National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 0
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 947:35 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Malmöhus län S T O C K H O L M 9 4 7
Statens offentliga utredningar 947 Kronologisk förteckning:. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushålltns tvättarbete. Haeggström. xv. 4 s. S.. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigsproblein samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område, Antonsons, Göteborg. 35 s. Jo. 3. Elkraftitredningens redogörelse nr. Redogörelse för detalj diitributörerna samt deras råkraftkostnader och priser T id distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 4 s. K. 4. Betänkande med förslag till standardtariifer för detaljdistribttion av elektrisk kraft. Haeggström. s. K. 5. 944 ån militärsjukvårdskommittés betänkande. Del. Beckman. 70 s. Fö.. Betänkmde med förslag till geofysiskt observatorium i Kirum m. m. Idun. 4 s. K. 7. Betänkiade med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. Marcus. 3 s. Jo.. Betänkande med förslag angående fiskets administration m. m. Kihlström. 55 s. Jo. 9. Betänkmde om tandläkarutbildningens ordnande m.m. Del 3.?andläkarinstitutens organisation m. m. Beckman. ( s. E. 0. Betänkmde med förslag rörande civilförsvarets organisatio! m. m. Beckman. s. S.. 940 åis skolutrednings betänkanden och utredningar.. Utrelning och förslag rörande vissa socialpedagogiska aiordningar inom skolväsendet. Idun. 4 s. E.. Ungdouens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs be.änkaude del 4. V. Petterson. 39 s. Ju. 3. Betänkmde med utredning rörande _ riksräkenskapsverkets organisation. Marcus. 4 s. Fl. 4. Handeli med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutndningen 945. Hajggströin. 343 s. 4 pl. Fo. 5. 94 ån lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till löiereglering för övningslärare. Sv. Tryckeri AB. 370 s. Fi.. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge )m erkännande och verkställighet av domar i brottmil m. m. Norstedt. 4 s. Ju. 7. Stöd åo utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommi-.téns betänkande del 5. V. Petterson 44 s. Ju.. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande.. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partielk arbetsföra m. m. Katalog- o. Tidskriftstryck. 34 s.. 9. Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, ; för vilkas utövande kräves av statlig myndighet utfar-; dad behörighetsförklaring eller legitimation. V. Petterson. 7 s. S. 0. Elkraftutredningens redogörelse nr : 5. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. Beckman. 4 s. K.. Socialvårdskommitténs betänkande. 5. Utredning och förslag angående särskilda barnbidrag och bidragsförskott m. m. V. Petterson. 4 s. S.. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning angående handel med skrot, lump och begagnat gods. Sv. Tryckeri AB. 5 s. H. 3. 945 års lönekommitté.. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöniugsreglemente m. m. Marcus. 9 s. Fi. 4. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan.; Norstedt. 0 s. S. 5. 945 års akademikerutredning. Norstedt. 4 s. E.. Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen. Del. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse." Organisationen av låne- och bidragsverksamheten för, bostadsändamål. Idun. 59 s. S. 7. Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande vissa helgdagar. Katalog och Tidskriftstryck. 75 s. Kl. Stuveriverksamheten i svenska hamnar. Haeggström.^ 0 s. H. 9. Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. Haeggström^ s. II. 30. Betänkande med förslag till lag om regionkommuner m. m. Beckman. 4 s. S. 3. Betänkande med förslag angående utbildning av befäl för handelsflottan m. m. Idun. 4 s. H. 3. Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norr-< land och förslag angående inrättande av en centralj sågverksskola. V. Petterson. 50 s. karta. Jo. \ 33. Redogörelse i sammandrag för utredning rörande pla-', nering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorne&\ kommun. V. Petterson. 0 s. pl. karta. Jo. 34. 940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 9. Gymnasiet. Idun. s. E. 35. Elkraftutredningens redogörelse nr :. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader, och priser vid distribution av elektrisk kraft. Malmö-;, hus län. Beckman. 43 s. K. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna to det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. K. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartemeitet.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 947:35 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Malmöhus län STOCKHOLM 947 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [5 47]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 5 Detaljdistributörerna Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag 7 Råkraftleverantörer 7 Undersökningsmaterialets omfattning Råkrafttariffer 9 Medelpris för råkraft 9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft 3 Kedjehandel med råkraft 4 Distributionsföretagens kraftavsättning U ndersökningsmaterialets omfattning 0 Distributionsföretagens storlek 0 Tariffer Specifik energiförbrukning 4 Medelpriser 7 Topprisföretag 3 Engångsavgifter 35 Bilaga. Uppgifter angående distributionsföretagen i Malmöhus län 37
FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F ha hk kv kw kwh m 0 m x nio förbrukningsenhet hektar hästkraft kilovolt (= 000 volt) kilowatt kilowattimme medelpris vid inköp av råkraft verkligt medelpris vid detaljdistribution beräknat medelpris vid detaljdistribution (jämförelsepris) Förkortningar beträffande företagens namn: Aelf = Andelselektricitetsförening Aelverk = Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförening Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening ELF = Elektriska F örening Elf = Elektricitets förening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB == Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf = Kraftförening Krst = Kraftstation Krv = Kraftverk Tilläggen u. p. a. och fall uteslutits. m. b. p. a. i föreningsnamn ha i förekommande
5 Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Malmöhus län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 943. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr (Statens offentliga utredningar 947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m 0 ) som vid försäljning i detaljdistribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {mj, dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå (m ). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet har utarbetats för varje län och tryckts i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer sedermera att framläggas i form av en särskild riksredogörelse.
Detalj distributörerna I Malmöhus län finnas sammanlagt 73 detalj distributörer. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Malmöhus län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Statens järnvägar och lotsverket, vilka ha distributionsverksamhet inom flera län, ha medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet. I bilaga redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Malmöhus län. Detsamma gäller Sydsvenska KrAB (Sydkraft), som har en högst avsevärd distributionsverksamhet även utom länet. Sydkraft har emellertid redovisat sin distribution distriktsvis, varför stundom grannkommuner i annat län medtagits. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bl. a. dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detalj distributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 73 företagen i länet, som idka detaljdistribution av elektrisk kraft, äro kommunala, aktiebolag, 5 ekonomiska föreningar, underhållsföreningar, industrier, 7 enskilda personer och 5 speciella organisationer. I sistnämnda grupp ha inräknats statens järnvägar och lotsverket. Något statligt distributionsföretag i egentlig mening förekommer ej i Malmöhus län. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. I länet finnas tio städer men blott nio stadsföretag. I Skanör och Falsterbo ombesörjes nämligen distributionen av en gemensam ekonomisk förening. Energiförsörjningen i Höganäs handhaves av ett industriföretag, Höganäs- Billesholms AB. Nämnda förening och industriföretag räknas i det följande jämte de kommunala elverken i övriga sju städer till stadsföretagen. Återstående elva kommunala företag ingå bland de 4 landsbygdsföretagen och finnas i de fyra köpingarna (Hörby, Höör, Skurup och Svedala), i sex municipalsamhällen och i en landskommun.
7 Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Av detaljdistributörerna i Malmöhus län äro endast 4 helt självförsörjande. Till dessa räknas då såväl Sydkraft som Höganäs-Billesholms AB, oavsett att det förstnämnda storkraftföretaget erhåller krafttillskott från stamlinjenätet och Höganäsbolaget under krisåren haft visst kraftutbyte med Sydkraft beroende på kolbristen. De övriga två självförsörjande företagen, lotsverket och Svenstorps Mölla, ha vardera endast tre abonnenter. Det stora flertalet eller distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Till dessa totalinköpande företag ha räknats även Hammarlövs Enf, AB Ljus och Kraft samt de kommunala elverken i Hälsingborg, Hörby, Lund, Malmö och Ystad, ehuru dessa företag redovisa egna värmekraftstationer. Dessa äro nämligen endast avsedda för reserv- och toppkraftalstring. Slutligen förekomma sådana företag, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning, delinköpande företag. I Malmöhus län finnes endast ett sådant företag, nämligen Övedsklosters Fideikommiss. Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke endast kommunala företag, aktiebolag och industrier, utan även ekonomiska föreningar och enskilda personer. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord samma typer av företag som distributörerna. Sydkraft är den utan jämförelse största kraftproducenten i Malmöhus län. Sydkraft med dotterföretag har i södra Sverige vattenkraft- och värmekraftverk. Av samtliga dessa är endast ett beläget i Malmöhus län (värmekraftverket i Malmö). Näst Sydkraft är Höganäs-Billesholms AB den största råkraftleverantören i länet. Sistnämnda bolag, som har värmekraftstation, baserad på egna kolfyndigheter, levererar råkraft till distributörer. Stora återförsäljande råkraftleverantörer äro vidare Wemmenhög-Skytts KrAB, som levererar till 3 distributörer, och Höörs Elverk, som levererar till 0 distributörer. (Efter år 943 har emellertid Sydkraft övertagit råkraftleve-
ransen till av sistnämnda 0 distributörer, medan Höörs Elverk övertagit detaljdistributionen i de båda andra företagen.) En speciell typ av råkraftleverantörer utgöra samköpsföreningarna, dvs, sammanslutningar av flera kraftavnämare (distributörer, industrier m. m.) för gemensamt inköp av vanligen högspänd kraft. Samköpsföreningarna bedriva ej själva någon detaljdistribution. I Malmöhus län finnas tre sådana föreningar, nämligen Lomma ELF, Trelleborgsortens Enf och Staffanstorpsortens Enf. Den förstnämnda inköper kraft direkt från Sydkraft och består av nio medlemmar, av vilka dock endast tre bedriva distribution. I Staffanstorpsortens Enf, som även köper råkraft från Sydkraft, ingå tre distributionsföretag som medlemmar. Trelleborgsortens Enf inköper kraft från Trelleborgs Elverk (som i sin tur köper från Sydkraft) och består av sex medlemmar. Från och med år 947 tillkommer ännu en samarbetsförening, Luggude Kraftintressentförening. Den består av 4 distributionsföreningar inom Höganäs-Billesholms AB:s verksamhetsområde. I bilaga, kolumn, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Icke mindre än 3 av länets 7 råkraftleverantörer äro tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn. För de 4 leverantörer, som ej bedriva detaljdstribution, är i bilagan särskilt anmärkt, huru de anskaffa sin råkraft. Ur bilagan kan man sålunda härleda ett företags råkraftinköp till den ursprunglige råkraftleverantören. Undersökningsmaterialets omfattning I den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande framställningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro vidare s. k. underhållsföreningar och industrier undantagna. Underhållsföreningarna inköpa icke själva någon energi och de industribetonade detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Utanför undersökningen av råkraftpriserna ha sålunda lämnats länets underhållsföreningar, 4 självförsörjande distributionsföretag (däribland Sydkraft och det som stadsföretag redovisade industriföretaget Höganäs-Billesholms AB) samt 5 icke självförsörjande industrier. För två företag, Hassle Elf och Kullabygdens Enf, ha uppgifter ej kunnat erhållas. Dessutom har statens järnvägar utelämnats. Antalet företag med detaljdistribution, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör sålunda 55. Två företag, Kattarps Enf och Fleninge Enf, inköpa råkraft gemensamt och råkraftuppgifterna i bilaga, kolumnerna 3 och 4, redovisas för båda företagen under Fleninge Enf. I bilaga, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental kwh (kilowattimmar). I den angivna energi-
mängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare. 9 Råkrafttariffer Distributionsföretagen inköpa vanligen kraft med en spänning av 500 0 000 volt vid lämplig transformatorstation på leverantörens högspänningsnät. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. Detta gäller samtliga ifrågavarande 55 företag utom ett, Ystads stadselverk, som inköper kraft enligt ytterligare två tariffer avseende överskottskraft och extrakraft. De oftast förekommande råkrafttarifferna äro vanlig effekttariff och effekttariff av dubbeltyp. Den förra tariffen tillämpas för 50 distributörer, vilka emellertid inköpa endast 3 /o av ifrågavarande råkraft. Den senare tariffen tillämpas för 4 distributörer, vilka tillhopa inköpa icke mindre än 93 /o av råkraften. Effekttariff av stegrabattyp tillämpas för 34 företag, som inköpa 4 /o av råkraften. Denna tariff är i flesta fall även av dubbeltyp. Återstående företag äro mycket små och sammanlagt understiger deras inköp /o av den totalt inköpta råkraften. För 0 av dessa småföretag tillämpas en enkel energitariff och i enstaka fall förekomma vidare enkel blocktariff, dubbeltariff, effekttariff av utnyttjningstyp och grundavgiftstariff med tidgräns. För råkraftleveranser från Sydkraft eller dess underleverantörer ha i 74 fall nya tariffer införts efter år 943, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Dessa äro mestadels effekttariffer av kombinerad block- och utnyttjningstyp. Medelpris för råkraft Med ledning av distributörernas uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 943 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m 0, uträknats för de olika distributionsföretagen. Därvid har hänsyn tagits till förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler, som nästan genomgående tillämpas vid råkraftleveranser. I bilaga, kolumn 4, angives medelpriset m 0 för 55 företag. Av dessa har ett, Övedsklosters Fideikommiss, egen kraftstation och täcker endast delvis
0 Tabell. Medelpris (m 0 ) vid inköp av råkraft för totalinköpande företag Detaljdistributörernas företagsform Antal företag Inköpt energi per företag (000 kwh) Medelpris v 0 (öre/kwh) max. min. medel max. min. medel 5 3 5 3 4 54 49 57 33 90 49 90 49 5 40 7 4 3 3 930 495 93 493 39 30 35 4 9 9- - 7- - 7-7- 7' -o 3-4 3'7 9-3 -o 37 o - 5-o ' 4-o 0 3-o 57 5 sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Vid undersökningen av medelpriserna för råkraft ha endast de 54 totalinköpande företagen medtagits. I tabell äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. isfh ig 0 öre/kwh * 0 5. U r~~ %^v_ tva H a u X +>> En.* ra.* -o> Ma to (n (v trw-t ae-c -ö C c t: - '////fr/a'//, 00 3.x 0 0)00 u ra > H O H K W rwm f CJC M +> Ä 0 B eo ra ///////// u +«a O-H B t: >//////////Jp 3C0 milj. kwh Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Stadsföretagens staplar äro streckade. De längst till höger liggande stadsföretagen ha medtagits endast i det övre, i förminskad skala återgivna diagrammet.)
I diagram finnes medelpriset m 0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter gällande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i diagrammet utritade endast för vissa större, däri namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att städerna ligga samlade mot höger och följaktligen ha låga medelpriser, ävensom att de av städerna inköpta energimängderna äro stora. Den föregående undersökningen av medelpriset m 0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock Sydkraft redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd, som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tilllämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Den ojämförligt största delen eller 9 /o av all råkraft, som försäljes till distributionsföretag i Malmöhus län, levereras direkt från Sydkraft. Av tabell framgår, att Sydkrafts direktleveranser av råkraft i allmänhet avse stora kraftbelopp och i intet fall understiga 4 000 kwh. Medelpriset för försåld råkraft är också genomsnittligt relativt lågt beträffande Sydkrafts direkta leveranser. Övriga råkraftleverantörer äro i regel återförsäljare av kraft, som inköpts från Sydkraft. Tabell. Medelpris (mo) vid försäljning av råkraft till totalinköpande företag Råkraftleverantörer Antal inköpande företag Försåld energi per inköpando företag (000 kwh) Medelpris m 0 per inköpande företag (öre/kwh) Företagsform städer Antal landsbygd medel medel 5 3 7 Staten Kommunala < Aktiebolag: Sydkraft Övriga Ekonomiska föreningar Enskilda personer Industrier Länet i 54 3 39 7 9 3 5 49 90 05 5 30 540 49 3 55 4 7 3 44 34 00 0 9 33 9 50 9-7- 3 0- -7 0o 3 o -0 70 3- -o 37 5' 5 - Öl 5 o 5 3-0 5-7 7-3 - -7-9
I diagram, uppritat på samma sätt som diagram, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Sydkraft, utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. Diagrammet visar, att den ojämförligt största delen av råkraften levereras av Sydkraft (huvudsakligen till stadsföretag), och att de streckade staplarna på några undantag när ligga långt till vänster i diagrammet, dvs. utmärka höga medelpriser. Det enda delinköpande företaget, Övedsklosters Fideikommiss, inköper 47 000 kwh för ett medelpris av 3,7 öre/kwh. Av hela den i bilaga, kolumn 3, redovisade inköpta råkraften faller på.stadsföretagen 4, milj. kwh och på landsbygdsföretagen 0,i milj. kwh. Genomsnittspriset per kwh för denna råkraft är för stadsföretag 3,0 öre och för landsbygdsföretag 5,7 öre. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten sid. 559). milj.wh Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande förelag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Sydkraft, ha vita, övriga företag streckade ytor. De längst till höger liggande stads företagen ha medtagits endast i det övre, i förminskad skala återgivna diagrammet.)
3 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris m 0 av 0 öre/kwh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning och, i de fall effekten uppmätts, utnyttjningstid samt råkraftleverantör. Av tabell 3 framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft, inköpa mycket små energimängder och att utnyttjningstiden, i de fall den kunnat fastställas, i regel är låg. Som jämförelse kan nämnas, att den högsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Skabersjö Elverk, är 4 90 Tabell 3. Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft Inköpande distributionsföretag Medelpris m 0 (öre/ kwh) Inköpt energi (000 kwh) (volt) Leveransspänning Utnyttjningstid (tim.) Råkraftleverantör Medeltal för länet 7 -o -7 0-5 0-o -o -o 5-o 5o 4-4-o 3-7 3-o 3o 3-o -3 -o -7 - - - - 09 0-9 0-0-5 04 0-4 0-0-o 0-o 0-o 35 5 0 7 4 0 35 i 7 47 5 3 5 5 4 7 44 47 4 37 73 5 54 90 99 9 0'7 0 3 000 30 500 500 30/0 0/7 3 000 0 000 3 000 500 500 500 500 0 000 9 000 9 000 9 000 9 000 0 000 9 000 9 000 9 000 9 000 4 000 500 9 000 3 000 0 000 00 0 970 0 350 000 50 00 30 0 970 550 440 540 540 0 390 0 700 Höörs Elverk Malmö Yllefabriks AB Ringsjöortens El. AB HöganäsBillesholms AB Norra Vrams Enf Höörs Elverk Fleninge Enf Eslövs Stads rekniska Verk HöganäsBil esholms AB Höörs Elverk AB Sjöbo Elverk Krapperups G ods RönnehoLmsgårdarnas B HöganäsBillesholms Enf AB Norre Värns El. Enf Kullens Enf, Furulund Snogeröds Enf Tibbarps Enf Vramsortens Enf Fogdaröds El. Enf Gunnarlunda Enf Allmänningens Enf i Fleninge Kastberga Enf Lilla Mörskögs Enf Stehagsgårdarnas Enf Övedsklosters Fideikommiss Bräcke Enf Möllebässle Enf Övre Bräcke Enf Lerhamns El.Af Värlinge ELF Skånska Lantmännens Lokalförening i Trollenäs Södra Åby ELF Af Vallby Elverk Källstorps Enf Svenstorps Enf Magiasäte med Kringliggande Byars Enf Östratorps Aelf Äspö Enf Af Stora Bedinge Elverk.... Af Grönby Elverk Kullens Enf, Höganäs Alesta och Östra Kärrstorps ELF Hemmesdynge Enf Rönneholmsgårdarnas Enf.. Skånska Andelsbränntorvföreningen Eslövs Stads Pekniska Verk Wemmenliög--Skytts KrAB Höörs Elverk Wemmenhög--Skytts KrAB Wemmenhög--Skytts KrAB Höörs Elverk
4 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 000 och 3 000 timmar. Beträffande flertalet av de företag, för vilka medelpriset för råkraft överstiger öre/kwh, gäller, att kraften levereras vid lågspänning. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om såsom är regel vid råkraftleveranser uppmätning skett vid högspänning. I tabellen förekommer endast ett företag (Alesta och Östra Kärrtorps ELF), som inköper råkraft direkt från Sydkraft. Det högsta förekommande medelpriset m 0 för direktköpande företag är sålunda 0, öre/kwh. Samtliga råkraftleverantörer i länet ha via Sydkraft anknytning till stamlinjenätet. Kedjehandel med råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje företag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. I Malmöhus län är Sydkraft helt dominerande som ursprunglig råkraftleverantör. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. Samma förhållande kan uppstå, om flera distributörer bilda en sammanslutning för gemensamt inköp av råkraft. Denna sammanslutning räknas dock här av praktiska skäl såsom ett mellanled i kedjehandeln. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten sid. 59. Tabell 4 utvisar huru de 73 distributionsföretagen i Malmöhus län anskaffa sin råkraft. Bland de 4 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Sydkraft och Höganäs-Billesholms AB i deras egenskap av detaljdistributörer inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 94 fall, därav 73 över ett, över två och 3 över tre mellanled. Kejdehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande
5 Tabell 4. Antal detaljdistributörer Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft e r håe s från 4 54 3 3 9 73 egen kraftstation Sydkraft direkt över ett mellanled och egen kraftstation två tre Höganäs-Billesholms AB direkt över ett mellanled energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjehandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. När det gäller små energimängder har dessutom någon jämförelse ej varit möjlig, enär Sydkrafts direktleveranser i allmänhet äro av relativt stor omfattning. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på den ovan angivna schematiska undersökningsmetoden. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. En mångfald av de år 943 förefintliga 94 kedjehandelsfallén ha på senare tid avvecklats genom Sydkrafts försorg och i åtskilliga fall pågå underhandlingar om avveckling. De sålunda bortfallande kedjehandelsfallen äro följande 39: 3. Sydkraft Eslövs Stads Tekniska Verk 3 företag: Gryby Enf, Remmarlöv sortens Elf och Trollenäsortens Enf. Eslövs Stads Tekniska Verk har övertagit Remmarlövsortens Elf och underhandlingar pågå om övertagande jämväl av de båda övriga föreningarnas detaljdistribution. 47. Sydkraft Eslövs Stads Tekniska Verk Höörs Elverk 0 företag: Fogdaröds El. Enf, Höörs Sockens Norra Aelf, Magiasäte med Kringliggande Byars Enf, Munkarps m. fl. Socknars Enf, None Värns El. Enf, Ringsjöortens El.AB, Rönneholmsgårdarnas Enf, Skånska Andelsbränntorvföreningen, Stehags Enf och Stehagsgårdarnas Enf samt förenämnda Ringsjöortens El.AB Snogeröds
Enf och före nämnda Rönneholmsgårdamas Enf företag: Hassle Elf och Värlinge ELF. Sydkraft levererar sedan år 94 direkt till Höörs Elverk, varför Eslövs Stads Tekniska Verk bortfaller ur ovannämnda kedja. Av de 0 företag, för vilka Höörs Elverk ovan angivits som råkraftleverantör, har nämnda elverk övertagit två (Fogdaröds ELF och Norre Värns Enf) samt Sydkraft ett (Ringsjöortens El.AB). De övriga sju erhålla numera råkraft direkt från Sydkraft. Underhandlingar pågå om sammanslagning av Rönneholmsgårdarnas Enf, Stehagsgårdarnas Enf, Hassle Elf och Värlinge El.F till en förening.. Sydkraft Kävlinge Municipalsamhälles Elverk 4 företag: Dösjöbros Enf, Gryets El. Enf, Kävlingeortens Enf och Stora Harrie KrAB. Dösjöbro Enf och Stora Harrie KrAB erhålla numera råkraft direkt från Sydkraft. Kävlinge Municipalsamhälles Elverk har övertagit de båda övriga föreningarna.. Sydkraft Malmö Yllefabriks AB Kullens Enf, Furulund. Underhandlingar pågå mellan Malmö Yllefabriks AB och Furulunds samhälle om samhällets övertagande av såväl yllefabrikens som Kullens Enf:s distribution. 3. Sydkraft AB Sjöbo Elverk Tolånga & Eggelstads Enf. 4. Sydkraft Skabersjö Elverk 3 företag: Föreningen Genarps Aelverk, AB Klågerups Elverk och Af Lyngbyortens Enf. 734. Sydkraft Svalöfs KrAB företag: Annelöfs Aenf, Billebergaortens KrAB, Felestads Enf, Kågeröds Enf, Marieholms Municipalsamhälles Elverk, Marieholmsortens Enf, Teckomatorps Elverk och Teckomatorpsortens KrAB. I fallen 334 levererar Sydkraft numera direkt till sista ledet i kedjan. 3539. Sydkraft Örtoftaortens KrAB 5 företag: Borlunda-Skeglinge Elf, Odarslövsortens Enf, Friherre Sten Ramel, Örtofta Kommun och örtofta Kooperativa Handelsförening. Sydkraft levererar numera direkt till Borlunda-Skeglinge Elf och Odarslövsortens Enf. Örtoftaortens KrAB har förbundit sig att i fortsättningen övertaga de övriga underdistributörernas detaljdistribution. I förestående 39 fall har kedjehandeln sålunda avvecklats eller pågå underhandlingar om avveckling genom att antingen den ursprunglige råkraftleverantören (Sydkraft) eller ett mellanled övertar vederbörande underdistributörers detalj distribution. Enligt uppgift från Sydkraft fortgår arbetet med kedjehandelns avveckling jämväl beträffande kvarstående kedjehandel. Av återstående kedjehandelsfall ha 53 uppdelats på två grupper, nämligen. skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Med skenbar kedjehandel avses sådan kedjehandel, där återförsäljaren exempelvis är en samköpsförening eller ett dotterföretag till vederbörande råkraftleverantör. Skenbar kedjehan-
del anses även föreligga, om sista ledet i kedjan är en underhållsförening. Under rubriken skenbar kedjehandel hänföras 7 fall. Såsom övrig kedjehandel redovisas 4 fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, sålunda även sådan som ej verkar prisuppdrivande. De övriga kedjehandelsfallen avse industriföretag (W Weibull AB och Svenska Sockerfabriks AB), vilkas råkraftsinköp ej undersökts. 7 A. Skenbar kedjehandel. Höganäs-Billesholms AB Vegeholms GårdVälinge El.Af. Föreningen köper råkraft enligt samma tariff som mellanledet, varvid dock den fasta avgiften fördelas mellan Vegeholms Gård och Välinge El.Af efter förbrukad effekt. De båda företagen kunna sålunda anses samköpa råkraft. 4. Sydkraft Lomma ELF 3 företag: Lomma Hjerups El.Df, Lomma Municipalsamhälles Elverk och Skånska Cement AB. 57. Sydkraft Staffanstorpsortens Enf 3 företag: Bjällerups Elverk, Kyrkheddinge Enf och Föreningen Staffanstorps Aelverk. I fallen 7 äro mellanleden (Lomma ELF och Staffanstorpsortens Enf) samköpsföreningar. B. Övrig kedjehandel 3. Sydkraft Eslövs Stads Tekniska Verk 3 företag: Sallerupsortens Enf, Skånska Lantmännens Lokalförening i Trollenäs och Trollenäs Godsförvaltning. 47. Sydkraft Hälsingborgs Stads El- och Gasverk-4 företag: Allerumsortens EL Enf, Kulla Gunnarstorps med Omnejd Enf, Vällufs Elf och Ödåkra Elf. 9. Sydkraft Landskrona Stads Tekniska Verk Vadensjö El.Af örja Enf. 0. Sydkraft-Landskrona Stads Tekniska Verk Västra Rönnebergs Enf.. Sydkraft-Lunds Stads Tekniska Verk Nöbbelövs och Vallkärra Enf. 5. Sydkraft Malmö Stads Gas- och Elverk 4 företag: Djurslövsortens Enf, Klagshamns Enf, Föreningen Skanör-Falsterbo Aelverk och AB Hvellingeortens Elverk.. Sydkraft Trelleborgs Stads Tekniska Verk Gislövsortens Enf. 7. SydkraftTrelleborgs Stads Tekniska Verk Trelleborgsortens Enf företag: Fjärdingslövortens Enf, Haglösa Aenf, Hammarlövs Enf, Vemmerlövs Enf, Skegrie-Maglarps Enf och Västra Tomarps Enf. 5 47
I samtliga ovannämnda fall synes råkraftpriset för sista ledet i kedjan tämligen väl ansluta sig till det beräknade priset vid direktköp från den ursprunglige råkraftleverantören. I fallen 7 utgöres ett av mellanleden av Trelleborgsortens Enf, som är en samköpsförening utan egen detaljdistribution med samtliga sex underdistributörer som medlemmar. 3. Sydkraft Eslövs Stads Tekniska Verk Kastberga Enf. Föreningen inköper lågspänd kraft för 5 öre/kwh enligt en enkel energitariff. Tariffen måste anses mindre lämplig. 45. Höganäs-Billesholms AB Fleninge Enf företag: Allmänningens Enf i Fleninge och Gunnarlunda Enf. Fleninge Enf säljer till de båda underdistributörerna lågspänd kraft enligt enkla energitariffer. Allmänningens Enf betalar 5 öre/kwh jämte en årlig avgift för underhåll av ledningsnät, transformatorer o. d. av 000 kr., motsvarande 4 /o av den ursprungliga anläggningskostnaden. Gunnarlunda Enf betalar öre/kwh utan fast avgift. Enligt uppgift använder Gunnarlunda Enf delvis råkraftleverantörens ledningsnät. Gällande råkrafttariffer för ifrågavarande båda föreningar torde vara mindre lämpliga och priset jämförelsevis högt. 9. Höganäs-Billesholms AB Krapperups Godsförvaltning 4 företag: Bräcke Enf, Lerhamns El.Af, Möllehässle Enf och Övre Bräcke Enf. 30. Höganäs-Billesholms AB Norra V rams Enf V ramsortens Enf. Även i dessa fem fall (30) inköpa underdistributörerna lågspänd kraft enligt enkel energitariff. Tarifferna måste anses mindre lämpliga. 3. Höganäs-Billesholms AB Kullens Enf Kullabygdens Enf. Kullens Enf säljer råkraft enligt samma tariff som tillämpas vid föreningens eget inköp från aktiebolaget. 3. Sydkraft AB Sjöbo Elverk övedsklosters Fideikommiss. Fideikommisset har egen kraftstation och inköper endast reservkraft. Den tillämpade tariffen synes relativt hög. 33. Sydkraft Skabersjö Elverk Svedala Köpings Belysningsstyrelse. 344. Sydkraft Weminenhög-Skytts KrAB 3 företag: Alstads Aelf, Af Grönby Elverk, Hemmesdynge Enf, Klagstorps Aenf, Källstorps Enf, AB J^jus och Kraft, Skurups Tekniska Verk, Af Stora Bedinge Elverk, Svenstorps Enf, Södra Åby ELF, Af Vallby Elverk, Aspö Enf och östratorps Aelf. I sistnämnda 4 fall (334) ha Skabersjö Elverk resp. Wemmenhög-Skytts KrAB förbundit sig att leverera råkraft till underdistributörerna till högst samma pris, som Sydkraft skulle tillämpa vid direktleverans. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft
uppgå till minst 0 öre/kwh. I 9 av dessa fall är emellertid kedjehandeln numera avvecklad eller under avveckling. De återstående 9 fallen ha kommenterats ovan (B, 330, 3, 35, 3, 3 och 44). I vilken mån kedjehandeln som sådan verkat prisuppdrivande kan dock ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst. Trots att mer än hälften av distributionsförelagen i länet under år 943 erhöllo råkraft genom kedjehandel, utgör dock den av dessa företag då inköpta energimängden blott 7,9 /o av den sammanlagda energi, som alla distributionsföretag i länet inköpte. För de under B ovan angivna 4 kedjehandelsföretagen utgör motsvarande siffra 5,i /o. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av distributionsföretag med höga medelpriser. 9
0 Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfa ttning Det stora flertalet distributionsföretag täcker helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga angives för varje företag dels den under år 943 för borgerliga behov försålda energimängden i tusental kwh (kolumn ), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriserna m x och m (kolumnerna och 9). Uppgift om den försålda energimängden har icke kunnat erhållas från 3 företag. Ett av dessa, Svenstorps Mölla, tillämpar enbart ackordstariff, varvid uppmätning av energien ej sker, och de två övriga, Bjersjöholms Gods och Trollenäs Godsförvaltning, ha av andra orsaker icke lämnat fullständiga förbrukningsuppgifter. Följande redogörelse omfattar i vad den avser energiomsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser sålunda endast 70 företag. Distributionsföretagens storlek Länets 73 distributionsföretag äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, vilket motsvarar antalet hushåll i vidsträckt mening, sålunda inberäknat hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 7 4, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Malmöhus län (50 90 st. enligt folkräkningen den 3 december 930). I många fall sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett.
Tabell 5. Detaljdistributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Företagsform Antal toretag Distribuerar till nedanstående antal kommuner förbrukare Försåld energi (000 kwh) max. min. medel max. min. medel max. min. medel Staten Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening.. Enskild person Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag.. Länet 5 7 9 4 73 39 0 5 39 39 l 4-o 9- '3 - -7 '7-4 T. -s 34 3 70 5 55 50 00 34 3 70 34 0 44 9 4 0 o 7 55 o 3 7 70 05 7 97 30 7 59 3 090 3 7 3 500 35 7 05 40 3 3 7 3 500 3 7 40 4 3 3 3 90 750 34 3 377 5 7 99 55 I tabell 5 äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för största och minsta företag inom gruppen samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Borsett från lotsverket, statens järnvägar och Sydkraft, som ha en flera län omspännande detaljdistribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Uppgifterna angående försåld energi avse, som ovan nämnts, endast de 70 företag, som lämnat uppgift om energiomsättningen. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än en eller två kommuner. Av samtliga företag ha 79 st. (4 /o) distribution endast inom en kommun och 3 st. (3 %) ha distribution i mer än fem kommuner. Aktiebolag och kommunala företag ha de vidsträcktaste distributionsområdena. Av de ekonomiska föreningarna har det stora flertalet (77 st.) en distribution, som håller sig inom en eller två kommuner. Även övriga företagsformer ha vanligen lokalt begränsad distributionsverksamhet. För statens järnvägar, som i tabell 5 rubricerats som speciellt företag, är antalet kommuner ej känt. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 74 /o elkraft från kommunala företag, 3 /o från ekonomiska föreningar, 9% från aktiebolag, 3 /o från industrier och omkring /o från andra slags företag. Av den totala energiavsätt-
ningen för borgerliga behov svara kommunala företag för /o, ekonomiska föreningar för 7%, aktiebolag för 4%, industrier för 3 % och övriga slags företag för mindre än 0,r> %. De största distributionsföretagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal, Sydkraft med 39, Wemmenhög-Skytts KrAB med 3, AB Hvellingeortens Elverk med och Svalöfs KrAB med kommuner. Efter dessa fyra aktiebolag komma ett företag i enskild ägo, Skabersjö Elverk, med distribution i kommuner och stadselverken i Malmö, Lund, Hälsingborg och Trelleborg vart och ett med distribution inom 0 kommuner, samt två ekonomiska föreningar, Djurlövsortens Enf och Södra Frosta Elf med vardera 0 distributionskommuner. I fråga om antalet konsumenter dominerar stadselverket i Malmö, som förser 34 förbrukare med elkraft. Därnäst följa elverken i Hälsingborg, Lund, Landskrona och Trelleborg, industriföretaget Höganäs-Billesholms AB i Höganäs och stadselverket i Ystad med mellan 5 5 och 4 59 förbrukare. Som det åttonde i ordningen följer ett landsbygdsföretag, AB Hvellingeortens Elverk, med 3 70 förbrukare. Sydkraft, som har 9 förbrukare, kommer först på elfte plats efter Eslövs stadselverk och Wemmenhög-Skytts KrAB. Även med hänsyn till energiavsättningen äro stadselverken i Malmö, Hälsingborg och Lund de största företagen i länet (resp. omkring 3,7, 9, och 4,o milj. kwh). Därnäst följa AB Hvellingeortens Elverk (3,5 milj. kwh), Landskrona stadselverk (3,3 milj. kwh), Wemmenhög-Skytts KrAB (,5 milj. kwh), Höganäs-Billesholms AB (,i milj. kwh), Trelleborgs stadselverk (, milj. kw T h), Sydkraft(l,:> milj. kwh), Ystads stadselverk (,4 milj. kwh) och Västra Rönnebergs Enf (,4 milj. kwh). En del av distributions!öretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 0 företag, motsvarande % av samtliga företag i länet, ett lägre antal än 0 konsumenter. Av dessa småföretag äro 7 ekonomiska föreningar, enskilda och speciell företagare. Den till konsumenterna försålda energimängden understiger 5 000 kwh i fråga om 9 företag, motsvarande 5 % av samtliga företag, nämligen 5 ekonomiska föreningar, industrier, enskild och speciell företagare. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretagen bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen inbegripa även dessa företags landsbygdsdistribution. Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga, kolumn 0, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men
3 Tabell - Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper Tarifftyp (med typmini mer) staten Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna kommun AB enskild speciell Summa ekon. förening underhållsfören. industri Energiomsättning % Enkel energitariff (00, 0) Enkel blocktariff (00, 0) Polygontariff (003,03; och utnyttjningstariff (004, 04) Tidspärrtariff (005,05) Säsongtariff (00, 0) Tidgränstariff (007, 07) Stegrabattarift' (00, 0) Effekttariff (0.,.).. Effektgränstariff (04., 4.) Grundavgiftstariff (...3..,4...5..,..) Ackordstariff (..0)... Speciella tariffer... Summa tariffer Antal företag Antal tariffer i genomsnitt per företag.. 0 0 5 7 30 7 4 3 5 59 4 3 00 304 5 3 4 3 7 7 7 7 5 7 4 4 0 9 9 3 5 73 o 3 4 5 0 3 0 4 3 45 0 00 äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc), är endast ett typnummer angivet i kolumn 0. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. De 73 distributionsföretagen i Malmöhus län tillämpa sammanlagt 5 tariffer, dvs. i genomsnitt över 3 per företag. Vid 3 företag förekommer endast en tariff. Det största antalet tariffer (7 st.) uppvisar Malmö Stads Gasoch Elverk. De kommunala företagen och aktiebolagen ha, såsom framgår av tabell, i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammanställning av tre siffror, tariffens typnummer. Tabell utvisar i vilken omfattning tariffer av olika typer tillämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. Den enkla energitariffen är mycket rikligt representerad. Ehuru denna tariff typ ej är ägnad att sporra till ökad användning av elektrisk energi, före-
4 kommer den såsom enda tarifftyp hos många landsbygdsföretag. Av det totala antalet tariffer äro 40 % enkla energitariffer, men den energiuttagning, som sker enligt desamma, utgör endast 3 % av hela energiomsättningen. Även grundavgiftstarifferna äro många 34 % av hela antalet och uttagningen enligt dessa tariffer är stor (45 /o). Typerna enkel blocktariff, polygon- och utnyttjningstariff, tidgränstariff, stegrabattariff och effekttariff förekomma i måttlig omfattning (varje typ med 53 % av hela anlalet tariffer), men endast enligt de två sistnämnda är uttagningen minst 0 % av hela energiomsättningen. Övriga tarifftyper förekomma blott i ett mindre antal fall och uppvisa obetydliga energiomsättningar. För ackordstarifferna ha energiomsättningen uppskattats understiga % av den totala omsättningen. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer om än av samma typ tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 5 tarifferna i länet 4 avsedda för energi till belysning och småapparater, 9 till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, till matlagning, 0 till ackumulerande värmeapparater och 5 till vilka ändamål som helst. Av de återstående avse 70 såväl belysning som motorer, 4 såväl belysning som elspisar, 7 såväl motorer som elspisar samt speciella användningsändamål. De två rikligast företrädda tariff typerna, den enkla energitariffen och grundavgiftstariffen, ha fått den allsidigaste användningen, nämligen för så gott som hela skalan av olika ändamål. Den enkla energitariffen har dock oftast (i 7 fall av ) betecknats såsom belysningstariff och grundavgiftstarifferna ha företrädesvis (i 95 fall av 9) avsetts för alla tänkbara ändamål. De ackordstarifferna äro samtliga betecknade som belysningstariffer. Efter år 943 har på flera håll tariffomläggning skett. Elkraftutredningen framlade i januari 947 betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 947:4). Redan dessförinnan hade Sydkraft och flera av dess underdistributörer börjat införa tariffer, som i allt väsenligt överensstämma med de av elkraftutredningen förordade standardtarifferna. Enligt uppgift från Sydkraft tillämpas dylika tariffer numera av 53 företag. Det kan förväntas, att för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen skall komma till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt, förutom av en engångsavgift, av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt, en grundavgift per tariffenhet och en energiavgift per kwh. Specifik energiförbrukning Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för Sydkraft tillämpar en grundavgift av 7 kr. 50 öre per tariffenhet.