Annetorp Bellevue Bellevuegården Borgmästaregården Bunkeflostrand Djupadal Elinelund Gamla Limhamn Gröndal Holma Hyllieby Hyllievång Klagshamn Kalkbrottet Kroksbäck Kulladal Limhamn Lindeborg Lorensborg Naffentorp Nya Bellevue Rosenvång Sibbarp Skumparp Stadion Svågertorp Södertorp Tygelsjö by Tygelsjö vång Vintrie Västra Klagstorp Ärtholmen Västan Nyheter och information om vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, närdemokrati, områdesutveckling, kultur och fritid från Stadsområdesförvaltning Väster. Malmö Nytt Familjecafé i Kroksbäck Engagerade ungdomar gör skillnad Trygghetsmätning visar riktningen
Omslagsbild: När Limhamns mötesplats bjöd in till lektion i Linedance var det många som deltog. Läs mer på sidan 7. Foto: Örjan Lindén Malmö Västan Nyheter och information från Stadsområdesförvaltning Väster Nr 4 November 2014 Ansvarig utgivare: Stadsområdesdirektör Gisela Gréen Telefon: 040-34 63 00 Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Postadress: Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 205 80 MALMÖ E-post: vaster.kommunikation@malmo.se Hemsida: malmo.se/vaster Upplaga och distribution: 36 700 exemplar som distribueras av Tidningsbärarna till samtliga hushåll och företag i stadsområde Väster. Tidningen finns även som PDF-fil på www. malmo.se/vaster Kontakta redaktionen om du inte fått tidningen eller om du vill ha fler exemplar. Ett Malmö för alla Vi ställde två frågor till Gisela Gréen, stadsområdesdirektör i Stadsområdesförvaltning Väster. Sammanfatta 2014 med tre ord! Tankeväckande: För att vi under året som gått tyvärr haft några allvarliga händelser i vårt område som påverkat många av oss. Jag tänker på pojken som dog på Linnéskolans gård och på demonstrationen på torget i Limhamn strax innan valet. Händelser som dessa tvingar oss att stanna upp och tänka igenom var vi står och hur vi agerar mot våra medmänniskor vilket Malmö vill vi ha? Spirande: För att stadsområde Väster är ett område där det byggs nya bostäder och företagslokaler i nästan varje del; Holma, Limhamn och Hyllie är några. I Väster spirar nya bostadsområden för fler Malmöbor och nya företag som berikar vårt stadsområde. Tveklöst: För att jag upplever att Väster tveklöst är Malmös framsida mot Europa och resten av världen, området som bebos av människor med ursprung från jordens alla hörn, och som vill bidra till ett Malmö som är till för alla! Hur ser du framåt på 2015 och vad tar du med dig från 2014? Jag ser framför mig hur vi i förvaltningen fortsätter att arbeta för att ge den bästa service vi kan ge inom våra verksamhetsområden. Att vi fortsätter att tillsammans med föreningar, företag och högskola arbeta långsiktigt för att bygga ett hållbart Malmö där alla har en plats. Att samverka över gränserna är Gisela Gréen oerhört viktigt för framtidens Malmö och vi vet att samarbete och partnerskap ger effekt på lång sikt. I nästa års Västan kommer jag att berätta om våra verksamheter ur mitt perspektiv. Du som läsare får följa med mig när jag besöker våra arbetsplatser och ge dig en inblick i vardagen på exempelvis våra äldreboenden, bibliotek eller fritidsgårdar. Jag hoppas kunna visa och delge er lite av den energi som jag alltid känner när jag varit på någon av våra arbetsplatser och mött medarbetare och Malmöbor. Vi ses nästa år! Gisela Gréen stadsområdesdirektör Stadsområdesförvaltning Väster Foto: Örjan Lindén 2
Ett spännande år med många nya möten Under året som gått har vi i Stadsområdesnämnd Väster haft en speciell satsning på medborgardialog. Syftet har varit att få in dina synpunkter på hur vi i stadsområdesnämnd Väster ska arbeta med delaktighet bland ungdomar, trygghet och mötesplatser i vårt stadsområde. Det har varit lärorikt och spännande att få träffa Malmöborna på detta sätt och vi har fått med oss många synpunkter som vi har börjat jobba med. Att se engagemanget bland alla som har bidragit med sina åsikter och idéer känns väldigt viktigt. Tillsammans bygger vi ett bättre samhälle. Den 3 december hålls årets sista medborgardialog. Då pratar vi om Limhamnsbiblioteket som får helt nya lokaler i centrala Limhamn. Biblioteken är en viktig arena för både läsning och möten. Därför är vi väldigt glada över att Limhamns bibliotek flyttar till större lokaler som ger mer utrymme för besökare och aktiviteter. Nästa år står en annan av Malmös viktigaste mötesplatser klar när det nya badhuset slår upp portarna. Badhuset ligger i Hyllie, ett av Malmös mest expansiva områden. Området lockar inte bara människor från hela Malmö, utan även turister. Det ger fantastiska möjligheter till nya möten och utbyten mellan människor. Under hösten fattar kommunfullmäktige beslut om val av ledamöter och ersättare i nämnderna vilka tillträder den 1 januari 2015. I nästa nummer av Malmö Västan presenterar vi den nämnd som är vald från 2015. Jag vill passa på att tacka för det förtroende jag har att vara ordförande i Stadsområdesnämnd Väster. Samtidigt vill jag önska er alla ett fint nytt år. Jamal El-Haj (S) ordförande Stadsområdesnämnd Väster Jamal El-Haj (S) Foto: Örjan Lindén Det här gör vi i Stadsområdesförvaltning Väster Avdelningen för bistånd inom vård och omsorg Utreder, bedömer, beslutar och följer upp beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Utreder och beslutar i vilken mån avgifter får tas ut för de insatser som beviljats. Insatser som kan förekomma är till exempel personlig omvårdnad, städning, trygghetslarm och korttidsboende. Anhörigstöd Avdelningen för vård och omsorg Särskilt boende Hemtjänst Hemsjukvård Rehab Avdelningen för individ- och familjeomsorg Utreder och handlägger ekonomiskt bistånd, vård, behandling och andra insatser eller åtgärder. Arbetet bedrivs enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Öppenvården arbetar med förebyggande, stödjande, motiverande och behandlande insatser till barn och ungdomar och deras familjer. Avdelningen för områdesutveckling Stadsutveckling Områdesprogram Närdemokrati Medborgarkontor Bibliotek Mötesplatser Fritidsverksamhet Fältgrupp Folkhälsa Föreningsliv Näringsliv 3
Foto: Örjan Lindén Åsa Molin och Orlando Llanos är larmoperatörer på Malmö stads larmcentral. De är två av de 37 operatörer som svarar när någon med ett trygghetslarm trycker på sin larmknapp. Larmcentralen ger trygghet På Malmö stads larmcentral samlas flera insatser för Malmöbornas trygghet. Deras största uppgift är att ta emot samtal från dig som har ett trygghetslarm. Idag har ungefär 6 700 personer ett trygghetslarm som är kopplat till Malmö stads larmcentral. När du som har ett trygghetslarm trycker på larmknappen hemma i din bostad, rings Larmcentralen upp och en larmoperatör svarar. Om du larmar hjälper vi till att kontakta hemtjänsten så att du kan känna dig trygg tills hemtjänstpersonalen kommer, säger Sofia Persson, planeringssekreterare på Malmö stads larmcentral. Det är viktigt att känna till att ett trygghetslarm inte ersätter larmnumret 112. Anpassar hjälpen efter dina behov Malmö stads larmcentral erbjuder också flera andra typer av larm och lösningar. Till exempel går det att koppla en brandvarnare till sitt trygghetslarm. Då får Larmcentralen ett larm om det uppstår en rökutveckling och kontaktar räddningstjänsten. Vi kan anpassa hjälpen väldigt mycket efter just dina behov. Ingår det som efterfrågas inte i vårt basutbud hittar vi lösningar, säger Sofia Persson. Tillsyn via kamera ett valbart alternativ Tillsyn via kamera är ett valbart alternativ för dig som har tillsyn på natten av hemtjänsten. Istället för att hemtjänstens personal kommer hem till dig, kan du få tillsyn via en kamera som finns i hemmet. Då kommer du överens med din biståndshandläggare om vilka tider du vill ha tillsyn. Övriga tider syns inget i kameran. För många innebär det en ökad trygghet då det är möjligt att få tillsyn oftare. Det är helt frivilligt att ha tillsyn via kamera. Vi har haft brukare som tidigare tackade nej till tillsyn på natten för att slippa bli störda i nattsömnen. Med tillsyn via kamera kan de känna sig trygga utan att bli väckta av hemtjänstens personal, säger Sofia Persson. Ny teknik ger nya möjligheter Idag finns både trygghetslarm som är anslutna till det analoga telefonnätet och digitala trygghetslarm som är kopplade till bredband. Under 2015 påbörjar Malmö stads larmcentral arbetet med att gå över helt till digitala trygghetslarm. Arbetet beräknas ta fem år totalt och sker i takt med bredbandsnätets utbyggnad. Vi anpassar övergången till digitala larm efter utbyggnaden av bredband för att säkerställa trygghetslarmens säkerhet, säger Åke Härstedt, enhetschef för service och trygghet i Stadsområdesförvaltning Väster. Malmö stads Larmcentral Malmö stads larmoperatörer tar emot trygghetslarm dygnet runt. Förutom trygghetslarm och tillsyn via kamera erbjuder Larmcentralen bland annat också kameraövervakning av skolgårdar efter att skolan är stängd. Vet du......att även övervakningskamerorna i Citytunneln är kopplade till Malmö stads larmcentral? Biståndsbedömda insatser Trygghetslarm och tillsyn via kamera är biståndsbedömda insatser inom vård och omsorg. Det innebär att en biståndshandläggare tittar på vilket behov den som ansöker om bistånd har. Det kan vara äldre personer, personer som är sjuka eller som har funktionsnedsättning. 4
Foto: Colourbox Anna Skarpås Nikstrand, undersköterska inom förstärkt rehabilitering Att träna hemma efter en skada eller sjukdom innebär för många en snabbare återhämtning. Återhämtning tar tid. Vi finns med vid sidan av och hjälper till tills du känner dig trygg i att utföra dina vardagssysslor själv igen. Förstärkt rehab underlättar hemgången Att komma hem från en sjukhusvistelse efter en skada eller sjukdom kan väcka oro. Men många återhämtar sig också snabbare om de får träna hemma. Med förstärkt rehabilitering får brukaren ett extra stöd hemma för att återhämta sig. För många innebär det att de behöver färre insatser från hemtjänsten efteråt. Förstärkt rehabilitering riktar sig till äldre personer som har behov av ökad trygghet eller träning efter en sjukhusvistelse. Tillsammans med brukaren och berörd hälso- och sjukvårdspersonal gör vi en plan för hur rehabiliteringen ska gå till. Vi ser också om det behövs insatser från hemtjänsten eller rehab till exempel, säger Anna Skarpås Nikstrand, undersköterska i Stadsområdesförvaltning Väster. Det är mycket att tänka på efter en sjukhusvistelse. Vi hjälper till att ordna med de praktiska sakerna så att brukaren kan fokusera på att bli återställd, säger Ann-Sofie Persson. Tid för återhämtning En viktig del av rehabiliteringen är att själv få öva upp sin styrka och återgå till sina vanliga rutiner. Vanligast är att ha förstärkt rehabilitering i upp till 14 dagar. Då kommer samma undersköterska varje dag och hjälper till med träning och omvårdnad i hemmet. Att klara av att göra något själv kan vara en stor trygghet. Återhämtning tar tid. Vi finns med vid sidan av och hjälper till tills brukaren känner sig trygg i att utföra sina vardagssysslor själv igen, säger Ann-Sofie Persson. Förstärkt rehab arbetar dagtid på vardagar. Kvällar och helger kommer hemtjänsten. De har en nära kontakt med varandra för att varje brukare ska få rätt stöd. Vi förmedlar vidare de rutiner som vi har tagit fram, tillsammans med brukaren, till hemtjänsten. Det gör att övergången från förstärkt rehabilitering till hemtjänst fungerar väldigt smidigt, säger Anna Skarpås Nikstrand. Har gett bra resultat Behovet av insatser från hemtjänst är ofta mindre efter att en brukare har haft förstärkt rehab. En del har bara sitt trygghetslarm kvar efteråt och känner att de klarar mer själv. Vi kan också komma in tidigare och förhindra att olyckor uppstår. Där fyller samarbetet med hemtjänsten en annan viktig funktion. De är väldigt bra på att se när en brukare har ett behov av att vi kommer in och ger extra stöd, säger Anna Skarpås Nikstrand. 5
Karin Skogmark är anhörigkonsulent i Stadsområdesförvaltning Väster. Hon ger stöd och vägledning till anhöriga. Anhörigstöd underlättar i vardagen Hjälper du någon som har svårt att klara vardagen på egen hand? Som anhörig kan det ibland kännas ensamt. Att få dela dina erfarenheter med andra anhöriga kan vara ett viktigt stöd. Du kan också få information och vägledning av en anhörigkonsulent. 6 Det finns cirka 44 000 anhöriga i Malmö idag. Många tänker kanske inte på att de är anhöriga och att de kan få stöd från kommunen. Många glider in i rollen som anhörig. Det blir en självklar och naturlig del av vardagen. Men när den rollen börjar ta över så att du inte hinner med ditt jobb, din familj och din egen hälsa börjar påverkas negativt, då har du kanske hamnat i en situation där du behöver stöd, säger Karin Skogmark som är anhörigkonsulent i Stadsområdesförvaltning Väster. Behovet kan se väldigt olika ut. Du kan behöva stöd under en kortare period för att något plötsligt har inträffat. Men det kan också vara en livslång situation som du antingen levt med länge eller som du plötsligt hamnat i, berättar Karin Skogmark. Vem är anhörig? Anhörig är du som på något sätt stöttar, hjälper eller vårdar en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller missbruk. Många tror att för att räknas som anhörig måste det vara en familjemedlem eller släkting. Men det kan till exempel också vara en vän eller en granne, säger Karin Skogmark. Vilket stöd kan jag få? Som anhörig kan du få vägledning och information om vilken hjälp som finns och vart du ska vända dig. Det kan vara att komma i kontakt med en biståndshandläggare för att den du hjälper ska få hemtjänst eller någon annan insats från kommunen. Det kan också vara att själv träffa andra anhöriga som befinner sig i liknande situationer. Du kan också få enskilda samtal med en anhörigkonsulent. Det är ett medmänskligt samtal som handlar mycket om att lyssna, men också om att bekräfta och hjälpa till att sortera tankar och se möjligheter, säger Karin Skogmark. Om du har hjälpt någon att klara vardagen under en längre tid kan det vara svårt att lämna över det till någon annan. Därför är det viktigt att du som är anhörig känner dig delaktig i hur stödet ska se ut och i vilken takt det ska införas. Här kan samtalsstödet spela en viktig roll för att motivera anhöriga att ta emot hjälp, säger Karin Skogmark. Träffa andra anhöriga I anhöriggrupper kan du träffa andra anhöriga som befinner sig i liknande situationer och dela dina erfarenheter med dem. Många som är med i en anhöriggrupp har berättat att de tidigare har känt sig ensamma om sin situation. Det stöd en anhöriggrupp ger beskriver många som ovärderligt. Att dela sina frågeställningar och upplevelser med andra gör att man kan se på sin situation på ett annat sätt, berättar Karin Skogmark. Kontakt: Karin Skogmark, 040-34 63 84 E-post: karin.skogmark@malmo.se I Malmö stad finns anhörigkonsulenter i alla stadsområdesförvaltningar. På malmo.se/anhorig kan du läsa mer om anhörigstöd och hitta kontaktuppgifter för att hamna rätt.
Foto: Örjan Lindén Linedance-tema lockade till skratt på Limhamns mötesplats. Dans en uppskattad aktivitet När Limhamns mötesplats ordnade Linedance var det många som kom. I december blir det också bland annat livemusik med 50- och 60-talstema. Marianne Haraldsson och Amina Aweida håller i ett Familjecafé i Kroksbäck. Familjecafé ger föräldrastöd Har du frågor om föräldraskap och barns utveckling? På familjecaféet i Kroksbäck kan du träffa andra föräldrar och få stöd i frågor om föräldrarollen. Familjecaféet är en mötesplats för dig som har barn i åldern 0 6 år. Här kan du fika med andra föräldrar och få råd och stöd i frågor om att vara förälder. På familjecaféet kan du dela dina tankar och erfarenheter med oss och andra föräldrar. Vi pratar mycket om vad föräldrarollen innebär. Till exempel att sätta gränser. Vi märker att det finns ett behov av att få prata om hur det är att vara förälder, berättar Amina Aweida, socialpedagog i Stadsområdesförvaltning Väster. Vi pratar också om barns utveckling och hur du som förälder kan stötta ditt barn i detta. Har du frågor om förskolan och hur det går till att ansöka om förskoleplats hjälper vi till med det, säger Marianne Haraldsson, specialpedagog på Förskoleförvaltningen. På familjecaféet kan du dela dina tankar och erfarenheter med oss och andra föräldrar. Babycafé blev familjecafé Tidigare hade Amina och Marianne ett babycafé tillsammans med barnhälsovården (BVC) i Kroksbäck. Många av de som kom hade med sig äldre syskon till bebisarna. Därför gjordes babycaféet om till ett familjecafé. Nu är aktiviteterna anpassade även till större barn. Vi vänder oss till alla barn i förskoleåldern som inte är i förskolan under dagtid, säger Amina Aweida. Limhamns mötesplats är öppen för alla som är över 18 år och bor i Malmö. De har många återkommande aktiviteter som du kan delta i varje vecka. Men ibland ordnas också evenemang med dans- och musikunderhållning. Under hösten har två dansinstruktörer haft en lektion i Linedance. Det är många besökare som har efterfrågat dans. Detta var en prova på -gång som blev jättelyckad och alla verkade ha väldigt kul. Förhoppningsvis kan vi ha fler dansaktiviteter längre fram, säger medarbetarna på Limhamns mötesplats. För att alla skulle kunna vara med valde vi en dans som inte behöver dansas i par. Det var ungefär 60 personer som kom och många av dem var med och dansade. En del ville komma och titta på, vilket också gick bra. Det viktigaste är att alla har roligt, säger Zenitha Andersson som arbetar på mötesplatsen. Aktiviteter varje vecka Måleri, keramikverkstad, gymnastikpass och en musikgrupp är några av aktiviteterna som är återkommande på Limhamns mötesplats varje vecka. Mötesplatsen ordnar också promenader där besökarna går tillsammans. Roligt och utvecklande för barnen På familjecaféet finns också aktiviteter för barnen. Till exempel har de högläsning och sångstund tillsammans med barnen och här finns vattenfärger att experimentera med. Vi väver in pedagogik i aktiviteterna för att det ska vara både roligt och utvecklande för barnen, säger Marianne Haraldsson. Adress: Lyktan, Mellanbäcksgången 4 (mitt emot BVC i Kroksbäck) Öppet: Tisdagar klockan 13.00 15.00 Kontakt: 0734-48 61 70 Höstens sista Familjecafé är den 9 december Adress: Idrottsgatan 47, Limhamn (Öresundsgården) Telefon: 040-34 50 66 Läs mer och se uppdateringar i programmet på: malmo.se/limhamnsmotesplats Se även några av programpunkterna på sidan 12. 7
8 I Malmö områdesundersökning ställs bland annat frågor om rädsla för att vara ensam ute på kvällen. Trygghetsmätning visar riktningen I Malmö områdesundersökning får Malmöbor svara på frågor om hur trygga de känner sig. Undersökningen är en viktig del i det arbete som Malmö stad, polisen, räddningstjänsten och Malmö högskola gör för ett tryggare Malmö. Malmö områdesundersökning är en enkät där Malmöbor får svara på frågor om hur trygga de känner sig i sitt bostadsområde. I Väster svarade 80 procent i den senaste undersökningen att de känner sig trygga. Det ligger i nivå med Sverige som helhet och lite högre än genomsnittet för Malmö, säger Manne Gerell som är forskare i kriminologi på Malmö högskola. I Malmö områdesundersökning ställs bland annat frågor om rädsla för att vara ensam ute på kvällen och för att röra sig på vissa platser. Undersökningen mäter också oro för att utsättas för brott som stöld, våld, hot och trakasserier. Resultatet av undersökningen stämmer väl överens med brottsstatistiken. I stadsområde Väster begås relativt få brott och precis som otryggheten är brotten i stort sett begränsade till ett fåtal platser. Manne Gerell Stadsområde Väster får goda resultat som helhet i områdesundersökningen. Sen finns det skillnader inom stadsområdet. Vissa platser pekas ut som mindre trygga än andra. Det är också skillnader mellan olika grupper i hur trygga vi känner oss, säger Manne Gerell. Exempelvis visar undersökningen att genus, ålder och ekonomisk situation kan påverka känslan av trygghet. Förebyggande arbete viktigt Manne Gerell menar att det förebyggande arbetet är viktigt för att skapa en relation till de som bor i ett område och för att förstå vad det är som gör att vissa platser ses som mindre trygga än andra. Det är inte bara en insats som hjälper. Många olika aktörer måste arbeta med frågan och vad som fungerar kan skilja sig från en plats till en annan. Det är kanske den största utmaningen med trygghet, att det är så olika hur vi människor upplever trygghet och otrygghet, säger Manne Gerell. Anto Tomic är utvecklingssamordnare i Stadsområdesförvaltning Väster. Han arbetar med trygghetsfrågor och menar precis som Manne Gerell att trygghet är en fråga som berör många olika aktörer. Vårt arbete handlar mycket om förebyggande insatser. Vi samarbetar med till exempel polisen, gatukontoret, skolan och räddningstjänsten. Ett exempel är att skola, socialtjänst och polis tillsammans arbetar för att fånga upp ungdomar som är i behov av stöd. Det viktiga är att lyssna på vilka behov de ser, säger Anto Tomic. Vi samarbetar också med arbetsförmedlingen, som kommer ut till mötesplatser för både vuxna och ungdomar. Genom den här Anto Tomic Foto: Örjan Lindén satsningen har nu ett tiotal ungdomar gått vidare till jobb, utbildning eller praktik, säger Anto Tomic. Bra utgångspunkt i trygghetsarbetet Malmö områdesundersökning ska göras vart tredje år. Med hjälp av den kan insatser för att öka tryggheten utvärderas. Det gör också att de olika aktörerna som arbetar med att skapa trygghet ser vilka områden som behöver extra satsningar. Det är viktigt att fokusera på de platser där tryggheten behöver höjas. Malmö områdesundersökning är en bra utgångspunkt för var kommunen, polisen och flera andra aktörer ska lägga sina resurser, säger Manne Gerell. Vi har stor hjälp av Malmö områdesundersökning i vårt arbete. Med undersökningen kan vi fördjupa oss i varje delområde. Ser vi att känslan av trygghet sjunker i ett område kan vi sätta in insatser tidigt för att motverka att det blir en negativ utveckling, säger Anto Tomic.
Foto: Emily Bjärbo Johansson Synpunkter från medborgardialoger om trygghet och ungdomars inflytande Den 2 och 16 september höll Stadsområdesnämnd Väster tillsammans med flera aktörer medborgardialogmöten för att få in synpunkter på hur de ska arbeta med trygghet samt hur mötesplatser för ungdomar kan bli ett forum för ungdomars inflytande. Stort tack till alla er som kom till mötena. Här är några av synpunkterna som kom fram: Mötet om trygghet 2 september: Delar Polisen medias bild av otrygghet i Holma och Kroksbäck? Vad gör Arbetsförmedlingen för att få ungdomar i arbete? Önskemål om mötesplats för ungdomar på Lorensborg, gärna i de tomma lokalerna vid ICA-hallen. Vilken roll kan föreningslivet spela i områdets utveckling? Hur kan föreningslivet samarbeta med myndigheterna? Mötet om ungdomars inflytande 16 september: Varför har inte alla kommunala skolor Provval då eleverna får en chans att träna inför det riktiga valet? Vi vill vara med och utforma och bestämma i planeringen av nya skolor och skolgårdar! Kan vi få en konstgräsplan i Tygelsjö att spela fotboll på? Vi vill ha en Skateboardramp i Tygelsjö! Du hittar alla synpunkter på: malmo.se/vaster/medborgardialog 9
Engagerade ungdomar gör skillnad Med evenemang som HUR- Cupen och Folkfesten har HUR- Samhällsentreprenören gjort sig kända i hela Malmö. De arbetar på flera sätt för att skapa en bra fritid för ungdomar. Rebaz Asaad jobbar inom enheten för fritid och förebyggande verksamhet i Stadsområdesförvaltning Väster och leder bland annat HUR-Samhällsentreprenören. För två år sedan såg han behovet av ett nytt forum för att stötta ungdomar och lyfta fram förebilder för unga. Jag såg att ungdomar på Aktivitetshuset hade många bra idéer som stannade på idéstadiet. Jag ville fånga upp deras idéer och engagemang, säger Rebaz Asaad. Engagerade samhällsentreprenörer Då fanns ett ungdomsråd i Hyllie där Rebaz satt med. Rådet hade dock haft väldigt lite aktivitet de senaste åren och till sist lagts på is. Därför startade Rebaz upp en ny grupp. Idag heter gruppen HUR-Samhällsentreprenören och består av 24 ungdomar i åldern 16 25 år från hela Hyllie. De gör allt från att stötta och skapa kontakter för andra ungdomar, till att arrangera evenemang som fotbollsturneringen HUR-Cupen, HUR-Mix Fitness och Folkfesten 2014. Vi gör mycket mer än vad ett ungdomsråd traditionellt gör och arbetar på ett annorlunda sätt. När vi senast diskuterade vad HUR innebär kände vi att HUR- Samhällsentreprenören var en bra beskrivning av vad vi gör, säger Rebaz Asaad. För många har engagemanget varit en resa i sig. Ungdomar som tidigare har känt att de inte har kunnat påverka sin framtid tar egna initiativ nu. Barn och ungdomar är med och bestämmer Janeth Augustsson är enhetschef och det var för henne Rebaz presenterade sin idé om ett ungdomsråd. Hon nappade direkt och har sedan dess stöttat HUR i deras behov och planering. Rebaz Asaad leder HUR-Samhällsentreprenören. Arbetet med HUR har inneburit en positiv effekt även för våra övriga fritidsverksamheter. Ungdomarna i HUR har blivit förebilder som visar att det går att påverka och förverkliga sina idéer, säger Janeth Augustsson. I Stadsområdsförvaltning Väster är barn och ungdomar med och planerar aktiviteter inom fritidsverksamheten. Det är deras rättighet och vi som ledare har ett ansvar i att fånga upp ungas röster. Resultatet blir också bäst när målgruppen är med och planerar, säger Janeth Augustsson. HUR-Cupen en viktig turnering Just nu planerar HUR-Samhällsentreprenören för fotbollsturneringen HUR-Cupen som arrangeras 19 21 december. Det är blandade lag som kan innehålla elitspelare från Superettan, Allsvenskan och ungdomar som inte tillhör någon fotbollsförening. HUR-Cupen är till för alla, vilket är väldigt uppskattat, säger Rebaz Asaad. På turneringen finns livekommentatorer och lagen intervjuas efter matcherna. Matcherna filmas och publiceras sedan på HUR- Cupens hemsida. Det blir också bland annat dansunderhållning och tävlingar för publiken. Allt är gratis och öppet för alla. Flexibla möten HUR-Samhällsentreprenören träffas kontinuerligt, dels i mindre arbetsgrupper och i storgrupp. Att vara flexibel är viktigt, för de unga gör detta ideellt. Därför har vi ofta möten på söndagar eller sena kvällar. Vi arbetar även mycket via telefon, sms och facebook. I många av våra möten och aktiviteter är även Janeth med. Detta ger en direktkontakt med ledningen, vilket de unga uppskattar, säger Rebaz Asaad. Hemsida: www.hurcupen.se Facebook: hyllieungdomsrad Instagram: HURofficial 10
Maria Popoola är enhetschef för ekonomiskt bistånd i Stadsområdesförvaltning Väster. Ser varje människas egen kraft Maria ville först doktorera inom rättssociologi, men när hon började jobba som socialsekreterare i Malmö blev hon fast och gick aldrig tillbaka till universitetsvärlden. Tanken var inte att stanna så länge, men det var och är fortfarande så fantastiskt roligt att få jobba med människor, säger Maria Popoola. Maria finner glädje i att hjälpa människor att hitta lösningar som gör att de kommer vidare i livet. Utgångspunkten är att varje människa har den största kunskapen om sin egen situation. Vi är bara en liten del av klientens liv. Den egna kraften är jätteviktig att ta tillvara. Vårt jobb är att fylla ut det som saknas så att varje person kan komma vidare. Som enhetschef för ekonomiskt bistånd ska jag se till att klienterna får det stöd de behöver och ge medarbetarna en bas för att kunna arbeta för detta, säger Maria Popoola. Maria började jobba som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Fosie 2001. Därefter har hon arbetat i Rosengård med bland annat boendefrågor och blev så småningom chef. Sedan maj månad i år arbetar hon som enhetschef för ekonomiskt bistånd i stadsområdesförvaltning Väster. Förutom rätt utbildning och rättssäkerhet är god kännedom om människor avgörande i vårt arbete. Här finns en enorm kraft och kunskap bland medarbetarna. Många är också nyutbildade och har färska idéer och tankar, säger Maria Popoola. Nytt arbetessätt ger mer tid till klienterna Ett nytt arbetssätt har införts inom individoch familjeomsorgen i hela Malmö stad. Målet är att minska behovet av försörjningsstöd. I Stadsområdesförvaltning Väster har åtta nya socialsekreterare börjat för att arbeta med detta. Ekonomiskt bistånd handlar om att hjälpa klienterna så att de kan klara sin försörjning själv. Vi måste möta varje person där den befinner sig. Med det nya arbetssättet tar vi av tid som går till administrativt arbete och lägger mer tid på att följa upp hur det går för klienten, säger Maria Popoola. Lika viktigt som det är att förstå varje persons situation menar Maria att det är att hitta långsiktiga helhetslösningar. För barnfamiljer handlar det till exempel inte bara om att hjälpa föräldrarna att hitta förutsättningar för att klara försörjningen själv. Där tittar vi också bland annat på barns möjlighet till fritidsaktiviteter. Samarbeten skapar riktning Som en del i att hitta helhetslösningar har ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Jobb Malmö inletts. De kommer att finnas på plats i samma lokaler som individ- och familjeomsorgen. Samarbetet ger en tydligare riktning i stödet till klienterna. Raka vägen är ett annat exempel där vi samarbetar med vård och omsorg. Där får klienter som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till utbildning inom vårdyrket. Förra året gick åtta personer vidare till utbildningen. Det är ett väldigt positivt sätt att ta vara på en människas egen kraft, säger Maria Popoola. 11
Det händer i Väster Limhamns mötesplats 5 december 13.30 50- och 60-talscafé med pop, rock och schlager från 50- och 60-talet. 12 december: 10.00 och 14.00 Luciafirande. Barn från Öresunds förskola lussar. 23 januari 13.30 Jeanette Rosengren föreläser: Bland Backabusar och brända häxor 6 februari 13.30 Vårdcentralen Victoria Vård och Hälsa besöker mötesplatsen 13 februari 13.30 Dietist Eddie Grann besöker mötesplatsen Var: Idrottsgatan 47, Limhamn Julmarknad Julmarknad med konsthantverk, närproducerad och ekologisk mat. Vi bjuder på en helg med massor av julmusik för alla åldrar. Program: Juljazz med HotHouse 12.00 God Jul från Split Dansstudio 12.30 Halla Balooba Hej Barnshow med dans kring granen 13.00 Malmökören 64 14.00 The Lilies 15.00 När: 29 november 10.00 16.00 30 november 11.00 18.00 Var: Limhamns torg www.polimhamn.se Skyltsöndag på Limhamn På skyltsöndagen öppnar alla näringsidkare upp med julskyltning. Det bjuds på glögg och julmusik. Butikerna erbjuder förlängda öppettider. Program: Barnkör, Djupadal och Bergaskolan 13.00 Halla Balooba Hej 14.00 Joel och Angelino 15.00 Ola Melin, stadsträdgårdsmästare i Malmö stad håller jultal 16.00 Malmö stads Lucia med följe 16.15 Tommy Juth välkomnar julen med Limhamns Brassband 16.30 Tomtens hus och Julkarusell Under hela december med start lördag 29 november finns tomtefar och tomtemor i tomtens hus på R F Bergs plats. Öppet: 29 november till 21 december Torsdag fredag 10.00 12.00 och 15.00 17.00 Lördag söndag 12.00 16.00 (30 november 12.00 18.00) Nytt för i år är en julkarusell på R F Bergs plats. Boktips inför helgerna Under julskyltningssöndagen på Limhamn har Limhamns bibliotek öppet. Kom och låna och få boktips inför helgerna till tonerna av julinspirerad countrymusik med J. Åsling Roots & Friends. När: 30 november 13.00 17.00 Barnloppis När: 7 december 10.00 14.00 Var: Folket Hus, Limhamn Bokcirkel på lättläst svenska När: 4 december 15.30 16.30 18 december 15.30 16.30 Författarbesök av Per Svensson Per Svensson Författaren Per Svensson berättar om sin senaste bok Vasakärven och järnröret. Boken tar sin början i Lund i slutet av 1930-talet då studenterna där röstade mot att ett tiotal judiska läkare skulle få jobba och leva i Sverige. Per Svenssons går igenom Lunds nazistiska och rasistiska historia som följer. En historieskrivning som det sällan talas om och som ligger obehagligt nära. När: 5 februari 17.00 Var: Tygelsjöbiblioteket Foto: Sofia Runarsdotter 12 När: 30 november www.polimhamn.se Se annons för julen i city på tidningens baksida. Var: Bellevuegårdsbiblioteket sagorummet Anmälan: Holma infocenter: 0709-71 64 37 Bellevuegårdsbibliotek: 040-660 85 59 bellevuegardens.bibliotek@malmo.se
Ny nämnd 2015 Från och med 1 januari 2015 får stadsområdesförvaltning Väster ny nämnd. Beslutet om de nya nämndsledamöterna fattades av kommunfullmäktige i slutet av november. I december kan du på malmo.se/vaster se vilka ledamöter och ersättare som ingår i Stadsområdesnämnd Väster 2015. Nämndens sammanträden 2014 Varje sammanträde inleds med en frågestund då du som bor i stadsområde Väster kan ställa frågor till nämnden. För information om nämndsarbetet i övrigt, kontakta nämndssekreterare Monika Laurell, monika.laurell@malmo.se eller 040-34 70 51. Du kan även ta del av handlingar från sammanträden på vår webbsida: www.malmo.se/vaster. Där hittar du också sammanträdesdagar för 2015. November Tisdag 25 november klockan 17.00 Sessionssalen på Hålsjögatan 8 December Onsdag 17 december klockan 17.00 Mathildenborgs aula, Rudbecksgatan 1 Foto: Colourbox Din nämnd och hur du påverkar Du som bor i stadsområde Väster kan lämna medborgarförslag till stadsområdesnämnden. Det kan till exempel handla om omsorg för äldre, socialtjänst eller demokratifrågor. Medborgarförslag är en möjlighet för dig att lämna synpunkter eller komma med idéer. Medborgarförslag är ett förslag om att förändra eller förbättra någon verksamhet inom stadsområdesnämndens ansvarsområde, till exempel omsorg för äldre, socialtjänst och demokratifrågor. Många medborgarförslag som kommer till stadsområdesförvaltningen handlar om förändringar i gatumiljöer. Sådana investeringar i vår yttre miljö kan inte beslutas om av stadsområdesnämnden. Stadsområdesnämnden skickar förslaget vidare, men det är en process som tar tid. En snabbare väg att lämna förslag på gatumiljön är därför att kontakta gatukontorets kundtjänst. Läs mer på www.malmo.se/kundservice/gk eller www.malmo.se/paverka Hur tas mitt förslag emot? Du får en skriftlig bekräftelse via brev eller e-post på att förslaget tagits emot och ett besked om hur ditt medborgarförslag kommer att behandlas. Vem kan lämna medborgarförslag? Alla som bor i stadsområde Väster har rätt att lämna in ett medborgarförslag till stadsområdesnämnden. Det är bra att veta att ditt medborgarförslag registreras och blir tillgängligt för alla. 13
Öppettider och besöksadresser för förvaltningen Huvudkontor Postadress: Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad 205 80 Malmö Besöksadress: Apoteksgatan 7 E-post: vaster@malmo.se Telefon: 040-34 63 00 Måndag fredag 08.00 16.00 lunchstängt 12.00 12.45 Webbsida: malmo.se/vaster Individ- och familjeomsorg Adress: Hålsjögatan 8 Telefon: 040-34 61 00 Måndag fredag 08.00 16.00 lunchstängt 12.00 12.45 Försörjningsstöd Telefon: 040-34 56 81 Telefontider: Måndag fredag 08.30 09.30 dessutom Måndag onsdag, fredag 10.00 11.00 Tisdag torsdag 13.00 14.00 Vuxen Telefon: 040-34 56 25 Telefontider: Måndag onsdag 08.30 09.30 och 13.00 14.00 Torsdag 10.00 11.00 Fredag 08.30 09.30 Barn och familj Telefon: 040-34 56 62 Telefontider: September december Måndag fredag 09.00 12.00 och 13.00 16.00 Holma Infocenter Adress: Hyacintgatan 2, Folkets Hus E-post: infocenterholma@malmo.se Telefon: 0709-71 64 37 Måndag och onsdag 10.00 15.00 Fredag 10.00 13.00 Webbsida: malmo.se/holmainfocenter Aktivitetshuset Adress: Snödroppsgatan 47 Telefon: 040-13 14 34 Måndagar tjejer 7 24 år 15.00 20.00 Tisdag torsdag årskurs 1 6 15.00 18.00 årskurs 7 till 24 år 18.30 22.00 Fredag årskurs 1 6 16.00 18.00 årskurs 7 till 24 år 18.30 23.00 Lördag årskurs 7 till 24 år 16.00 23.00 Läxhjälp (6-12 år): Tisdag 16.00 18.00 Webbsida: malmo.se/aktivitetshuset Facebook: Fritid Väster - fd. Hyllie Basement Adress: Linnégatan 58, Linnéskolan Telefon: 0709-66 51 12 Tisdag 14.00 17.00 Onsdag torsdag 14.00 21.00 Fredag lördag 14.00 24.00 Webbsida: facebook.com/basement.fritidsgard Lyktan Adress: Mellanbäcksgången 4, mitt emot BVC Telefon: 040-13 04 00 Måndag, onsdag, fredag 15.30 20.00 för barn som går i förskoleklass och upp till 6:an Läxhjälp (6-12 år): Onsdag 18.00 20.00 Under skollov är tiderna 10.00 16.00 Lindeborgs sporthall Adress: Orkestergatan 5 För alla i årskurs 7 upp till 24 år. Fredag 20.00 22.00 Lördag 18.00 22.00 Flamman Adress: Kroksbäckskolan Hyllievångsvägen 6 Telefon: 0702-02 74 43 Måndag fredag 11.00 13.00 (för skolans elever) Måndag 16.00 21.00 (Dans för tjejer) Tisdag lördag 16.00 21.00 E-post: flamman.1@telia.com Tygelsjö fritidsgård Adress: Tygelsjö skolväg 14 Telefon: 0704-34 25 73 Tisdag 14.00 17.00 Onsdag torsdag 14.00 21.00 Fredag lördag 14.00 24.00 Webbsida: facebook.com/tygelsjo.fritidsgard Mötesplats Bunkeflostrand Adress: Klagshamnsvägen 48 Telefon: 0733-34 29 47 Ojämn vecka: Tisdag och torsdag 18.00 21.00 Jämn vecka: Torsdag fredag 18.00 21.00 Under skoltid finns vi på Sundsbroskolan eller Bunkeflostrands bibliotek. Mötesplats Klagshamn Adress: Badvägen 6 Telefon: 0708-25 57 94 eller 0733-34 29 47 Onsdag 18.00 21.00 Under skoltid finns vi på Strandskolan. 14
Limhamns mötesplats Adress: Idrottsgatan 47 Telefon: 040-34 50 66 Webbsida: malmo.se/limhamnsmotesplats Måndag 09.00 19.45 Tisdag 09.00 16.00 Onsdag 10.00 16.00 Torsdag fredag 09.00 16.00 Speciella öppettider i jul: 22 december 09.00 16.00 24 26 december stängt 29 december 09.00 16.00 31 december stängt 1 januari 6 januari stängt Bistånd inom Vård och omsorg Adress: Stadiongatan 10 (vån 2 och 3) Telefon: 040-34 63 43 eller 040-34 52 13 E-post: vaster.voo@malmo.se Hemtjänst Adress: Stadiongatan 10 Telefon: 040 34 96 19 Adress: Stadiongatan 40 B Telefon: 040 34 08 70 E- post: vaster.voo@malmo.se Adress: Hemtjänstens hus Hyllie Kyrkoväg 27 Telefon: 040-34 77 51 eller 040-34 67 71 E-post: vaster.voo@malmo.se Hemsjukvård och Rehab Adress: Svansjögatan 19 Telefon: 040-34 54 06, 34 41 20 Adress: Rudbecksgatan 1 Telefon: 040-34 75 20 E-post: vaster.voo@malmo.se Malmö stads trygghetshotell Adress: Rudbecksgatan 1 Telefon: 040-34 91 71 Webbsida: malmo.se/trygghetshotellet facebook.com/trygghetshotellet Mathildenborgs restaurang Adress: Rudbecksgatan 1 E-post: mathildenborgkok@malmo.se Telefon: 040-34 46 61 Webbsida: malmo.se/mathildenborg Måndag fredag 11.30 15.30 Lördag söndag 10.00 17.00 (Lunchservering 11.30 14.00) Nyhet! Från och med 2 januari serverar Mathildenborgs restaurang lunchbuffé. Restaurangen har fortfarande kvar ett lunchalternativ och ett vegetariskt alternativ. Bellevuegårdsbiblioteket Adress: Svansjögatan 9 E-post: bellevuegardens.bibliotek@malmo.se Webbsida: malmo.se/bellevuegardsbiblioteket Telefon: 040-660 85 59 Måndag onsdag 10.00 19.00 Torsdag 10.00 17.00 Fredag 13.00 17.00 Söndag 13.00 16.00 Speciella öppettider i jul: 23 decemer 10.00 17.00 24 26 december stängt 31 december stängt 1 januari stängt 5 januari 10.00 17.00 6 januari stängt Bunkeflostrands bibliotek Adress: Klagshamnsvägen 46, ingång via Gottorpsvägen E-post: bunkeflo.bibliotek@malmo.se Webbsida: malmo.se/bunkeflostrandsbiblioteket Telefon: 040-660 85 11 Måndag 13.00 19.00 Onsdag torsdag 10.00 14.00 Fredag 13.00 17.00 Speciella öppettider i jul: 24 26 december stängt 31 december stängt 1 januari stängt 5 januari 13.00 17.00 6 januari stängt Limhamns bibliotek Adress: Linnégatan 41 E-post: limhamns.bibliotek@malmo.se Telefon: 040-660 85 03 Webbsida: malmo.se/limhamnsbiblioteket Måndag 11.00 19.00 Tisdag 10.00 19.00 Onsdag torsdag 10.00 17.00 Fredag 11.00 17.00 Lördag 10.00 13.00 Speciella öppettider i jul: 23 december 10.00 17.00 24 26 december stängt 30 december 10.00 17.00 31 december stängt 1 januari stängt 5 januari 11.00 17.00 6 januari stängt Tygelsjöbiblioteket Adress: Ängsövägen 2 E-post: tygelsjobiblioteket@malmo.se Telefon: 040-34 57 70 Tisdag 13.00 18.00 Torsdag 10.00 17.00 Öppettider i jul: 23 december 13.00 15.00 25 december stängt 1 januari stängt 6 januari stängt Foto: Colourbox 15