PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Ceftriaxon ACS Dobfar Generics 1 g, pulver till injektionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Pulver till injektionsvätska, lösning: En injektionsflaska innehåller 1 g ceftriaxon (som dinatriumhemiheptahydrat). Beträffande hjälpämnen, se 6.1. 3 LÄKEMEDELSFORM Pulver till injektionsvätska, lösning. Vitt eller nästan vitt, kristallint pulver. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Ceftriaxon ACS Dobfar Generics är indicerat för behandling av följande allvarliga infektioner som kräver parenteral behandling och där det är känt eller sannolikt att infektionen orsakats av mikroorganismer som är känsliga för ceftriaxon (se 5.1): sena manifestationer av Lyme-borrelios (stadium II och III), allvarliga övre urinvägsinfektioner (inklusive pyelonefrit) hos vuxna, lunginflammation förorsakad av gramnegativa bakterier, akut bakteriell hjärnhinneinflammation. Tillgängliga data om den lokala resistenssituationen samt officiella och lokala instruktioner angående korrekt användning av antimikrobiella läkemedel måste tas i beaktande vid insättande av antibiotikabehandling. 4.2 Dosering och administreringssätt Doseringen av ceftriaxon beror på den enskilde patientens ålder, vikt och njurfunktion, på infektionens svårighetsgrad och lokalisering samt misstänkt eller påvisat infektiöst agens. På samma sätt som för antibiotika i allmänhet bör administrering av ceftriaxon fortgå i minst 48 72 timmar efter det att patienten blivit feberfri eller att bevis finns som visar att bakterien är eliminerad. Ceftriaxon kan administreras som intravenös bolusinjektion efter beredning av lösningen i enlighet med instruktionerna nedan och under 6.6. Ceftriaxon ACS Dobfar Generics ges endast 1 gång per dygn: Vuxna och barn över 12 Spädbarn och barn (3 år månader 12 år)* Standardbehandling 1 2 g 20 80 mg/kg kroppsvikt
(högst 4 g) Lyme-borrelios (stadium II och III) 50 mg/kg kroppsvikt (högst 2 g) i 14 dagar 50 mg/kg kroppsvikt (högst 2 g) i 14 dagar Akut bakteriell meningit ** Högst 4 g Initialt100 mg/kg kroppsvikt (högst 4 g) * Barn som väger över 50 kg ges samma dos som vuxna. ** Efter att infektiöst agens identifierats kan dosen reduceras i enlighet därmed. Rekommenderade behandlingsperioder vid infektioner orsakade av N. meningitidis, H. Influenzae och Streptococcus pneumoniae är totalt 4 dagar, 6 dagar respektive 7 dagar. För administrering till nyfödda se 4.4. Intravenösa injektioner ska ges långsamt under 2-4 minuter. Intravenösa doser 50 mg/kg kroppsvikt ska ges som infusion under minst 30 minuter. Äldre patienter: Rekommenderad vuxendos behöver inte justeras till äldre patienter förutsatt att njuroch leverfunktion är tillfredsställande. Vid nedsatt njur- eller leverfunktion: Dosen behöver inte reduceras förutsatt att ett av organen fungerar normalt. Vid njursvikt (kreatininclearance < 10 ml/min) bör dygnsdosen inte överskrida 2 g. Om såväl njurfunktion som leverfunktion är nedsatt, bör ceftriaxonkoncentrationen i plasma kontrolleras regelbundet och dosen justeras vid behov. Tilläggsdoser till dialyspatienter behövs inte, men serumkoncentrationen bör kontrolleras för att avgöra om dosjustering behövs. 4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot cefalosporiner. Tidigare omedelbar och/eller svår överkänslighetsreaktion mot penicillin eller annan typ av betalaktam-antibiotika (anafylaktiska reaktioner, urtikaria eller Quinckes ödem). 4.4 Varningar och försiktighetsmått Försiktighet måste iakttas vid behandling av patienter med penicillinallergi (risk för korsallergi) och annan känd allergi. Anafylaktisk chock kan inte uteslutas även om patientens kliniska bild är känd. Anafylaktisk chock erfordrar omedelbar behandling. Ceftriaxon kan tränga undan bilirubin från serumalbumin och därmed öka den fria koncentrationen av bilirubin, vilket bör beaktas hos nyfödda (framför allt prematurer) som löper risk att utveckla bilirubinutlöst encefalopati. Vid ultraljudsundersökningar av gallblåsan har skuggor som uppfattats som gallstenar observerats (vanligen vid doser som överstiger de rekommenderade). Dessa skuggor (som mycket sällan sammankopplats med symtom) utgörs av utfällning av kalciumceftriaxon som försvinner då behandlingen avbryts. Om symtom uppträder, rekommenderas icke-kirurgisk behandling. Vid långtidsbehandling rekommenderas regelbunden kontroll av blodstatus (se 4.2).
Pseudomembranös kolit kan uppkomma vid behandling med antibiotika. Det är därför viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som utvecklar svår diarré under behandling med ceftriaxon. Effektiva motåtgärder bör då sättas in (se 4.8). Hos patienter som står på natriumfattig diet bör natriuminnehållet i Ceftriaxon ACS Dobfar Generics beaktas. En injektionsflaska 1 g Ceftriaxon ACS Dobfar Generics innehåller 83 mg (3,6 mmol) natrium. Vid långtidsanvändning finns risk för superinfektion med resistenta bakterier eller svamp. Regelbundna kontroller av njur- och leverfunktion och blodstatus är nödvändigt under långtidsbehandling. Vid samtidig njur- och leverfunktionsnedsättning bör koncentrationen av ceftriaxon i serum monitoreras regelbundet. Njursvikt se 4.2. Tillfällig K-vitaminbrist bör tas i beaktande. Sällsynta fall av pankreatit har rapporterats. 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner Aminoglykosider: Vid samtidig användning av cefalosporiner och aminoglykosider har en ökad risk för oto- och nefrotoxicitet rapporterats. Justering av dosen kan bli nödvändig. Dessa läkemedel måste dessutom administreras separat för att undvika fysiko-kemikalisk inkompatibilitet mellan ceftriaxon och aminoglykosiden. Bakteriostatiska antibiotika, såsom kloramfenikol och tetracyklin, kan motverka ceftriaxons aktivitet, speciellt vid akuta infektioner som åtföljs av snabb proliferation av mikroorganismer. Samtidig användning av ceftriaxon och bakteriostatiska antibiotika rekommenderas därför ej. Ceftriaxon / probenecid: Samtidig tillförsel av probenecid (1-2 g/dag) kan hämma den biliära sekretionen av ceftriaxon. Probenecid hindrar inte den tubulära sekretionen av ceftriaxon i motsats till andra cefalosporiner, Ceftriaxon / hormonell antikonception: Ceftriaxon kan motverka effekten av hormonella kontraceptiva. Tillägg av icke-hormonellt kontraceptivt medel bör användas. Påverkan på resultat av diagnostiska laboratorietest: Vid behandling med ceftriaxon kan Coombs test i sällsynta fall visa falskt positivt resultat. Icke-enzymatiska metoder för bestämning av glukos i urin kan också visa falskt positivt resultat. Vid behandling med ceftriaxon bör därför glukos i urinen bestämmas enzymatiskt. Ceftriaxon kan orsaka falskt positivt resultat vid tester för galaktosemi. 4.6 Graviditet och amning Graviditet
Tillförlitliga data från användning till gravida saknas. Ceftriaxon passerar placentan. Djurstudier visar inte på någon reproduktionstoxicitet. Försiktighet ska iakttas vid förskrivning till gravida. Amning Ceftriaxon utsöndras i låga koncentrationer i modersmjölk. Försiktighet ska iakttas vid förskrivning till ammande kvinnor. Diarré och svampinfektioner i mukösa membran kan uppkomma hos det barn som ammas varför det kan bli nödvändigt att avbryta amningen. Risken för sensibilisering bör beaktas. 4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner Ceftriaxon antas inte påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner men hos patienter som känner yrsel, har huvudvärk eller som känner sig trötta eller omtöcknade kan reaktionsförmågan påverkas. 4.8 Biverkningar Ca 8 % av patienterna som behandlas med ceftriaxon kan förväntas uppleva biverkningar, vilka i huvudsak påverkar mag-tarmkanalen (diarré förekommer hos 6 % av behandlade patienter) och varierar beroende på dos och behandlingens längd. Vanliga (>1/100 <1/10) Mindre vanliga (>1/1000 <1/100) Sällsynta (>1/10.000 <1/1000) Blodet och lymfsystemet Centrala och perifera nervsystemet Eosinofili Trombocytopeni Leukopeni Granulocytopeni Hemolytisk anemi Förhöjt värde av kreatinin i serum Huvudvärk Yrsel Koagulationsstörninga r Anemi Mag-tarmkanalen Lever och gallvägar Hud och subkutan vävnad Diarré Illamående Kräkning Stomatit Glossit Utslag Klåda Urtikaria Ödem Allergisk dermatit Erythema multiforme Förhöjda leverenzymvärden Symtomatisk utfällning av kalciumceftriaxon i gallblåsan Pseudomembranös enterokolit Pankreatit Stevens-Johnsons syndrom Toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom)
Njurar och urinvägar Oligouri Hematuri Utfällning av calciumceftriaxon i njurarna (mycket sällsynt) Reproduktionsorgan Genital mykos och bröstkörtel Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället Feber Frossa och anafylaktisk eller anafylaktoid reaktion Flebit Irritation på injektionsstället vid ivadministrering Behandling med antibakteriella medel orsakar ofta störningar i den ekologiska balansen i den normala tarmfloran. Detta gäller speciellt för läkemedel med biliär utsöndring, vilket kan leda till överväxt av jästsvampar och andra resistenta mikroorganismer. Antibiotikarelaterad kolit, ofta orsakad av C. difficile, bör tas i beaktande hos patienter med diarré. 4.9 Överdosering Symtom: Inga typiska tecken på överdosering är kända idag. Den akuta toxiciteten av cefalosporiner varierar men är i allmänhet låg. Parenteral administrering av höga doser till patienter med nedsatt njurfunktion har lett till neurologiska symtom. Betalaktam-antibiotika har i mycket sällsynta fall sammankopplats med anafylaktisk chock, toxiska reaktioner, hemolytiska reaktioner samt koagulopati och försämring av redan nedsatt njurfunktion. Högre frekvens av de reaktioner som nämns under 4.8 kan förväntas. Symtom på överdos överensstämmer i hög grad med biverkningsprofilen (se 4.8). Gastrointestinala symtom har beskrivits huvudsakligen hos patienter med underliggande urolitiasis eller kolelitiasis. Behandling: Det finns ingen specifik antidot mot överdosering. Infusion eller injektion måste omedelbart avbrytas. Behandlingen utgörs av symtomatiska åtgärder med särskild uppmärksamhet riktad mot vatten- och elektrolytbalansen. Ceftriaxon kan inte elimineras med hjälp av hemodialys eller peritonealdialys. 5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER 5.1 Farmakodynamiska egenskaper Farmakoterapeutisk grupp: Cefalosporiner, ATC-kod: J01DD04 Verkningsmekanism: Baktericid verkan genom hämning av cellväggssyntesen hos bakterier (blockerar mureinsyntesen). Farmakodynamiska effekter: Långverkande, semisyntetisk bredspektrum-cefalosporin avsedd för parenteral administration en gång per dygn. Ceftriaxonmolekylen innehåller ingen N-metyl-tiotetrazolgrupp som ofta sammankopplas med etanolintolerans och blödningar. Ceftriaxon ACS Dobfar Generics ges antingen som
intravenös injektion eller infusion. Ceftriaxon är stabilt mot de flesta betalaktamaser (penicillinaser och cefalosporinaser) som avges av såväl grampositiva som gramnegativa bakterier. Ceftriaxon är dock ej stabilt mot inducerbara klass I enzymer och betalaktamaser med utökat spektrum såsom TEM-enzymer. Vanligtvis känsliga species: Grampositiva bakterier: Streptococcus pneumoniae; Streptococcus pyogenes (Serogrupp A); Streptococcus agalactiae (Serogrupp B), Streptococcus viridans, Streptococcus bovis, Peptostreptococcus spp., Peptococcus spp. (de flesta stammar är känsliga). Gramnegativa bakterier: Escherichia coli, Citrobacter spp., Salmonella spp., Shigella spp., Klebsiella spp., Serratia marcescens (de flesta stammar är känsliga), Providencia spp., Proteus mirabilis, Proteus spp. (indol positiva), inklusive Morganella morganii, Haemophilus influenzae och H. parainfluenzae, Neisseria meningitidis. Species för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem: Staphylococcus aureus, Staphylococcus epidermidis, Clostridium spp., Bacteroides fragilis, Enterobacter spp., Pseudomonas aeruginosa är moderat känslig in vitro; andra Pseudomonas spp. är vanligtvis resistenta. Inherent resistenta mikroorganismer: Acinetobacter spp., Alcaligenes spp., Chlamydia spp., Clostridium difficile, Mycobacterium spp., Mycoplasma spp., Enterococcus faecalis och Ureaplasma urealyticum. Meticillinresistent Staphylococcus spp., Enterococcus spp., Legionella pneumophila, Listeria spp., Campylobacter spp., Stenotrophomonas maltophilia. Övrig information: Gramnegativa mikroorganismer som innehåller inducerbara kromosomalt kodade betalaktamaser, såsom Enterobacter spp., Serratia spp., Citrobacter spp. och Providencia spp., bör anses som resistenta mot ceftriaxon trots visad känslighet in vitro. Prevalensen av förvärvad resistens kan variera geografiskt och över tid för vissa species och lokal information om resistens är önskvärd, speciellt vid behandling av svåra infektioner. Expert bör rådfrågas när den lokala prevalensen för resistens är sådan att användbarheten av läkemedlet kan ifrågasättas för vissa typer av infektioner. Föreslagna gränsvärden för resistens enligt DIN 58 940: känslig: 4 mg/ liter, resistent: 32 mg/ liter Olika bakteriearters in vitro känslighet för ceftriaxon In-vitro Data Patogen Känslig % Intermediär % Resistent % Vanligtvis känsliga species
Aeroba grampositiva mikroorganismer Staphylococcus aureus (inkl meticillinkänsliga)* 84.5-98 6.9-15.5 0-5.5 Streptococcus spp.* 96 ND ND Streptococcus agalactiae* 99 ND ND Streptococcus milleri grupp 100 0 0 Streptococcus pyogenes* 98 ND ND Streptococcus pneumoniae* 100 0 0 Streptococcus viridans* 92.1 7.9 0 Aeroba gramnegativa mikroorganismer Citrobacter spp.* a 82 ND ND Escherichia coli* 97-100 0.3-2 0-1 Enterobacter spp.* a 82-82.5 11.2-12.6 4.9-6.5 Haemophilus spp.* 100 0 0 Klebsiella spp.* 99 ND ND Klebsiella pneumoniae* 91.8-96.4 1.1-1.8 2.5-6.5 Klebsiella oxytoca* 89.7-99 4.1-4.7 4.9-5.6 Moraxella catarrhalis* 100 0 0 Morganella spp.* 95.7-100 2.1-2.9 1.4 Neisseria meningitidis* Proteus spp.* 90-93 1 9 Providencia spp.* a 100 0 0 Proteus mirabilis* 98.7-100 0-1.1 0-0.2 Proteus vulgaris* 96.7-100 1.4-3.3 0 Serratia spp.* a 95.8-97 4.2 0 Serratia marcescens* 94.4-100 1.1-5.0 0-0.6 Andra mikroorganismer Borrelia burgdorferi* 100 0 0 Inherent resistenta mikroorganismer: Aeroba grampositiva mikroorganismer Enterococcus spp. + 10 ND ND Listeria spp. +
Streptococcus pneumoniae + <1 ND ND Staphylcoccus aureus (meticillin-resistenta) + 4.9 14.8 80.2 Koagulas-neg. Staphylococcus spp. 58.6 24.1 17.2 (meticillin-resistenta) + Aeroba gramnegativa mikroorganismer Acinetobacter spp. + 49.4-87 42.2 8.4 Burkholderia cepacia + 66.7 6.7 26.7 Klebsiella spp. (utökat spektrum ß- 22.6 35.9 41.5 laktamas) + Notera: Följande intermediära aerobia gramnegativa mikroorganismer identifierades: Acinetobacter spp.* +, Citrobacter freundii*, Enterobacter cloacae* +, Pseudomonas aeruginosa* +, Pseudomonas fluorescens +. ND = Data ej tillgänglig. * Aktivitet har demonstrerats tillfredsställande i kliniska studier. + Species för vilka höga resistensvärden har observerats. a Species som innehåller inducerbara beta-laktamaser kan vara resistenta mot ceftriaxon trots visad känslighet in vitro, se 5.1 Övrig information. Infektioner orsakade av känsliga stammar av Pseudomonas aeruginosa bör endast behandlas i kombination med en aminoglykosid för att undvika sekundär resistens. 5.2 Farmakokinetiska uppgifter Absorption: Ceftriaxon tas inte upp i mag-tarmkanalen och ges därför intravenöst. Metabolism: Ingen metabolism sker i blodet eller njurarna. Ceftriaxon omvandlas i mag-tarmkanalen till inaktiva metaboliter. Eliminering: Halveringstid: Cirka 8 timmar. Hos nyfödda som är yngre än 8 dagar samt hos äldre över 75 år är den genomsnittliga halveringstiden i allmänhet 2-3 gånger längre. Distribution: Proteinbindning: Cirka 95 % (minskar med stigande koncentration i plasma). Distributionsvolymen är 7-12 liter. Efter intravenös tillförsel diffunderar ceftriaxon ut i interstitialvätskan och baktericida koncentrationer upprätthålls i 24 timmar. Ceftriaxon passerar blod-hjärnbarriären. Utsöndring: Total plasmaclearance är 10-22 ml/minut, renal clearance är 5-12 min/minut. Hos vuxna utsöndras 50-60 % i oförändrad form i urinen, främst genom glomerulär filtration och 40-50 % utsöndras i oförändrad form i levern. Cirka 70 % av dosen till nyfödda utsöndras i urinen. 5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter Gängse studier avseende allmäntoxicitet, reproduktionseffekter och genotoxicitet visade inte på några särskilda risker för människa som inte redan beaktats i andra avsnitt av produktresumén.
6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER 6.1 Förteckning över hjälpämnen Inga hjälpämnen. 6.2 Inkompatibiliteter Ska inte blandas med lösningar som innehåller kalcium, t ex Ringers lösning och Hartmann. Ceftriaxon är kemiskt inkompatibelt med amsakrin, vankomycin, flukonazol och aminoglykosider. 6.3 Hållbarhet 3 år. Färdigberedd lösning: Dokumenterad kemisk och fysikalisk stabilitet i 6 timmar vid 25 C och i 24 timmar i kylskåp (2 C 8 C). Ur mikrobiologisk synpunkt bör preparatet användas omedelbart. Om det beredda preparatet inte används omedelbart, åligger ansvaret för hållbarheten och förvaringsomständigheterna användaren och normalt bör förvaringstiden inte överskrida 6 timmar vid 25 C eller 24 timmar i kylskåp (2 C 8 C). 6.4 Särskilda förvaringsanvisningar Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt. 6.5 Förpackningstyp och innehåll Pulver till infusionsvätska, lösning: injektionsflaska av glas; klar, typ III glas, volym 10 ml. Förpackningsstorlek: 5 x 1 g. 6.6 Anvisningar för användning och hantering samt destruktion Intravenös injektion: 1 g Ceftriaxon ACS Dobfar Generics löses fullständigt i 10 ml vatten för injektion. Intravenös infusion: 2 g Ceftriaxon ACS Dobfar Generics löses i 40 ml vätska för infusionslösning utan kalcium, t ex natriumklorid 9 mg/ml, glukos 50 mg/ml eller glukos 120 mg/ml. Lösning för injektion/infusion ska inspekteras före användning. Endast klar lösning, fri från partiklar får användas. Lösningen för injektion/infusion är färglös eller lätt gulaktig på grund av det aktiva innehållsämnet i läkemedlet. Ceftriaxon ACS Dobfar Generics och andra antibiotika ska administreras separat. 7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING ACS DOBFAR GENERICS S.A. 5, Rue Eugene Ruppert L-2453 LUXEMBURG
8 NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING 21798 9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE 2005-06-23 10 DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN 2006-03-29