Medicinska riksstämman 2011 UTSTÄLLNINGENS ÖPPETTIDER Onsdag-torsdag kl 09.00-17.00 och fredag kl 09.00-16.00. Alla frågor som rör utställningen besvaras av Åsa Ambrus tfn 070-749 39 57. 54 medicinska riksstämman 2011
medicinska riksstämman 2011 55
Utställarförteckning ANMÄLDA FRAM T O M 24 OKTOBER FÖRETAG/ORGANISATION MONTER NR Abcur AB A16:38 ABIGO Medical AB A18:38 Achima care ab A07:30 Adactive AB A15:31 Agito Nordic A08:30 Akademiska sjukhuset A25:25 AlftaQuren AB A12:32 ALK A25:29 Allderma AB A15:32 André Pharma A16:35 ApoEx AB A04:18 CompuGroup Medical Sweden AB A01:18 Concateno Scandinavia A18:30 Congrex Sweden AB A01:23 Dagens Medicin A04:20 Dedicare Doctor AB A07:18 Diaspec AB A17:39 ECDC A04:31 EnerQi i Sverige AB A04:01 Framtidens specialistläkare A01:04 Fria Bröd AB A23:20 Försäkringskassan A07:28 GlaxoSmithKline Consumer Healtchare A08:20 Helse Bemanning AS A07:10 HemoCue AB A12:37 Heno AB A01:19A Hjärt-Lungfonden A17:31 Hälsans Natur A23:31 Inera AB A01:10 Informationscentrum Ovanliga Diagnoser A06:31 IPULS AB A03:20 Karolinska Institutet A19:30 Karolinska U.sjh.ANOPIVA-kliniken A20:30 Kjeller & CO A03:36 Kristdemokraterna A23:30 Landstinget Gävleborg A03:28 Landstinget i Östergötland A10:28 Landstinget Kronoberg A17:32 Liber AB A03:22 Läkarjouren i Norrland AB A06:10 LäkarLeasing Sverige AB A06:28 Läkartidningen Förlag A04:10 Läkemedelsverket A07:23 MCI A04:02 Medicinsk access, konst i vården A03:38 Medicinska riksstämman 2012 A04:04 Myndigheten för vårdanalys A08:29 Nationella forskarskolan i allmänmedicin A16:32 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) A04:29 Natur & Kultur A01:19 NetdoktorPro A03:22 Nätverket mot cancer A23:33 Nätverket mot gynekologisk cancer A23:36 ParkinsonFörbundet A20:34 Pfizer AB A08:31 Praktikertjänst A07:21 Proffice Care Läkarbemanning AB A12:39 Psykiatrika/FirstMed A06:30 Quic Diagnos - Premedica Borga AB A23:28 Rent-A-Doctor AB/Rent-A-Nurse A10:30 Riksförbundet sällsynta diagnoser A23:32 SalusAnsvar A06:18 SBU A03:21 SCA Packaging Sweden AB A01:25 Scandinavian AirAmbulance A01:21 Skandinavisk Hälsovård AB A12:33 Smittskyddsinstitutet A03:31 Solidea stödstrumpor A20:38 Sophiahemmet Högskola A25:27 Standard System AB A10:22 StatSoft Scandinavia AB A18:34 Stena Recycling AB A07:25 Studentlitteratur AB A15:39 Sv Rygginstitutet AB A17:38 Svensk läkartjänst LILAB A07:14 Svensk sjuksköterskeförening A01:02 Svenska Läkare mot Kärnvapen A20:32 Svenska Läkaresällskapet A03:10 Svenska Psykiatriska Föreningen A12:30 Sveriges Kommuner och Landsting A07:20 Sveriges kvinnliga läkares förening A01:06 Sveriges Läkarförbund A04:10 Time Care AB A15:30 Transportstyrelsen A07:31 Triolab AB A15:38 Unilever Sverige AB A15:34 Welch Allyn AB A01:21A Vinnvård A18:31 Vårdalstiftelsen A06:20 Vårdassistans Sverige AB A17:30 Xtra Care A04:30 UTSTÄLLARE PÅ SJUKDOMSOMRÅDEN FRAM T O M 24 OKTOBER HJÄRTA, KÄRL & LUNGSJUKDOMAR Zenicor Medical Systems AB HUD & KÖNSSJUKDOMAR Allergan Norden AB Bayer AB LEO Pharma INFLAMMATION Bristol-Myers Squibb AB GlaxoSmithKline AB Medac Pfizer AB Roche AB UCB Pharma AB PSYKISK OHÄLSA, ENDOKRINA & METABOLA SJUKDOMAR Renapharma AB Servier Sverige AB TUMÖRSJUKDOMAR Bristol-Myers Squibb AB Janssen-Cilag AB Novartis Sverige AB Pfizer AB Roche AB Sanofi PI VILLAGE Jenseus Consulting AB, MEDHOUSE AB, Mediahuset i Göteborg AB, Medicininstruktioner Sverige AB, MEDMIND, Pharmexx Nordic AB. HÄLSOTORGET Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Svenska Diabetesförbundet, IOGT-NTO, Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Dietisternas riksförbund, Läkare mot Tobak, TOBAKSFAKTA OBEROENDE TANKESMEDJA och Läkares samtal om levnadsvanor. 56 medicinska riksstämman 2011
UTBILDNING Flera medarrangörer deltar i årets Riksstämma, LIF är en av dem. Sidan 67 VETENSKAP Forskarprogrammen som startades under SLS 200-årsjubileum börjar nu visa resultat. Sidan 73 KVALITET Christopher Gillberg är mottagare av Söderbergska priset i medicin 2012. Sidan 62 ETIK SLS begär ny utredning om assisterad befruktning. Sidan 83 SLS aktuellt. NUMMER 4 2011 NOVEMBER ISSN 1650-8203 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM FORSKNING, VETENSKAP & UTBILDNING AKTUELLT Surrogatmödraskap har vuxit till en lukrativ industri. Nu höjs röster om att det bör tillåtas även i Sverige. Författaren Kajsa Ekis Ekman är årets Karolina Widerströmföreläsare Sidan 63. Kerstin Nilsson, överläkare och Forskningen har de senaste åren gett docent vid Kvinnokliniken, Örebro detaljerad kunskap om de molekylära Universitetssjukhus, valdes vid Läkaresällskapets fullmäktige till ny vice ordfö- neurofibriller, de mest karakteristiska fyn- mekanismerna vid bildningen av plack och r a nde. den vid Alzheimer. Sidan 76 Sidan 72 medicinska riksstämman 2011 57
FORSKARE BELÖNADE MED PRIS FRÅN LÄKARESÄLLSKAPET TILL GOD FORSKNING 2011 Berzeliusmedaljen går till Carl-Henrik Heldin, Uppsala. För hans forskning om mekanismer vid signalöverföring av tillväxtfaktorer såväl både deras normala funktion samt deras roll i sjukdomar, speciellt cancer. Medaljen delas ut vart tionde år. Jubileumspriset, 150 000 kr, tilldelas Jan-Inge Henter, Stockholm. För omfattande, såväl kvalitets- som kvantitetsmässig, translationell forskning kring familjär hemafagocytosk kombinerad immuneffekt. Alvarengas pris, 45 000 kr, tilldelas Martin Järdersten, Eva Hellström-Lindberg, Leonie Saft, Anna Porwit, Anette Hedlund och Robert Hast. För tävlingsskriften TP53 mutations in low-risk myelodysplastic syndromes with del(5q) predict disease progression Valspråket var: Med nytt ljus i unik studie. Bengt I Lindskogs språkpris, tilldelas i år Läkartidningen som den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska och sin därigenom centrala roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. David Ingvars pris, 35 000 kr, går i år till Kaj Blennow, Göteborg. För hans forskning om att neurokemiska markörer ökar sannolikheten för korrekt diagnos för patienter med minnessjukdomar. Lennmalms pris, 50 000 kr, delas mellan Pernilla Stridh, Stockholm för hennes experimentella studier av neuroinflammatorisk sjukdom som liknar multipel skleros (MS) som påvisat betydelsen av flera varianter av arvsanlag som samverkar, samt Anna Löfgren och Ulrik Lidwall, Stockholm som disputerat under 2010 med avhandlingar inom forskningsområdet försäkringsmedicin. Oscar Medins pris, 25 000 kr, går i till Hugo Lagercrantz, Stockholm, som genom mångårig forskning väsentligt vidgat vår kunskap om det nyfödda barnets hjärna och dess funktion. Reuterskiölds pris, 40 000 kr, till Kent Lundholm, Göteborg, för hans eleganta studier inom området cancermetabolism och nutrition som har resulterat i ny kunskap om mekanismer bakom kachexi och förbättrat behandlingen av cancerpatienter. Schlasbergs pris, 20 000 kr, går till Carola Lidén, Stockholm, för hennes omfattande yrkesdermatologiska forskning och värdefulla insatser speciellt inom området nickelallergi. På Riksstämman delas följande priser ut: Läkaresällskapets pris till yngre forskare för bästa inlämnade projektansökan, 100 000 kr, går i år till Thomas Gustafsson, Stockholm, För projektet Dysfunctional skeletal muscle in chronic heart failuren. Ellis & Ivar Janzons pris, 70 000 kr, tilldelas i år Arthur Schmidtchen, Lund för hans framstående experimentella arbeten rörande sårläkningsprocessen och betydelsen av antimikrobiella peptider i huden. Hippokratespriset, 20 000 kr, till Bengt Hofverberg, Färila För att hans arbete genomsyras av ett etiskt tänkande. Utnämnd till Årets handledare i Gävleborg. Priserna delades ut vid Läkaresällskapets årshögtid, som i år hölls den 1 november. Det nyinstiftade priset om 50 000 kr till Bästa projektansökan ur ett translationellt forskningsperspektiv tillfaller Maria Liljefors Gustafsson för hennes ansökan Utveckling av CEA-DNA vaccination vid kolorektal cancer läs intervjun med henne på sidan 71. Hambergers pris, 30 000 kronor, går i år till Anne Pitkäranta, University of Helsingfors som är en internationellt erkänd forskare och kliniker inom pediatrisk ÖNH. Asklepiospriserna, 10 000 kr, till bästa projektarbete och 15 000 kr till bästa vetenskapliga arbete. Läkaresällskapets devis från 1808 håller fortfarande: Till vetenskapens fullkomnande genom inbördes meddelande av kunskaper och samlad erfarenhet, till främjande av det vänskapliga förtroendet läkare emellan. Välkommen med ditt förslag till 2012 års mottagare av Läkaresällskapets priser till god medicinsk forskning! 58 medicinska riksstämman 2011
SLS aktuellt. NUMMER 4 2011 76 INNEHÅLL VETENSKAP Vaccin mot kolorektal cancer?...71 Dimmorna lättar? Om Alzheimer...72 Genetiska orsaker till biverkningar...73 Borderline diabetes...75 Forskningsintresset öppnar dörrar...78 UTBILDNING Surrogatmödraskap...63 Basvetenskap och klinisk tillämpning...66 Medicinens Almedalen...67 Kandidatdagen...62 Läkardagarna i Örebro: Neurologi...69 Två nationella mötesplatser för ST...66 Tisdagssammankomster...84 KVALITET Årets pristagare...58 Söderbergska priset 2012...62 Konst & Läkekonst (Tisdagssammankomster)...69 Språkvårdsfrågor...70 Krönika: Stilla min oro...81 ETIK Assisterad befruktning...83 Sexuellt våld en krigsstrategi...82 MEDLEMSINFORMATION Cronqvists fond för ögonforskning...62 Från fullmäktigemötet...76 Peter Friberg ny ordförande...77 Kandidatföreningen...79 Hennerlöfska fonden...78 Paul Frenckners fond...84 Kalendarium...84 Sök forskningsmedel & resebidrag...84 Foto: Pelle Wichmann Fullmäktige och framtid I mitten av oktober genomfördes Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte, som beslutar om Sällskapets verksamhet. Det var ett välbesökt och aktivt möte, med många debattinlägg och frågor. Den första delen handlade om det gångna verksamhetsåret och om den stora verksamhet som bedrivs inom Sällskapet och med hjälp av experter från sektionerna. Stort tack till er alla som bidragit med allt ifrån remissvar till uppdrag i olika expertgrupper! En stor del handlade om SLS framtid i en värld som hela tiden ändras. Ledamöterna bidrog i engagerade diskussioner om bland annat hur unga läkare ska engageras i professionella sammanhang, hur Riksstämman kan utvecklas som mötesplats och hur en ideell organisation som SLS Ledamöterna ska klara ekonomin. Till framtidsfrågorna hör vem som ska få förtroendet att leda SLS. Till ordförande valdes Peter Friberg, klinisk fysiolog från Göteborg, och till vice ordförande Kerstin Nilsson, gynekolog från Örebro, för tiden 2012-13. Båda har lång och gedigen erfarenhet av arbete inom SLS och är fyllda av goda idéer för framtiden. Och därmed är det snart dags för mig att tacka för mina år i nämnden. Det är fantastiskt spännande att få vara del av det otroliga arbetet som görs. Trots att SLS är en mer än 200-årig organisation är utvecklingsviljan stor och engagemanget imponerande. Under de senaste åren har SLS bidrog i engagerade diskussioner om bland annat hur unga läkare ska engageras i professionella sammanhang och hur Riksstämman kan utvecklas som mötesplats. arbetat med viktiga frågor som till exempel specialitetsindelningen, klinisk forskning, utvecklingen av Medicinska riksstämman, etiska aspekter på palliativ vård, patientsäkerhet, kvalitetsregister, språkvård, IT, läkarstudenternas engagemang och fördjupade kontakter med andra viktiga aktörer för patientens bästa. SLS har en mycket viktig roll som kunskapsmäklare, det vill säga att hitta rätt expert till alla de sammanhang där organisationer, myndigheter och media behöver synpunkter på allt från synnerligen speciella läkemedel till övergripande frågor om medicinsk verksamhet. Och för att kunna göra allt detta krävs en god support, som finns i SLS fantastiska kansli. Vi ses på Riksstämman den 30 november 2 december! Margareta Troein Töllborn ordförande Ett fylligt referat från Fullmäktige finns på sidan 76. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET www.sls.se Foto: Lasse Skog Omslag: Kajsa Ekis Ekman. Foto: Johanna Henriksson medicinska riksstämman 2011 59
60 RIKSSTÄMMAN Riksstämman för dialog i vården! Ill: Stina Wirsén DIALOG Medicinska riksstämman startade för snart sjuttio år sedan som en träffpunkt i socialt och vidareutbildningssyfte. Men den har givetvis förändrats genom åren. Så även i år då vi har arbetat hårt för att skapa en tydligare dialog före mötet. Det har vi gjort genom olika marknadsföringsinsatser. Bland annat har verksamhetscheferna i landet uppvaktats och informerats om Riksstämmans fortbildningsvärde och vikten av att låta personalen delta. I maj distribuerades nummer 2 av SLS Aktuellt till alla verksamma läkare i Sverige. Ambassadörer spridda över landet har aktivt arbetat med att informera och sprida information om årets stämma. Mer om kampanjen vid några av Stockholms sjukhus kan du läsa på sidan 61. Tack vare engagerade medlemmar Vi vill rikta ett stort tack till våra Rixambassadörer runt om i landet, engagerade medlemmar som pratat och delat med sig av Riksstämmans digra program och visioner till sin omgivning. De har medverkat i vårdcentrals- och klinikmöten, verksamhetschefsmöten, specialistföreningarnas utbildningsveckor och -dagar, konferenser och andra utbildningsdagar, ST-läkarträffar samt AT-läkar- och -handledarluncher. En bonus har varit alla tips och nya uppslag inför nästa år som nått oss på detta sätt. Teamarbete avgör Att undvika vårdskador kräver ett ihärdigt och systematiskt lärande. Att identifiera risker, förbättra rutiner, följa upp resultat och rapportera avvikelser är några av de viktigaste momenten för att lyckas. Här har vi har mycket av lära från andra branscher som hanterar stora risker, det är så vi måste uppfatta den nya patientsäkerhetslagen. Betydelsen av att jobba i team är avgörande för att lyckas med de utmaningar vården står inför betonar Peter Pronovost, anestesiläkare och forskare, utsedd till en av världens mest inflytelserika personer för sitt banbrytande arbete enligt Time Magazine. Vi är mycket stolta att kunna presentera honom som huvudtalare vid onsdagens öppningsmöte. Program för yngre kollegor Tack vare goda insatser från vår yngresektion, Kandidatföreningen, har vi de senaste åren sett en glädjande tillströmning av yngre medlemmar till Läkaresällskapet. För er och alla andra intresserade arrangeras som vanligt Kandidatdagen på fredagen den 2 december. Välkommen till Sveriges största medicinska möte kom och låt dig inspireras av all kunskap och erfarenhet som flödar fritt under tre dagar i Älvsjö utanför Stockholm! NILS CONRADI Riksstämmans generalsekreterare 60 medicinska riksstämman 2011
SLS-kampanj på stockholmssjukhus KAMPANJ Läkaresällskapet har i år satsat mycket energi och resurser på att göra den nya Riksstämman synlig. Hösten inleddes med en kampanj på några av Stockholms sjukhus. Turnén inleddes på Karolinska universtitetssjukhusen Solna och Huddinge, vidare till Södersjukhuset och avslutades på Danderyds sjukhus. Busskurer och tävling Vi syntes på stortavlorna i busskurer i närheten av sjukhusen och i personalmatsalarna på respektive sjukhus där vi delade ut nydesignade program, påsar och anteckningsblock. Det gick också att tävla på plats och på webben: Vad är säker vård för dig? Beskriv med högst 20 ord. Några av svaren publicerar vi härintill, fler tar vi med oss till Riksstämman. Stort tack till alla vi träffade! Det blev många intressanta möten och samtal under kampanjen tack till alla som medverkade och alla er vi träffade på plats. Det är värdefullt för oss att ta del av era tankar och synpunkter. Det är påtagligt att intresset för årets Riksstämma är stort. Tillsammans skapar vi framtidens sjukvård! På http://www.facebook.com/svenskalakaresallskapet kan du läsa mer om turnén och på www.riksstamman.se mer om Riksstämman. JAANA LOGREN Frågor om SLS? Välkommen till Läkaresällskapets monter A 03:10 RIKSSTÄMMAN 61 Detta är patientsäkerhet röster från kampanjveckan När patienten vågar fråga när de inte förstår och tala om när något gått fel Lena Niemi, verksamhetschef, Kiruna Sjukhus Rätt insatser, i rätt tid till rätt patient, ges i ren och trygg miljö. Eva-Karin Elkjaer, sjuksköterska, Akutmottagningen, Östra Sjukhuset, Gbg Kunskap + Dialog + Delaktighet + Lyssnande + Utvärdera + Frågor =Säker vård. Barbro Larsson, sjuksköterska, Akutmottagningen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Säker vård är att den som har störst behov behandlas först efter evidens och undvikbara vårdskador undviks. Ingrid Fries Hansson, landstingspolitiker, Örebro läns landsting Få hjälp med något som är jobbigt för mig själv och bli bemött med stor respekt. Elisabeth Essén, jurist, Socialstyrelsen Att ingen patient ska behöva få en vårdskada. Eva Jansson, vårdchef, Akademiska sjh Patientsäkerhet - vi lär av misstaget innan det händer. Katarina Hansén, barnkardiolog, Skånes universitets sjukhus Att patienten får medverka i planeringen av sin vård/behandling. Birgitta Hammarqvist, läkare, Danderydssjukhus Proffessionell vård och bemötande av vänlig personal i rena lokaler. Marie Nyström, undersköterska, KS Huddinge Trygghet. Samarbete. Kunskap. Uppföljning. Jonas Forsman, psykiatriker, KS Huddinge Att i en dialog med patienten och närstående komma fram till bästa behandling och att ta sitt ansvar i sjukvårdskedjan. Birgitta Eriksson, socionom, Neuropsykiatrin, SU Gbg Vara lyhörd mot patienter och anhöriga. Rätt klädsel och rena händer. God information. Säker läkemedelsanvändning. Samarbete. Tydliga rutiner och riktlinjer. Avvikleserapportering och uppföljning Kerstin Lindgren, barnmorska, BB/Förlossningen, Skellefteå Ledarskap.Teamarbete. Utbildning. Delaktighet. Annika Gustafsson, vårdchef, SUS, Infektionskliniken,Skåne Att jag kan känna mig trygg. Det är självklart att personalen följer rutiner och tänker patientsäkerhet hela tiden. Karin Lyxell Lind, farmaceut, Apoteket Farmaci, Umeå Rätt attityd Tina Häkkinen, patientsäkerhetssamordnare, Karolinska Patienten ska inte bli sjukare av vården, än vad hon var från början. Åsa Ek, läkare spec. i allm.kir, Karlskoga Lasarett Delaktighet. Riskförebyggande. Högt i tak diskutera avvikelser. Lyssna! Bemötande! Vårdhygien! Jesper Persson, chefläkare, SUS Malmö Säker vård byggs på fyra hörnstenar: Närvaro, Kunskap, Uppmärksamhet och Engagemang. God vårdsäkerhet är stabil och bestående och gäller alla! Kristina Söderlind Rutberg, specialistläkare Anestesi/Intensivvård, Universitetssjukhuset, Linköping Agera proffessionellt med patientens bästa för ögonen. Ärligt, trovärdigt, ödmjukt medicinska riksstämman 2011 61
62 RIKSSTÄMMAN Christopher Gillberg mottagare av Söderbergska Priset 2012 PRISTAGARE Professor Christopher Gillberg, Göteborg, får det Söderbergska Priset i medicin 2012, för sitt banbrytande arbete inom det neuropsykiatriska forskningsområdet, som i mycket hög grad bidragit till förståelsen av orsaksfaktorer vid bland annat autismspektrumsjukdomar. Prissumman är en miljon kronor och delas ut vid ett seminarium på Svenska Läkaresällskapet den 16 april 2012. Christopher Gillbergs omfattande arbete har haft stor betydelse för klinisk medicin och patientvård och han har medverkat till att klargöra betydelsen av arv och miljö för uppkomst av sjukdomarna. Han tillhör de internationellt främsta inom sitt område. Hans vetenskapliga insatser har visat vägen och gett impulser för utvecklandet av undersöknings- och vårdmetoder inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som inom det neuropsykiatriska området. Han har på ett utomordentligt sätt engagerat och handlett yngre forskare och etablerat ett mycket omfattande nätverk för ett fruktbart vetenskapligt samarbete på högsta nivå. Gillberg förenar på ett klokt sätt specifika forskningsresultat med en mera mångsidig syn på människan och patienten som en bio-psyko-social helhet. Omfattande forskning om autism Christopher Gillberg är professor i barnoch ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet liksom vid Institute of Child Health i London och vid universitetet i Glasgow. Hans forskning omfattar Foto: Pelle Wichmann neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar såsom autism, ADHD, DAMP, Tourettes syndrom, anorexia nervosa, Fragil X-syndrom, 22q11deletion, tuberös skleros, psykisk utvecklingsstörning, epilepsi och cerebral pares. Gillberg är kanske mest känd för sin mycket omfattande forskning om autism. Han är världens mest produktiva forskare inom detta område. Betydande forskningsfinansiärer Torsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena ska komma ifråga. Stiftelserna firade 2010 sitt femtioårsjubileum. De delade förra året ut 122 respektive 120 miljoner kronor till forskning. AGNETA DAVIDSSON OHLSON FÖRELÄSER PÅ RIKSSTÄMMAN Christopher Gillberg deltar i symposiet Barn i skärningspunkten mellan pediatrik och psykiatri stor grupp som kräver ett organisatioriskt nytänkande den 30 november kl 16.30. Fortbildning för läkare En sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning (CPD) SLS och SLF har gemensamt tagit fram denna sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning. Med sammanställningen vill vi belysa de system för fortbildning som finns idag. Vår förhoppning är att öka intresset för läkares fortbildning och stimulera till fortsatt utveckling, forskning och diskussion. Vid Riksstämman presenterar vi skriften i ett symposium: Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och praktiskt genomförande Torsdagen den 1 december kl. 14.30 16 i Sal K 2. Moderatorer: Kerstin Nilsson/Hans Hjelmqvist. Deltagare: Sara Holmberg, Christian Löwbeer, Thomas Zilling. Skriften går att hämta som pdf på www.sls.se/ publikationer. KANDIDATDAG PÅ RIKSSTÄMMAN MÖTESPLATS Medicinska riksstämman har länge varit en samlingspunkt för läkare från många olika specialiteter, ett forum att träffas och utbyta erfarenheter, en möjlighet att utmana sin kliniska vardag med andras. Denna möjlighet ska vara lika aktuell för läkarstudenter och underläkare och med DITT bidrag så är denna möjlighet en verklighet. Kandidatföreningen har sin egna dag på Medicinska riksstämman, Kandidatdagen fredagen den 2 december, i år hetare än någonsin! Förutom Riksstämmans omfattande utbud av symposier och utställningar bjuder vi på ett eget symposium om människans förmåga och oförmåga att styra över de egna handlingarna. Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi med inriktning på utvecklingspsykiatri och våld föreläser om mediaheta frågor du omöjligt kan ha missat. Passa på att utveckla dina kliniska färdigheter i vår egna KTC-miljö (kliniskt träningscenter) och missa för guds skull inte det hjärnbrännande spelet Mind ball. Detta axplock representerar en del av den inspirerande miljö Medicinska riksstämman erbjuder dig som läkarestudent och underläkare. Vi har alla ett ansvar i det livslånga lärandet som läkaryrket förutsätter och denna representeras innanför Medicinska riksstämmans väggar med generationer av specialister från olika fält. Utveckla dina kunskaper och ditt etiska tänk och komplettera din utbildning med mysfaktorn doftandes i luften så som generationer före dig har gjort. Och glöm inte att dagen avslutas med gemensam pub i Läkaresällskapets hus i centrala Stockholm till riktigt studentvänliga priser. Välkommen till ett utvecklande forum som utmanar dina kunskaper i en lärorik och rolig miljö! LIS ABAZI Kandidatföreningens Riksstämmesamordnare Fler fonder på www.sls.se FORSKNINGSANSLAG OM ÖGONSJUKDOMAR Sök anslag från Cronqvists stiftelse senast den 1 februari 2012 För ansökningsformulär se Svenska Läkaresällskapet www.sls.se alternativt www.fou.nu/is/sls FÖR MER INFORMATION Malin Wåhlin, 08-440 88 66, malin.wahlin@sls.se 62 medicinska riksstämman 2011
RIKSSTÄMMAN 63 Foto: Sara Appelgren Surrogatmödraskap en lukrativ industri DEBATT Surrogatmödraskap har vuxit till en lukrativ industri. Nu höjs röster om att det bör tillåtas även i Sverige. Debatten präglas av okunskap och aningslöshet, menar journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman. Hon ser surrogatmödraskap som en utvidgad form av prostitution. I grunden handlar det om att kvinnor säljer olika delar av sin kropp på en kommersiell marknad. Det har varit ett hektiskt år för Kajsa Ekis Ekman. Sedan hennes bok Varat och varan Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan, utkom i december förra året, har hon turnerat land och rike runt för att debattera med bland annat politiker, studenter och olika organisationer. Intresset för boken har varit stort. - Jag var orolig för hur den skulle bli mottagen. Att skriva om våld mot kvinnor, porr eller kvinnomisshandel väcker starka känslor och jag är van vid att få ilskna mejl. Men denna gång har responsen i stort varit mycket positiv, säger Kajsa Ekis Ekman. Karolina Widerström-föreläsning Den 1 december är hon inbjuden av Kvinnliga Läkares Förening som högtidsföreläsare på Medicinska riksstämman. Det började med mitt engagemang i prostitutionsfrågan, jag ville argumentera emot den liberalisering av prostitution som vi ser i många länder. Halvvägs in i arbetet blev jag uppmärksam på kampanjen i Sverige om surrogatmödraskap. Ju mer jag läste, ju mer såg jag likheten med prostitution, det är bara en annan kroppsdel. Istället för vaginan är det livmodern som blivit en handelsvara, säger Kajsa Ekis Ekman. Lukrativ affärsidé Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär fram och föder ett barn åt en annan kvinna. Det var på 70-talet som amerikanska företagare lanserade en lukrativ affärsidé och kopplade ihop villiga kvinnor med barnlösa par. Men det dröjde inte länge förrän USA fick den första juridiska vårdnadstvisten, fallet kallades Baby M. En kvinna ur lägre medelklassen skrev på ett avtal att föda barn åt ett par mot löfte om 10 000 dollar. Men när barnet var fött forts sid 64 Karolina Widerströmföreläsare den 1/12 FÖRELÄSNING Kajsa Ekis Ekman är författare och årets Karolina Widerströmföreläsare. Den 1 december kl 10.30 12 är hon inbjuden av Kvinnliga Läkares Förening som högtidsföreläsare på Medicinska riksstämman. Vi tycker att den koppling som författaren Kajsa Ekis Ekman gör i sin bok Varat och varan är tankeväckande. I bägge fallen handlar det om kvinnor som säljer ut eller hyr ut delar av sin kropp. Frågan om surrogatmödraskap väcker så många etiska och moraliska frågor, säger Mia Fahlén, ordförande i Kvinnliga Läkares förening. Karolina Widerström, 1856 1949, var gynekolog och Sveriges första kvinnliga läkare. Hon var aktiv i politiska och sociala frågor och arbetade bland annat med sexualupplysning samt kämpade för kvinnors rösträtt. ST-kurser på Riksstämman ST Följande ST-kurser arrangeras i år på Riksstämman: HJÄRTA, KÄRL- och LUNGSJUKDOMAR Torsdag kl 08.30 10.00 35. Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 1) Lars Lind/ Patrik Björgård (Delmål 1 12 Medicinsk kompetens) och Torsdag kl 10.30 12.00 36. Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 2) Lars Lind/ Patrik Björgård (Delmål 1 12 Medicinsk kompetens) ETIK OCH BEMÖTANDE (se sid 83 för mer info) planerad IPULS-kurs Torsdag kl 10.30-12.00 45. Patientens autonomi (ST-kurs del 1) Anders Ågård (Delmål 13 15 Kommunikativ kompetens) och Torsdag kl 12.30 14.00 46. Autonomins gränser (ST-kurs del 2) Anders Ågård (Delmål 13 15 Kommunikativ kompetens) INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR Onsdag kl 12.30 14.00 4. Nytillkommen ledinflammation hur gör man? (ST-kurs) Lennart Jacobsson/ Meliha Kapetanovic (Delmål 1 12 Medicinsk kompetens) PROFESSION, ORGANISATION & LÄRANDE Fredag kl 10.30 12.00 92. Underläkartjänstgöring i U-land (Del 1) och fredag kl 12.30 14.00 93. Underläkartjänstgöring i U-land (Del 2). medicinska riksstämman 2011 63
64 RIKSSTÄMMAN forts fr sid 63 vägrade kvinnan att lämna bort barnet. Fallet ledde till att flera amerikanska delstater förbjöd så kallat kommersiellt surrogatmödraskap. I början på 90-talet kom en ny teknik, embryotransplantation. Det gjorde det möjligt att implantera ett befruktat ägg i en surrogatmammas livmoder. Tekniken innebar att embryot inte behövde ha en genetisk koppling till kvinnan som var bärare av barnet. Nu såg kommersiella aktörer helt nya möjligheter och marknaden växte. Juridiskt kom den nya tekniken att förändra hur amerikanska domstolar dömde i vårdnadstvister. Jurister menade att eftersom ägget inte tillhörde surrogatmamman, kunde graviditeten inte betraktas som ett moderskap utan som en tjänst. Kvinnan hade därmed ingen rätt till det barn hon fött, säger Kajsa Ekis Ekman. Surrogatmödraskap en utvidgad form av prostitution I dag är surrogatindustrin laglig i vissa delstater i USA, Indien, Ukraina, Ungern, Korea, Sydafrika, Israel och Nederländerna. En legalisering diskuteras även i Frankrike. Kajsa Ekis Ekman beskriver denna surrogatindustri som en handel med graviditeter, en slags reproduktiv prostitution där kvinnor insemineras och görs gravida på beställning. Berättelser om surrogatmödrar tycker hon liknar den om sexarbetaren. Kunder betalar för att använda sig av en kvinnans kropp och de argument som förs fram liknar dem man använder i prostitutionsdebatten, anser hon. Den gamla myten om den lyckliga horan har ersatts av ett marknadsspråk, där prostituerade kallas entreprenörer och starka affärskvinnor. Men det är exakt samma sätt att dölja misär och ojämlikhet med en fräsch yta. Liberaliseringen av prostitutionen märks inte minst i förändrade attityder och i språket, menar Kajsa Ekis Ekman. Till exempel finns kulturjournalister som uppmanar kvinnor att våga kallas hora och att göra ordet till något positivt. En litteraturblogg heter bokhora, vilket ska syfta på en hämningslös kärlek till böcker. Det är en idealiserad och naiv bild av prostitution som förs fram av kvinnor som inte själva är prostituerade. De kan använda ordet eftersom det inte berör dem. I slutet på 1990-talet rekommenderade den internationella arbetsorganisationen, ILO, stater att legalisera prostitution för att få ta del av intäkter. Rekommendationen har följts av Holland, Tyskland, Nya Zeeland och Australien. Medan Sverige och Norge försöker bekämpa prostitution genom en sexköpslag, gör andra länder tvärtom och institutionaliserar den. Bara i Tyskland omfattar prostitutionsindustrin 400 000 kvinnor. När Tyskland utvärderade sin lagstiftning 2007 visade det sig att mindre än en procent var anställda, endast fem procent kunde tänka sig en anställning. Över 60 procent kunde absolut inte tänka sig att ha en anställning på grund av rädsla att förlora sin anonymitet. Många såg också prostitution som en tillfällig syssla, säger Kajsa Ekis Ekman. Prostitution av fri vilja? I dag framställs prostitution som ett arbete och en mänsklig rättighet, en sexuell frigörelse och feministisk revolt. Erkända fakta förtigs, menar hon. Den hittills största studien av människor i prostitution utfördes 2003 av läkare och psykologer. Den omfattade intervjuer med 800 prostituerade i nio länder. Resultaten visar: 71 procent hade blivit utsatta för fysiskt våld och 63 procent hade blivit våldtagna inom prostitutionen. Hela 89 procent uppgav att de ville sluta och skulle göra det om de kunde. Nära 70 procent uppvisade symtom på posttraumatisk stress. Men ordet offer har kommit att bli tabu eftersom den nyliberala ordningen avskyr offer. Att tala om den utsatta och sårbara människan pekar på behovet av det rättvisa samhället och ett socialt skyddsnät. Om vi inte har offer så finns det heller inga förövare. Graviditet som en tjänst Berättelsen om sexarbetaren liknar i mångt om mycket berättelsen om surrogatmödraskapet. Lite vikt läggs vid att ta reda på vad som faktiskt sker i surrogatindustrin, hur det går till och vilka konsekvenserna är, menar Kajsa Ekis Ekman. Bägge berättelserna grundar sig på föreställningen om den delade människan. Människan är inte kroppen, hon är fri och säljer, och varan som säljs är kroppen. Filosofer och andra för fram att surrogatmödraskap inte är exploaterande. De liknar kvinnors relation till sin kropp med till exempel taxichaufförers relation till sin bil. Graviditet ser de som en tjänst, filosofen Kutte Jönsson kallar till och med barnet för en produkt, säger Kajsa Ekis Ekman. Många debattörer ställer frågan: Varför är det oetiskt att låta en kvinna som så önskar att dela med sig av glädjen att få barn? Varje myndig, beslutskompetent och samtyckande kvinna bör väl ha självbestämmanderätt över hur hon förfogar över den egna kroppen? Först, menar Kajsa Ekis Ekman, måste man fråga sig, vilka är det som kräver surrogatmödraskap och vilka lobbar för att det ska bli legaliserat? Det är de som vill använda sig av kvinnor som lobbar för detta. Det handlar inte om surrogatmödrar som står på barrikaderna och slåss för sin rätt att bli surrogatmamma. Jag har hittills inte träffat någon kvinna som sagt att hennes liv blivit förstört för att hon inte får föda barn åt andra. Vilka är då de kvinnor som blir surrogatmödrar? Många bor i låginkomstländer och lever nära eller under fattigdomsgränsen och tvingas till slavliknande villkor i samma sekund som de skriver på ett avtal. I Indien, där surrogatindustrin växer störst idag, regleras surrogatmödrars tillvaro i minsta detalj. Kvinnan får inte ha samlag, inte röka eller dricka. Hon måste underkasta sig alla behandlingar som programmet föreskriver och även genomgå fostervattenprov. För att maximera chanserna till graviditet implanteras ofta flera ägg, upp till sex stycken. Om hon väntar tvillingar kan hon bli tvingad till abort. Det är en cynisk industri, menar Kajsa Ekis Ekman, och refererar till FNorganet UNDP som rapporterat att människohandel förekommer i syfte att skaffa fram kvinnor till surrogatindustrin. Det altruistiska surrogatmödraskapet I Storbritannien är det tillåtet med så kallat altruistiskt surrogatmödraskap, det vill säga kvinnor som föder barn åt andra utan betalning. I Sverige menar debattörer att denna form bör tillåtas. Det tycker inte Kajsa Ekis Ekman. Det är ohederligt och innebär ingen skillnad i sak, kvinnor reduceras till behållare. Man glömmer också bort att forts sid 65 64 medicinska riksstämman 2011