Framtidens husköp i blockkedjan

Framtidens husköp i blockkedjan Framtidens husköp i blockkedjan Ett utvecklingsprojekt med Lantmäteriet, Telia Company, Chromaway och Kairos Future Juni 2016

Sammanfattning Denna rapport är en del i ett projekt där Lantmäteriet, Telia, ChromaWay och Kairos Future undersöker möjligheterna med blockkedjor som teknisk lösning för fastighetstransaktioner. Inom ramen för projektet skrivs denna rapport. Projektet omfattar också en teknisk demo som illustrerar och tydliggör möjligheterna samt underlättar kommunikation och fortsatt utveckling av idéer och tekniklösningar. Digitaliseringen och utvecklingen av ny informationsteknologi (IT) är en av de starkaste förändringskrafterna i samhället. Tekniken som kallas blockkedjor är en av de mest omtalade under det senaste året, såväl i teknikkretsar som inom finansbranschen. Den inflytelserika banken Goldman Sachs uttryckte i december 2015 följande om blockkedjetekniken: Silicon Valley and Wall Street are betting that the underlying technology behind [the Bitcoin hype cycle], the Blockchain, can change... well everything 1. I en undersökning bland experter av World Economic Forum 2015 bedömde majoriteten (57 % av respondenterna) att 10 % av världens BNP finns registrerad i en blockkedja år 2025 2. The Economist fångade kanske kärnan i blockkedjornas huvudsakliga värde. Tidningen kallade blockkedjan för The trust machine 3. En mycket stor del av samhället idag fokuserar på att hantera just trust eller förtroende. Det har resulterat i ett stort fokus på papperskopior och skriftligt undertecknande av ett stort antal handlingar. Viktiga avtal vill vi spara och få undertecknade för att känna oss trygga. Digitaliseringen gör samtidigt att det finns stora fördelar om dokument och processer kan digitaliseras och lagras digitalt. Blockkedjor kan vara framtidens digitala motsvarighet till underskrifter och papperskopior. Blockkedjan är en samling digitala fingeravtryck I sin enklaste form kan blockkedjan sägas vara en datafil med en samling digitala fingeravtryck för digitala filer. Med moderna algoritmer kan vi nu skapa unika digitala koder för digitala filer, till exempel, kontrakt, patent, bilder och så vidare. Fingeravtryck är unika för varje människa. Människan kan bevisa sin äkthet med sitt fingeravtryck. Den som har fingeravtrycket kan däremot inte återskapa människan. På samma sätt är det med digitala fingeravtryck. Varje dokument har ett unikt digitalt fingeravtryck 4. Den som har dokumentet kan återskapa fingeravtrycket men den som har fingeravtrycket vet inte vad som finns i dokumentet.

Ursprungsfilen vi skapar fingeravtrycken av kan vara ett viktigt dokument, exempelvis ett köpekontrakt för en fastighet. Den som vill ha ett bevis för sitt köp av en fastighet kan få en påskrift på ett papper och spara det fysiskt. Med de digitala fingeravtrycken kan den digitala filen sparas istället samtidigt som fingeravtrycket sparas i en blockkedja, till exempel hos Lantmäteriet. Är jag som köpare säker på att Lantmäteriet sparar det digitala fingeravtrycket av mitt dokument kan jag alltid bevisa äktheten i min fil. Som köpare av en fastighet är det dessutom bara en fördel om fingeravtrycken finns sparade på många platser, det skapar redundans. Om någon databas försvinner finns det fler som har samma information. Eftersom fingeravtrycken inte avslöjar vad som finns i köpekontraktet är spridningen av fingeravtrycken inte känslig information. Vi kan tänka oss att alla som är involverade i en fastighetstransaktion, köpare, säljare, banker, Lantmäteri sparar en lista på de relevanta fingeravtrycken. De flesta vill samtidigt att fingeravtrycken ska sparas i en blockkedja som ännu fler personer sparar och kan verifiera. Tekniken med blockkedjor kallas därför ibland Distributed ledger, en distribuerad bokföringsfil med digitala fingeravtryck. Vi kan tänka oss att vi scannar ett fysiskt original av ett köpekontrakt och gör ett digitalt fingeravtryck av detta dokument. Om vi däremot skapar digitala signaturer för en individ kan hela filen vara digital vilket underlättar processen och fortsatt kan göras säkert. Detta kräver också att vi digitalt kan verifiera en individ. Med moderna ID-lösningar, inte minst med mobilen blir digitala dignaturer allt säkrare över tid. De kan kopplas till platsen, individen, mänskliga fingeravtryck, ögonavläsning, rörelsemönster med mera. Fastighetssektorn är ett tillämpningsområde där en rad länder och aktörer har förstått blockkedjans möjligheter. Estland, Georgien, Ghana och Honduras är exempel på länder som har börjat arbeta med tekniken eller som nu undersöker de tekniska möjligheterna 5. I ett land där människorna inte kan lita på regeringen eller diktatorn skapar tekniken en möjlighet för människor att bevisa sitt ägande av mark även om de styrande inte respekterar tidigare avtal. Lantmäteriet, Telia, ChromaWay och Kairos Future är glada över att få bidra till att utveckla lösningar inom detta mycket lovande teknikområde för framtiden.

Innehåll Om projektet 5 Introduktion 5 Fastighetsregistret idag 8 Tekniken bakom blockkedjor 10 Fastighetstransaktioner idag 23 Fastighetstransaktioner i blockkedjan 27 Utvecklingssteg för framtiden 34 Blockkedjor i framtiden 36 Bilaga 1. Pengar 38 Referenser 41 Medverkande organisationer 42 4

Om projeket Denna rapport är en del i ett projekt där Lantmäteriet, Telia, ChromaWay och Kairos Future undersöker möjligheterna med blockkedjor som teknisk lösning för fastigheter, i första hand fastighetstransaktioner. Inom ramen för projektet skrivs denna rapport. Projektet omfattar också en teknisk demo som illustrerar och tydliggör möjligheterna samt underlättar kommunikation och fortsatt utveckling av idéer och tekniklösningar. Introduktion Utvecklingen av ny informationsteknologi är en av de starkaste förändringskrafterna i samhället. Tekniken som kallas blockkedjan är en av de mest omtalade under det senaste året i teknikkretsar såväl som inom finansbranschen. Eller som den inflytelserika banken Goldman Sachs formulerade det. Silicon Valley and Wall Street are betting that the underlying technology behind it, the Blockchain, can change...well everything. Tekniken innebär att verifikationer skapas av digitala filer exempelvis dokument eller transaktioner. Dessa verifikationer kan betraktas som fingeravtryck till de digitala filerna. Dessa fingeravtryck läggs samman i grupper som kallas block. Blocken länkas sedan samman i en kedja där den efterföljande länken också har en verifikation, ett fingeravtryck från den föregående länken. Det blir därför omöjligt att lägga in ny information i äldre länkar i kedjan utan att de efterföljande länkarna ändras. Kedjans förmåga att säkerställa data och historik gör att den kallades The trust machine av the Economist 6. 5

Att beskriva tekniktillämpningar för blockkedjan är inte helt enkelt. Dels för att det är relativt komplext och dels för att området är under intensiv utveckling och nya tillämpningar och nya aktörer etablerar sig i en strid ström. Nuvarande IT-arkitekturer bygger oftast sin säkerhet på att göra systemet oåtkomligt bakom skydd av brandväggar och med speciella nätverksanslutningar. Det är exempelvis bara ett fåtal aktörer som mäklare, banker och en del myndigheter som kan koppla upp sina system mot Lantmäteriets databaser. Blockkedjan gör det möjligt att lägga ut verifikationer av dokument eller information i register utanför brandväggar utan att säkerheten för ursprungsdokumenten äventyras. I praktiken ökar förtroendet för de ursprungliga transaktionerna och dokumenten när fler har tillgång till blockkedjans verifikationer. När verifikationerna finns öppet tillgängliga och bevisligen är svåra att manipulera, finns ingen anledning att ifrågasätta dem och förtroendet blir mycket stort, därav epitetet The trust machine. Det kan finnas en parallell till den svenska offentlighetsprincipen. Öpenheten och transparensen för offentliga handlingar och beslut skapar förtroende för myndigheter och välfärdssamhället. Vem som helst kan begära ut handlingar enligt offentlighetsprincipen. Blockkedjan möjliggör för många ibland vem som helst - att kontrollera verifikationerna. Alla kan därför lita på att den som har ursprungsdokumentet och kan återskapa fingeravtrycken det vill säga verifikationerna talar sanning. Intresset för blockkedjan har sitt ursprung i Bitcoin och kryptovalutor. Av den anledningen har finansbranschen varit den bransch som arbetat mest även med blockkedjan. Möjligheten att etablera alternativa valutor intresserar naturligtvis centralbanker såväl som andra inom finansbranschen. 6

En helt öppen blockkedja som Bitcoins bygger på global konsensus, det vill säga att de som medverkar i systemet och godkänner blocken kan komma överens om vilka block som läggs till blockkedjan. Då behöver många datorer världen över kommunicera och hinna fånga upp informationen. Då uppstår en svaghet och det är förmågan att hantera stora transaktionsmängder. Det tar tid att skapa konsensus kring vilka transaktioner och block som ska accepteras för många aktörer i en öppen IT-arkitektur, även om den är mellan maskiner. Pengar, aktier, obligationer osv handlas i miljarder transaktioner i minuten världen över. För att hantera dessa flöden har öppna blockkedjor fortfarande utmaningar som många arbetar på att lösa. Den teknik som redan finns utvecklad passar däremot väldigt väl för transaktioner som kräver hög säkerhet men inte handlas lika frekvent som värdepapper på världens börser. Fastighetsregistret och fastighetstransaktioner är ett område där säkerhet och transparens är viktigt och stora värden finns men där transaktionshastigheten och mängden transaktioner är betydligt mindre. De som har tittat på detta område, exempelvis The Economist, har förstått att värdet för samhället kan bli gigantiskt inte minst i länder som saknar stabila institutioner som rättsystem, fastighetsregister osv. Med detta projekt vill Lantmäteriet, Telia, ChromaWay och Kairos Future visa hur tekniken med blockkedjan kan användas för fastighetstransaktioner. Vi tror samtidigt att tekniken kommer att ha en bredare tillämpning för fastighetsrelaterade frågor samt för en rad andra områden, inte minst för offentlig sektor. Tekniken visas upp som en kombination av en egen blockkedja som även bekräftas i en öppen blockkedja. I framtiden är det troligt att Lantmäteriet och andra myndigheter samarbetar om olika blockkedjelösningar. 7

Fastighetsregistret idag Värdet på ett alla fastigheter i Sverige är över 11 000 miljarder eller ungefär tre gånger så mycket som Sveriges BNP. Privatbostaden är för många svenskar också den största tillgången. Den största delen av svenska privatpersoners skulder är också kopplade till privatbostaden. Närmare 3 000 miljarder av hushållens skulder är bostadslån som är intecknade med fastigheter som säkerhet. Trots den stora betydelsen som fastigheter har för såväl samhället som individerna finns det många delar i fastighetstransaktionerna och informationen om dem som tar lång tid att uppdatera och som bygger på gammal lagstiftning. En del information kan saknas, till och med i fastighetsregistret, för att någon har undlåtit att göra det som krävs under registreringen. Tiden från det att ett köpekontrakt skrivs tills dess att lagfarten är registrerad är ofta lång och under denna tid är försäljningen vanligtvis inte registrerad hos Lantmäteriet och därmed synlig i fastighetsregistret. Försäljning av bostadsrätter registreras dessutom inte alls hos Lantmäteriet ef-tersom bostadsrätter och innehavare endast registreras hos bostadsrättsföreningen som äger fastigheterna som används. Lite tillspetsat kan man säga att problem som dessa finns. Ett första problem är att Lantmäteriet endast är involverat i ett fåtal steg i slutet av fastighetstransaktionerna vilket bidrar till att huvuddelen av processen inte är transparent, alltså synlig för allmänhet eller intressenter. Ett annat problem är att systemet är långsamt med att registrera fastighetstransaktioner. Tiden mellan det att köpare och säljare skriver ett juridiskt bindande köpekontrakt sinsemellan och Lantmäteriets mottagande av köpebrev och godkännande av lagfart är ofta mellan tre och sex månader. Ett tredje problem är att ovanstående bidrar till att säljare, köpare, banker och mäklare har varit tvungna att skapa egna omständliga processer för avtalen sinsemellan eftersom de alltid måste tillförsäkra sig om att inte lida skada och då transaktionsvärdena är stora.

Lantmäteriet arbetar ständigt med att minska problemen med dessa svagheter i processer och system. Blockkedjan innebär en möjligt att avhjälpa flera av dessa med en modern IT-arkitektur som Lantmäteriet vill utreda. På sikt finns naturligtvis ett värde av att ta fram en lösning som kan stödja fler myndigheter där det är lämpligt. Medverkande i projektet Lantmäteriet Mats Snäll, ansvarig beställare av projektet, Erika Kaati Söderström, Tomas Lundberg Kairos Future Magnus Kempe, övergripande projektledare, Helen Jönsson Telia Sonera Björn Hallare, projektledare för ID-lösningen, Rickard Damm, Lauri Immonen, Henrik Sund, Peter Lewandowski ChromaWay Henrik Hjelte, projektledare för den tekniska lösningen, Ludvig Öberg, Jörgen Modin, Alex Mizrahi 9

Tekniken bakom blockkedjor I denna del av rapporten försöker vi beskriva tekniken efter bästa förmåga. I nästa steg beskriver vi fastighetstransaktionerna idag och i framtiden. En distribuerad lista med fingeravtryck En central del i det som idag kallas blockkedjeteknik är möjligheten att skapa unika verifikationer av digitala filer, dvs foton, transaktionslistor, register, avtal, videofilmer, patent mm. Egentligen omfattas allt som går att lagra som en digital fil. Med hjälp av en avancerad fingeravtrycksalgoritm kan vilken digital fil som helst få en unik kod. Tekniskt kallas detta för en kryptografisk hash. Ett exempel på en algoritm som skapar kryptografiska hashar är SHA256. Denna algoritm tar alla ettor och nollor som beskriver ett digitalt dokument och räknar om dessa enligt ett bestämt, men oförutsägbart mönster. Ett fiktivt exempel på hur algoritmen SHA256 fungerar skulle kunna se ut som: Ta den tredje siffran, multiplicera den med 7 dela med summan av vart tredje tal i filen. Lägg ihop vartannat tal av de som återstår och addera denna summa till den föregående osv. Till slut skapas en serie siffror och/eller bokstäver dvs en hash. Används samma digitala dokument och samma krypteringsalgoritm blir resultatet samma hash. Det går däremot inte att förstå hur filen såg ut som skapade hashen den innehåller bara ett fåtal tecken t ex 32 stycken. På samma sätt som ett fingeravtryck är unikt är hashen unik. Men den som ser ett fingeravtryck vet inte hur människan ser ut och på samma sätt vet inte den som ser hashen hur den digitala filen ser ut. Ett köpekontrakt för en fastighetstransaktion som scannas in och blir digitalt är ett exempel. Hashen som skapas av det dokumentet är unik. Om exempelvis banken får köpekontraktet skickat via e-mail kan banken se att dokumentet stämmer. De tar dokumentet och låter detta krypteras med SHA256. 10

De kan sedan jämföra hashen med den hash som finns i verifikationslistan, givet att denna är tillgänglig för banken. Banken kan då lita på att dokumentet verkligen är det ursprungliga köpekontraktet. Skulle någon skicka ett falskt kontrakt stämmer inte hashen. Trots att e-mail har låg säkerhet kan banken känna sig trygg med dokumentet. Det är verifikationerna dvs hasharna, som sparas i den distribuerade verifikationslistan. Det är tänkbart att en enskild myndighet eller organisation ser en fördel med att skapa en egen databas med verifikationer, hashar. Olika delar av organisationen kan då kontrollera dokument och filers äkthet genom att stämma av mot verifikationslistan. 11

Innehavarna av avtalen, dokumenten, bilderna, patenten osv. har samtidigt egentligen bara fördelar av att listan med verifikationer sprids till flera aktörer. En hög redundans, dvs flera kopior, minskar faran med att en enskild verifikationslista försvinner. När fler personer har tillgång till verifikationsfilen ökar också förtroendet för den. Alla kan därmed vara säkra på att deras dokument betraktas som äkta eftersom många har tillgång till verifikationslistan. Blockkedjan ett sätt att spara verifikationslistan Det finns naturligtvis stora mängder dokument och data som kan dra fördel av att ha en extern verifieringstjänst. En utmaning blir därför att hantera stora mängder verifikationer/hashar. Blockkedjan är ett sätt att spara hasharna gruppvis i en lista. I varje block sparas en större mängd hashar i en klump dvs ett block. Varje block med verifikationer blir sedan distribuerat till de som har tillgång till blockkedjan, ibland helt publikt till vem som helst. Den som har mandat att godkänna vilka transaktioner som ska sparas och distribueras i en blockkedja kan göra det lättare genom att gruppera hasharna i block. Alternativet är att godkänna varje hash en och en. Det är med andra ord inte nödvändigt att göra block med många transaktioner men den tekniken har fördelar för att sprida många verifikationer samtidigt. Man kan dessutom använda något som heter merkleträd för att räkna om flera hashar till en och på så sätt spara plats i blocken. Blockkedjor delas in i olika grupper. Två huvudgrupper är öppna och privata blockkedjor. I en privat blockkedja är det en eller ett begränsat antal aktörer som godkänner vilka hashar som ska sparas i blockkedjan, med hjälp av digitala signaturer 7. Det skulle exempelvis kunna vara en grupp myndigheter. I en öppen blockkedja godkänner i praktiken vem 12

som helst blocken enligt förutbestämda regler. Den största öppna blockkedjan är den som bygger upp den digitala valutan eller kryptovalutan, Bitcoin. Om systemet och medverkande aktörer i en öppen blockkedja accepterar blocket bygger de vidare på nästa. Blockkedjan kallas just blockkedja för att varje block länkas tillbaka till föregående block. Varje efterföljande block tar med sig en hash, dvs en verifikation, av det föregående blocket, vilket gör det svårt att fuska genom att tillverka en annan version av vad som hänt. Det går till exempel inte att skriva in en ny verifikation i ett gammalt block eftersom de efterföljande blocken då måste ändras. Om många har sparat blockkedjan kan de se att någon gjort ändringar och att den manipulerade blockkedjan inte stämmer. 13

Vem registrerar blocken? Blockkedjan och dess verifikationer kan vara tillgängligt för en stor grupp aktörer. Vilka som godkänner verifikationerna som ska läggas in i blocken är däremot oftast i praktiken begränsat. I ett öppet system som Bitcoin är systemet begränsat av att det krävs enorma mängder snabba processorer och energi för att vinna rätten att godkänna verifikationerna i ett block. I ett begränsat system med en privat blockkedja, exempelvis det som Nasdaq har lanserat på försök för onoterade bolag är det de själva som godkänner transaktionslistorna och vilka som får lägga in transaktioner. I Nasdaqs fall är detta naturligt eftersom det är så de arbetar i sina befintliga system. På deras börser kan endast de med tillgång till handelssystemen och som är uppkopplade mot deras börser handla. På motsvarande sätt är det endast ett fåtal aktörer som fastighetsmäklare och banker som har direktuppkopplingar mot Lantmäteriets system. Blockkedjor kan vara ett mellanting mellan privata och öppna, i dessa kan flera aktörer godkänna transaktioner men inte vem som helst. I framtiden kan vi tänka oss att enskilda organisationer och grupper av IT-företag, banker, Centralbanker och andra myndigheter har blockkedjor som de övervakar och reglerar. Medan godkännandet av blocken är begränsad kan tillgången till verifikationslistorna vara öppen till exempel för alla medborgare i Sverige. Makten att godkänna blocken Fördelen med att ha flera aktörer som kan godkänna blocken är exempelvis att systemet blir mer transparent. Svårigheten är att säkerställa att de som bidrar till systemet genom att kontrollera och 14

godkänna transaktionerna gör det för allas bästa och de behöver något incitament för att göra detta. I en myndighet eller hos en bank eller ett konsortium är detta inget stort problem. Värdet av tjänsten måste naturligtvis motivera investeringen på grund av högre säkerhet, ökad transparens, effektivitet, inkomster från de som använder tjänsten osv. I Bitcoins blockkedja har incitamentet styrts av vilka som ger mest säkerhet till systemet. De som bidrar med mest energi och processorkraft ökar också systemets säkerhet mest. Dessa kallas miners det är de som gräver koder som behövs för att godkänna nya block i blockkedjan. Genom att ge makten att godkänna blocken till dem som bidrar mest till säkerhet och snabbhet i systemet har systemet lockat till sig mycket säkerhet och processorkraft. Den som nu vill överta systemet behöver överträffa kraften hos de övriga som upprätthåller systemet och deras processorkraft vad gäller hashing är i dagsläget långt större än de 1000 största superdatorerna i världen sammantaget och processorkraften ökar dessutom stadigt. I praktiken är de som upprätthåller systemet inte särskilt intresserade av makten över verifikationslistan eftersom den inte går att tyda annat än av dem som har originaldokumenten. Det finns också tusentals kopior av verifikationslistan så den går inte att ändra utan att alla märker det. Vad de som godkänner blocken får är istället en liten betalning från de verifikationer som läggs in i systemet. Introduktionen av en digital valuta När Bitcoin lanserades och det första blocket skapades var egentligen verifikationerna så gott som gratis att lägga in. Än idag kostar det mycket små belopp att registrera en verifikation i Bitcoins blockkedja. Betalningen för registreringen av verifikationerna är samtidigt viktig. Hade det varit gratis hade systemet haft svårare att hantera belastningsattacker. Problemet med spam i form av email beror delvis på att de är gratis att skicka. 15

För att skapa incitament till miners som ska godkänna blocken med verifikationer och säkerställa systemets säkerhet introducerades samtidigt en digital valuta, ibland kallad kryptovaluta, Bitcoin. De miners som gräver fram och godkänner block med verifikationer får betalt av systemet i form av Bitcoin som är digitala koder som ligger i systemet. Systemet är programmerat på så sätt att Bitcoin bara skapas när ett nytt block skapas och dessa tillfaller den som identifierat blocket och godkänt verifikationerna. Även privata blockkedjor arbetar i flera fall med digitala valutor som en del i sitt system. Hasharna läggs egentligen in som kommentatorsfält bredvid en digital valuta eller kryptovaluta. Lotteriet avgör vem som godkänner I Bitcoins fall är det ett öppet lotteri som avgör vilken dator eller miner som vinner Bitcoin samt registreringsavgiften för verifikationerna och därmed godkänner nästa block. Lite förenklat kan man säga att systemet genererar en nummerserie som alla datorer som vill kan försöka gissa fram. Den som har många datorer och använder mycket processorkraft och energi kan gissa många gånger och har därmed störst chans att gissa sifferserien rätt först 8. Det är lite som ett lotteri. Den som köper många lotter har större chans att vinna. I fallet med Bitcoin är det den som köper 16

många processorer som får störst chans att vinna. För att överta systemet behöver man alltså ha så mycket processorkraft att man är säker på att vinna lotteriet många gånger i rad. Först då kan systemet påverkas och styras på ett sätt som de övriga inte accepterar. Kryptovalutor stannar i systemet En viktig poäng med kryptovalutor i blockkedjan är att dessa stannar kvar i systemet. Kryptovalutor kan överföras till någon annan som en kod som ger tillgång till kryptovalutan i systemet. Kryptovalutan kan däremot inte lämna systemet. Den som äger en kryptovaluta äger med andra ord en signeringskod till en mängd kryptovaluta i en blockkedja. Signeras valutan med rätt signeringskod kan kryptovalutan överföras till någon annan som i sin tur med sin signeringskod får tillgång till koden som bestämmer över valutan. Ordet kedja är därför särskilt relevant när det gäller kryptovalutor. De överförs som en kedja från en ägare till en annan men kedjan är ständigt sammanlänkad. Har kryptovalutor ett värde? Tanken på att skapa digitala pengar är naturligtvis något som lockat många mer och mindre seriösa aktörer. Pengars nytta för samhället brukar beskrivas som tre funktioner: 1 Ett medium för betalningar Pengar gör att det blir lättare att handla. Det är dyrt och omständligt att handla med kossor och kaffebönor. Pengar gör det billigare och effektivare att bedriva handel. 17

2 En standard för redovisning Pengar gör det lättare att jämföra och kontrollera verksamheter och personer. Vi kan se vad ett bolag är värt, hur mycket en person tjänar när det finns en standard för att redovisa belopp som alla förstår. Skatteverk, investerare m fl har stor nytta av detta. 3 En möjlighet att lagra värde Pengar gör det möjligt för människor att spara det de tjänar och konsumera eller ge bort vid ett senare tillfälle. Värdet kan förflyttas i tid. Vi kan även skuldsätta oss och få ett värde på skulden när konsumtionen sker innan pengar finns att betala konsumtionen. Tittar vi på Bitcoin som exempel är det framför allt som medium för betalningar som nyttan hittills har bevisats. Även om valutans värde relativt exempelvis dollarn har varierat kraftigt de första åren är detta ett mindre problem för den som vill överföra pengar billigt. En av Bitcoins utmaningar för närvarande är att systemet i sin nuvarande form inte klarar av att hantera den stora mängd transaktioner pengar som skickas globalt. Systemet är säkert med det klarar inte frekvent handel. Huruvida Bitocin är en möjlighet att lagra värde är svårt att svara på. Generellt kan vi säga att alla pengar idag bygger på förtroende. I takt med att pengar förflyttat sig från råvaror till dagens ettor och nollor i banksystem har mängden pengar i omlopp ökat till svindlande belopp och hastigheter. Om kryptovalutor har en framtid eller inte kan vi inte besvara med denna rapport men en kort text om pengar genom historien finns som bilaga. Den process för fastighetstransaktioner och smarta kontrakt som beskrivs och visas upp i den tekniska demon behöver inte använda någon kryptovaluta och därför är frågan om kryptovalutors framtid inte central för lösningen. 18

Colored coins Oavsett om kryptovalutor har ett värde för att sänka transaktionskostnaderna vid internationella betalningar eller om de har ett värde som kan lagras och sparas finns det ett värde som inte har med pengars funktion att göra. Kryptovalutor kan lagra annan information som sparas i blockkedjan. Digitala valutor kan i vissa fall, t ex Bitcoin, vara bärare av information och avtal som styrs av den som vill tillskriva värde och information till dem. Begreppet Colored coin syftar på möjligheten att ge en färgkod som följer med en kryptovaluta när den ska överföras. Färgen följer transaktioner och ger möjlighet att ge en speciell mening till en transaktionskedja. LHV bank i Estland har tillsammans med ChromaWay byggt en tjänst som heter Cuber enligt denna logik. Banken skriver in färgkoder ovanpå kryptovalutan Bitocoin. LHV hållet kontrollen på vad respektive kryptovaluta representerar och garanterar att lösa in kryptovalutan mot rätt tillgång i deras fall Euro. När någon gör en transaktion av Euro i Cuber överförs de färgkodade kryptovalutornas egenskaper så att de representerar ett nytt värde hos en ny ägare. Värdet av valutan Bitcoin är i detta sammanhang helt ointressant. Kryptovalutan används som ett sätt att lagra information och LHV bestämmer vad den informationen representerar för värde. Det skiljer sig inte mycket från bankens verksamhet i övrigt. Banker ansvarar idag för vad de digitala koderna i deras databaser representerar för värde, vilket de också stämmer av med centralbanker, börser och så vidare. Fördelen för LHV Bank med Cuber är bland annat att transaktionskostnaderna är lägre och att handeln med valutan, dvs Euro, kan ske över hela världen. 19

Smarta kontrakt Colored coins syftar med andra ord på att vi låter en digital kod i en blockkedja representera någonting annat som kan överföras. Än mer intressant är att vi kan lägga till ytterligare information som sparas i blockkedjan som reglerar exempelvis auktorisation och lagring av data. Förutom att flytta ut verifikationen från den traditionella databasstrukturen kan vi nu flytta ut även delar av applikationslagret. På samma sätt som med hashar/verifikationer kan endast den som äger eller programmerat kryptovalutorna och gjort deras färgkodning och deras regler för auktorisation och lagring tolka hur applikationen fungerar. Systemet med att lägga in logik och egenskaper som normalt ligger i applikations-lagret i en IT-arkitektur har kallats smart contracts. Vad som läggs in i begreppet och egenskapen smart finns det emellertid i dagsläget många olika tolkningar kring. Vi använder därför också begreppet embedded contracts för att lyfta fram den egenskap vi är ute efter. Logiken registreras i, inbäddas, i blockkedjan. Kryptovalutan/systemet Ethereum har byggts med utgångspunkt i att göra embedded contracts i blockkedjan. Förutom Bitcoin är Ethereum en av de blockkedjor det talas mest om av de publika blockkedjorna i dagsläget. Ethereum tillåter godtycklig kod att exekveras i Ethereums blockkedja, så länge man betalar för det antal cykler som krävs för att köra programmet. Den tekniska demo som nu byggs använder sig av Chromaways open source teknik och programmeringsstruktur Ratatosk som bygger upp smart contracts/ embedded contracts i en blockkedja. Open source är en 20

viktig del för att säkerställa förtroendet för koden. Alla kan granska koden och upptäcka eventuella svagheter. I praktiken byggs en parallell blockkedja som snabbare kan utföra transaktionerna mellan parterna. När kontraktet är färdigt läggs det in i Bitcoins blockkedja som en extra back-up. Alla medverkande kan dessutom spara hela eller delar av blockkedjan som omfattar de egna transaktionerna i systemet. Såväl köpare, som säljare, banker och mäklare kan därför verifiera historiken. Ytterligare en fördel med detta tillvägagångssätt är att lösningen blir ännu lättare att flytta till en alternativ blockkedja eller flera blockkedjor parallellt. Låt oss anta att ett par myndigheter gemensamt bygger en blockkedja som de kontrollerar. Den lösning vi bygger med den tekniska demon kan då enkelt säkras upp även i denna blockkedja. En lösning med Colored Coins är något svårare eftersom koderna använder en specifik kryptovaluta. 21

Att säkerställa identiteter En central del för blockkedjans praktiska tillämpning är identifieringen av vad de digitala koderna ska representera i den fysiska världen. I det som beskrivits ovan framgår att LHV Bank, Lantmäteriet eller någon annan står bakom en lösning är den som beslutar vad de digitala koderna representerar och hur de kan ta emot och ändra information som hör till dem mm. Lantmäteriet garanterar med andra ord vilken digital representation som en specifik fastighet har. En annan central del är identifieringen av de aktörer som ska ha rättigheter att agera i systemet. För detta krävs en säker ID-lösning. Denna lösning behöver också vara lätt tillgänglig för aktörerna. Om vi blickar in i framtiden ser vi framför oss en värld där mobilerna fyller en allt viktigare del i ID-lösningarna som utvecklas. Telia är en aktör i Sverige som har bra förutsättningar att skapa en sådan lösning för framtiden. Telia har redan en ID-lösning som kan användas i mobilen och som kan registrera personer med eller utan personnummer. Telias lösning används dessutom av myndigheter idag exempelvis inom vården i många landsting. Telia finns också på flera marknader och har därför resurser att göra detta med hänsyn till EU-krav. 22

Fastighetstransaktioner idag Den process som projektet syftar till att förbättra är fastighetstransaktioner. Den vanligaste fastighetstransaktionen är ett köp av en privatbostad, det vill säga en vanlig villa eller ett radhus. Vi beskriver här huvuddragen i denna process idag. Med den tekniska demon vill projektgruppen illustrera hur processen skulle kunna se ut i framtiden. Köp av småhus av privatperson via mäklare idag 1. En fastighetsägare vill sälja sin fastighet 2. Fastighetsägaren, säljaren, kontaktar en mäklare och skriver ett avtal om mäkleritjänst. 3. Mäklaren kontaktar Lantmäteriet och beställer ett utdrag ur databasen för fastigheter för att kontrollera information om fastigheten, att säljaren är ägare och kan sälja fastigheten. 4. Mäklaren lägger ut fastigheten till försäljning och marknadsför försäljningen för potentiella köpare. 5. Köparen går till en bank, Köparbanken, och ber om lånelöfte. Banken gör en kreditprövning av Köparen ofta i ett digitalt register som UC. Köparbanken beviljar lånelöfte. 6. Fastigheten visas upp och eventuellt läggs det bud. 7. Köparen som lägger högst bud gör förfrågan om kreditmöjligheter för den specifika bostaden med Köparbanken. 8. Köparbanken kontrollerar fastigheten och bedömer kreditmöjligheter för Köparen. Eventuellt kontrolleras fastigheten och Köparen igen i databaserna. 9. Köparen får godkänt av banken för köpeskillingen och lånebeloppet vilket oftast meddelas muntligt. 10. Inför tecknandet av köpekontrakt kontrollerar mäklaren återigen säljaren och fastigheten hos Lantmäteriet. Ofta kontrollerar mäklaren även att Köparen verkligen har ett lånelöfte hos banken. 23

11. Köpekontrakt skrivs mellan Köparen och säljaren tillsammans med mäklaren ofta på dennes kontor. Oftast skrivs fyra exemplar av kontraktet ett till säljaren, ett till Köparen, ett till mäklaren och ett till Köparens bank. 12. Kontraktet skickas av Köparen till Köparbanken, ofta med vanlig post. 13. Banken skickar kredithandlingar till Köparen ofta med post. 14. Köparen skriver under lånehandlingar och skriver även ett uppdrag till banken att betala handpenning till mäklarens klientmedelskonto. 15. Köparen skickar låneavtalet till Köparbanken med post. 16. Köparbanken tar emot lånehandlingar och betalar handpenning till Mäklaren. 17. Eventuellt sker en besiktning av fastigheten av Köparen. 18. Avtalet blir bindande om det funnits villkor i form av besiktning. 19. Mäklaren betalar handpenning till Säljaren, med avdrag för Mäklararvode. 20. Efter detta steg inväntas själva tillträdet och slutbetalningen av fastigheten. Ofta tar detta ca tre månader. 21. Tillträdet: Mäklaren kontrollerar fastigheten och Säljaren i Lantmäteriets databas igen för att säkerställa att det inte finns några hinder för att sälja fastigheten. 22. Köparen och Säljaren skriver under köpebrevet hos mäklaren. Köparen skriver på pantsättning och eventuell ytterligare inteckning av fastigheten. 23. Köpeskillingen betalas av Köparens bank till Säljarens bank. Ofta görs denna betalning med en direktbetalning där Säljarens bank och Köparens bank bekräftar att överföringen har genomförts. 24. Köparen, Säljaren samt mäklaren sparar varsin kopia av kontraktet samt ett exemplar till Köparens bank och Köparen får nu tillträde till fastigheten. 25. Köparens bank går in i Lantmäteriets pantsystem och begär panten i Lantmäteriets register över panter. 24

26. Säljarens bank släpper panten till Köparens bank 27. Mäklaren skickar Köpebrev till Köparens bank. 28. Köparens bank skickar lagfartsansökan med köpebrev samt ansökan om ny inteckning (dvs ökning av inteckning utöver befintliga panträtter) till Lantmäteriet. 29. Lagfart: Köparen beviljas Lagfart av Lantmäteriet och registreras i fastighetsregistret. 30. Ny inteckning beviljas och Köparbanken registreras som panthavare i pantsystemet. 31. Lantmäteriet beslutar om expeditionsavgift och stämpelskatt (baserat på köpesumma eller taxeringsvärde). 32. Lantmäteriet tar betalt via autogiro för lagfart och inteckning. 33. Lantmäteriet meddelar Köparbanken, dvs sökanden av lagfarten, att den är beviljad via post. 34. Köparbanken meddelar Köparen att lagfarten är beviljad och transaktionen är genomförd via post. Sammanfattning av dagens situation Det vi kan se i ovanstående flöde är exempelvis att Lantmäteriet involveras förhållandevis sent i processen. Först i punkt 28 tar Lantmäteriet något aktivt beslut eller får handlingar skickade till sig. Dessförinnan har framförallt mäklaren gjort kontroller i fastighetsregistret för att säkerställa ägandet till fastigheten. Det finns en rad nackdelar med det. Lantmäteriet är den aktör som har högst trovärdighet och om Lantmäteriet involverades tidigare ökar tryggheten och transparensen i processen. 25

En annan reflektion är att processen tar lång tid. Det är troligt att det finns fördelar med att processen tar tid eftersom köparen och säljaren av en bostad ofta vill ha tid på sig att flytta, sälja den tidigare bostaden respektive hitta en ny bostad. Tiden gör samtidigt att mycket information behöver upprepas. Mäklaren behöver kontrollera ägaren och fastigheten flera gånger. Banken gör ibland kreditupplysning flera gånger. Information som redan står i köpekontraktet skrivs in igen i köpebrevet. En tredje reflektion är att det fortfarande finns en hel del dokument som ska signeras på papper och att dessa ska skickas per post. Kontrollen av dessa dokument och identiteten hos dem som skriver under dokumenten behöver göras manuellt. I dagsläget kan mäklare, köpare och säljare sitta i två timmar och signera flera hundra sidor dokument vid tecknande av köpekontrakt eftersom alla dokument och ofta alla sidor i flera dokument behöver få en underskrift eller initialer skrivna manuellt. Det tar tid och det är lätt att göra fel. Mängden dokument och information som ska sparas leder också till felaktigheter. 2015 beviljade Lantmäteriet 91% av alla ansökningar och 94% av alla e-ansökningar. Det är alltså relativt vanligt att papper behöver kompletteras för att de är ofullständiga eller felaktiga. Lagringen av dessa akter ska enligt lag ske i 10 år vilket kräver fysiskt utrymme och ökad säkerhet på exempelvis mäklarens kontor. Att söka information i gamla akter är också tidskrävande. 26

Fastighetstransaktioner i blockkedjan Ovanstående exempel illustrerar processen för fastighetstransaktioner idag. Med nedanstående exempel vill vi ge några illustrationer av hur detta kan se ut i framtiden. Den tekniska demo som också utvecklats som en del i projektet gör det möjligt att illustrera och testa flödet och en stor del av nedanstående förbättringsförslag i en app och på webben. Köp av småhus av privatperson via mäklare i framtiden 1. En fastighetsägare vill sälja sin fastighet. Ny lösning: Fastighetsägaren kan själv kontrollera sitt ägande och att det inte finns några hinder för försäljning via Lantmäteriets app ( Mitt fastighetskonto ) och genom att verifiera sin identitet i mobilen. 2. Fastighetsägaren, Säljaren, kontaktar en mäklare och skriver ett avtal om mäkleritjänst. Ny lösning: Fastighetsägaren, Säljaren, kontaktar en mäklare och ger mäklaren i uppdrag att sälja fastigheten direkt i appen. Mäklaren accepterar inbjudan till att leda försäljningen av fastigheten. I praktiken kan mäklaren vägleda en privatperson genom dessa steg i appen. 3. Mäklaren kontaktar Lantmäteriet och beställer ett utdrag ur databasen för fastigheter för att kontrollera information om fastigheten, att Säljaren är ägare och kan sälja fastigheten. Ny lösning: I framtiden är detta steg överflödigt eftersom mäklaren ser den informationen direkt i appen och eventuella ansökningar om förändringar i fastighetsregistret meddelas omedelbart. 4. Mäklaren lägger ut fastigheten till försäljning och marknadsför försäljningen för potentiella köpare. 5. Köparen kontaktar en bank (digitalt), Köparbanken, och ber om lånelöfte. Banken gör en kreditprövning av Köparen ofta i ett digitalt register som UC. Köparbanken beviljar lånelöfte. 6. Fastigheten visas upp och eventuellt läggs det bud. 27

7. Köparen som lägger högst bud gör förfrågan om kreditmöjligheter för den specifika bostaden med Köparbanken. 8. Köparbanken kontrollerar fastigheten och bedömer kreditmöjligheter för Köparen. Eventuellt kontrolleras fastigheten och Köparen igen i databaserna. Ny lösning: Köparbanken ges tillgång till fastigheten via appen och banken kan där kontrollera fastigheten. Även information som fastighetens skick, besiktningsprotokoll med mera kan ligga i appen eller länkas till appen. 9. Köparen får godkänt av banken för köpeskillingen och lånebeloppet vilket oftast meddelas muntligt. Ny lösning: Köparens bank kan meddela preliminärt beviljande av lån så att mäklare och Säljare kan vara trygga med att det finns betalningsförmåga hos Köparen. 10. Inför tecknandet av köpekontrakt kontrollerar mäklaren återigen Säljaren och fastigheten hos Lantmäteriet. Ofta kontrollerar mäklaren även att Köparen verkligen har ett lånelöfte hos banken. Ny lösning: I framtiden behöver inte ny fråga om fastigheten göras då den senaste informationen alltid är tillgänglig och i övrigt kan det kontrolleras direkt i appen. 11. Oftast skrivs fyra exemplar av kontraktet ett till Säljaren, ett till Köparen, ett till mäklaren och ett till Köparens bank. Ny lösning: I appen registreras den nödvändiga informationen exempelvis tillträdesdag och köpeskilling i digitala fält vilket minskar risken att kontraktet är felformulerat. Signaturerna sker i appen med Telia Id eller annan ID-lösning. Alla inblandade kan ha en kopia av avtalet och verifikationen i blockkedjan i sin mobil eller dator för extra säkerhet. Kontrakt kan inte förloras eller förfalskas. Vill någon skriva ut en papperskopia går det naturligtvis bra men det är då bara en kopia som gäller för just den stund den togs ut. Kontraktet delas dessutom med Lantmäteriet som kostnadsfritt registrerar vilande lagfart till dess att slutlig verifikation av överlåtelsen (köpebrev) delas. Information om köpeskilling och fastighet kan göras offentlig vilket är en trygghet för köpare och Säljare och viktig information för exempelvis SCB, Riksbanken med flera för att bedöma inflation, hushållens tillgångar med mera. 28

12. Kontraktet skickas av Köparen till Köparbanken, ofta med vanlig post. Ny lösning: Köparens bank kan se det signerade kontraktet i appen och behöver inte få det skickat. 13. Banken skickar kredithandlingar till Köparen ofta med post. Ny lösning: Kredithandlingarna kan bifogas till appen och signeras direkt när köpekontraktet skrivs. ChromaWays tekniska lösning gör det möjligt att låta kredithandlingarna vara tillgängliga enbart för Köparen och Köparbanken. Vill inte Köparen visa för övriga hur mycket som ska lånas kan tillgången till kreditdokument döljas. 14. Köparen skriver under lånehandlingar och skriver även ett uppdrag till banken att betala handpenning till mäklarens klientmedelskonto. Ny lösning: Köparen kan skriva under lånehandlingarna och betalningsuppdraget av handpenning direkt med signaturer i appen. 15. Köparen skickar låneavtalet till Köparbanken med post. Ny lösning: Lånehandlingarna behöver inte skickas eftersom banken får dem signerade digitalt direkt när köpekontraktet skrivs. 16. Köparbanken tar emot lånehandlingar och betalar handpenning till Mäklaren. Ny lösning: Banken kan betala handpenningen till mäklaren direkt eftersom betalningsuppdraget är signerat digitalt av Köparen. 17. Eventuell sker en besiktning av fastigheten av Köparen. 18. Avtalet blir bindande om det funnits villkor i form av besiktning. 19. Mäklaren betalar handpenning till Säljaren, med avdrag för Mäklararvode. 20. Efter detta steg inväntas själva tillträdet och slutbetalningen av fastigheten. Ofta tar detta ca tre månader. 21. Tillträdet: Mäklaren kontrollerar fastigheten och Säljaren i Lantmäteriets databas igen för att säkerställa att det inte finns några hinder för att sälja fastigheten. Ny lösning: I den nya lösningen behövs inte detta. Vilande lagfart är redan beviljad. Om ingen ändring skett framgår det och nästa steg kan inledas utan ytterligare åtgärder. 29

22. Köparen och Säljaren skriver under köpebrevet hos mäklaren. Köparen skriver på pantsättning av fastigheten. Ny lösning: I den nya lösningen görs detta med digitala signaturer och identifiering. Risken för felaktiga formuleringar av köpebrevet minimeras eftersom nödvändig information redan finns och ev. ny fylls i digitalt och verifieras automatiskt. 23. Köpeskillingen betalas av Köparens bank till Säljarens bank. Ofta görs denna betalning med en direktbetalning där Säljarens bank och Köparens bank bekräftar att överföringen har genomförts. 24. Köparen, Säljaren samt mäklaren sparar varsin kopia av kontraktet samt skriver ett till Köparens bank och Köparen får nu tillträde till fastigheten. Ny lösning: I den framtida lösningen ligger kontraktet redan i appen. Den som vill ha en fysisk kopia kan skriva ut den. På kopian finns också en verifieringskod som är registrerad i blockkedjan. 25. Köparens bank går in i Lantmäteriets databas och övertar panten i Lantmäteriets register över panter. 26. Mäklaren skickar Köpebrev till Köparens bank. Ny lösning: Köpebrevet samt dokumentation för inteckning av fastigheten finns redan tillgängligt via appen för banken. 27. Köparens bank skickar ansökan om lagfart samt om ny inteckning (dvs ökning av inteckning utöver befintliga panträtter) till Lantmäteriet. Ny lösning: Denna information finns redan tillgänglig och delad till Lantmäteriet sedan momenten i punkt 11 och punkt 22. 28. Lagfart: Köparen beviljas Lagfart av Lantmäteriet och registreras i fastighetsregistret. Ny lösning: Vilande lagfart är redan beviljad och processen att verifiera avtalet kan gå fortare genom automatiserat beslut eftersom risken för felaktiga formuleringar av köpebrevet minskas när detta görs i digitala fält. 29. Köparbanken beviljas nyinteckning och registreras i pantsystemet. 30. Lantmäteriet beslutar om expeditionsavgift och stämpelskatt. 31. Lantmäteriet tar betalt via autogiro för lagfart och inteckning. 30

32. Lantmäteriet meddelar Köparbanken dvs sökanden till lagfarten att den är beviljad via post. Ny lösning: Lantmäteriets registrering av lagfart och inteckning delas i i appen och alla parter kan se att lagfarten är beviljad. 33. Köparbanken meddelar Köparen att lagfarten är beviljad transaktionen är genomförd via post. Ny lösning: Detta steg behövs inte. Information om lagfart går direkt till köpare, Säljare, mäklare, Köparens banks samt Säljarens bank via appen. Sammanfattning av möjligheterna med ny teknik I ovanstående exempel på framtida process finns en rad förbättringar. Tiden mellan det att köpekontraktet skrivs och då viktig information samt säkerhet i form av vilande lagfart är registrerad hos Lantmäteriet kan reduceras från fyra månader till ett par dagar. På sikt kan det ske mer eller mindre i realtid. Köparen beviljas då vilande lagfart och fastigheten kan inte säljas ytterligare en gång av säljaren. Informationen som behövs till köpebrevet finns redan registrerad till största delen i systemet. Köparen och säljaren signerar därför i praktiken samma information vid tillträdet. Risken att lagfart inte beviljas är kraftigt reducerad eftersom systemet kan säkerställa att den information som lagen kräver ska finnas med också krävs av systemet för att parterna ska kunna signera. Lantmäteriet vill att det ska vara lätt för medborgarna och iblandade parter att göra rätt och det är betydligt enklare i ett digitalt system. Digitala signaturer ger en betydligt högre säkerhet att rätt personer utför handlingarna än i pappersvärlden. Eftersom de digitala signaturerna sker 31

med samma applikation vid flera tillfällen minskar risken för felaktigheter och bedrägerier. Processen innebär flera kontaktpunkter och fler signaturer av de inblandade parterna. Detta ökar säkerheten i systemet eftersom det är svårare att manipulera ett system under lång tid. Dessutom rationaliseras och säkerställs den rent manuella delen i att skicka papperspost. Alla parter kan spara de digitala filerna och verifikationerna av flödet i hela kedjan digitalt. Papperskopior kan skrivas ut av den som önskar men processen sparar mycket dokumentation. Förenklad översikt över tekniklösningen 32

I ett första steg är Lantmäteriets databas intakt. Uppdateringar av fastighetsregistret inhämtas från blockkedjan som även den kontrolleras av Lantmäteriet. Registreringen i blockkedjan är digital och baserad på de legala kraven vilket gör att felaktigheter i uppgifterna minimeras. Blockkedjan för transaktionerna är publikt tillgänglig och kontrolleras av Lantmäteriet men kan verifieras av vem som helst. Flödet av auktorisation, signering med Telia ID med mera är reviderbart. I blockkedjan sparas verifikationer av dokument som köpebrev och köpekontrakt. Lagringen av originaldokumenten och deras verifikationer kan tillhandahållas av en extern part men också lagras hos varje avtalspart, bank, köpare, säljare, mäklare med flera digitalt. Lagringen av såväl dokument som verifikationer görs på flera platser vilket skapar redundans. Verifikationerna regi-streras dessutom i en extern blockkedja vilket gör att alla parter kan vara trygga med att kunna återskapa och bevisa flödet även på egen hand om övriga blir utsatta för dataintrång eller liknande. 33

Utvecklingssteg för framtiden Utvecklingen av en IT-lösning med stöd av en blockkedja för fastighetstransaktioner är ett långsiktigt projekt som lämpligen sker stegvis. I ett första skede behöver projektgruppen arbeta fram en plan för ett konkret testbäddsprojekt. Planen behöver göra en kravlista när det gäller ITmiljön med servrar, lagring, noder som verifierar blockkedjan, lokal lagring i mobilen, i molnet osv. Dessa behöver sedan ritas upp, byggas och testas för att säkerställa lämplig IT-arkitektur och kontrollera processer och säkerhet för lösningen. Löpande behöver projektet också involvera användare, framför allt banker och mäklare, för att säkerställa nyttan av tjänsten. När testbädden för lösningen visat sig fungera är det lämpligt att utvärdera vilka tjänster som lanseras i vilken ordning. Utan att veta säkert är en hypotes för utrullning av tjänsten beskriven nedan. IT-lösningen i ett första steg I ett första steg är det lämpligt att inte göra sig beroende av någon specifik blockkedja eller att äventyra säkerheten i den befintliga lösningen. Huvudfokus är därför att i ett första steg komplettera den nuvarande processen med ökad transparens, säkerhet och tillgänglighet i den process som beskrivs ovan. Den föreslagna processen fokuserar på upprättandet av kontrakt mellan köpare, säljare, banker och mäklare. Lantmäteriets fastighetsregister är i princip helt separerat från lösningen. I den nuvarande processen är involveringen av Lantmäteriet mycket liten. Köpare och säljare, mäklare och banker har gjort en hel del arbete vid en given fastighetstransaktion innan Lantmäteriet får information om vad som är på gång. På samma sätt kan de som är involverade i en fastighetstransaktion inte få någon information om den från Lantmäteriet eftersom ingenting finns registrerat. Det görs nästan alltid kontroller av fastigheten som ska säljas av mäklaren och av köparens bank i Lantmäteriets databas, men någon information om vad som är på gång att ändras med fastigheten, till exempel ett ägarbyte finns inte. Det finns idag möjlighet att informera Lantmäteriet om en påbörjad överlåtelse och exempelvis begära lagfart redan när köpekontraktet skrivits. I de fallen blir lagfarten vilande men i praktiken är det ovanligt att man gör så då det innebär dubbelarbete och dubbla avgifter. I en digital lösning blir detta naturligt och inte något större merarbete för Lantmäteriet vilket motiverar att man heller inte behöver ta ut dubbel avgift. 34