöd som grundar sig på 2012 års registrering kommer att synas först i 2014 års resultat. Redovisning av fondförvaltning Beträffande allsvenska serien redovisas kostnader och intäkter för en och samma säsong på samma verksamhetsår. Det innebär att hela säsongen 2013/14 bokförs på verksamhetsåret 2013. Fördelen med detta är att kostnader och intäkter som hör till samma allsvenska säsong hålls samman. Nackdelen är att en del av de kostnader som uppstår på våren inte är kända när bokslut görs och måste uppskattas. Beträffande Schackfyran bokförs kostnader på det verksamhetsår de uppstår. Prenumerationsavgifter för TfS interimsförs så att intäkterna bokförs på det år prenumerationen gäller. Arbetsgivaravgifter fördelas på de kommittéer där de genereras och följer därmed motsvarande löner och ersättningar. Förändringen i den semesterskuld som SSF har till sina anställda är dock inte uppdelad på detta sätt utan är samlad under kansliets personalkostnader. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 Martin Andersons fond 27 256 27 419 28 013 28 502 28 792 Erik Olsons fond 171 157 161 393 152 230 142 771 133 327 Tillgångarna i Martin Andersons fond har ökat med 289 kronor (ränta 2013). Av avkastningen i Erik Olsons fond har 10 000 kronor använts till prispengar i Schack-SM 2013. Intäktsräntan under 2013 var 408 kronor, och en felräkning från 2012 har korrigerats i 2013 års resultat. Totalt har tillgångarna i fonden minskat med 9 444 kronor. 6 7

Resultaträkning 2013 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 INTÄKTER 6 632 866 6 416 801 7 173 000 7 117 073 8 017 000 MEDLEMSAVGIFTER 621 070 741 480 810 000 815 460 885 000 STATLIGA BIDRAG 3 959 391 3 899 076 4 587 000 4 587 728 5 500 000 STÖD OCH SPONSRING 256 093 294 813 184 000 191 757 181 000 KANSLI 17 569 15 275 15 000 22 304 15 000 ALLSVENSKA SERIEN 716 530 695 000 680 000 688 000 680 000 KORRSCHACK 113 012 115 864 112 000 104 775 113 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK 63 703 57 640 55 000 56 198 55 000 SCHACKFYRAN 76 625 23 500 0 11 690 0 SCHACK I SKOLAN 164 250 22 500 10 000 34 842 10 000 UTBILDNINGAR/LÄGER 65 910 59 230 65 000 70 908 10 000 MATERIALFÖRSÄLJNING 564 660 428 671 535 000 448 589 528 000 ÖVRIGA INTÄKTER 14 053 63 756 120 000 84 822 40 000 KOSTNADER -6 754 778-5 382 652-6 810 500-6 511 910-7 622 000 KANSLI 1-908 934-782 329-773 000-790 076-939 000 ALLSVENSKA SERIEN 2-698 220-634 724-683 000-743 347-656 000 SCHACK-SM -162 715-171 463-238 000-228 856-317 000 ELIT SENIOR -129 454-145 286-236 000-236 720-332 000 ELIT JUNIOR -113 478-94 363-157 500-164 652-255 000 BREDD JUNIOR 3-131 821-118 118-168 000-148 725-185 000 KORRSCHACK -117 259-94 763-106 000-95 537-106 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK -345 036-337 661-335 000-362 715-400 000 SCHACKFYRAN -1 188 092-515 723-495 000-480 939-539 000 SCHACK I SKOLAN -767 299-724 266-805 000-679 160-985 000 UTBILDNING/LÄGER -84 042-79 245-105 000-102 909-100 000 BIDRAG KLUBBAR OCH DISTRIKT -1 354 142-938 950-1 684 000-1 684 620-1 575 000 SAMMANTRÄDEN -71 965-103 507-121 000-101 867-121 000 MATERIALFÖRBRUKNING 4-505 496-344 391-470 000-368 870-465 000 ÖVRIGA KOSTNADER -176 825-297 863-434 000-322 917-647 000 RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER -121 912 1 034 153 362 500 605 163 395 000 FINANSIELLA POSTER 215 19 759 20 000 11 360 20 000 Ränteintäkter 52 844 19 870 20 000 12 935 20 000 Räntekostnader -52 629-111 -1 575 ÅRETS RESULTAT -121 967 1 053 912 382 500 616 523 415 000 Noter 1 Löner och arvoden är dels samlat under Kansliet, dels fördelat på kommitténivå. Totalt har löner och arvoden under året uppgått till 1 611 510 kr (2012: 1 577 006 kr). De sociala avgifterna var 511 129 kr (varav löneskatter 21 023 kr) (2012: 489 142 kr respektive 25 152 kr) och pensionskostnaderna var 86 658 kr (2012: 103 677 kr). Inga styrelsearvoden har förekommit. 2 Kostnaderna för Allsvenska serien varierar kraftigt beroende på det geografiska utfallet av serieindelningen, något som inte är känt under budgetarbetet. Normalt budgeteras därför med genomsnittliga kostnader, och avvikelser från budget får accepteras (men bör jämna ut sig på lång sikt). 3 "Bredd Junior" består till största delen av kostnader för de nordiska skoltävlingarna. Kostnaderna varierar kraftigt från år till år beroende på vilka länder som arrangerar de olika tävlingarna. 4 Försäljningen av material kan variera kraftigt från år till år, främst beroende på i vilken grad distrikt och klubbar köper material för mer än ett år i taget. Mer detaljerade noter finns i anslutning till redovisningen av respektive verksamhetsområde. Balansräkning 2013 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 Tillgångar Not 2 758 755 2 435 328 2 129 410 2 757 827 3 482 324 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 030 920 1 063 664 0 0 0 Värdepapper 1 030 920 1 063 664 0 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 727 835 1 371 664 2 129 410 2 757 827 3 482 324 Varulager 1 519 482 724 098 820 875 818 209 791 181 Kundfordringar 189 022 162 121 169 015 89 066 80 781 Övriga kortfristiga fordringar 57 635 840 4 524 2 343 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 96 691 53 932 465 266 986 397 643 099 Kassa och bank 865 005 430 673 674 250 863 631 1 964 920 EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 758 755 2 435 328 2 129 410 2 757 827 3 482 324 EGET KAPITAL 1 326 416 893 756 771 789 1 825 701 2 442 224 Ingående saldo -66 126 1 326 416 893 756 771 789 1 825 701 Årets resultat 1 392 542-432 660-121 967 1 053 912 616 523 LÅNGFRISTIGA SKULDER 132 736 122 736 112 736 102 736 92 736 Erik Olsons fond 3 132 736 122 736 112 736 102 736 92 736 KORTFRISTIGA SKULDER 1 299 603 1 418 836 1 244 885 829 390 947 364 Leverantörsskulder 87 765 102 352 182 592 70 890 54 500 Övriga kortfristiga skulder 134 771 77 517 216 523 382 235 504 965 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 1 077 067 1 238 967 845 770 376 265 387 899 Noter 1 Allt utbildningsmaterial lagerförs så att kostnaden för inköpt material inte uppstår förrän materialet används. 2 3 Skuld till Erik Olsons fond. 4 2012-12-31 2013-12-31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 986 397 643 099 Nyetableringsstöd och fadderbidrag 2011, återförs 2013 659 713 0 Nyetableringsstöd och fadderbidrag 2012, återförs 2014 198 020 372 165 Nyetableringsstöd 2013, återförs 2015 0 91 328 Övriga poster 128 664 179 606 2012-12-31 2013-12-31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 376 265 387 899 Semesterlöner inkl. sociala avgifter 48 219 50 212 Upplupna skatter 44 694 46 175 Allsvenska serien 2012/13 145 970 129 001 Övriga poster 137 382 162 511 8 9

Revisionsberättelse statistik Till kongressen i Sveriges Schackförbund Organisationsnummer 802002-9347 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen (intagen i Verksamhetsberättelsen på sidorna 6-9) för Sveriges Schackförbund för år 2013. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i Sverige och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande förbundets resultat samt styrelsens förvaltning för räkenskapsåret 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med stadgarna. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalanden Vi tillstyrker att kongressen disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrköping den 14 maj 2014 Eget kapital 2000-2013 och budget 2014 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0-500000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den stora nedgången mellan 2006 och 2007 beror på att de statliga bidragsintäkterna flyttades fram till det år de utbetalas. Uppgången mellan 2008 och 2009 beror delvis på att man på samma sätt flyttade fram de bidragsutbetalningar som hör samman med intäkterna. Intäkter 2013: 7 130 008 (2012: 6 436 671) Kostnader 2013: 6 513 485 (2012: 5 382 763) Medlemsavgifter 741 480 815 460 Statliga bidrag (ej S4/skolklubbar) 2 499 076 2 087 728 Statliga bidrag (S4) 825 000 900 000 Statliga bidrag (skolklubbar) 575 000 1 600 000 Materialförsäljning 428 671 448 589 Allsvenska intäkter 695 000 688 000 Övriga intäkter 672 444 590 231 De statliga bidragen för Schackfyranmedlemmar respektive skolklubbsmedlemmar är en uppskattning av den andel av de totala bidragsutbetalningarna som specifikt gäller dessa medlemskategorier. Observera att dessa bidrag grundar sig på verksamhet två år tillbaka i tiden, medan kostnaderna huvudsakligen grundar sig på innevarande års verksamhet. 2012 2013 2012 2013 Bidrag klubbar/distrikt 938 950 1 684 620 Kansliet 782 329 790 076 Allsvenskan 634 724 743 347 Schackfyran 515 723 480 939 Schack i skolan 724 266 679 160 TfS 337 661 362 715 Bredd Junior 118 118 148 725 Elit Senior inklusive Schack-SM 316 749 465 576 Elit Junior 94 363 164 652 Materialförbrukning 344 391 368 870 Övriga kostnader 575 489 624 805 Robert Söderlund Auktoriserad revisor Anders Larsson Revisor 10 11

Bidragsintäkter från Ungdomsstyrelsen SSF:s kansli Bidrag från Ungdomsstyrelsen Utbildningsdepartementet via myndigheten Ungdomsstyrelsen stödjer svensk föreningsliv med ett organisationsbidrag. Bidraget går till barn- och ungdomsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet och som har verksamhet i minst fem län, har minst 1 000 ungdomsmedlemmar samt minst 60 procent ungdomsmedlemmar i åldern 6-25 år. Bidraget består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är för närvarande 1 050 000 kronor. Den senare grundar sig dels på antalet medlemmar i åldrarna 7 25 år, dels på antalet ungdomsföreningar. I diagrammen till höger framgår det genomsnittliga bidraget Sveriges Schackförbund får för dels varje ungdomsmedlem, dels varje ungdomsklubb. Beloppen varierar beroende på dels hur mycket pengar som finns att betala ut, dels det totala antalet medlemmar respektive klubbar som pengarna till olika organisationer ska fördelas på. Det finns en fast del i medlemsbidraget som gör att bidraget inte ökar helt proportionellt med antalet medlemmar, men den fasta delen är inte med i statistiken till höger. Observera att de årtal som anges är underlagsår och att bidragen betalas ut två år senare (se diagrammet nedan). Såväl bidraget per ungdomsmedlem som bidraget per klubb var som högst för underlagsåret 2007, vilket gav utslag på SSF:s bidragsintäkter verksamhetsåret 2009. Åren därefter har snittbidragen minskat nästan varje år, vilket gör att det totala statliga bidraget har minskat fram till utbetalningsåret 2012, trots en fortsatt ökning av antalet medlemmar. 2013 var medlemsökningen dock så stor att det totala bidraget ökade och 2014 ökade bidraget ytterligare. Redovisningen av bidragen Principerna för dels utbetalning av bidrag till SSF från Ungdomsstyrelsen (fram till 2010 betalades en del av bidraget via Svenska Spel), dels 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Snittbidrag/ungdomsmedlem 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Snittbidrag/ungdomsklubb 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 vidarebefordrandet av dessa bidrag från SSF till distrikt och klubbar, har förändrats under åren. För att förstå hur det hänger ihop bör man känna till följande begrepp: Underlagsår är det år då verksamheten som ligger till grund för bidraget bedrivs. Ansökningsår är det år då verksamheten redovisas och ansökning sker. Bidragsår är det år bidragen betalas ut. Sedan 2008 betalas såväl de statliga bidragen till SSF som medlemsbidrag och klubbidrag från SSF till klubbar respektive distrikt under bidragsåret. Från och med 2011 redovisas även nyetableringsstöd och fadderbidrag på bidragsåret, även om det ofta betalas ut tidigare. Kanslichef Kent Vänman, Linköping Klubbkontakter Schackfyran Schack i skolan Personal Niklas Sidmar, Norrköping Information,, Tävling Hans-Göran Almgren, Norrköping Materialförsäljning, Kansliarbete Jesper Hall, Lund Riksinstruktör med ansvar för skolklubbsprojektet (ej stationerad på kansliet) 2014-01-20 anställdes Ofelia Eriksson som ansvarig för förbundets medlemsregistrering. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 17 569 15 275 15 000 22 304 15 000 KANSLI portointäkter 1 17 569 15 275 15 000 22 304 15 000 Kostnader -908 934-782 329-773 000-790 076-939 000 KANSLI administrativ utveckling 2-15 000-15 000-15 000-15 001-15 000 KANSLI redovisning -42 800-55 466-50 000-40 200-50 000 KANSLI personalkostnader 3-632 674-520 404-505 000-520 500-614 000 KANSLI förbrukningsmaterial -8 003-4 734-5 000-15 098-15 000 KANSLI lokaler -78 141-78 469-83 000-78 748-130 000 KANSLI kopiering -42 572-33 423-30 000-21 843-25 000 KANSLI telefon -24 357-25 309-25 000-24 544-30 000 KANSLI distribution 1-30 213-35 036-45 000-43 732-45 000 KANSLI övrigt -35 174-14 488-15 000-30 410-15 000 Kansliet netto -891 365-767 054-758 000-767 772-924 000 1 I portointäkter ingår den del av distributionskostnaden som vidarefaktureras till kunder. Nettokostnaden för distribution är alltså skillnaden mellan kontona "distribution" och "portointäkter". Vissa distributionskostnader som kan knytas till ett specifikt verksamhetsområde bokförs på detta område och ingår inte här. 2 Administrativ utveckling är kostnader för utveckling av medlems- och resultatsystemet. 3 I personalkostnader ingår kanslipersonalens lön. Dock är de delar av lönen som avser andra verksamhetsområden utförda på dessa. Hur lönekostnaderna fördelas mellan olika konton anpassas i möjligaste när arbetsuppgifterna förändras, varför lönekostnader kan flyttas mellan olika konton från år till år. Personalkostnaderna är minskade med intäkter i form av lönebidrag. 12 13

Elit senior Schack-SM FOTO: Niklas Sidmar I verksamhetsområdet ingår de stora lagtävlingarna Schack-OS och Lag-EM, samt veteranschack och övriga elittävlingar. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader -129 454-145 286-236 000-236 720-332 000 EK Schack-OS 1-139 210-250 000 EK Lag-EM -112 709-160 000-170 345 EK veteran -1 349-6 000-10 568-12 000 EK elit senior övrigt -15 351-6 076-70 000 55 807-70 000 1 Schack-OS spelas jämna år och Lag-EM udda år. Erik Blomqvist blev stormästare under 2013 Erik Blomqvist utsågs till Sveriges nittonde stormästare vid Fidekongressen i Tallin i oktober 2013. Blomqvist säkrade stormästartiteln när han tog sin tredje stormästarnorm i en turnering i Budapest, och samtidigt samlade ihop de Elopoäng som behövdes för att ta sig över erforderliga 2500. Även Daniel Semcesen tog sin tredje stormästarnorm under året, men hade vid årsskiftet 2013/14 ännu inte nått 2500 i Elo. Detta gjorde han i februari 2014, och han blev således stormästare nummer 20. Elit junior I verksamhetsområdet ingår de internationella ungdomstävlingarna samt olika typer av landslagsverksamhet och annan elitverksamhet för juniorer. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader 1-113 478-94 363-157 500-164 652-255 000 EK Ungdoms-VM -60 070-60 000-65 262-60 000 EK Ungdoms-EM -52 062 2 738-45 000-39 536-50 000 EK Junior-VM -61 588-34 747-35 000-48 927-62 000 EK elit junior övrigt 2 172-2 284-17 500-10 927-83 000 1 Kostnaderna för juniortävlingar varierar beroende på var de olika tävlingarna spelas. 2 I budgeten för 2014 ingår en satsning på talangutveckling av elitjuniorer. FOTO: Calle Erlandsson Schack-SM arrangeras normalt av en klubb eller ett distrikt på uppdrag av Sveriges Schackförbund. Sedan 2010 betalar SSF alla kostnader för SM-gruppen. Ansvaret för Schack-SM delas mellan två kommittéer. Elitkommittén ansvarar för SM-gruppen medan Tävlingsoch regelkommittén har hand om övriga delar. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader -162 715-171 463-238 000-228 856-317 000 EK SM-gruppen 1-132 226-152 092-200 000-184 677-200 000 TK Schack-SM personal 2-57 000 TK Schack-SM övrigt -30 489-19 371-38 000-44 179-60 000 1 Startbidrag, prispengar och logi ingår i summan. Från 2013 togs startbidraget bort och prissumman ökades. 2 Från 2014 bokförs lönekostnader för arbete med Schack-SM här. Kostnaden har tidigare ingått i övriga lönekostnader. Tredje raka för Hans Tikkanen År 2012 återinfördes särspelet som särskiljningsmetod om SM-gruppen, och den nya regeln kom omedelbart till användning då fyra spelare delade förstaplatsen. 2013 blev det nästan ännu mer dramatiskt, även om det denna gång bara var två spelare som var inblandade. Särspelet mellan Nils Grandelius och Hans Tikkanen avgjordes först i Armageddonblixten, och det var den sistnämnde som drog det längst strået. Hans Tikkanen är därmed den förste som tagit SM-guld tre år i rad sedan Gösta Stoltz svarade för samma bedrift åren 1951-1953. Årets SM-tävlingar arrangerades förtjänstfullt i konferensanläggningen Conventum i Örebro, av Örebro SS och Ervalla SS. Totalt blev det 836 starter, inklusive de nya klasserna Knatte-SM, Knatteweekend och Miniorweeken, samt nygamla Blixt-SM som arrangerades för första gången sedan 2009. 14 15

Bredd Junior Tidskrift för Schack I verksamhetsområdet Bredd Junior ingår samtliga svenska och nordiska skoltävlingar, Talangjakten samt Junioroch Kadettallsvenskan. De skoltävlingar som arrangeras årligen är Skol-SM, Skol-SM för flickor och Skollags-SM. Dessa tävlingar är kvalificerande till Skol-NM, Skol-NM för flickor och Skollags-NM. De nordiska tävlingarna arrangeras omväxlande av de federationer som ingår i Nordiska Schackförbundet. Den kommitté som har ansvaret för dessa tävlingar är Skolkommittén. Tidskrift för Schack är SSF:s medlemstidning. Den utkommer fyra gånger per år och skickas kostnadsfritt hem till alla förbundets medlemmar. Dessutom prenumererar ett drygt hundratal privatpersoner och bibliotek på tidningen. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader -131 821-118 118-168 000-148 725-185 000 SK nordiska skoltävlingar 1-64 633-74 192-114 000-111 629-100 000 SK svenska skoltävlingar -5 332-25 606-25 000-16 615-30 000 SK övriga tävlingar 2-61 856-18 320-29 000-20 481-55 000 1 Kostnaderna för de nordiska skoltävlingarna varierar kraftigt från år till år beroende på dels vilken eller vilka av de nordiska skoltävlingarna som står på tur att arrangeras i Sverige, dels var de övriga spelas. 2 Juniorallsvenskan, Kadettallsvenskan och Talangjakten. I budgeten för 2014 finns utrymme för resebidrag i Kadett- och Juniorallsvenskan. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 63 703 57 640 55 000 56 198 55 000 TfS försäljning 32 983 31 110 30 000 31 158 30 000 TfS annonser 30 720 26 530 25 000 25 040 25 000 Kostnader -345 036-337 661-335 000-362 715-400 000 TfS tryck -74 243-70 487-70 000-73 760-90 000 TfS distribution -73 940-74 577-75 000-78 694-90 000 TfS redaktör -139 440-145 406-140 000-151 416-135 000 TfS medarbetare -54 531-47 136-45 000-56 597-80 000 TfS övriga kostnader -2 882-55 -5 000-2 248-5 000 TOTALT -281 333-280 021-280 000-306 517-345 000 FOTO: Fredrik Emmoth Årets Skol-SM spelades på Engelska skolan i Bromma, och lockade 410 startande i totalt nio åldersklasser. Det var första gången sedan 2001 som Skol-SM spelades i Stockholmsområdet. 16 17

Schack i skolan Skolklubbsprojektet Projektet Schack i skolan inleddes i början av 2010 som ett sätt att ta tillvara på det enorma intresse som väcks genom Schackfyran. Det lyckade försöksprojektet i Lund hösten 2009 fick styrelsen att fatta beslut om att anställa Jesper Hall som riksinstruktör med huvudsaklig uppgift att starta verksamhet på skolor och bilda skolschackklubbar. Liten minskning av antalet skolklubbar Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 164 250 22 500 10 000 34 842 10 000 SK SIS intäkter 1 164 250 22 500 10 000 34 842 10 000 Kostnader -767 299-724 266-805 000-679 160-985 000 SK SIS personalkostnader 2-596 080-648 692-670 000-555 202-775 000 SK SIS resekostnader -46 087-51 503-65 000-50 026-50 000 SK SIS material 3-73 631-7 811-55 000-5 447-20 000 SK SIS övrigt -51 501-16 260-15 000-68 485-140 000 TOTALT -603 049-701 766-795 000-644 318-975 000 1 Intäktskontot omfattar bland annat bidrag och stipendier till projektet Schack i skolan, samt intäkter då skolor har betalat för extra stöd av riksinstruktören. I utfallet för 2011 ingår ett projektbidrag på 100 000 kr från Schackakademien. 2 Personalkostnaderna utgörs huvudsakligen av Jesper Halls lön och sociala avgifter, men inkluderar också kanslikostnader för administrativt arbete i samband med projektet. 2013 och 2014 bekostas Jesper Halls lön delvis av projektet Schacknätet, och under det här kontot bokförs kostnader för att ersätta honom. 3 Materialkostnaderna innefattar material som delas ut vid Schack i skolan-kurser, samt andra kostnader för material. Schacknätet fick stöd av Arvsfonden Instruktionsfilmer och en interaktiv schacksajt är de två huvuddelarna i projektet Schacknätet, som beviljats stöd från Arvsfonden, och inleddes hösten 2013. Under sommaren 2013 kom beskedet att Sveriges Schackförbund beviljats stöd från Arvsfonden till utvecklingsprojektet Schacknätet. Schacknätet är tänkt som ett tvåårigt projekt där det första året ägnas främst åt produktion av instruktionsfilmer och det andra året åt att integrera dessa filmer med en interaktiv sajt. Arvsfonden beviljar dock bidrag för ett år i taget och i samband med att man redovisar det första året söker man sedan bidrag för år två. Projektet inleddes i augusti 2013 och leds av Jesper Hall, som under projekttiden ersätter en del av sin ordinarie tjänst inom skolklubbsprojektet med arbete i Schacknätet. Han har i samarbete med utvecklingsgrupper vid tre skolor på olika hålla i landet; Klostergårdsskolan i Lund, Kvarnbyskolan i Rinkeby och Örnässkolan i Luleå, dragit upp riktlinjerna för projektet, och under det första året kommer ett drygt femtiotal filmer att ha producerats, exempelvis en serie filmer som ska kunna komplettera eller ersätta Schackfyranbesök. Schacknätet har också samarbetat med Johanna Valentin Strand för att utveckla schack som en integrerande metod, och varit med om att ta fram konceptet Chess Battle, där barn från olika skolor paras ihop i fyrmannalag och samarbetar för att lösa olika uppgifter. Under sommaren 2013 slutförs det första året av projektet samtidigt som man planerar för det andra året. För år två planerar vi en sajt med flera olika funktioner där man kan spela och träna schack. Ambitionen är hög, och jag tror att sajten kan komma att bli en injektion både för skolschacket och för den traditionella ungdomsverksamheten, säger Jesper Hall. Antalet nybildade klubbar halverades jämfört med året innan, och dessutom lades ungefär 150 klubbar ner. Därmed minskade antalet skoklubbar för första gången, men skillnaden jämfört med rekordåret 2012 är totalt bara 40 klubbar. I tabellen nedan framgår hur utvecklingen har sett ut på distriktsnivå och totalt i landet. Flest skolschackklubbar finns det för närvarande i Nordvästra Skåne, Uppland och Stockholm. Fakta Skolschackklubbar 2009 Skolschackklubbar 2010 Skolschackklubbar 2011 Skolschackklubbar 2012 Skolschackklubbar 2013 nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl Blekinge 0 0 0 0 0 0 6 6 147 1 6 161 0 5 137 Dalarna 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1 2 38 0 1 8 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gästrikland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 15 2 3 29 Göteborg 1 1 15 1 2 56 1 2 38 2 4 81 2 3 41 Halland 0 0 0 13 13 296 8 21 615 2 19 384 1 6 130 Hälsingland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Jämtland-Härjedalen 0 0 0 9 9 245 1 9 317 5 12 251 3 11 296 Medelpad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordskåne 0 0 0 0 0 0 1 1 45 0 1 21 2 3 139 Nordvästra Skåne 0 0 0 16 16 787 55 71 2 154 13 70 1 872 22 77 2 152 Norrbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18 18 311 3 16 402 Roslagen 0 0 0 0 0 0 3 3 84 6 9 218 0 0 0 Skåne 3 3 78 4 7 236 9 16 314 12 25 759 12 27 900 Småland 0 0 0 1 1 83 7 8 338 1 9 343 2 9 321 Stockholm 0 0 0 16 16 339 32 57 1 232 45 88 2 440 29 89 2 233 Södermanland 0 0 0 0 0 0 1 1 5 1 2 18 1 2 133 Uppland 0 0 0 2 2 27 42 44 824 52 75 1 499 4 52 1 095 Värmland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 32 8 9 79 Västerbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 21 456 3 19 337 Västergötland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västmanland 0 0 0 5 5 139 1 5 237 0 5 170 1 4 63 Ångermanland 0 0 0 1 1 15 0 1 22 11 12 210 1 6 133 Örebro län 0 0 0 0 0 0 1 1 31 12 13 209 3 7 208 Östergötland 0 0 0 0 0 0 4 4 85 6 7 98 10 12 177 TOTALT 4 4 93 68 72 2 223 183 251 6 493 212 401 9 586 109 361 9 013 Det antal medlemmar som redovisas avser ungdomsmedlemmar i bidragshänseende, alltså 7-25 år under 2009 och 2010 samt 6-25 år från 2011. 18 19

Schackfyran Schackfyran Liten minskning i Schackfyran Schackfyran ingick fram till 2007 i Skolkommittén, men till 2008 hade projektet växt så kraftigt att det bröts ut till en egen kommitté. Enligt den nya organisation som började gälla sommaren 2010 drivs Schackfyran som ett projekt inom Skolkommittén (2010-2012 Utvecklingskommittén). 2006 anställdes Per Hultin som projektledare för Schackfyran, och under 2011 avslutades hans anställning. Schackfyran är ett socialt projekt som går ut på att skapa klassgemenskap. Inför säsongen får fjärdeklasser erbjudande om ett besök där en ledare från ett distrikt eller en klubb lär ut grunderna i schack och berättar om tävlingen Schackfyran. Samtidigt får klassen en låda bestående av fem schackspel och en plansch med schackreglerna att sätta upp i klassrummet. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 76 625 23 500 0 11 690 0 SK S4 intäkter 1 76 625 23 500 0 11 690 0 Kostnader -1 188 092-515 723-495 000-480 939-539 000 SK S4 riksfinal 2-386 894-72 660-30 000-30 236-50 000 SK S4 kontantbidrag -129 680-102 600-100 000-92 951-100 000 SK S4 distriktshjälp 3-127 923-51 927-60 000-73 133-75 000 SK S4 material 4-19 034-7 615-10 000-11 990-10 000 SK S4 distribution -15 964-10 793-15 000-8 219-15 000 SK S4 personalkostnader 5-494 360-256 118-265 000-263 413-274 000 SK S4 övrigt -14 237-14 010-15 000-997 -15 000 TOTALT -1 111 467-492 223-495 000-469 249-539 000 1 De intäkter som är bokförda under 2011 och 2012 är till största delen anordnarbidrag för en Fas 3-anställd. 2 2012 flyttades Riksfinalen från Globen till ABB Arena i Västerås och arrangerades av Västerås SK, vilket innebar kraftigt minskade kostnader för SSF. Samma sak gäller under 2013 och 2014. 3 Distriktshjälp är resekostnader i samband med klassbesök och tävlingar i distrikt och klubbar, där SSF hjälper till. 4 Materialkontot innehåller subventionerat material samt engångskostnader för framtagning av nytt material. 5 Anställningen av Per Hultin avslutades hösten 2011, vilket är skälet till minskningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012. Deltagandet i Schackfyran minskade något jämfört med förra året, men är fortsatt högt. För tredje året i rad når man över 11 000 deltagare, och som det ser ut när detta skrivs kommer 2014 att innebära en liten ökning igen. Schackfyran har genomgått stora förändringar de senaste åren, främst genom att man inte längre har någon heltidsanstäld projektledare och att riksfinalen har flyttats till Västerås. Men projektet har visat sig vara stabilt och det ser ut som om antalet deltagare håller på att stabilisera sig mellan 11 000 och 12 000. Riksfinalen hölls för andra gången i ABB Arena i Västerås och lockade den här gången 2 200 deltagare från 114 klasser. Vann gjorde klass 4B från Frestaskolan i Upplands Väsby. Under 2013 hölls en Schackfyrantävling för första gången på Gotland, och ökningar noterades i bland annat Östergötland, Småland och Göteborg. Distrikt* Deltagare 2009 Klass 4B på Frestaskolan i Upplands Väsby vann Schackfyrans riksfinal 2013. Deltagare 2010 Deltagare 2011 Deltagare 2012 Deltagare 2013 Blekinge 137 187 184 Dalarna 528 171 222 Gotland 29 Gästrikland 40 Göteborg 446 694 820 439 534 Halland 574 583 971 636 511 Hälsingland 34 Jämtland/Härjedalen 386 503 404 362 380 Norrbotten 357 347 625 170 259 Nordskåne 271 207 230 308 Nordvästra Skåne 210 260 507 695 334 Roslagen 159 388 251 370 360 Skåne 616 702 909 974 867 Småland 406 113 528 739 900 Stockholm 2 836 2 498 2 594 2 859 2 572 Södermanland 48 517 300 247 Uppland 264 276 420 640 409 Värmland/Dalsland 914 311 583 595 232 Västerbotten 26 106 70 41 Västergötland 36 26 17 22 121 Västmanland 392 443 775 1 007 926 Ångermanland 95 226 220 115 Örebro län 235 230 266 216 218 Östergötland 344 1 155 1 259 1 048 1 410 TOTALT 8 729 8 943 12 156 11 990 11 179 FOTO: Peter Halvarsson Ibland har flera tävlingar arrangerats inom ett distrikt, ibland har lag från flera distrikt varit med i en tävling. Fördelningen mellan olika distrikt får därför betraktas som ungefärlig. 20 21

Korrschack Korrschack Korrschackåret i korthet Korrschackskommittén (SSKK) ansvarar för svenskt deltagande i internationella korrschackstävlingar, såväl som för arrangemang av nationella tävlingar. Arbetet i kommittén är organiserat i fyra arbetsgrupper: Nationella gruppen, Internationella gruppen, Regelgruppen och PR-gruppen. Merparten av administrationen sköts från SSKK:s kansli i Lund av Tomas Carnstam och för internationella kontakter ansvarar Per Söderberg. SSKK ansvarar för hemsidan http://www.schack.se/sskk som bland annat innehåller nyheter, regler, historiska data och ett omfattande tabellarkiv med spelarregister. Kommittén ansvarar också för utgivandet av medlemstidskriften Korrschack. SSKK vill tacka alla som gör insatser på många olika plan, antingen med turneringsledararbete eller genom att värva schackvänner till SSKK. SSKK hade under året 255 medlemmar, varav 82 ständiga. Medlemskapet är fristående från SSF. Årsavgiften inklusive tidskriften Korrschack har varit 490 kr för seniorer, hälften för juniorer. Många är dock stödmedlemmar och betalar väsentligt mera. Medlemstidskriften Korrschack har under året utkommit med fyra välmatade nummer under redaktion av Lars Grahn och med ledare av Sebastian Nilsson. Ansvaret för kansliet i Lund och hemsidan (www. schack.se/sskk) har legat på Tomas Carnstam. Redaktör för vårt elektroniska nyhetsbrev har varit Jonas Dahlgren. En allt större del av vår tävlingsverksamhet är vänskapsmatcher mot andra korrförbund under ledning av Sture Olsson. Under året har sex sådana matcher startat, totalt 147 bord om vardera två partier. Serverpartier kan här följas i realtid. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 113 012 115 864 112 000 104 775 113 000 KK medlemsavgifter 89 805 92 174 90 000 85 755 90 000 KK startavgifter 22 995 23 690 22 000 18 270 22 000 KK övriga intäkter 212 0 0 750 1 000 Kostnader -117 529-94 763-106 000-95 537-106 000 KK turneringskostnader -14 108-8 730-10 000-13 544-10 000 KK Korrschack 1-81 545-79 275-84 000-80 080-84 000 KK administration 2-21 876-6 758-7 000-1 913-7 000 KK övriga kostnader -5 000-5 000 TOTALT -4 517 21 101 6 000 9 238 7 000 Övriga svenska turneringsstarter under 2013: Totalt 76, varav 27 nationella och 49 internationella. Av de senare var 7 på elitnivå (Master Norm och VM-trappan). Nämnas bör att Sverige vid årets slut hade en stabil ledning i den pågående finalen i Lag-EM 8. Per Söderberg deltog i årets ICCF-kongress i Kraków, Polen. Här tilldelades Arne Bjuhr GM-titeln och Bo Bengtsson IM-titeln. Under 2013 avslutades fyra vänskapsmatcher med följande resultat (svenska poäng först): Argentina 36½- 15½, Skottland 42-22, Wales 14½-3½, Litauen 12½-17½. En komplett förteckning över alla lagmatcher från 1950 och framåt finns på vår hemsida. 1 Kostnader för redaktör, tryck och distribution för tidningen Korrschack. 2 SSKK:s kanslilokal i Lund betalas från 2012 privat. Tidningen Korrschack nummer 2/2013. 22 23

Allsvenska serien Övriga områden Allsvenska serien omfattar för närvarande ett seriesystem med fem nivåer: Elitserien, Superettan samt division I, II och III. Under säsongen 2013/14 deltog 171 lag i totalt 22 grupper. Allsvenska serien hanteras av Tävlings- och regelkommittén. Stora variationer i det ekonomiska resultatet förekommer beroende på det geografiska utfallet av serieindelningen. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Intäkter 716 530 695 000 680 000 688 000 680 000 TK startavgifter allsvenskan 704 000 687 500 680 000 687 500 680 000 TK övrigt allsvenskan 12 530 7 500 0 500 0 Kostnader -698 220-634 724-683 000-743 347-656 000 TK personalkostnader allsvenskan 1-109 857-153 291-158 000-157 999-66 000 TK priser allsvenskan 2-32 744-34 525-35 000-32 658-35 000 TK sammandrag allsvenskan 3-154 750-131 635-155 000-178 883-180 000 TK resebidrag allsvenskan 4-363 720-265 380-285 000-324 880-325 000 TK domarkostnader allsvenskan -31 641-44 543-45 000-47 265-45 000 TK övriga kostnader allsvenskan -5 508-5 350-5 000-1 662-5 000 Allsvenskan netto 18 310 60 276-3 000-55 347-24 000 1 I personalkostnader allsvenskan ingår för 2011 en uppskattad klumpsumma (100 000 kr) som ska motsvara kansliets arbete med allsvenska serien. Från 2012 förs istället en andel av personalkostnaderna ut direkt till detta konto. Till 2014 minskas denna andel eftersom arbetet med allsvenskan minskat som en följd bland annat av att resultatrapportering numera görs direkt i medlemssystemet. 2 I priser ingår pokaler och plaketter för allsvenska serien, samt bidrag till deltagande i Europacupen för Elitseriesegraren. Elitseriesegraren får bidrag med en del av kostnaderna för deltagandet. 3 Allsvenska serien bokförs så att kostnader och intäkter för hela säsongen 2013/14 räknas till räkenskapsåret 2013, vilket innebär att en del kostnader, främst de för slutsammandraget, uppskattas vid bokslutet för att sedan interimsföras när de verkligen uppstår. 4 Resebidragen varierar kraftigt beroende på serieindelning och gruppsammansättning. Eftersom budget görs långt innan dessa faktorer är kända kan skillnaden mot budget vara stor. Gruppsammansättningen 2012 var exempelvis gynnsam medan den för 2013 var ogynnsam. Till säsongen 2012/13 höjdes dessutom resebidragskarensen från 100 till 125 mil per lag. Bidrag Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader -1 354 142-938 950-1 684 000-1 684 620-1 575 000 GEM medlemsbidrag 1-986 100-830 250-641 000-638 786-767 000 GEM bidrag klubbar -195 000-197 712-236 000 GEM aktivitetsstöd -146 000-146 409-177 000 GEM nyetableringsstöd 2-156 471-5 200-172 000-172 213-195 000 GEM fadderbidrag -103 500-530 000-529 500-200 000 1 Kontot omfattade fram till 2012 medlemsbidrag och aktivitetsstöd till klubbar samt klubbidrag till distrikt. Bidragen baseras på verksamheten två år tidigare, och betalas ut samt bokförs när det statliga bidrag för motsvarande verksamhet betalas till SSF (se även sidan 12). Från 2013 har kontot delats upp i tre delar. 2 Kontot omfattade 2011 startbidrag samt fadderbidrag, men är därefter uppdelat i två delar. Fram till sommaren 2011 har dessa bidrag bokförts på det år de har betalats ut. Sommaren 2011 ändrades detta så att bidragen bokförs på det år SSF får statliga bidrag för den verksamhet bidragen gäller. Från 2012 togs fadderbidragen bort, men fadderbidrag för klubbar bildade fram till 2011 belastar resultatet 2013 och 2014. Sammantr. Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Budget 2014 Kostnader -71 965-103 507-121 000-101 867-121 000 GEM sammanträden CS -59 975-89 647-100 000-81 854-100 000 GEM sammanträden övriga 1-2 599-1 810-5 000-8 077-5 000 IK sammanträden 0 0-1 000 0-1 000 SK sammanträden -7 613-5 450-5 000-9 636-5 000 TK sammanträden -1 778-3 287-5 000-1 279-5 000 EK sammanträden -3 313-5 000-1 021-5 000 KK sammanträden 0 0 0 0 0 1 Sammanträden utom styrelsemöten som inte tillhör någon kommitté, exempelvis kongress, valberedning. 24 25