Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer (M2011:01) 103 33 Stockholm Ink. 2011-06- 1 0 Dnr. Ni^ - ^L'rL-/^o/ Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 13 juni 2011. Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och på vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städer i september 2011 blirföremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i oktober 2011 Högst åtta A4-sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas. 1. Uppgiftet om sökande Projektbenämning Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Kommun Sverige Län Sverige Sökande PersonVorganisationsnummer IVL Svenska Miljöinstitutet samt samarbetspartners se sid 3. 556116-2446 Adress Postnummer Postadress Box 21060 100 31 Stockholm Sökandens kontaktperson E-post Åke Iverfeldt ake.iverfeldt@ivl.se Telefonnummer (arbete) Telefonnummer (mobil) 08-598 563 13 08-598 563 13 Typ av organisation Kommun X Aktiebolag Privat bostadsföretag Regionalt organ Allmännyttigt bostadsföretag Annat Sekretess I princip har alla rätt attfå del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja X Nej Bidrag söks för Förstudie Programskrivning Sektorsövergripande planering X Processutveckling \ Informationsinsats Bl 994 utg 2 1 (10)
2. Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planeringsprojektet och vilka aktiviteter och effekter som planeringsprojektet väntas leda till i nästa led. Redogörelsen kan omfatta maximalt 4 000 tecken, med högst 2 000 tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Projektet avser Förberedelse för fysiska insatser J Beteendepåverkan X Metodutveckling Verktyg Annat: Projektet berör X] Flera kommuner, vilka hela SvCfige Kommun Del av kommun (kvarter, stadsdel, m.m.) Inte aktuellt Vilket skede avser projektet? Detaljplan ^Översiktsplan Fördjupning av översiktsplan Tillägg till översiktsplan X Inte aktuellt I projektet HCS har statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, konsulter m.fl. utvärderat om certifiering av stadsdelar kan vara ett bra verktyg för att skapa en gemensam arbetsprocess som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. BREEAM Communities har utvärderats i det första steget och nu kommer projektet att gå vidare med nästa steg och jämföra BREEAM Communities med LEED Neighborhood Development m.m. Under projektets första steg har frågan uppstått om certifieringssystem kan användas för befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsområden och andra områden där det görs omfattande förändringar avseende såväl byggnader som allmänna ytor, trafiklösningar och social hållbarhet. Det har även kommit önskemål från både små och stora kommuner att ta fram en checklista och rutin för att få med olika hållbarhetsaspekter även i projekt där byggnader och stadsdelar inte certifieras. Det kommer troligtvis inte bli aktuellt att genomföra fullständiga certifieringar av alla stadsdelar oavsett om det är nybyggnation, ombyggnation, förtätning eller andra förändringar av en stadsdel. Det har dock stora fördelar att arbeta på ett systematiskt sätt med tydliga mål oavsett om ambitionen är att certifiera stadsdelen eller ej. I detta projekt kommer följande att utföras: - en utvärdering av om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med t.ex. BREEAM Communities eller LEED Neighborhood Development. - en utvärdering av vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsmråden. Kommer certifiering av stadsdelar bara bli ett fenomen för nya stadsdelar där inte alla människor har råd att bo, eller finns det möjlighet för kommuner, fastighetsägare, gemensamma bolag m.fl. att certifiera t.ex. miljonprogramsområden. - framtagande av en checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som förändras. 2 (10)
2. Projektbeskrivning forts. I projektet kommer en checklista och rutin att tas fram som innefattar bl.a. byggnader, gestaltning, allmänna ytor, grönstruktur, dagvatten, klimatanpassning, energi, trafik, ekonomi, social hållbarhet, ekologi, resurser m.m. Ett enkelt system tas fram, där jämförelse kan göras av hur mycket området har förbättrats (för omvandlingsprojekt). En checklista tas fram med de aspekter som bör ingå i arbetsprocessen, vilka utredningar som kan vara aktuella att utföra och råd till olika aktörer. Det bör poängteras att denna rutin och checkista inte är en klassningsmetod och certifiering av tredje part utförs inte, utan det är bara ett internt hjälpmedel för att på ett systematiskt sätt få med många aspekter av hållbarhet vid omvandlingsprojekt och få en möjlighet att jämföra områdets status innan och efter genomförda åtgärder. Styrgruppen i projektet HCS står bakom denna ansökan Ann-Kristin Karlsson, WSP Åke Iverfeldt, IVL Jonny Hellman, NCC Angelica Andersson, PEAB Royne Söderström, Umeå kommun Lisa Rehnström, Norrköpings kommun Per-Arne Nilsson, Malmö stad Sven Orefelt, Diligentia Angelica Andersson, PEAB 3(10)
Besvara för projektettiliämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet och de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt 1 000 tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla förprojektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur ett helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är kopplade till varandra i det aktuella projektet. Rutinen och checklistan kommer att innefatta både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. När rutinen används kan det leda till att uppfylla miljökvalitetsmål som t.ex. begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Genom att använda denna systematiska arbetsprocess kommer omvandlingsprojekt inte enbart att handla om energieffektivisering, utan många andra aspekter tas upp, som t.ex. medborgardialog, närhet till gröna ytor, förbättringar av trafiklösningar m.m. I projektet kommer en utvärdering att göras av ekonomiska möjligheter att genomföra fullständiga certifieringar av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som omvandlas. Projektet tar upp frågor om certifierade områden kommer att bli en klassfråga eller ej. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Hurvald planeringsmodell bidrartill att förverkliga övergripande hållbarhetsidéer Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrartill att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Hållbar tillgänglighet till nationellt, storregionaltoch lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel o Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning " Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar o Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighet att anpassa planen/ projektettill framtida förändrade behov etc.) Både certifieringssystem för stadsdelar och den rutin och checklista som kommer att tas fram för omvandlingsområden kommer att innefatta många olika aspekter avseende hållbarhet (energi, klimat, transport, kulturhistoriska värden, social hållbarhet, ekologi m.m.). När ett befintligt område ska omvandlas finns idéer hos fastighetsägare, entreprenörer, konsulter m.fl. Att använda en gemensam certifieringsmetod eller rutin medför att alla inblandade aktörer får konkreta mål och en gemensam arbetsprocess. Aktörerna ges då möjlighet att tillsammans diskutera och förverkliga hållbarhetsidéer. De ekonomiska förutsättningarna för att genomföra fullständiga certifieringar av befintliga områden som omvandlas kommer att diskuteras i projektet. Intervjuer av departement, statliga verk, kommuner, bolag m.fl. kommer att utföras för att belysa denna fråga och försöka hitta möjligheter för att certifiering av stadsdelar / områden inte ska bli en klassfråga. 4(10)
5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening 0 Landskapsplanering 8 Urbanafunktioner Energi Avfallshantering Trafik och transporter inkl godstransporter Arkitektur och byggnader När man använder ett certifieringssystem eller en rutin och checklista som medför att många olika aktörer måste arbeta tillsammans kommer synergier att tas tillvara i större utsträckning. När arkitekter, energibolag, byggherrar, kommunen m.fl. har gemensamma mål kommer alla aktörer att ha större förståelse för varandras idéer och lösningar och hitta bra sätt att samverka och hitta optimala lösningar tillsammans. 6. Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekter att beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen beaktas (om Mikroklimat sådan finns) Blågrön infrastruktur, dvs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor Anpassning till kommande klimatförändring är något som tas upp i certifieringssystem för stadsdelar. I checklistan och rutinen som kan användas för omvandlingsprojekt kommer klimatanpssning att vara en viktig punkt. Det pågår många forsknings- och utvecklingsprojekt inom klimat just nu (t.ex. inom Mistra Urban Futures och Green Clime Adapt). Projektet HCS kommer att ta del av resultaten från dessa projekt och diskutera hur det kan nyttjas i certifieringssystem. Likaså kommer projektet att ta del av kommuners arbete med dagvattenstrategier, klimatfrågor m.m. 5(10)
7. Klimateffelcter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnås på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärderi minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser haren central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffekter till följd av projektet ska därför alltid beskrivas. Cirka 40% av Sveriges totala energianvändning går till att hålla Sveriges byggnader uppvärmda, med belysning och varmvatten i kranarna, enligt Energimyndigheten. Husen som byggdes under miljonprogrammet 1965-1975 är i stort behov av renovering och består av 1,3 miljoner lägenheter (varannan svensk lägenhet). Att energieffektivisera detta fastighetsbestånd skulle ge ett sort avtryck i Sveriges utsläppssiffror för koldioxid, (www.byggindustrin.se). Certifiering av miljonprogramsområden och/eller användandet av en rutin och checklista för att fånga upp olika aspekter av hållbarhet kan påskynda energieffektiviseringen i Sverige. Det spelar nästan ingen roll hur många plusenergihus som byggs i nya områden om vi inte gör något åt det befintliga beståndet. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh går ej att beräkna Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energi bärare för den energianvändning som minskar Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grund för beräkningarna. Vid förändring i fjärrvärmeanvändningen (minskning/ökning), ange faktisk energimix. 6(10)
Om projektet är tillgängligt och kan presentera valda systemlösningar och dess effekter för internationella besökare Hur valda lösningar skulle kunna överföras och tillämpas av andra Den 16 september 2011 arrangerar SGBC, Delegationen för hållbara städer och Malmö stad ett internationellt seminarium då projektet HCS och stadsutvecklingsprojekt där certifiering har utförts beskrivs. Vi bjuder hit GBCs, byggherrar, fastighetsägare m.fl. från andra länder. Projektet HCS ser stora fördelar med internationell samverkan vid anpassningar av certifieringssystem. Det tillvägagångssätt som Sverige har i detta projekt, där anpassningen kommer att utföras genom samverkan mellan många olika aktörer, är en modell som kan exporteras till andra länder. Genom detta sätt kommer systemet att användas i större uträckning och få en större acceptans än om ett statligt verk, en kommun, en organisatione eller en konsult hade tagit fram systemet. Projektet presenteras på hemsidan www.hallplatsen.nu. Idag finns enbart projektinformation på svenska, men i nästkommande steg kommer projektet kort att beskrivas på engelska. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. I HCS finns idag representanter från: Staten: Energimyndigheten, Boverket.Trafikverket, Delegationen för hållbara städer Kommuner: Umeå kommun, Stockholms stad, Norrköpings kommun, Malmö stad, Huddinge kommun, Göteborgs stad Byggherrar: NCC, PEAB Energibolag: Göteborg Energi, Vattenfall Fastighetsägare: Diligentia, HSB, Vasakronan, Riksbyggen Arkitekter: White arkitekter, Quality architects och Tengbom Konsulter: WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet, Atkins, Två punkt Noll Organisationer: Sweden Green Building Council, Mistra Urban Futures Forskare: KTH, Linköpings universitet Information kommer att spridas till och via ovanstående och fler aktörer. Samverkan sker med Energimyndighetens Uthållig kommun, SGBC, Mistra Urban Futures m.fl. Information sprids via projektets och andra hemsidor, film, rapport, seminarium m.m. Inom miljonprogramssatsningen kommer kontakt även att tas med Arbetsmarknadsdepartementet, Tallberg Foundation, I elge Tillväxt och olika kommuner för att samverka. 7(10)
10. Deltagande och inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig avför att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. I detta projekt kommer samma framgångsrika metodik användas som i det första steget i projektet HCS. En mindre arbetsgrupp tillsätts som tar fram ett förslag på en rutin och checklista och förbereder en större workshop med många olika aktörer (departement, statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, m.fl.). På hemsidan www.hallplatsen.nu kommer det att ges möjlighet att diskutera i ett öppet forum om certifiering av miljonprogramsområden och annan befintlig bebyggelse som ska omvandlas. Projektet kommer att avslutas med ett öppet seminarium, där olika aktörer kan diskutera resultatet och ge synpunkter. Slutrapporten för projektet tas fram efter detta seminarium, så att många olika aktörer får chans att påverka resultatet och rekommendationer om fortsättning. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. I detta projekt kommer samverkan att ske över många gränser. Det finns goda exempel på samverkan mellan t.ex. banker, byggherrar, arbetsförmedlingen, försäkringsbolag och kommuner för miljonprogramsområden (t.ex. Telge Tillväxt). Inför uppstarten av detta projekt kommer intervjuer att ske av olika goda exempel avseende hur samverkan kan ske mellan olika aktörer / sektorer. 8(10)
12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? HCS är unikt p.g.a. den samverkan som har skapats mellan näringsliv, forkare, stat och kommun, vilket även kommer förbättra samverkan på lång sikt. I styrgruppen för HCS finns representanter från fastighetsägare, byggherrar, kommuner och konsulter. Samtliga dessa aktörer kommer att finnas representerade i såväl styr- som projektgrupp i nästkommande steg. Vilka andra aktörer som finns representerade i projektet kommer att fastställas i oktober. Ännu flera fastighetsägare, energibolag, arkitekter, konsulter m.fl. har visat intresse för medverkan i projektet. Samverkan kommer även att ske med Energimyndighetens satsning på Uthållig kommun och därmed betydligt fler kommuner. Troligtvis kommer även andra statliga verk att vara involverade. Workshop kommer att genomföras med diskussioner, värderingsövningar och syntes för slutsatser och rekommendationer. Diskussionsforum kommer att finnas på www.hallplatsen.nu. Styr- och arbetsgruppmöten hålls regelbundet. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets mål och resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Projektet kommer att följas upp regelbundet (varannan månad) på styrgruppsmöten. En projektbeskrivning med tidplan, budget m.m. tas fram när alla anmälningar har kommit in för medverkan i projektet (oktober). I denna framgår mätbara mål som följs upp av styrgruppen. Målen avser projektresultat och kommunikation (muntlig och skriftlig). Projektledaren följer upp budget och mål varje månad och rapporterar till styrgruppen. Eftersom projektet innefattar både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet återspeglas det även i uppföljningen. I projektets steg 1 har medverkan skett från KTH och Linköpings universitet. Det finns planer på att involvera flera högskolor och universitet. Seminariet i Göteborg den 13 september (för steg 1) genomförs i samverkan med CMB, där Chalmers ingår. Mistra Urban Futures är med i projektet, som också har en stark koppling till Chalmers. Vissa av medarbetarna från IVL och WSP är också forskare. Flera högskolor och universitet vill medverka fortsättningsvis 14. TidpBan Ange preliminära datum då planeringsprojektet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 9(10)
Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Observera att det inte får ingå kostnaderfor sådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Ange Beräknad kostnad för projektet 1 375 000 Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) 415 000 Förbindelse oeh underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. srcczftou-i A(Xl'0(r> -09 Ort och datum yjy^yu jmnförtydligande Sökandens underskrift C "p 1/ i/p Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm och kopia till Boverket, Box 534,371 23 Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-posttill m.hallbarastader@environment.ministry.se och tillastrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. OBS, ansökan kan med fördel göras elektroniskt (e-tjänst). 10(10)