Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25



Relevanta dokument
Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2013 jämfört samma period

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under FoU Rapport 2009:4

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009

Arbetsrapport 2011:6. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Arbetsrapport 2012:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Aktualiseringar i den sociala barnavården

Att dokumentera socialtjänstens insatser för vuxna

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Aktualiseringar till socialtjänsten

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Orosanmälan till socialtjänsten i Uppsala kommun

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Arbetspendling Gävleborg

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

FAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Studie av samverkan mellan socialtjänsten och skolan i Gävle avseende placerade barn

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård

Frågeområde Funktionshinder

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017

MÅLGRUPPSINVENTERING

Företagsamheten 2017 Gävleborgs län

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Regelförenkling på kommunal nivå. Gävleborg

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Statistikbilder. för december 2016

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Nationellt perspektiv

Frågeområde alkohol och droger

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Bilaga 4: En jämförelse mellan variablerna i Webbkollen Barn och Unga och Socialstyrelsens BBIC-variabler för uppföljning

Bilaga 1 Nyckeltal och mått

Frågeområde Livsvillkor

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Det försummade barnet

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

Måndag kl.08:30 17:00. Nr Ärende Diarienr Föredragande. IFO2014/34 Anna Danielsson ensamkommande flyktingbarn

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Uppföljning av Insatser för Barn och Unga. Frågeenkät UBU-VB Vård och Boende

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Andelen kvinnor av de företagsamma i Gävleborg uppgår till 26,6 procent. Det är klart lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Fastställd av socialnämnden , SN 193

Frågeområde spel. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Riktlinjer för bistånd inom barn- och ungdomsenheten IFO

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Barn som riskerar att fara illa

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Aktualiseringar till socialtjänsten 2018

Frågeområde fysisk aktivitet

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Avdelningen för analys och utveckling

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

Transkript:

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1

Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning, enklaresambandstudier, utfallsstudier avklientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiserings av vemochavvilken orsak? Vilka ärendensom utreds eller inte? Det långsiktiga Orsaktill åtgärd Typavutredning, BBIC, traditionell utredning Typavinsats Mål medinsats Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Syftet med projektet är att öka kunskapen om de barn och unga som aktualiseras till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län. 2

Aktualiserings- och bakgrundskoder (1) Aktualiseringstyp * - Ansökan - Anmälan - Yttrande - Överflyttning Barnet/den unge * - Födelseår/personnr - Kön Familjesituation (förälder) ** - Ensamstående med barn - Gifta/sammanboende m. barn - Eget boende Aktualiserat från * - Den enskilde/sökande - Förälder/vårdnadshavare - Anhörig - Annan privatperson (anonym el. angiven) - Förskola - Skola - Hälso- och sjukvård - Socialtjänsten (ex. officio) - Polisen - Åklagare/domstol - Annan kommun - Övrigt (arbetsgivare, organisationer m.m) * Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet 3

Aktualiserings- och bakgrundskoder (2) Aktualiseringsskäl (vid anmälan) ** - Psykisk ohälsa hos barnet - Beteendeproblem - Skolproblem - Relationsproblem - Förseelse - Egen kriminalitet - Eget missbruk - Omsorgssvikt - Utsatt för övergrepp - Våld i familjen Social utredning eller ej * - Beslut om att inleda utredning - Beslut om att ej inleda utredning Utgångspunkten var: Hur beskrivs barnets situation? Ett tydligt barnperspektiv. * Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet 4

Aktualiseringar till socialtjänsten, perioden 2008-2010 Kommuner: Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo, Nordanstig (ej Hofors) Datamaterialet omfattas, vid dagens datum, av 16 854 aktualiseringar till socialtjänsten, i nio kommuner över tre år. Barn/ungdom 0 20 år. Alla länets socialtjänster registrerar inkomna aktualiseringar enligt samma mall. Gemensamma bakgrundsvariabler och aktualiseringskoder Datamaterialet består av rapporter från socialtjänsternas verksamhetssystem (individbaserat material): 1) statistikrapport från verksamhetssystem 2) excelark viss manuell justering 3) SPSS sammanställning och analys Rapporter sammanställs varje halv- och helår. 5

Antal aktualiseringar 2008-2010 6

Utveckling antal aktualiseringar kommuner 2008 och 2010 Utveckling% 2008jämfört 2010 Sandviken - 11 Gävle - 6 Söderhamn +38 Bollnäs +36 Ovanåker +7 Ljusdal +96 Hudiksvall +47 Ockelbo - 13* Nordanstig +18* Total +20 För Ockelbo och Nordanstig period 2009-2010 7

Exempel på data 59 % pojkar och 41 % flickor. I genomsnitt 12 år. 13 16 år största åldersgruppen 87 % anmälningar, 13 % ansökningar 60 % av barnen lever med en ensamstående förälder. Flest anmälningar kommer från polis (25 %) och skolan (13 %), från förskolan 2 %. 69 % av aktualiseringarna (anmälningar) kommer från myndigheter och 31 % från det privata nätverket (ansökningar, anmälningar). Den vanligaste orsaken för anmälan är omsorgssvikt följt av beteendeproblem. Separerat kriminalitet (brott som kan leda till åtal) och förseelser (snatterier). 55 % av anmälningarna leder till utredning, dock stora skillnader mellan kommunerna. 20 % av aktualiseringarna (ansökan och anmälan) rör barn som aktualiseras fler än en gång under ett halvår. Dock stora skillnader mellan kommunerna. Andelen anmälningar av unika barn (0 17 år) motsvarar 7,6 % av andelen barn i kommunerna. Dock stora skillnader mellan kommunerna, högsta: 11 %, lägsta: 4,8 %. Jämfört studie (Wiklund) vilket gav 6 % av andelen barn i kommunerna. 8

Hur använder kommunerna statistiken? I verksamhetsuppföljning. Ger signaler om avvikelser i verksamheten. Informera politiker och ledning. Två konkreta exempel: - En kommun fick utökning av tjänster när man kunde påvisa en kraftig ökning av antalet aktualiseringar. - En kommun fick via statistiken signaler om avvikelser i verksamheten föranledd av en nyligen genomförd omorganisation. Vilket ledde till en justering av organisationen, som undanröjde avvikelsen (vilket kunde konstateras i efterföljande rapport). 9

Samarbete FOU Välfärd och socialstyrelsen Kring skäl till insats 9 kommuner medverkar. Koder för skäl till insats läggs in i verksamhetssystemet. Omfattar 20 koder efter norsk modell Försöksperiod mars 2010 feb. 2011. 10

Skäl till insats mars 2010 feb. 2011 S käl till in sats, sam m a nfattn ing, m ars 2010 feb. 2011 A ntal V alid P rocent Förälders bristande förm åga i övrigt 382 22,1 Förhållanden i hem m et, särskilda behov 276 16,0 B arnets beteende, krim inalitet, utagerande, socialt isolering 273 15,8 A nnan grund 212 12,3 E nsam kom m ande flyktingbarn 161 9,3 B arnets drogm issbruk 115 6,7 B arnet är utsatt för fysisk m isshandel 69 4,0 Förälders drogm issbruk 64 3,7 Förälders psykiska sjukdom 39 2,3 V åld i hem m et 35 2,0 B arnets psykiska problem 33 1,9 B arnets funktionsnedsättning 27 1,6 Ö vergivna barn 12 0,7 B arnet är utsatt för p sykisk m isshandel 7 0,4 Förälders som atiska sjukdom 7 0,4 Föräldrars/förälders död 7 0,4 B arnet är utsatt för sexuella övergrepp/incest 3 0,2 B arnets spelm issbruk 3 0,2 B arnet utsatt för vanskötsel 2 0,1 K rim inalitet hos förälder 2 0,1 Total 1729 100,0 M issing (skälet: B rister i det sociala nätverket, G ävle) 66 11

Skäl till insats, insatsgrupper (1) Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 feb.2010, del 1 Insatsgrupp Total Öppenvård i egen regi eller extern uppdragstagare Externa placeringar (Hvb, familjehem) Barnet utsatt för vanskötsel 0 2 2,0% 100,0% 100 % Barnet är utsatt för fysisk misshandel 21 48 69 30,4% 69,6% 100 % Barnet är utsatt för psykisk misshandel 3 4 7 42,9% 57,1% 100 % Barnet är utsatt för sexuella 3 0 3 övergrepp/incest 100,0%,0% 100 % Förälders somatiska sjukdom 3 4 7 42,9% 57,1% 100 % Förälders psykiska sjukdom 25 14 39 64,1% 35,9% 100 % Förälders drogmissbruk 30 34 64 46,9% 53,1% 100 % Förälders bristande förmåga i övrigt 235 147 382 61,5% 38,5% 100 % Föräldrars/förälders död 2 5 7 28,6% 71,4% 100 %

Skäl till insats, insatsgrupper (2) Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 feb.2010, del 2 Öppenvård i egen regi eller extern uppdragstagare Externa placeringar (Hvb, familjehem) Total Kriminalitet hos förälder 0 2 2,0% 100,0% 100 % Våld i hemmet 18 17 35 51,4% 48,6% 100 % Barnets funktionsnedsättning 15 12 27 55,6% 44,4% 100 % Barnets psykiska problem 25 8 33 75,8% 24,2% 100 % Barnets drogmissbruk 56 59 115 48,7% 51,3% 100 % Barnets beteende, kriminalitet, utagerande, social 165 108 273 isolering 60,4% 39,6% 100 % Förhållanden i hemmet, särskilda behov 216 60 276 78,3% 21,7% 100 % Övergivna barn 0 12 12,0% 100,0% 100 % Barnets spelmissbruk 3 0 3 100,0%,0% 100 % Annan grund 181 31 212 85,4% 14,6% 100 % Total 1001 567 1568

Socialstyrelsens förslag (2011) 14

Nyttan med ett utbyggt register Beskriva och analysera förändringar över tid Bevaka utvecklingen Beskriva, analysera och bevaka variationer inom landet Uppföljningar av olika insatser för olika problem och jämförelser av utfall Ge underlag till öppna jämförelser mellan kommuner/regioner

Förslag - skäl till insats Tre överordnande huvudkategorier 1.Skäl relaterade till förälder/föräldrars problem och/eller beteende 2. Skäl relaterade till den unges problem och/eller beteende 3. Övriga skäl

1. Förälder/föräldrars problem Omsorgsbrister Övergrepp mot barnet Våld eller hot om våld i familjen Andra familjekonflikter Somatiska hälsoproblem Psykiska hälsoproblem och/eller beteende Alkohol- eller annat drogmissbruk Förälder anhållen, häktad eller i fängelse Annat skäl relaterat till förälders problem och/eller beteende

2. Den unges problem och/eller Kriminalitet beteende Alkohol- eller annat drogmissbruk Andra beteendeproblem (t ex prostitution) Somatiska hälsoproblem eller fysiska funktionshinder Psykiska hälsoproblem Annat skäl

3. Övriga skäl Förälders/föräldrars död Barnet övergivet Ensamkommande flyktingbarn

Förslag - öppenvårdsinsatser (1) Kontaktperson Kontaktfamilj Särskild kvalificerad kontaktperson

Öppenvårdsinsatser (2) Övriga öppenvårdsinsatser individuellt utformad behandlings- eller stödinsats gruppinsats insats till barnets/den unges förälder/vårdnadshavare insats till hela familjen samlad insats som rör ett flertal områden i barnets/den unges liv

Nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen 2011 Anmälningar och utredningar antalet anmälningar antalet utredningar vilken relation de som gör anmälningarna har till barnet skälet till anmälningarna hur många anmälningar som leder till utredning hur många utredningar som slutligen leder till att barnet får en insats Öppenvårdsinsatser 22

Problem i införandet (1) Aktualiseringar och skäl till insats olika tolkning av lagen (jurister, datainspektionen) ändring av lagstiftning krävs kodernas utformning detaljerade eller områden? koder skall vara hållbara över tid brist på gemensamma begreppsdefinitioner kodernas utformning barnet/föräldrarna verksamhetssystemen tillåter idag endast en registrering i moduler andra begränsningar i systemen 23

Problem inför införandet (2) Öppenvårdinsatser olika tolkning av lagen (datainspektionen) ändring av lagstiftning krävs 24

Konklusion 1) Den forskningsbaserade kunskapsbasen är svag kring viktiga begrepp inom socialt arbete. Vad gäller; varför barn aktualiseras till socialtjänsten och vilka insatser som beviljas och av vilka skäl. Det saknas etablerade och allmänt accepterade kategorier (Sundell, Egelund, Wiklund, Östberg, Germundsson, Wigsell). Hur representativt/tillförlitligt blir det material som socialstyrelsen sammanställer, ett material som har sin grund i personalens olika tolkningar-/bedömningar av begrepp inom socialt arbete? 2) Enligt SCB skickar 50 % av kommunerna i landet in blanketter (papper) i den årliga rapporteringen om placerade barn och andra insatser, istället för att tillämpa en elektronisk överföring. Finns de tekniska förutsättningar i kommunernas verksamhetssystem? Finns rutiner i kommunerna för att utnyttja tekniken? 3) Socialstyrelsens ambition är att inhämta data om insatsers form, dvs. vilken insatsen riktar sig till, och inte insatsens innehåll (metod, vilka behov som skall tillfredställas). Socialstyrelsens syfte att öka kunskapen om utfall av socialtjänstens insatser kommer inte fullt ut att kunna realiseras. Hur kan man kategorisera öppna insatser för att möjliggöra uppföljning av utfall? Vad är intressant att veta om öppna insatser? 25