ULLÅNGERS KYRKA Restaurering av tornfasader Ullångers församling, Kramfors kommun, Ångermanland Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:19 Bodil Mascher
2
3 Innehåll: Sid. Inledning 4 Objekt Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 5 Beskrivning / Historik 5 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 7 Planerade åtgärder 7 Foton före restaurering 8 Genomförda åtgärder 12 Putsarbeten 12 Tegelmurad tornfasad 20 Plåtarbeten 25 Antikvariska synpunkter 27 Avvikelser 29 Källor 31 BILAGOR 1. Ullångers kyrka. Förslag till Åtgärdsprogram, Byggkultur Mittkonsult AB, 2012-11-09. 2. Kompletterande uppgifter till Åtgärdsprogram Ullångers kyrka, Byggkultur Mittkonsult AB, daterat 2013-01-09. 3. Ullångers kyrka. Bygg- och Målningsbeskrivning, Ffu, Byggkultur Mittkonsult AB, 2013-06-25.
4 Inledning Objekt Ullångers kyrka, Ullångers församling, Kramfors kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Länsstyrelsens beslut 2013-01-07 dnr. 433-8151-12. Beställare Ullånger-Vibyggerå kyrkliga samfällighet Prästbordet 101, 870 32 Ullånger Beställarens ombud Leif Lindström, Ullångers församling. Entreprenör Micke Murare, Ullånger. Arbetsbeskrivning Byggkultur Mittkonsult AB, 2012-11-09. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Dnr. 2013/12.
5 Objektbeskrivning Beskrivning och historik 1 Ullångers kyrka var ursprungligen från medeltiden, ombyggd 1907-09 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson med torn i väster och med tvärskepp. Sakristian ligger på norra sidan koret. Stommen är i gråsten. Fasaderna är ljusputsade med fält i rött tegel kring tornets takfot och gavelröstena på långhus och korsarmar, som också är försedda med blinderingar. Långhusets spetsiga sadeltak är uppbrutet av de lägre korsarmarnas spetsiga takvinklar. Den ombyggda kyrkan är influerad av en nygotisk kyrkobyggnadstyp som var tongivande under sent 1800- tal. Kyrkan före ombyggnaden 1907-09 Kyrkan var under medeltiden tornlös med rektangulär plan och mätte 32 x 19 alnar. Den omnämns som eget gäll 1314, då kyrkan betalade sexårsgärden. Dokument från 1316 visar att församlingen också betalade lösen för biskop Olof Björnssons pallium (skulderkläde). Ett franskt relikskrin från 1200- talet ägs av församlingen och omnämns i en inventarieförteckning från 1688. Ullånger hade endast 112 åbor år 1531, då man återköpte sin kyrkklocka för 20 mark, 2 skeppund koppar, och 16 mark i afradspenningar efter Gustaf Vasas införda klockskatt. 1548 efter övergången till reformationen fick staten en förgylld monstrans av församlingen. Under 1400- talet byggdes ett stjärnvalv, som ersatte ett platt trätak över orgelläktaren. Man fick även ett triumfkrucifix och ett mariaskåp med en stående apokalyptisk madonna ev. något senare. Troligen under 1600-talet införskaffades en dopfunt i skuret och målat trä med sexkantig fot och cuppa. På 1700- talet skedde förändringar i medeltidskyrkan. 1718 läggs nytt spån på södra takfallet. 1726 inköptes 20 tunnor kalk för 85 daler för att vitmena kyrkan. Även 1749 inköptes en mindre mängd kalk (ev. för invändig kalkning?) och 1750 inköptes kalk till en kostnad av 243 daler för utvändig kalkputsning. Varifrån kalken kom står ej angivet i denna källa. 1701 och 1706 omtalas i kyrkoräkenskaperna att en glasmästare fått förhållandevis små summor för att ha byggt kyrkfönstren. Under andra hälften av 1600- talet blev kostnader för fönster avsevärt högre. Fönstergluggarna utvidgades och en ny kyrkport tillverkades 1762 av Erik Pehrsson i Ytterlännäs. Han erhöll 300 daler för arbetet, som besiktades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman. Bly och glas köptes också in (kyrkoräkenskaperna). Kyrkan fick nya blyinfattade fönster vid restaureringen 1934. 1730 inköptes en stor ljuskrona. 1751 byggdes mittskeppets stjärnvalv. Predikstolen från 1699 med de fyra evangelisterna i nischer tillskrivs Hans Biskop från 1 Historik : Ur rapport 2008:26 Murberget Länsmuseet Västernorrland, Ullångers kyrka. Restaurering fönster, Bodil Mascher
6 Österbotten. Målnings- och förgyllningsarbeten utfördes 1703 av Lars Målare från Härnösand, som samtidigt målade apostlabilderna på den gamla läktarbarriären. Altaruppsatsen från 1764 utfördes av Johan Edler d.ä för 900 daler, målning och förgyllning utfördes 1769 av Eric Hofverberg för 1400 daler. Klockan från 1531 kompletterades med storklockan inköpt 1753 inför bygget av klockstapeln, som leddes av Eric Larsson-Lustig i Ullånger och Erik Johansson i Lid. Kyrkan var under 1800- talets slut alldeles för trång i förhållande till den ökande folkmängden. Man diskuterade reparation eller nybyggnad av en kyrka. Arkitekten G. Hermansson anlitades för att ta fram ritningar och kostnadsförslag. Arkitekten hade under 1890- talet varit livligt verksam i Sundsvall, där han hade satt sin prägel på ett trettiotal byggnader. Vid den tid då Hermansson kopplades in för att upprätta ritningar till Ullångers kyrka hade han vunnit en arkitekttävling om Oscarskyrkan i Stockholm. Hermansson lämnade Sundsvall 1897. Men hans arkitektur började bli omodern och några år inpå 1900- talet började nationalromantiken uppfattas som det nya idealet. Hermansson hade även förslagit alternativet att bygga om kyrkan i Ullånger, vilket kyrkostämman antog, trots att arkitekten själv avrådde en ombyggnad. Han hänvisade till kyrkans autenticitet och menade att den borde stå oförändrad som ett monument över äldre tid. Han ville även undvika en rivning av klockstapeln, som han ansåg skulle vara vandalism. En ny kyrka kunde i stället byggas i enlighet med tidens praktiska behov. 1907-09 skedde dock den genomgripande omgestaltningen, som utvändigt innebar att kyrkan fick tvärskepp i norr och söder, utbyggt kor i öster och torn. På församlingens önskemål ritade arkitekten ett torn med en kupol liknande taket på Ullångers klockstapel från 1754, som flyttades till friluftsmuseet Murberget 1913. 1934 inträffade nästa restaurering utvändigt, då fasaderna putsades om. 1973-74 skedde en stor in- och utvändig restaurering under ledning av arkitekt Esshagen i Östersund, då fasaderna omputsades och avfärgades och sakristian byggdes ut 14 meter för att inrymma wc och skrudkammare. 1985 omlades långhustaket med kopparplåt. 1989 restaurerades fasader och tak. Man hade upptäckt brister i tornhuvens plåtavtäckning och stomme och takavvattningen på torn och långhus hade vissa brister. Kyrkan, främst tornet, hade puts- och färgskador. Fönstren restaurerades 2008. Kulturhistorisk status Kyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen kap. 4.
7 Åtgärder och genomförande Planerade åtgärder På tornets östra fasad fanns frostskador på teglet och putsen släppte putsen från hela tegelväggen nedanför första tegelbandet nerifrån. Det fanns även skador på blinderingar och annan putsdekor. Plåtavtäckningen under ljudluckorna var deformerad och frostskador på stuprörsfalsar. På tornets övriga fasader fanns vissa frostskador på tegel och mindre putsskador. Aktuella åtgärder Tillståndet gäller Åtgärdsprogram, Ullångers kyrka 2012-11-09: Östra tornfasaden: Omputsning med hydrauliskt kalkbruk, avfärgning i befintlig kulör med våtblandad kalkfärg i befintlig kulör nr. 6:1. Sönderfrysta fogar kratsas ur och omfogas med hydrauliskt fogbruk. Tornets norra, södra och västra fasad: putslagningar med svagt hydrauliskt kalkbruk. Putslagningarna avfärgas med våtblandad kalkfärg i befintlig fasadkulör nr. 6:1. Sönderfrysta fogar kratsas ur och omfogas med hydrauliskt fogbruk. Övriga fasader och sakristia: putslagning med lufthårdnande kalkbruk, avfärgning med våtblandad kalkfärg i befintlig fasadkulör nr. 6:1. Sönderfryst tegel i fasad ersättes med hårdbränt tegel i samma kulör och storlek. Skadade solbänken av koppar nytillverkas. Sönderfryst del av stuprör i koppar ersättes.
8 Foton före restaureringen 2013-07-02. Omfattande putsskador på östra tornfasaden. 2013-07-02. Sönderfruset tegel under ljudlucka mot öster.
9 2013-07-02. Tornets nordöstra hörn före restaurering. 2013-07-02. Frostskadat tegel kring blindering, tornets östra fasad.
10 2013-07-02. Putsskador kring norrfönster på torn. 2013-07-02. Putsskador kring stuprör, NO tornfasaden.
11 2013-07-02. Puts- och färgskador kring sakristian. 2013-07-02. Färgsläpp närmast sockeln utmed korväggen.
12 2013-07-02. Putsskador ovanför dopkapellets södra ingång, där snö samlas vintertid. Genomförda åtgärder Putsarbeten/avfärgning Projektören hade tagit putsprov som påvisade att fasaden var målad med plastfärg. Entreprenörens inskickade putsprov visade, att det satt en ädelputs ( kc-färg ) på fasaderna. Östra tornfasaden All puts nedanför första tegelbandet nerifrån bilades ner och putsades om med hydrauliskt kalkbruk NHL 3,5 fabrikat St Astier från Målarkalk. NHL 3,5 användes i grundning, stockning och ytputs. Övriga putsade fasader Partiella sprick- och putslagningar med hydrauliskt kalkbruk. Vid ilagning av putsskador och sprickor på långhusets västra gavel, uppe vid röstet och neråt på norra sidan, iakttogs den gamla kyrkans naturstensstomme. Putsskador på solbänkar mot norr och bakom stuprör har ilagats. Där befintligt omgivande bruk utgjordes av grått starkare bruk användes NHL 3,5 fabrikat St Astier från Målarkalk. Putsskador med svagare vitt bruk putslagades med samma fabrikat i NHL 2.
13 Avfärgning Den omputsade fasaden på östra sidan tornet samt alla putslagningar på kyrkobyggnadens övriga fasader har avfärgats med Hydraulisk kalkfärg från Målarkalk, utom tornets vita plastfärgade blinderingar som enbart tvättades. Vid byggmöte 2013-07-10 besiktades provytor på kulörer 46:7 och 94:2 enligt Kalkfärg 90, som var alldeles för ljusa. Kulörnummer nr 6:1 angivet i handlingar, upphittades i en äldre färglikare hos byggnadsantikvarien på Länsmuseet. Provyta på kulör 6:1 ströks upp och godkändes 2013-07-19. Pigment i kulör 6:1 är 4 gr Obränd Terra di Siena nr. 46 / 1 kg vitt kc-färgpulver. 2013-07-10. Pågående spricklagningar, norra delen av långhusets västra gavelröste.
14 2013-07-10. Pågående spricklagning, norra delen av långhusets västra gavelfasad. 2013-07-10. Putslagningar på tornets NO hörn och kring ljusluckor på norra sidan (före 2 mm ytputs).
15 2013-07-10. Putslagat SO hörn i höjd med ljudluckornas övre del (före ytputsen). 2013-07-10. Östra tornfasadens omputsade lister (före ytputsen).
16 2013-09-19. Tornets norra fasad. Efter restaurering av frostskadat tegel, blindering och takgesims längst upp på tornets NO hörn (t v). 2013-09-19. Partiella bättringar utförda på norra tornfasaden.
17 2013-08-01. Putslagade anslutningar mot solbänk kring norrfönster på torn (jfr. foto 2013-07-02). 2013-09-19. Norra delen av långhusets västra gavelfasad efter putslagningar och bättring.
18 2013-09-19. Tornets östra fasad efter restaurering. 2013-09-19. Korväggen efter partiell avfärgning av färgskador. Färg- och putssläpp närmast sockeln har åtgärdats runtom kyrobyggnaden.
19 2013-09-19. Sakristian efter partiell putslagning och avfärgning. 2013-07-02. Putslagad och avfärgad fasadyta ovanför dopkapellets södra ingång.
20 Tegelmurad tornfasad Handslaget tegel för för komplettering av frostskadat tegel togs från ett förråd storteglet som kommer från en riven ladugård i närheten. Ladugården är enligt uppgift ungefär samtida med kyrktornet, som tillkom i samband med kyrkans ombyggnad. Troligen har teglet till kyrkan slagits på samma plats. Fogkomplettering och lagning av murverk skulle göras med Målarkalk St Astier NHL 3,5. För att det nya fogbruket skulle smälta in gjordes provytor på fogbruk under takfoten på tornets NO hörn, norra sidan, som besiktades 2013-07-10. Prov 1: Weber 148 kornstorlek 1-3. Kulören var ganska närliggande befintligt bruk. Prov 2: NHL St. Astier 3,5 från Målarkalk med kornstorlek 1-4. Kulören var alltför mörk och brunaktig men fogad bara några timmar före och skulle bli ljusare. Båda ovanstående kulörer och struktur var inte riktigt bra men var heller inte tvättade. Muraren gjorde därför en blandning med båda bruk. Fogbrukets ungefärliga sammansättning blev 2/3 St Astier NHL 3,5 : 1/3 Weber 148. Denna blandning användes på fogarnas ytligare skikt. Cirka 20 stenar byttes på östra sidan samt kring nordöstra hörnet ett stycke under takfoten och enstaka sten på norra sidan. På södra tornfasaden behövde inget tegel bytas. Enstaka större putsspill har vattentvättats utan syra. I rundbågen på södra fönstret på östra tornfasaden satt tre frostskadade tegelstenar som ersattes, en tegelsten byttes vänster om det norra fönstrets rundbåge på samma fasad och ytterligare en sten längre ner mellan bägge fönstren (foton nedan). 2013-07-02. Frostskador på tegel i rundbågen på södra fönstret, östra tornfasaden.
21 2013-07-19. Borttaget frostskadat tegel, södra fönstret på östra tornfasaden. 2013-08-01. Ersatt tegelsten överst södra fönstret på östra tornfasaden. Före rengöring.
22 2013-08-01. Ersatt tegelsten nertill på rundbågen, södra fönstret på östra tornfasaden. Före rengöring. 2013-07-02. Frostskador på tegel mellan fönstren på östra tornfasaden.
23 2013-07-19. Borttaget frostskadat tegel vid norra rundbågefönstret, östra tornfasaden samt mellan de bägge fönstren. 2013-08-01. Ersatt tegel mellan fönstren, östra tornfasaden. Före rengöring.
24 2013-07-02. Frostskadat tegel på tornets NO hörn urkratsat. 2013-08-01. Ersatt tegel i skada på tornets NO hörn (norra fasaden).
25 2013-08-01. Ersatt tegel och putslagad takfot tornets NO hörn (östra fasaden). Plåtarbeten Under ljudluckan mot öster närmast NO hörnet är vattblecket som hade lossnat återfäst. Fästen på ståndskivan på östra sidan sitter alltför glest. Klamrarna kompletterades så att de sitter med max 3 dm avstånd från varandra. Spikar på solbänkar som släppt har ersatts med rostfri skruv med brun skalle. Kyrkans bitvis frostskadade stuprör återanvändes med iskarvade rördelar, falsar som gått upp slogs samman. Återmonterade rör har blivit vända med falsarna ut från fasaden För stiften som var bristfälligt fastsatta gjordes nya infästningar för svepen. Iskarvade delar gjordes högre upp på tornets NO hörn samt närmare mark vid sakristian och dopkapellets ingångar mot öster och söder.
26 2013-08-01. Detalj på nytillverkat vattbleck under ljudlucka mot öster. 2013-09-19. Iskarvat stuprör på norra tvärskeppet.
27 2013-07-10. Klammer i koppar (under rött kryss) har kompletterats för att få tätare infästningar på ståndskiva, under ljudlucka, tornets östra fasad. Antikvariska synpunkter Befintlig fasad på norra sidan tornet är ganska flammig, med mer eller mindre slitna ytor av kalkfärg och det fanns risk för att övergången från partiellt avfärgade lagningar på norra fasaden till den östra skulle bli störande. Av estetiska skäl gjordes därför avfärgningen på del av norra sidan i första strykningen som vanligt med kvast, medan dimning med trattspruta godkändes för andra strykningen, vilket gjorde att anslutningarna mellan helt avfärgade och partiellt lagade fasadytor blev jämnare och mera diskreta. Det helt nerbilade och omputsade bandet och korsblinderingarna på tornets östra fasad under takfoten avfärgades inte alls, vilket accepterades ur antikvarisk synvinkel vid byggmöte 2013-08-01. Den plastmålade dekoren, band och små korsblinderingar ovanför, är helt vita. Alternativet var att avfärga det horisontella bandet lika tornfasaden, som inte är helt vit utan något färgad, med resultat att få en störande kontrast. Efter karbonatisering smälter omputsade och ej avfärgade blinderingar bättre in med övrig fasad och övergången till den helvita plastfärgade dekoren blir mjukare. De ofärgade blinderingarna kan avfärgas vid nästa restaurering i samband med att plastfärgen tas bort. Man ville byta ut skadade stuprör mot nya. Kyrkans stuprör är huvudsakligen av äldre spetsvinklad typ på tornet men det finns även stuprör av senare typ. Den ombyggda kyrkan med torn från 1900-talets början har en tillbakablickande arkitektur med sin mönstermurning och blinderingar. Stuprörens spetsvinkliga rör reparerades och återanvändes på samma sätt för att behålla detta upplevelsevärde. Nyare stuprör skarvades med rundböjda rördelar.
28 2013-08-01. Omputsat horisontellt band och blinderingar avfärgas ej. Frostskadat tegel ersatt, östra tornfasaden. 2013-09-19.Iskarvad rördel på stuprör, tornets NO hörn.
29 Avvikelser Efter att putsanalys gjorts kompletteras handlingen med Kompletterande uppgifter till Åtgärdsprogram 2013-01-09, som föreslår svagt hydrauliskt bruk typ NHL 2 för östra tornfasaden och lufthårdnande kalkbruk för övriga fasader. Eftersom provet utvisade plastfärg skulle avfärgning göras med våtblandad kalkfärg eller med silikatfärg (med risk för att det förstnämnda skulle lossna från plastfärgat material). I Bygg- och Målningsbeskrivning 2013-06-25 förskrivs för östra tornfasaden omputsning med hydrauliskt kalkbruk NHL 3,5 i stället för NHL 2 avfärgning med våtblandad kalkfärg alternativt silikatbaserad färg Granital som innehåller en mindre del plastfärg. För norra/södra tornfasaderna från ställning: omputsning med hydrauliskt kalkbruk, avfärgning med våtblandad kalkfärg alternativt den silikatbaserade färgen Soldalit, som fäster på organiskt material. För övriga fasader gäller partiell putslagning där putstyp och omfattning beslutas på plats, avfärgning med den silikatbaserade färgen Soldalit. För sakristia, långhus, absid NHL 3,5 som grundning, NHL 2 för stockning och ytputs. Eftersom tillståndet gäller Åtgärdsprogram, Ullångers kyrka 2012-11-09 (se sid. 7) är avvikelsen främst, att kyrkobyggnaden utom torn putslagades med hydrauliskt bruk i stället för lufthårdnande bruk, samt att avfärgningen gjordes med hydraulisk kalkfärg i stället för våtblandad kalkfärg på torn och övriga putslagningar på kyrkan. Entreprenörens provanalys hade påvisat att det fanns kc-färg på ett ställe och dessutom gjordes alla lagningar med hydrauliskt bruk. Hydraulisk kalkfärg har bättre vidhäftning än våtblandad luftkalkfärg till dessa underlag (kc-färg är också en hydraulisk kalkfärg). Med våtblandad kalkfärg avses här fabriksfärg av luftkalk med tillsatser.
30
31 Källor Litteratur Persenius, Walter: Hälsning från Ullånger, kyrkoskrift. Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv, Kyrkoärenden. Ullångers kyrka. Restaurering av fönster Rapport 2008:26. Nordström, Alvar: Våra kyrkor i: Ullångers kommun. Ullånger och Vibyggerå socknar, red. A. Lundin, A. Nordström m.fl., Härnösand 1971. Föreläsningsmaterial, norrländsk medeltida kyrklig konst 1991, Konstvetenskapliga institutionen, Umeå.
32