Facit till de medellätta lagboksövningarna 2012 Uppgift nr Sökord Var hitta sökord? och Sida i lagboken Var hitta? Sida i tillägget Ändring i tillägget? 1 Aga 1 R 36, FB 6:1, s 65 T 3 Nej 2 Äktenskapsbalk 2 (inget bra sökord i reg) R 93, ÄktB 1:1, s 3 T 3 Nej 3 3:1 ÄktB 3 ÄktB 3:1, s 3 T 3 Nej 4 Testamente 4 R 84, ÄB 10:3, s 149 T 3 Nej 5 Fast egendom och jordabalken 5 R 49 och 61, JB 1:1, s 176 T 3 Nej 6 Ej dröjsmålsränta utan endast ränta 6 R 77, Räntelag 4 s 839 T 7 Nej 7 BrB= Brottsbalken, 16:9 BrB 7 16:9 BrB, s 1117 T 15 Nej 8 Gripande 8 R 56, RB 24:7, s 1348 T 17 Nej 9 Bostadsbidrag 9 R 42, SFB 94-98, s 1838 T 27 Ja, 98kap 5 och 9 10 Räddningstjänst 10 R 77, 2003:778, s B 1611 T 169 Nej 1 Här gäller det att veta att det är aga man bör söka på. Av 6:1 FB framgår bland annat, att barn skall behandlas med aktning för sin person och att de ej får utsättas för kroppslig behandling. Alltså är aga som grundregel förbjudet. Observera dock att alla former av aga inte omfattas av misshandelsparagrafen i 3:5 BrB, vilket är en förutsättning för att straff skall kunna utgå. Viss form av aga kan vara straffri även om den är moralisk förkastlig. Andra former av aga kan bli att bestraffa som till exempel ofredande i 4:7 BrB. 2 Att söka på homosexuella går inte. Det är alltför stort. Men personerna i fråga vill ju ingå äktenskap med varandra. Slå därför på äktenskap. Av ÄktB 1:1 framgår att äktenskap att de som igår äktenskap med varandra blir makar. Alltså kan de två kvinnorna ingå äktenskap med varandra. Den äldre lagen om registrerat partnerskap är genom detta upphävd. 3 Av 3:1 ÄktB framgår att det är skatteverket som prövar om det finns något hinder mot äktenskapet. 4 Testamentet är giltigt om det uppfyller vissa i lagen uppställda krav. Enligt 10:3 ÄB skall han själv ha skrivit testamentet och även själv ha undertecknat det. OBS Hela testamentet, inklusive namnteckningen, skall vara skriven av honom själv. Observera andra stycket (Ett till fälligt testamente gäller endast i 3 månader). 5 Av 1:1 JB framgår att fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet är alltså inte, vad de allra flesta lägger in i ordet, ett hus utan i stället själva jorden. Se även 2:1 JB som stadgar vad som hör till en fastighet. Ett hus placerat på fastigheten är alltså ett tillbehör till fastigheten. 6 Observera att av 1 andra stycket framgår att räntelagen är dispositiv, det vill säga den gäller om inte annat är avtalat eller särskilt föreskrivet. I 8 finns dock en tvingande regel, som ej går att avtala bort. Där förklaras att avtalsvillkor som inskränker gäldenärens (kredittagarens) rätt till jämkning enligt 8 är utan verkan mot denne. Dessa lagrum är inte aktuella i detta fall. Att jag har tagit med dem är bara en påminnelse om att vara på er vakt, då ni behandlar räntelagen. Svaret på frågan finns istället i 4. Eftersom förfallodagen inte är bestämd i förväg gäller följande. Dröjsmålsräntan utgår då, som huvudregel, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären (kreditgivaren) har skickat en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom tillhanda. OBS. Av frågan kan inte utläsas om fordringsförhållandet beror privatpersoner eller näringsidkare. Av 2 stycket i 4 framgår att om det är ett fordringsförhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket, dvs från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har skickat en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp. Däremot behövs det inte någon framställan om underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Som jag tidigare påpekat måste man alltid läsa hela paragrafen, innan man skall besvara en fråga. Många paragrafer är uppbyggda på sådant sätt; först kommer huvudregeln sen kommer ett eller flera undantag. 7 Det beror på. Förbjuder han honom att komma in pga sin ras, etnicitet, etc är det förbjudet. Om det beror på att han tidigare t ex varit där inne och stulit, bråkat etc torde det däremot vara tillåtet. Ibland kommer studenter med en invändning om att affärslokaler är offentlig plats (eller allmän plats, ett begrepp som fanns i gamla ordningsstadgan) och att man som huvudregel inte får förbjuda tillgång till dessa. 8 Av 24:7 2 st. RB, som Registret hänvisar till, framgår att alla och envar har rätt att gripa den som ertappas på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen, om denne har gjort sig skyldig till ett brott där det kan följa ett fängelsestraff. Och det kan det i detta fall. Straffskalan för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader (8:2BrB). Du har alltså rätt att gripa snattaren. 9 Detta är en liten fuling eller slamkrypare. Lagen om bostadsbidrag (SFS 1993:737) upphävdes i och med införandet av den nya socialförsäkringsbalken som trädde i kraft 2011-01-01.
Facit till de svåra lagboksövningarna 2012 Uppgift nr Sökord Var hitta sökord? och Sida i lagboken Var hitta? Sida i tillägget Ändring i tillägget? 1 11 Vårdslöshet i trafik L 1951:649 i bihang Vållande till annans död BrB 3:7 R 91, B 24 R 91, 1078 T 32 T 15 Nej Nej 2 12 Djurplågeri - BrB 16:13 R 45, 1119 T 15 Nej 10 Ordet räddningstjänst återfinns bla i 2 i Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778. 11 Vid vårdslöshet i trafik krävs, enligt 1 TBL att någon i väsentlig mån brister i omsorg och varsamhet. Enligt 3:7 BrB räcker det med vanlig oaktsamhet. Detta innebär således att om någon kör ihjäl en annan människa i trafiken, kan föraren dömas för vållande till annans död, eftersom körningen har varit oaktsam. Han kan trots detta gå fri från ansvar för vårdslöshet i trafik, eftersom han inte varit så oaktsam som krävs enligt 1 TBL. Se t ex NJA 1996 s. 590. 12 Att hunden har utsatts för en risk för lidande är inte tillräckligt. Av lagtexten framgår att för ansvar krävs att hunden verkligen har utsatts för ett lidande. Observera dock Djurskyddslagen! Det framgår dock inte i frågan om rekvisiten i DSL 8 verkligen är förhand.
Hur hittar man i lagflödet? Lagboken är ett bra hjälpmedel, trots att den långt ifrån innehåller alla gällande författningar. Numera finns fyra olika lagböcker, nämligen: 1. Sveriges Rikes Lag (blå) 2. Sveriges Lagar (röd) 3. Karnov: svensk lagsamling med kommentarer (gul) 4. Svensk Lag (grön). Lagsamlingarna är inga officiella publikationer utan ges ut på privat initiativ. Urvalet av författningar har präglats av utgivarnas uppfattning av vad som bör finnas med i en lagbok och har varit inriktat främst på de allmänna domstolarnas behov. Sveriges Rikes Lag har utkommit årligen från 1861. Sveriges Rikes Lag (blå) Det är inte helt lätt att hitta i denna lagbok. För att hitta rätt måste man känna till redigeringsprinciperna. Lagboken är uppbyggd med 1734 års lag som stomme. Denna lag (liksom de gamla landskapslagarna) var indelad i avdelningar, balkar. Lagen innehöll följande balkar: 1. giftermålsbalken 2. ärvdabalken 3. jordabalken 4. byggningabalken 5. handelsbalken 6. missgärningabalken 7. straffbalken 8. utsökningsbalken och 9. rättegångsbalken. På detta system har man byggt vidare. Efter grundlagarna kommer som det står på försättsbladet själva lagen, det vill säga balkarna. Denna del innehåller dock inte bara balkar utan ett stort antal författningar som ansetts ha sådant samband med det som står i balken att de bör stå i anslutning till balken. Första kapitlet i handelsbalken i 1734 års lag hade till exempel som rubrik om köp och skifte. Detta kapitel är i stort sett upphävt genom ny lagstiftning. Efter kapitlet har införts en rad viktiga civilrättsliga lagar med mer eller mindre nära samband med den ursprungliga texten. Där hittar man till exempel avtalslagen, köplagen, konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. Sambolagen har fått sin plats efter ÄktB (ÄktP) och lagen om handelsbolag och enkla bolag återfinns under 15 kap HB, ett kapitel med rubriken huru bolag skall läggas, hållas och brytas som upphävdes redan 1895. (Aktiebolagslagen finns däremot i Bihanget, se nedan). Till en författning kan höra övergångsbestämmelser. Ofta är dessa införda i slutet av författningen. Ibland blir dock övergångsbestämmelserna så omfattande att de intas i en särskild promulgationsförordning (promulgera = utfärda), som förkortas P. ÄktP betyder alltså lag om införande av äktenskapsbalken. Författningar som ansetts inte böra införas i själva lagen finns i lagbokens andra del, bihanget, som idag upptar största delen av lagboken. De båda delarna skiljs åt av ett färgat kartongblad. Författningarna i bihanget står i allmänhet i kronologisk ordning, efter årtal och SFS-nummer. Vissa författningar är dock intagna i anslutning till andra författningar med vilka de har samband. Efter polislagen hittar man exempelvis en del andra författningar av betydelse för polisväsendet såsom polisförordningen. Lagboken innehåller tre register, av vilka det alfabetiska sakregistret är ett utmärkt hjälpmedel med vars hjälp man i allmänhet finner det man söker. Registret finns i slutet av lagboken, efter det andra färgade kartongbladet. Registret inleds med en förkortningslista, ett a utmärker till exempel att stadgandet är
anmärkt eller infört efter den angivna författningen eller författningsrummet. Lägg märke till att registret kan ge värdefulla hänvisningar till andra bestämmelser som kan vara relevanta. Längst fram i lagboken finns en innehållsförteckning, som ger en bra överblick över lagboken och i slutet finns förutom sakregistret ett kronologiskt författningsregister med författningarna efter tillkomstår och nummer i SFS. Lagboken utkommer i slutet av januari varje år. De författningar som utgivits så sent att de inte hunnit komma med vid tryckningen i december tas in i ett tillägg, som utges separat. Man bör inte glömma att konsultera detta tillägg. (Man bör inte heller glömma att följa upp ny lagstiftning i SFS, eller ännu hellre via till exempel regeringens hemsida). Sveriges Lagar (röd) Här har man gjort rent hus med 1734 års lag och i stället gjort en indelning efter ämnesområden, till exempel statsrätt, kommunalrätt, familjerätt, allmän förmögenhetsrätt, straffrätt, skatterätt och processrätt (sammanlagt 29 olika ämnesområden). Under dessa rubriker redovisas författningarna efter författningens nummer i SFS. Även den här lagboken har ett kronologiskt register och ett sakregister. Karnov (gul) Lagsamlingen har sitt namn efter en dansk jurist, Magnus Karnov, som 1923 började ge ut en lagsamling i Danmark, som på 1990-talet fick efterföljare i Norge och Sverige. Denna lagbok skiljer sig från de tidigare genom att den inte bara innehåller lagtext utan även kommentarer till lagtexten och hänvisningar till bland annat förarbeten, rättsfall och doktrinen. Ett kronologiskt register och ett sakregister finns. Svensk Lag (grön) Den kallar sig en vardagslagbok och är avsedd för studerande, främst på juristlinjen. Kapitlen inleds med balk eller annan tung lag, varefter övrig lagstiftning följer i kronologisk ordning.
Lagboksövningar: Medellätta 1. För att lära sin lille son att veta hut tilldelar en pappa sonen en lätt uppfostrande örfil. Är detta straffbart? 2. Två homosexuella kvinnor funderar på att ingå äktenskap med varandra. Skulle det vara tillåtet? 3. Vilken myndighet prövar enligt 3:1 ÄktB om det föreligger äktenskapshinder? 4. Den 65- årige ungkarlen Sixten drabbas en natt av en hjärtattack. Han förstår att slu- tet är nära. Han upprättar då i sin ensamhet ett testamente på baksidan av ett ku- vert som han hittar på sitt bord. Är testamentet giltigt? 5. Vad avses med fast egendom? 6. Du har ingått ett köp av en vara på kredit. Förfallodagen är inte bestämd. Från vil- ken dag är du skyldig att betala så kallad dröjsmålsränta? 7. En affärsinnehavare förbjuder en dag en invandrare att komma in och handla i hans affär. Är detta förbjudet enligt 16:9 BrB? 8. Har du som juridikstuderande rätt att gripa en snattare om du ser honom begå brot- tet? 9. När ändrades senast lagen om bostadsbidrag? 10. I vilken lag återfinns ordet räddningstjänst Svåra 1. Anders har med sin bil kört på och dödat en fotgängare. Domstolen finner att hans körning inte varit så oaktsam att han kan dömas för vårdslöshet i trafik. Kan han trots detta dömas för vållande till annans död? 2. Under en transport har en hund utsatts för en risk för lidande. Är detta straffbart?