Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse och föredragningslista 1 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 Barn- och skolnämnd Lunds stad Sammanträdesdatum 216-3-3 Tid 18. Plats Barn- och skolförvaltning Lunds stad, St Södergatan 47 Följande ärende ska behandlas: 1. Information: Lokalkapacitet Lunds stad Dnr BSL 215/56 2. Ansökan till Länsstyrelsen i Skåne om utvecklingsmedel till förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 216 Dnr BSL 216/132 3. Beställning Lerbäckskolan skola 4 - enhet Dnr BSL 216/122 4. Beställning Brunnshög skola 3 - enhet + tvåpositions idrottshall Dnr BSL 215/92 5. Detaljplan för Måsen 21 i Lund, Lunds kommun - Samråd Dnr BSL 216/65 6. Yttrande över remiss: Översyn av direkt skolpeng Dnr BSL 216/7 7. Återrapport EVP-uppdrag Elevhälsan Dnr BSL 216/123 8. Redovisning hörseluppdraget Dnr BSL 215/127 9. Revidering av delegationsplan mars 216 Dnr BSL 216/84 1. Remiss: Ansökan från Stiftelsen Lunds Waldorfskola Dnr BSL 216/99 11. Remiss: Ansökan om godkännande som huvudman från EnBit Extra AB Dnr BSL 216/1
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 2 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 12. Remiss: Ansökan från En Bit Extra AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Dnr BSL 216/11 13. Redovisning av delegationsbeslut 216 Dnr BSL 215/856 14. Anmälningar om kränkande behandling 216 Dnr BSL 215/857 15. Anmälningar till nämndsammanträde den 3 mars Dnr BSL 216/58 16. Skoldirektören informerar Monica Molin (S) Ordförande Eva-Lotta Kittel eva-lotta.kittel@lund.se
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 3 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 Ledamöter Monica Molin (S), ordförande Yanira Difonis (MP), vice ordf Lars Hansson (L), 2:e v ordf Elin Gustafsson (S) Mårten Spanne (S) Vera Johnsson (M) Nils Paulsson (M) Ann-Charlotte Ewerhard (M) Erik Hammarström (MP) Gösta Eklund (V) Dragan Brankovic (SD) Simon Årnes (C) Samuel Körner Lilja (KD) Ersättare Ilirjana Metaj (S) Pär-Ola Nilsson (S) Per-Arne Lundgren (S) Jerker Karlsson (M) Johanna Anehus (M) Jens Modéer (MP) Håkan Friberg (L) Victor Zetterman (L) Ursula Savonius (L) Chelsea Long (V) Mats Hansson (SD) Max Eskilsson (C) Baharan Raoufi (FI) Övriga Anita Bengtsson, HR-chef, Barn- och skolförvaltning Lunds stad Ann-Britt Svensson, Ekonom, Barn- och skolförvaltning Lunds stad Mats Oscar Jönsson, Skoldirektör, Barn- och skolförvaltning Lunds stad Patrik Löfstrand, Ekonom, Barn- och skolförvaltning Lunds stad Peter Nyberg, Biträdande förvaltningschef, Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tomas Ekstedt, Utvecklingsledare, Barn- och skolförvaltning Lunds stad
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 4 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 1. Information: Lokalkapacitet Lunds stad Dnr BSL 215/56 Sammanfattning Informationsärende som presenteras på mötet 3 mars 216.
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 5 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 2. Ansökan till Länsstyrelsen i Skåne om utvecklingsmedel till förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 216 Dnr BSL 216/132 Sammanfattning I samband med utvecklingsarbete på förskolor i Lunds stad för främjande av integration och stärka pedagogers kompetens i ett processinriktat värdegrundsarbete ansöks om 54 kronor hos Länsstyrelsen i Skåne för fortbildningsresa, den 4 16 april 216 till Tostan International Center i Senegal. Anneli Holmgren och Lotta Wemmert Lundin, arbetar i BSF Lunds stads Förskoleteam och kommer enligt upprättad plan med Cecilia Rietz, utvecklingsledare att inom organisationen sprida och vidareförmedla de kunskaper, metoder och erfarenheter som tillägnas i fortbildningen i Senegal. Beslutsunderlag Upprättad plan för värdegrundsarbete på förskolor i Lunds stad i samband med fortbildningsresa till Senegal, v 14-15 216: Syfte Förstärka arbetet för att främja en konstruktiv integration för barn och familjer på förskolorna. Detta sker genom att stärka pedagogernas kompetens i värdegrundsfrågor och hur kunskaper kring dessa kan omsättas i det dagliga pedagogiska arbetet. Styrdokument och referensmaterial Barnkonventionen Skollagen Läroplanen för förskolan 1998: rev 21 Diskrimineringslagen och lokala Likabehandlingsplaner Dokumentation och metodmaterial från utbildningen Bygga Broar Material från Rädda Barnen, UNICEF, BRIS m.fl. Material, dokumentation och erfarenheter från utbildningen på Tostan Training Center i Senegal Bakgrund Våren 215 fick Förskoleteamet uppdrag av förskolechef på skolområde Järnåkra-Klostergården att stärka pedagogers kompetens när det gäller förhållningssätt för att främja relationerna med familjerna på den aktuella förskolan. Detta var ett återkommande dilemma och vi bestämde oss för att undersöka hur vi skulle kunna förstärka arbetet på ett mer förebyggande sätt. Som ett led i att få aktuell information och kunskap i hur man arbetar med detta på andra förvaltningar i Lunds kommun tog Förskoleteamet kontakt med Välkomsten, Flyktingsmottagningen, Flyktingsförskolan Solen, Förebyggandeenheten, Kriscentrum m.fl. Så småningom utkristalliserade sig kontakter med utbildningen Bygga Broar - en metod för ett långsiktigt värdegrundsarbete inom förskola,
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 6 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 skola och andra verksamheter som går ut på att föra en kunskapsbaserad och processinriktad värdegrundsdialog pedagoger, föräldrar och barn emellan, med huvudsyfte att förebygga hedersrelaterad problematik. Under hösten 215 gick vi utbildningen tillsammans med ytterligare en kollega i Förskoleteamet. Den 2 november 215 genomförde vi en utvecklingsdag i nämnda rektorsområde med tema Mångfald Olikheter Rättigheter. Våren 216 genomförs Bygga Broar för pedagoger på Järnåkra- Klostergården, deras förskolechefer och ytterligare tre medlemmar i Förskoleteamet. För att stärka och fördjupa utbildningen och metoddelarna har vi tillsammans med kollegan som gick utbildningen med oss, handledningsgrupper under våren för kursdeltagande pedagoger. Work-Shop i Senegal Vårt deltagande i Work-shop i Tostan Training Center i Senegal, 4 15 april 216, är ytterligare ett steg i arbetet att få mer kunskap kring Mänskliga rättigheter och Barns rättigheter. Att det genomförs i ett afrikanskt land tror vi hjälper oss öka våra kunskaper och förståelse för många familjers och barns situation på våra förskolor. Vilket kommer stärka oss som fortbildare och handledare i Förskoleteamet, men även som inspiratörer till våra kolleger och uppdragsgivare i frågor rörande mänskliga rättigheter i allmänhet och barnets rättigheter i synnerhet. Innan vi reser till Senegal planerar vi att: Förankra vårt deltagande i Work-shop och vårt engagemang för barns rättigheter inom BSF Lunds stad. Söka medel från fonder för att finansiera resa och utbildningskostnader. Under tiden vi är i Senegal planerar vi att: Informera kontinuerligt om våra upplevelser och inhämtade kunskaper på Blogg, upprättad och tillgänglig för BSF Lunds stad. När vi kommer tillbaka till Lund efter deltagande i den 1 dagar långa Work-shop planerar vi att: Vidareförmedla det vi fått till oss i utbildningen till våra kolleger i Förskoleteamet genom att Bjuda in till en mini-work-shop med innehåll från TTC-studierna. Detta för att levandegöra vad vi erfarit, men också för att vi själva vill prova hur vi kan införliva de nyvunna kunskaperna i den svenska kontexten, specifikt förskola. Mini-Workshop med våra kolleger har alltså dubbelt syfte; förmedla våra erfarenheter och pröva ut metoder för hur vi kan arbeta med det på våra förskolor. Presentera innehållet i utbildningen för förskolor, pedagoger och chefer i Lunds stad - Vi ser fram emot att bli inbjudna på Skolledarforum i Lunds stad för att berätta om utbildningen på TTC samt våra nyvunna erfarenheter. Vi kommer att (helst innan sommaren men förstås beroende på när det är möjligt för cheferna) 216 bjuda in förskolechefer i Lunds stad från de olika skolområdena för att reflektera och diskutera kring hur vi kan gå
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 7 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 vidare med värdegrundsarbetet (mänskliga rättigheter och barnens rättigheter) och utifrån det göra en plan, med de som är intresserade, för hur vi kan stödja och förstärka arbetet som görs på skolområdena och förskolorna. Inbjudan görs i samråd med utvecklingschef och förskolechefer. Utbildningen Bygga Broar fortsätter för pedagoger under hösten 216 på Järnåkra-Klostergården. Det kan finnas möjlighet att utvidga det till fler skolområden nästkommande år. Vi arbetar vidare med det i nära samarbete med projektledare på Socialförvaltningen, kursledare m.fl. Omsätta innehållet i utbildningen till uppdraget som handledare och fortbildare i Lund stad. Målet är att kunskapen och erfarenheten ska prövas och omsättas i det dagliga arbetet i våra handledningar och fortbildningar. Detta kommer att, menar och hoppas vi, bli ett stöd för pedagogerna att också våga prova och närma sig situationer och ämnen som ofta upplevs känsliga och svåra, t.ex. könsstympning, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld i familjer, sexualitet, kroppen, självständighet/kontroll, olika möjligheter för pojkar och flickor att få utvecklas utifrån sina förmågor och intressen m.m. Vi kommer ha med ny erfarenhet i vår ryggsäck när vi handleder och vi kommer ha en större kunskap, vara mer uppmärksamma på dessa frågor samt kunna stödja pedagogerna på ett bättre vis i dessa situationer. Lunds kommun 216-2-29 Anneli Holmgren Lotta Wemmert Lundin Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta Att nämnden ställer sig bakom ansökan med 54 kronor hos Länsstyrelsen i Skåne för fortbildningsresa till Senegal angående förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld, för Anneli Holmgren och Lotta Wemmert Lundin, Förskoleteamet i BSF Lunds stad. Beslut expedieras till: Länsstyrelsen i Skåne
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 8 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 3. Beställning Lerbäckskolan skola 4 - enhet Dnr BSL 216/122 Beslut expedieras till:.
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 9 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 4. Beställning Brunnshög skola 3 - enhet + tvåpositions idrottshall Dnr BSL 215/92 Sammanfattning Beställningen gäller en ny skola på Östra Torn 27:2 Brunnshög. Skolan beställs för 3 elever i årskurs F-3. I Beställningen ingår tillagningskök, utemiljö och tvåpositions idrottshall. Projektet finns med i Lunds kommuns investeringsramar 217-219. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Brunnshög skola 3-enhet + tvåpositions idrottshall 216-3-3 LOKALPROGRAM Brunnshög 3-enhet skola + tvåpositions idrottshall 216-3-3 Barnchecklista Ny flexibel 3 enhet på Brunnshög 21495 Områdeslokalplan för Östra Torn - Brunnshög 214-218 enligt BSN Lunds stad beslut 214-1-22 3 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att hos Kommunstyrelsen beställa skola 3-enhet på Brunnshög med tvåpositions idrottshall samt tillhörande utemiljö enl lokalytor i lokalprogram daterat 216-3-3 att finansiering sker inom Lunds kommuns investeringsram Beslut expedieras till: Kommunkontoret/Ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 1 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 5. Detaljplan för Måsen 21 i Lund, Lunds kommun - Samråd Dnr BSL 216/65 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. Idag bedrivs Måsens förskoleverksamhet i bottenplanet i en bostadsrättsförening, inom planområdet. Måsens förskola kommer att flyttas till Vildandens förskola som byggs ut till 6 avd vid färdigställande 218. Då detaljplanen bekräftar rådande användning av förskoleverksamhet har Barn- och skolförvaltning Lunds stad inga ytterligare synpunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande Detaljplan Måsen 21 216-3-3 Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad 216-1-14 Planbeskrivning, upprättad 216-1-14 Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 216-1-14 Underrättelse-Samråd (1) 216-2-5 Yttrande skall ha inkommit till stadsbyggnadskontoret@lund.se senast den 13 april 216. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att som eget yttrande överlämna Barn- och skolförvaltning Lunds stads Tjänsteskrivelese 216-3-3 Yttrande, Detaljplan Måsen 21 Dnr 216/65. Beslut expedieras till: Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 11 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 6. Yttrande över remiss: Översyn av direkt skolpeng Dnr BSL 216/7 Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Beslutsunderlag Barn och skolförvaltningens tjänsteskrivelse den 3:e mars 216 dnr BSL 216/7 Arbetsgång direkt skolpeng infomöte 1612 Rapport översyn skolpeng inkl. bilagor KSau 18 januari 216 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 216 dnr KS 214/68 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse Direkt skolpeng 216-3-3. Beslut expedieras till: Kommunkontoret Kommunstyrelsen Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 12 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 7. Återrapport EVP-uppdrag Elevhälsan Dnr BSL 216/123 Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Utbildningsnämnden, Barn- och skolförvaltning Lunds stad samt Barn- och skolförvaltning Lund Öster i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för att förbättra elevhälsan (Kommunfullmäktiges beslut 214-11-27, 23). Elevhälsan omfattar skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator/motsvarande samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses, vanligtvis specialpedagog/speciallärare. Elevhälsans bemanning och organisering har kartlagts. Lunds kommuns revisorer granskade elevhälsan i Lunds kommun hösten 215. I granskningsrapporten identifierades som förbättringsområde bl.a. att inrätta nödvändiga former för organiserad samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. (s. 2). Barn och skolnämnd Lunds stad yttrade sig över revisionsrapporten i januari 216. I yttrandet konstaterades att innan beslut om samordning på övergripande nivå kan fattas behöver det klarläggas hur en central samordning kan stödja elevhälsan, samt att denna frågeställning skulle besvaras i denna kartläggning. Beslutsunderlag Barn och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 16 mars 216 Bilaga 1 Kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun Yttrande: Granskning Elevhälsa dnr 215/767 Utbildningsnämndens beslut den 17 juni 215, 76 Utbildningsnämndens beslut den 15 april 215, 41 Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 214, 23 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att godkänna Kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun, i enlighet med bilaga 1, och att uppdraget från kommunfullmäktige i EVP 215 om att kartlägga elevhälsan därmed är genomfört. att ge Barn- och skolförvaltning Lunds stad i uppdrag att, i samarbete med Barn- och skolförvaltning Lund Öster samt Utbildningsförvaltningen utforma ett förslag på den samordnande elevhälsans uppdrag, organisering och bemanning. att enligt begäran expediera kartläggningen till Lunds kommuns revisorer.
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 13 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 Beslut expedieras till: Kommunkontoret Kommunstyrelsen Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 14 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 8. Redovisning hörseluppdraget Dnr BSL 215/127
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 15 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 9. Revidering av delegationsplan mars 216 Dnr BSL 216/84 Sammanfattning Förslag till reviderad delegationsplan för Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreligger för beslut. Delegationsplanen behöver kontinuerligt uppdateras på grund av olika förändringar i lagstiftningen eller organisationen. Delegationsplanen föreslås gälla från och med 216-4- 1. Beslutsunderlag Delegationsplan BSF Lunds stad, senaste reviderad 215-1-1 Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 15 februari 216 (denna skrivelse). Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att anta föreliggande förslag till delegationsplan för Barn- och skolförvaltning Lunds stad att gälla från och med 216-4-1. Beslut expedieras till: Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 16 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 1. Remiss: Ansökan från Stiftelsen Lunds Waldorfskola Dnr BSL 216/99 Sammanfattning Stiftelsen Lunds Waldorfskola har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för förskoleklass (inom befintlig verksamhet) i Lunds kommun från och med läsåret 217/218. Skolinspektionen har berett Lunds kommun tillfälle till yttrande. Barnoch skolnämndernas yttrande samordnas av Utbildningsnämnden vars yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast 216-4-15. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 2 mars 216 dnr BSL 216/99. Ansökan från Stiftelsen Lunds Waldorfskola, dnr 31-216:481 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att översända yttrandet till Utbildningsförvaltningen i enlighet med förvaltningens förslag. Beslut expedieras till: Utbildningsförvaltningen
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 17 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 11. Remiss: Ansökan om godkännande som huvudman från EnBit Extra AB Dnr BSL 216/1 Sammanfattning En Bit Extra AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående verksamhet i form av grundsärskola i Lunds kommun fr.o.m. läsåret 217/218. Barn- och skolnämnd Lunds stad bereds tillfälle till yttrande. Yttrandena från Barn- och skolnämnderna ska samordnas av Utbildningsförvaltningen, som sedan ska lämna sitt yttrande till Skolinspektionen senast den 15 april 216. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 2 mars 216 dnr BSL 216/11. Ansökan från En Bit Extra AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående grundsärskola, dnr 31-216:717. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att översända yttrandet till Utbildningsförvaltningen i enlighet med förvaltningens förslag. Beslut expedieras till: Utbildningsförvaltningen
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 18 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 12. Remiss: Ansökan från En Bit Extra AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Dnr BSL 216/11 Sammanfattning En Bit Extra AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående verksamheter i form av fritidshem, förskoleklass och grundskola i Lunds kommun fr.o.m. läsåret 217/218. Barn- och skolnämnd Lunds stad bereds tillfälle till yttrande. Yttrandena från Barnoch skolnämnderna ska samordnas av Utbildningsförvaltningen, som sedan ska lämna sitt yttrande till Skolinspektionen senast den 15 april 216. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 2 mars 216 dnr BSL 216/11. Ansökan från En Bit Extra AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem, dnr 31-216:718. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att översända yttrandet till Utbildningsförvaltningen i enlighet med förvaltningens förslag. Beslut expedieras till: Utbildningsförvaltningen
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 19 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 13. Redovisning av delegationsbeslut 216 Dnr BSL 215/856 Sammanfattning Följande delegationsbeslut redovisas vid nämndsammanträdet den 3 mars 216: Huvudområde B: förskola, delområde 1, förskoleverksamhet, 4: Dispens för deltagande utöver grundblocket vid föräldraledighet och arbetslöshet: Körsbärets förskola: Beslut att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket t o m 216-6-3. Nr 6/16 Delegat: Eva Nilsson, skolområdeschef Arkens förskola: Beslut att bevilja ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket t o m 216-6-3. Nr 7/1 Delegat: Eva Nilsson, skolområdeschef Studentkårens förskola: Beslut att avslå ansökan om utökad vistelsetid utöver grundblocket. Nr 8/1 Delegat: Anders Aldrin, skolområdeschef Huvudområde C: förskoleklass/skola/skolbarnomsorg, delområde 1, nr 4: Beslut om annan placering av elev än vårdnadshavarens önskemål. Nr 3 72/16 Delegat: Rektor Huvudområde C: förskoleklass/skola/skolbarnomsorg, delområde 1, Nr 13: Beslut om mottagande i grundsärskola för eleven
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 2 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 K P 131**** Barn- och skolnämnd Lunds stad beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Mats Jönsson Skoldirektör Nämndsekreterare Eva-Lotta Kittel Expedieras: Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 21 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 14. Anmälningar om kränkande behandling 216 Dnr BSL 215/857 Sammanfattning Delegationsordningen C.1.8 Följande anmälningar från verksamheten om kränkande behandling har inregistrerats 216-1-1-216-2-29. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 1 mars 216 (denna skrivelse). Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Beslut expedieras till: Akten
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 22 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 15. Anmälningar till nämndsammanträde den 3 mars Dnr BSL 216/58 Sammanfattning Sammanställning och dokument finns i mötesportalen.
Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 23 (23) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-3-3 BSL 215/817 16. Skoldirektören informerar
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (4) Skolkontoret Diarienummer 216-3-18 BSL 216/132 Anneli Holmgren 46-35 55 59 anneli.holmgren@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Ansökan till Länsstyrelsen i Skåne om utvecklingsmedel till förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 216 Sammanfattning I samband med utvecklingsarbete på förskolor i Lunds stad för främjande av integration och stärka pedagogers kompetens i ett processinriktat värdegrundsarbete ansöks om 54 kronor hos Länsstyrelsen i Skåne för fortbildningsresa, den 4 16 april 216 till Tostan International Center i Senegal. Anneli Holmgren och Lotta Wemmert Lundin, arbetar i BSF Lunds stads Förskoleteam och kommer enligt upprättad plan med Cissi Rietz, utvecklingsledare att inom organisationen sprida och vidareförmedla de kunskaper, metoder och erfarenheter som tillägnas i fortbildningen i Senegal. Anvisning: Beskriv även finansieringsform. Sammanfattningen används även i kallelsen och protokollet. Den bör därför ge en helhetsbild av ärendet och ska kunna läsas fristående. Beslutsunderlag Upprättad plan för värdegrundsarbete på förskolor i Lunds stad i samband med fortbildningsresa till Senegal, v 14-15 216: Syfte Förstärka arbetet för att främja en konstruktiv integration för barn och familjer på förskolorna. Detta sker genom att stärka pedagogernas kompetens i värdegrundsfrågor och hur kunskaper kring dessa kan omsättas i det dagliga pedagogiska arbetet. Styrdokument och referensmaterial Barnkonventionen Skollagen Läroplanen för förskolan 1998: rev 21 Diskrimineringslagen och lokala Likabehandlingsplaner Dokumentation och metodmaterial från utbildningen Bygga Broar Material från Rädda Barnen, UNICEF, BRIS m.fl. Material, dokumentation och erfarenheter från utbildningen på Tostan Training Center i Senegal Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 55 Stora Södergatan 47 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se 221 Lund
Tjänsteskrivelse 2 (4) Diarienummer 216-3-18 BSL 216/132 Bakgrund Våren 215 fick Förskoleteamet uppdrag av förskolechef på skolområde Järnåkra-Klostergården att stärka pedagogers kompetens när det gäller förhållningssätt för att främja relationerna med familjerna på den aktuella förskolan. Detta var ett återkommande dilemma och vi bestämde oss för att undersöka hur vi skulle kunna förstärka arbetet på ett mer förebyggande sätt. Som ett led i att få aktuell information och kunskap i hur man arbetar med detta på andra förvaltningar i Lunds kommun tog Förskoleteamet kontakt med Välkomsten, Flyktingsmottagningen, Flyktingsförskolan Solen, Förebyggandeenheten, Kriscentrum m.fl. Så småningom utkristalliserade sig kontakter med utbildningen Bygga Broar - en metod för ett långsiktigt värdegrundsarbete inom förskola, skola och andra verksamheter som går ut på att föra en kunskapsbaserad och processinriktad värdegrundsdialog pedagoger, föräldrar och barn emellan, med huvudsyfte att förebygga hedersrelaterad problematik. Under hösten 215 gick vi utbildningen tillsammans med ytterligare en kollega i Förskoleteamet. Den 2 november 215 genomförde vi en utvecklingsdag i nämnda rektorsområde med tema Mångfald Olikheter Rättigheter. Våren 216 genomförs Bygga Broar för pedagoger på Järnåkra- Klostergården, deras förskolechefer och ytterligare tre medlemmar i Förskoleteamet. För att stärka och fördjupa utbildningen och metoddelarna har vi tillsammans med kollegan som gick utbildningen med oss, handledningsgrupper under våren för kursdeltagande pedagoger. Work-Shop i Senegal Vårt deltagande i Work-shop i Tostan Training Center i Senegal, 4 15 april 216, är ytterligare ett steg i arbetet att få mer kunskap kring Mänskliga rättigheter och Barns rättigheter. Att det genomförs i ett afrikanskt land tror vi hjälper oss öka våra kunskaper och förståelse för många familjers och barns situation på våra förskolor. Vilket kommer stärka oss som fortbildare och handledare i Förskoleteamet, men även som inspiratörer till våra kolleger och uppdragsgivare i frågor rörande mänskliga rättigheter i allmänhet och barnets rättigheter i synnerhet. Innan vi reser till Senegal planerar vi att: Förankra vårt deltagande i Work-shop och vårt engagemang för barns rättigheter inom BSF Lunds stad. Söka medel från fonder för att finansiera resa och utbildningskostnader. Under tiden vi är i Senegal planerar vi att: Informera kontinuerligt om våra upplevelser och inhämtade kunskaper på Blogg, upprättad och tillgänglig för BSF Lunds stad. När vi kommer tillbaka till Lund efter deltagande i den 1 dagar långa Work-shop planerar vi att: Vidareförmedla det vi fått till oss i utbildningen till våra kolleger i Förskoleteamet genom att Bjuda in till en mini-work-shop
Tjänsteskrivelse 3 (4) Diarienummer 216-3-18 BSL 216/132 med innehåll från TTC-studierna. Detta för att levandegöra vad vi erfarit, men också för att vi själva vill prova hur vi kan införliva de nyvunna kunskaperna i den svenska kontexten, specifikt förskola. Mini-Work-shop med våra kolleger har alltså dubbelt syfte; förmedla våra erfarenheter och pröva ut metoder för hur vi kan arbeta med det på våra förskolor. Presentera innehållet i utbildningen för förskolor, pedagoger och chefer i Lunds stad - o Vi ser fram emot att bli inbjudna på Skolledarforum i Lunds stad för att berätta om utbildningen på TTC samt våra nyvunna erfarenheter. o Vi kommer att (helst innan sommaren men förstås beroende på när det är möjligt för cheferna) 216 bjuda in förskolechefer i Lunds stad från de olika skolområdena för att reflektera och diskutera kring hur vi kan gå vidare med värdegrundsarbetet (mänskliga rättigheter och barnens rättigheter) och utifrån det göra en plan, med de som är intresserade, för hur vi kan stödja och förstärka arbetet som görs på skolområdena och förskolorna. Inbjudan görs i samråd med utvecklingschef och förskolechefer. o Utbildningen Bygga Broar fortsätter för pedagoger under hösten 216 på Järnåkra-Klostergården. Det kan finnas möjlighet att utvidga det till fler skolområden nästkommande år. Vi arbetar vidare med det i nära samarbete med projektledare på Socialförvaltningen, kursledare m.fl. Omsätta innehållet i utbildningen till uppdraget som handledare och fortbildare i Lund stad. Målet är att kunskapen och erfarenheten ska prövas och omsättas i det dagliga arbetet i våra handledningar och fortbildningar. Detta kommer att, menar och hoppas vi, bli ett stöd för pedagogerna att också våga prova och närma sig situationer och ämnen som ofta upplevs känsliga och svåra, t.ex. könsstympning, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld i familjer, sexualitet, kroppen, självständighet/kontroll, olika möjligheter för pojkar och flickor att få utvecklas utifrån sina förmågor och intressen m.m. Vi kommer ha med ny erfarenhet i vår ryggsäck när vi handleder och vi kommer ha en större kunskap, vara mer uppmärksamma på dessa frågor samt kunna stödja pedagogerna på ett bättre vis i dessa situationer. Lunds kommun 216-2-29 Anneli Holmgren Lotta Wemmert Lundin
Tjänsteskrivelse 4 (4) Diarienummer 216-3-18 BSL 216/132 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta Att nämnden ställer sig bakom ansökan med 54 kronor hos Länsstyrelsen i Skåne för fortbildningsresa till Senegal angående förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld, för Anneli Holmgren och Lotta Wemmert Lundin, Förskoleteamet i BSF Lunds stad. Mats Jönsson Skoldirektör Anneli Holmgren Socionom Beslut expedieras till: Länsstyrelsen i Skåne
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (2) Skolkontoret Diarienummer 216-3-22 BSL 215/92 Gustav Svensson Barn- och skolnämnd Lund stad gustav.svensson@lund.se Beställning för Brunnshög skola 3-enhet + tvåpositions idrottshall Sammanfattning Beställningen gäller en ny skola på Östra Torn 27:2 Brunnshög. Skolan beställs för 3 elever i årskurs F-3. I Beställningen ingår tillagningskök, utemiljö och tvåpositions idrottshall. Projektet finns med i Lunds kommuns investeringsramar 217-219. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Brunnshög skola 3-enhet + tvåpositions idrottshall 216-3-3 LOKALPROGRAM Brunnshög 3-enhet skola + tvåpositions idrottshall 216-3-3 Barnchecklista Ny flexibel 3 enhet på Brunnshög 21495 Områdeslokalplan för Östra Torn - Brunnshög 214-218 enligt BSN Lunds stad beslut 214-1-22 3 Barnets bästa Barnchecklista är genomförd för Ny flexibel 3 enhet Brunnshög. I remissvar kring Områdeslokalplan för Östra Torn - Brunnshög 214-218 har elevråd yttrat sig kring planerad nybyggnation. Den nya skolan på Brunnshög tillgodoser elevers rätt att ha en skola nära hemmet. Skolans utformning är planerad för att ge en god lärmiljö för barnen. Ärendet En ny skola/förskola finns beskriven i områdeslokalplan för Östra- Torn Brunnshög 214-218. I senare prognoser har behovet av förskoleplatser minskat samtidigt som antalet skolelever bedöms komma att öka. Behovet av förskoleplatser bedöms vara tillgodosett genom nya förskolor som byggs inom Östra Torn-Brunnshög. I Brunnshögsområdet planeras en stor utbyggnad av bostäder vilket genererar ett behov av skollokaler för årskurserna F-3. Serviceförvaltningen har utifrån lokalprogram för flexibel 3-enhet utrett möjligheterna att bygga på Östra Torn 27:2. Med anledning av det förändrade behovet har lokalprogrammet efter utredningens färdigställande skrivits om för att enbart gälla skola. Mindre justeringar kommer att bli nödvändiga i serviceförvaltningens utredning. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se
Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer 216-3-22 BSL 215/92 Behovet av en idrottshall som även kan användas av Kultur och Fritid har bedömts som stort och i beställningen ingår därför en tvåpositionshall, vilket möjliggjorts av beställningsförändringen att bara gälla skola. Utökningen av idrottshallen kräver enligt serviceförvaltningens utredning ingen större utökning av projektets lokalyta eller kalkylerad kostnad. Lokalprogram för Brunnshög skola åk F-3, 3 elever + tvåposition idrottshall utgår från Lokalprogram för Brunnshög för flexibel enhet förskola/skola åk F-3, 3 barn, inkl. idrottshall som var underlag för BSN Lunds stads beställning av utredning 215-3-18. Lokalprogrammet har anpassats för enbart skolverksamhet. I det nya lokalprogrammet föreskrivs 6 hemvister. 3 skolelever har behov av 6 hemvister med två klasser (5 elever) inom varje hemvist. Enligt de skisser som tagits fram minskas antalet hemvister från 7 till 6 st. Elevernas utemiljö är i utredningen i linje med nämndens beslut om 4 kvm/elev. Finansiering och tidsplan Projektet finns med i Lunds kommuns investeringsramar 217-219. Enligt serviceförvaltningens projektplan kan skolan tas i bruk höstterminen 219 om beställning erhållits senast juni 216 och inget hinder föreligger under projektgenomförandet. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att hos Kommunstyrelsen beställa skola 3-enhet på Brunnshög med tvåpositions idrottshall samt tillhörande utemiljö enl lokalytor i lokalprogram daterat 216-3-3 att finansiering sker inom Lunds kommuns investeringsram Mats Jönsson, skoldirektör Gustav Svensson, lokalplanerare Beslut expedieras till: Kommunkontoret/Ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter
Barn- och skolnämnd Lunds stad LOKALPROGRAM 1 (4) 216-3-3 Skolkontoret Gustav Svensson 46-359 62 78 Gustav.svensson@lund.se Lokalprogram för Brunnshög skola åk F-3, 3 elever inkl. tvåposition idrottshall Generella förutsättningar för förskola/skola I Lunds kommuns Skolplan 29 står bland annat om den fysiska miljön: Skolan ska erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa. Alla ska ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen. Skolan ska erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppens behov. Lunds skolor ska vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever. Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö. För skolan spelar närheten till idrottslokal stor roll. Bra gång- och cykelvägar med säkra trafiklösningar för åldersgruppen är ett måste. För att undvika att en betydande del av tomten blir transport- och parkeringsyta bör angöring, för mat och soptransporter samt korttidsparkering för föräldrar som lämnar/ hämtar upp barn, i första hand ske på gatumark. Angöring och bilparkering behövs i närheten för föräldrarnas längre lämning/hämtning av barnen. Köket behöver bra inlastnings- och förvaringsutrymmen och möjlighet för stora leveransbilar att nå ingången separerat från barn och annan gående/cyklande trafik på ett säkert sätt. En energieffektiv byggnad med sunda material och med bra ljus-, luft- och ljudförhållanden eftersträvas. Enligt beslut i BSN Lunds stad bör byggnadsytan inte överstiga ca 11 kvm BRA-yta per elev exkl. teknikutrymmen. Om ytmåtten enligt ovan avviker mera än +/- 5 % ska frågan prövas i Barn- och skolnämnden. SKOLA åk F-3 med integrerade fritidshem Verksamhetsbeskrivning Skolan bedriver verksamhet för barn i åldern 6-9 år mellan kl 7. och 17.3 som längst. Pedagogisk verksamhet/undervisning i förskoleklass och grundskolans åk 1-3, fri lek och omsorg bedrivs av ett arbetslag om 3-4 personer/grupp. Skolan är organiserad i 6 hemvister med vardera två klasser. Lokalbehov En hemvist med två klasser med ca 5 elever: Basrum med var sitt angränsande grupprum, alla dörrar glasade. Whiteboard skjuttavelsystem med förvaring bakom. Förvaringsmöbeln behöver ha 6mm djup och ska även förses med ett fastbultat säkerhetsskåp med invändig Postadress Besöksadress Telefon vxl Telefax Webbplats e-post Box 4 Arkivgatan 5 46-35 5 46-35 83 66 www.lund.se 221 LUND
LOKALPROGAM 2 (4) 216-3-3 laddningsmöjlighet för 25-3 enheter. Skensystem och projektorduk ska ingå liksom rullgardiner till samtliga fönster. El och nätverk till projektor. Alla basrum ska även ha vask, ca 75-85mm. Torg/allrum, bullkök med ugn, kyl/frys, micro samt diskbänk/skåp. Köksbänken bör på lämpliga ställen ha utdragbara sockellådor alt. en upphöjd klack vid köksölösning. Kapprum med fack för 6 elever och 8 vuxna och ev. plats för sittmöbel samt toaletter och Rwc/D. Gemensamt för två hemvister i skola/fritids 1 elever: Groventré med plats för skor, torkrum samt toalett. Neutralt åtkomliga grupprum. Större förråd för skrymmande material Arbetsrum med telefon/datorer samt låsbara A4-fack för personalen Personal-wc Övrigt Byggnaden utformas i 2 våningar Idrottshall med 8 omkl á 3 platser samt en personal-omkl, 3-4 frd. Idrottshallen ska var 2-positionshall med handbollsmått. Kök inklusive diskrum för tillagning av frukost, lunch och mellanmål - nära miljöstation. Kök utförs tillgängligt. Omklädningsrum för kökspersonal förses med tvättmaskin och torktumlare. Restaurang med pentry för ca 1 platser i 3 sittningar Serveringslinje och diskinlämning som ska kunna avskiljas från matsalen utanför mattiderna och även fungera som samlingssal Wc + Rwc vid restaurangen. Bibliotek med plats för bokhyllor alt. tavellister. Ateljé /verkstad 1 per våning med extra bra ljusförhållanden och vardera två vaskar i olika höjder samt förvaring/förråd. Lokaler för skolhälsovård med väntrum, vilrum/samtalsrum och handikapptoalett med dusch. (sekretess) Huvudentré med tydlig skyltning för besökande. Personalrum inkl. pentry med kyl/frys, 2 diskmaskiner, 2 micro, dubbel timer för kaffebryggare och tekokare, plats för inkoppling av kaffemaskin / vattenkylare. Förrum med postfack, plats för ytterkläder, Rwc/D. Ett kopieringsrum/förråd på vardera våningsplan, varav ett intill personalrum. Konferensrum i anslutning till personalrum med bred dörröppning/skjutdörr Expedition med telefon, dator och 2 besöksplatser, (sekretess) Vilrum/samtalsrum med ca 6 platser, (sekretess) Städrum och städförråd med 2 tvättmaskiner, 1 torktumlare och övrig städrumsinredning samt plats för städmaskin. Vatten och utslagsback för städ på varje våningsplan. Lokalprogram för Brunnshög skola åk F-3, 3 barn, inkl tvåposition. idrottshall
LOKALPROGAM 3 (4) 216-3-3 Alla verksamhetsrum samt matsal/samlingssal ska ha datauppkoppling och de större rummen ska förberedas för installation av sk Kanon och/eller Smartboard. Trådlöst nätverk ska finnas i byggnaden. Förråd och förvaringsutrymmen Utemiljö Tomten dimensioneras så att minst 12 kvm användbar friyta finns tillgänglig på tomten eller i angränsande ändamålsenliga ytor + uteidrotts möjligheter. 12 kvm användbar friyta motsvarar ca 4 kvm per elev. Utemiljön ska utformas med ett högt lekvärde för att dels stödja lärandet och dels ge utrymme för elevers olika behov av lek, kreativitet och fantasi - utan att utgöra en allvarlig fara. Uteförråd för leksaksförvaring Uteklassrum under tak. Redovisning av programytor Föreskriven lokalarea delas upp i verksamhetsyta (LOA:V) och en personal och lokalvårdsyta (LOA:P). Det bör förtydligas att tillagningskökets LOA:P är uppskattad och att aktuella lagkrav styr den faktiska ytan. De 3 eleverna ska ha tillgång till invändig yta om vardera 7,5 m 2 (3 x 7,5 = 225 m 2 ) Kommunikationsytor ska tillföra ett högt pedagogiskt och socialt värde vilket kan öka ytbehovet. LOA:V 1 hemvist för lågstadiet (5 elever) yta (m2) antal (st) Basrum 55 2 Grupprum 15 2 Torg/allrum med bullkök för fritids 6 1 Kapprum 6 pl 45 1 2 wc+ 1 Rwc/D 18 1 1 hemvist: 263 m 2 6 hemvister: 1578 m 2 Gemensamt för 3 enheten: yta (m2) antal (st) Restaurang med pentry, 1 platser 12 1 (1x1,2m2) Serveringslinje + diskinlämning 5 1 1 wc och 1 Rwc /D vid restaurangen 1 1 Groventré + torkrum, skofack för 1 barn, 1 wc 65 4 Neutrala grupprum 15 3 Bibliotek / musik med ev. gradänger 6 1 Ateljé / verkstad med två vaskar (en per våning) 6 2 Förråd (en per våning) 1 2 Gemensamt: 685 m2 Totalt: 2263 m 2 LOA:V Lokalprogram för Brunnshög skola åk F-3, 3 barn, inkl tvåposition. idrottshall
LOKALPROGAM 4 (4) 216-3-3 LOA:P Personal: yta (m 2 ) antal (st) Personalrum med pentry 3 pers 4 1 Konferensrum 1 pers 12 1 Entré, förrum, postfack mm 2 1 Arbetsplatser vid hemvist, 6 pers (3 pers på fsk) 17 5 Kopiering (en per våning) 12 2 Rwc/D (1st per hemvist) personal-wc 6 6 Personal WC vid kapprum 3 2 Städ/tvätt (1st per plan) 12+4 2 Förråd (1st per plan) 5 2 Expedition med två besöksplatser (sekretess) 17 1 Vilrum personal/samtalsrum (sekretess) 12 2 Vaktmästeri 15 1 Elevhälsa inkl. väntrum: Rum för skolhälsovård, inkl vatten, kyl och arkivskåp 23 1 Skolpsykolog/samtal 1 1 Vilrum+Rwc 8+5 1 Personal: 367 m2 Kök: yta (m2) antal (st) Tillagningskök, 4 (barn + personal) ca 13 1 Kök: 13 m2 Totalt: 497 m 2 LOA:P ÖVRIGA YTOR Övrig yta: yta (m 2 ) antal (st) Idrottshall (tvåpositions) ca 15 1 Uteförråd 15 2 Uteklassrum 26 2 Miljöhus 2 1 Utemiljö för 3 barn F-3 inkl. uteidrott ca 12 1 BRA (exkl. teknikutrymmen, trapphus, kommunikationsytor, övriga ytor ovan) (LOA:V + LOA:P ) x 1,2 = BRA (2263 + 497) x 1,2 = 3312 m 2 BRA, byggnad i två plan (obs! exkl. övriga ytor) ((Ursprunglig)2297 + 497) x 1,2 = 3352,8) Totalt: 11, m 2 BRA / barn (exkl. teknikutrymmen, trapphus, kommunikationsytor, övriga ytor ovan) LOA:V=7,5 m2/ elev enl redovisade siffror. Lokalprogram för Brunnshög skola åk F-3, 3 barn, inkl tvåposition. idrottshall
Barnchecklista för Lunds kommun Ärende: Dnr: Ny flexibel 3 enhet på Brunnshög Dnr BSL 215/92 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Östra Torn - Brunnshög 214 218 redovisar förslag till lösning för att tillgodose behovet av förskola och grundskola inom skolområdet. Om ja, fortsätt med frågorna. 2. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Områdeslokalplan för Östra Torn - Brunnshög 214 218 har varit på remiss och synpunkterna har sammanställs. 3. Hur har barns bästa beaktats? Tillgång till förskola och grundskola med lämplig utformning och inom rimligt avstånd från hemmet ger förutsättningar för en god utbildningsmiljö för barnens bästa. 4. Beskriv eventuella intressekonflikter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (2) Skolkontoret Diarienummer 216-3-3 BSL 216/65 Cristin Ulvsbäck Lindh Barn- och skolnämnd Lund stad cristin.ulvsbacklindh@lund.se Yttrande - Detaljplan Måsen 21 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. Idag bedrivs Måsens förskoleverksamhet i bottenplanet i en bostadsrättsförening, inom planområdet. Måsens förskola kommer att flyttas till Vildandens förskola som byggs ut till 6 avd vid färdigställande 218. Då detaljplanen bekräftar rådande användning av förskoleverksamhet har Barn- och skolförvaltning Lunds stad inga ytterligare synpunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande Detaljplan Måsen 21 216-3-3 Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad 216-1-14 Planbeskrivning, upprättad 216-1-14 Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 216-1-14 Underrättelse-Samråd (1) 216-2-5 Yttrande skall ha inkommit till stadsbyggnadskontoret@lund.se senast den 13 april 216. Barnets bästa FN s barnkonvention vilar bland annat på följande: - Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. - Säkerställa att alla barn skyddas mot alla former av diskriminering. - Skolan ska erbjuda en lärandemiljö som främjar elevernas hälsa - Alla ska ha lika goda arbetsförhållanden och samma förutsättningar i undervisningen - Skolan ska erbjuda en god och kreativ studiemiljö, anpassad efter elevgruppernas behov - Lunds skolor ska vara ändamålsenliga, säkra, sunda och tillgängliga för alla elever - Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Klicka här för att ange text. 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se
Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/65 Ärendet Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. Idag bedrivs Måsens förskoleverksamhet i bottenplanet i en bostadsrättsförening, inom planområdet. Det är en 1-5 verksamhet om 3 avd, uppdelad på 21 barn i åldern 1-2 och 19 barn i åldern 3-5, samantaget 46 barn. Lokalytan är 53 kvm. Måsens förskola kommer att flyttas till Vildandens förskola som byggs ut till 6 avd vid färdigställande 218. Då detaljplanen bekräftar rådande användning av förskoleverksamhet har Barn- och skolförvaltning Lunds stad inga ytterligare synpunkter. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta Barn och skolnämnd Lunds stad beslutar att som eget yttrande överlämna Barn- och skolförvaltning Lunds stads Tjänsteskrivelese 216-3-3 Yttrande, Detaljplan Måsen 21 Dnr 216/65. BARN- OCH SKOLFÖRVALTNING LUNDS STAD Skoldirektör Mats Jönsson Lokalplanerare Cristin Ulvsbäck Lindh Beslut expedieras till: Kommunkontoret/ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen/Lundafastigheter Akten Beslut expedieras till: Anvisning: Här skrivs till vem beslutet ska expedieras.
Byggnadsnämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum 216-1-27 11 Detaljplan för Måsen 21. Samråd Dnr BN 216/5 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. Planförslaget innefattar: förtätning med fyra nya flerbostadshus i fyra till åtta våningar, innehållande 1-115 stycken bostadslägenheter, (1) bekräfta rådande användning av skola, (2), vård-, kontorsverksamheter (3) och studentbostäder, (4) varsamhetsbestämmelser på del av befintlig bebyggelse, säkerställa möjlighet till omdragning av befintliga ledningar och att träd och plats för småbarnslek ska finnas. Stadsbyggnadskontoret bedömer att genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 216-1-14 Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad 216-1-14 Planbeskrivning, upprättad 216-1-14 Yrkanden Ordföranden Björn Abelson (S), Mia Honeth (L), Bernt Bertilsson (C), Lena Gustafsson (M), Ulf Nymark (MP), Dimitrios Afentoulis (KD) och Helmut Moser (V) yrkar bifall till stadsbyggnadskontorets förslag. Beslut Byggnadsnämnden beslutar att skicka ut detaljplan för Måsen 21 i Lund, Lunds kommun för samråd. Beslut expedieras till: Veidekke Bostad AB, Kalkstensvägen 2, 224 78 Lund Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Byggnadsnämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-1-27 BN 215/57 Byggnadsnämnden Plats och tid Porfyren 1 och 2, Plan 7, Kristallen, Brotorget 1, 216-1-27 klockan 17. 19.4 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Övriga Justerare Björn Abelson (S), ordförande Ulf Nymark (MP), vice ordf. Klas Svanberg (M), 2:e v ordf. Daniel Pettersson (S) Lena Gustafsson (M) Anna Hagerberg (MP) Mia Honeth (L) Helmut Moser (V) Bernt Bertilsson (C) Dimitrios Afentoulis (KD) Helen Pender (S) Mohsen Abtin (S) Ebba Rodriguez Bristulf (S) Alexander Wallin (M) Johan Helgeson (MP) Christoffer Karlsson (L) Mattias Brage (L) Jan Annerstedt (FNL) Katarina Öberg Magnusson, sekreterare Inga Hallén, stadsbyggnadschef Cecilia Hansson, översiktsplanechef Jonas Andreasson, stadsingenjör Malin Sjögren, stadsarkitekt Ole Kasimir, planchef Christian Rydén, trafikplaneringschef Birgitta Rydberg Mitchell, bitr. stadsarkitekt Pia Laike, bitr. stadsarkitekt Lotta Wallin, bitr. planchef Jenny, praktikant Bernt Bertilsson (C) Paragrafer 1-19 Plats och tid för justering Byggnadsnämndens kansli, plan 5, Kristallen, Brotorget 1, 216-2-1, kl. 11. Justerare Utdragsbestyrkande
Byggnadsnämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer 216-1-27 BN 215/57 Underskrifter Sekreterare Katarina Öberg Magnusson Ordförande Björn Abelson (S) Justerare Bernt Bertilsson (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 216-1-27 Paragrafer 1-19 Datum då anslaget sätts upp 216-2-2 Datum då anslaget tas ned 216-2-24 Förvaringsplats för protokollet Byggnadsnämndens kansli, plan 5, Kristallen, Brotorget 1 Underskrift Katarina Öberg Magnusson Justerare Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 216-1-14 Handläggare Mariette Johnsen Tel 46-35 58 11 E-post mariette.johnsen@lund.se Byggnadsnämnden i Lund Detaljplan för Måsen 21 i Lund samråd Tärnvägen PÄ 9/215a Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. 1. 4. 1. 1. 3. 2. 3. 1. Fågelparken Illustration Planförslaget innefattar: förtätning med fyra nya flerbostadshus i fyra till åtta våningar, innehållande 1-115 stycken bostadslägenheter, (1) bekräfta rådande användning av skola, (2), vård-, kontorsverksamheter (3) och studentbostäder, (4) varsamhetsbestämmelser på del av befintlig bebyggelse, säkerställa möjlighet till omdragning av befintliga ledningar och att träd och plats för småbarnslek ska finnas. Stadsbyggnadskontoret bedömer att genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen. Postadress Besöksadress Box 41, 221 LUND Brotorget 1 Telefon vx Telefax 46-35 5 46-35 63 8 E-post Internet byggnadsnamnden@lund.se stadsbyggnadskontoret@lund.se www.lund.se
TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Beslutsunderlag Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration, upprättad 216-1-14 Planbeskrivning, upprättad 216-1-14 Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 216-1-14 (denna handling) Barnets bästa Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Planområdet har god tillgång till gröna områden och kvalitativa rekreativa miljöer. Gestaltningen av utemiljön bidrar till säkra och trygga gång- och cykelvägar och låga hastigheter förordas. Plats för småbarnslek ska ordnas inom tillkommande bostadsbebyggelses tomter. Befintlig förskola som idag har tillfälligt bygglov möjliggörs som permanent verksamhet då detaljplanen ger möjlighet till skola. Ärendet Illustration av befintlig och tillkommande bebyggelse, framtaget av Stad Studio. Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse, bekräfta rådande användning av studentbostäder, skol-, vård- och kontorsverksamheter samt införa varsamhetsbestämmelser inom del av planområdet inom Måsen 21. Fyra nya flerbostadshusvolymer, innehållande 1-115 stycken bostadslägenheter, ett kvartershus och tre punkthus föreslås placeras på befintliga parkeringsplatser och grönyta utmed Tärnvägen. Tillkommande bostadsbebyggelse varierar i höjdskala, mellan fyra till åtta våningar.
TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Befintlig förskoletomt ger möjlighet för både skol-, kontor och vårdverksamhet. Möjlighet ges att uppföra en tvåplans byggnad inom tomten. Byggrätt föreslås i lika läge likt befintlig förskolebyggnadens placering. Befintlig före detta verkstadsbyggnad möjliggörs för både vård- och kontorverksamhet samt studentbostäder. Byggrätten omfattar befintlig byggnadsvolym. Del av den före detta verkstadsbyggnaden föreslås förses med varsamhetsbestämmelser. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. De nya byggnadsvolymerna medför en förändrad karaktär inom området, från dominerande hårdgjorda parkeringsplatser till ett tätt exploaterat område med högre byggnadsvolymer blandat med befintliga verksamheter. Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom planområdet är 1,3 jämfört med befintliga,32. Den höga tätheten medför att friyta per bostadslägenhet kommer att vara mycket mindre än omkringliggande bebyggelses och är mer lik den friytestandard som erhålls i Lunds centrum. Det krävs bland annat flytt av flertalet ledningar och gång- och cykelvägar både utanför planområdet och inom annan fastighet för att detaljplanen ska kunna genomföras. Vid full utbyggnad av planförslaget medför det att bilpoolsreduktion av parkeringsnormen på 2 % måste tillämpas. Genomförandet av planförslaget innebär negativa effekter varav ökat slitage på närliggande stadsdelspark Fågelparken, vilket innebär att kompensationsåtgärder krävs. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att skicka ut detaljplan för Måsen 21 i Lund, Lunds kommun för samråd STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin biträdande planchef Mariette Johnsen planarkitekt Beslut expedieras till: Veidekke Bostad AB, Kalkstensvägen 2, 224 78 Lund Akten
Underrättelse-Samråd 216-2-5 Stadsbyggnadskontoret 1 (1) Kommunstyrelsen Miljönämnden Barn- och skolnämnd Lunds stad Detaljplan för Måsen 21 i Lund, Lunds kommun Tärnvägen PÄ 9/215a Rubricerad detaljplan upprättad 216-1-14 översänds för samråd. Yttrande skall ha inkommit till stadsbyggnadskontoret@lund.se senast den 13 april 216. Om Ni ej kan avge yttrande inom denna tid vill vi ha underrättelse härom. I annat fall kan ärendet komma att avgöras utan beaktande av Era synpunkter. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Madeleine Rosqvist planadministratör Bilaga Detaljplaneförslag samrådshandling 216-1-14 Handlingar finns även på www.lund.se/planerpagang Postadress Besöksadress Box 41, 221 LUND Brotorget 1 Telefon vx Telefax 46-35 5 46-35 63 8 E-post Internet byggnadsnamnden@lund.se stadsbyggnadskontoret@lund.se www.lund.se
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (7) Skolkontoret Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 Peter Nyberg Barn- och skolnämnd Lund stad peter.nyberg2@lund.se Direkt skolpeng Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Barn- och skolnämnd Lund Stads process Förslaget har gåtts igenom både i förvaltningens ledningsgrupp, med samtliga skolledare i förvaltningen och i nämnde. Representanter från arbetsgruppen har bistått vid genomgångarna. Skolområdena har ombetts lämna synpunkter på förslaget senast 19/2. Synpunkter från skolområdena Synpunkter har inhämtats från skolområdena och man har varit relativt samstämmiga i de svar som lämnats in. Man är överens om att den modell för socioekonomisk viktning som tagits fram är bra. Skolområdena framhåller vikten av att resurser och kostnadsansvar för modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisningen i skolan ska ligga under varje skola respektive förskola. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar skolområdenas uppfattning gällande både föreslagen modell för socioekonomisk viktning (Lundamodellen), skolområdenas uppfattningar gällande att resurserna för modersmålsmålsundervisning i skolan och modersmålsstöd i förskolan bör ligga under respektive rektor och förskolechef och synen på grundresursens stadieindelning F-3, 4-6 och 7-9. När det gäller resurserna för modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan bör dessa fördelas separat som ett tilläggsbelopp baserat på elever med utländsk bakgrund. Förvaltningen anser att det är positivt att nämnden i föreslaget system får en möjlighet till omfördelning av pengen. Samtidigt är det av stor vikt att omfördelning sker restriktivt och att skolområdenas möjligheter till egna kompensatoriska omfördelningar bibehålls. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se 221 Lund
Tjänsteskrivelse 2 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 Barn- och skolförvaltning Lund stads förslag till yttrande - Samtycke till föreslagen modell för socioekonomisk viktning (Lundamodellen) - Samtycke till att pengen fördelas till nämnden. Samtidigt förutsätts att det finns en uttalad intention att pengen skall fördelas i ett rakt system ut till skolorna/förskolorna och att skolområdena förfogar över kompensatoriska omfördelningsmöjligheter mellan sina enheter. - Grundresursen bör fördelas i intervallen F-3, 4-6 och 7-9 - Resursen för modersmålsstöd i förskolan bör fördelas till respektive förskola och utgöra en procentenhet av grundresursen. Fördelningen ska basera sig på utländsk bakgrund. - En socioekonomisk viktning på en procentenhet utöver resurserna för modersmålsstöd i förskolan byggs in i den nya modellen för skolpeng. - Resursen för modersmålsundervisning bör fördelas till respektive grundskola och utgöra två procentenheter av grundresursen. Fördelningen ska basera sig på utländsk bakgrund. - En socioekonomisk viktning med 5% införs även för fritidshemspengen. - Beslut gällande omfördelning av stöd till mindre skolenheter läggs under respektive nämnd. Vid ett sådant beslut skall hänsyn tas till åldersstrukturen i elevunderlaget samt skolans möjlighet att bilda lämpliga grupper utifrån både ett socialt och pedagogiskt perspektiv. - Verksamhetsansvar, budgettilldelning av skolpeng och omfördelningsansvar för tilläggsbelopp för ISLK s verksamhet läggs under Utbildningsnämnden. - De resurser som i nuvarande modell benämns till nämndens förfogande bör benämnas ledning, styrning och gemensamma kostnader. Beslutsunderlag Barn och skolförvaltningens tjänsteskrivelse den 3:e mars 216 dnr BSL 216/7 Arbetsgång direkt skolpeng infomöte 1612 Rapport översyn skolpeng inkl. bilagor KSau 18 januari 216 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 216 dnr KS 214/68
Tjänsteskrivelse 3 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 Barnets bästa Beslutet berör barn. Skollagen anger att I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen " Lunds kommun fördelar därför resurser via en skolpeng som består av en åldersindelad grundresurs som är lika för alla förskolor/skolor samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive enhet. Tilläggsresursen fördelas utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund i familjen. Syftet med tilläggsresursen är att kompensera för de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna. Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade den 18 januari 216 att remittera förslaget till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars, att utbildningsnämnden ska inhämta synpunkter från enskilda huvudmän samt att vid eventuella avvikande uppfattningar ska effekterna tydligt beskrivas i yttrandena. Barn- och skolnämnd Lund Stads process Genomgång av förslaget har gjorts i flera olika sammanhang. Förvaltningens ledningsgrupp har fått en genomgång av förslaget på ledningsgruppens sammanträde 16116. Samtliga skolledare har fått en genomgång av kommunkontorets representanter i arbetsgruppen (Britt Steiner och Magdalena Titze) på skolledarforum 16129. Barn och skolnämnd Lund stad har fått en första genomgång av både förslaget och tilltänkt arbetsgång på informationsmötet inför nämnd 1612. Hela nämnden har sedan fått förslaget presenterat av
Tjänsteskrivelse 4 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 kommunkontorets representanter i arbetsgruppen (Britt Steiner och Magdalena Titze) på nämndens sammanträde 1624. Både skolledare och politiker har i samband med informationstillfällena fått tillgång till fullständig remissversion av förslaget med tillhörande bilagor. Skolområdena har ombetts inkomma med sina synpunkter till förvaltningen senast 16219. Samtliga skolområden har lämnat in sina remissvar. Synpunkter från skolområdena Skolområdena har varit relativt samstämmiga i de synpunkter som lämnats in. Det finns brett förankrade uppfattningar inom följande områden: SCB s kommunmodell för Lund. Här är man överens om att den modell som föreslås för socioekonomisk viktning är funktionell och realistisk. Modelsmålsundervisningen i skolan. Här uttrycks stor oro mot förslaget att lägga resurserna i Utbildningsförvaltningens ram. Rektorerna menar att det är av största vikt att skolorna själva får behålla inflytandet över t.ex. gruppindelningar, schemaläggning och organisation för genomförandet av modersmålsundervisningen för de elever man har ansvar för. Rektorerna anser också att ansvar och inflytande över kostnaderna för modersmålsundervisningen bör ligga kvar på respektive skola Modelsmålsstöd i förskolan. Total enighet råder i samtliga skolområden om att resurserna för modersmålsstöd bör ligga kvar under respektive förskolas förskolechef och budget. Läroplansuppdraget gällande modersmålsstöd i förskolan är idag utformat på ett sätt som inte enbart löses genom att man köper tjänster av modersmålsenheten. Att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan innebär att all förskolans personal behöver involveras i utvecklingsarbetet och att det också sker på daglig basis. För att möjliggöra en fortsatt utveckling av modern och ändamålsenlig pedagogik är det också nödvändigt att resurserna ligger kvar ute på varje förskola. Skolpeng grundresurs. Skolområdena är positiva till att man delar in grundresursen stadievis F- 3. Man menar vidare att grundresursen bör kategoriseras stadievis genom hela grundskolan så att de olika kategorierna blir F-3, 4-6 och 7-9 Små enheter. Några områden lyfter fram synpunkten att om särskilt stöd till små skolor skall utbetalas i form av en garanterad intäkt (enligt förslag 54 elever) så bör det också regleras ett minimital för hur liten en skola tillåts vara.
Tjänsteskrivelse 5 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 Ett område påpekar att särskilt stöd också bör utbetalas till en/tvåavdelningsenheter i förskolan. Övriga synpunkter. Några skolområden lyfter fram behovet av central samordning av simundervisning. Det nya förslaget innebär att skolpengen kommer att betalas ut till nämnden för att sedan fördelas vidare till skolor och förskolor. Ett skolområde påpekar vikten av att fördelningen från nämnden till enheterna blir transparant och att det blir tydligt hur eventuella omfördelningar på nämnds nivå görs. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar skolområdenas uppfattning att föreslagen modell för socioekonomisk viktning (Lundamodellen) bör antas. Förvaltningen delar även skolområdenas uppfattningar gällande att resurserna för modersmålsmålsundervisning i skolan och modersmålsstöd i förskolan bör ligga under respektive rektor och förskolechef. Förvaltningen samtycker också till skolområdena gällande synpunkterna att grundresursen bör fördelas enligt F-3. 4-6 och 7-9. Förvaltningen anser att det å ena sidan är positivt att nämnden i föreslaget system får en möjlighet till omfördelning av pengen men att detta i grunden bör tillämpas restriktivt och att intentionen att bibehålla ett rakt resursfördelningssystem skall vara tydlig. I föreslagen modell ser vi det som fortsatt angeläget att skolområdena inom Lunds stad får en bibehållen möjlighet att fördela resurser kompensatoriskt mellan enheterna. Denna modell har sannolikt bidragit till Barn- och skolförvaltningen stabila ekonomiska resultat över tid. Förvaltningen vill även betona risken med ökad administration då eventuella beslut gällande omfördelning på nämnds nivå kommer att generera omfattande arbete med årlig omräkning av pengen. Gällande modersmålsstöd i förskolan och socioekonomisk viktning föreslår förvaltningen att 1% av grundresursen bör fördelas till modersmålsstöd i förskolan baserat på barn med utländsk bakgrund samt 1% i socioekonomisk viktning enligt Lundamodellen. Effekterna av förvaltningens förslag är fortsatta möjligheter till utveckling av modersmålspedagogiken i förskolan samt en satsning redan i förskolan på barns olika förutsättningar för lärande och utveckling. Samtidigt minskar grundresursen med en procentenhet. Gällande resurser för modersmålsundervisning i skolan föreslår förvaltningen att resurserna skall fördelas till respektive skolenhet enligt ett separat fördelningssystem som baserar sig på elever med utländsk bakgrund. 2 procentenheter av nuvarande grundresurs avsätts till det separata fördelningssystemet för modersmålsundervisning i skolan.
Tjänsteskrivelse 6 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 Effekterna av detta blir att rektorer får en bibehållen möjlighet att påverka organisation, schemaläggning, samordning och kostnadsutveckling för modersmålsundervisningen. Samtidigt separerar man på detta sätt resurser för modersmålsundervisning från de resurser som är tänkta att fördelas enligt den socioekonomiska viktningen. Samtidigt kvarstår skillnader i möjligheter för olika skolor och rektorer när det gäller samordning av modersmålsundervisning av geografiska och åldersmässiga (eleverna) skäl. Förvaltningen föreslår en socioekonomisk viktning med 5% av resurserna på fritidshemspengen. Effekterna blir att grundresursen minskar men möjligheterna till att bedriva fritidshemsverksamhet utifrån elevernas olika förutsättningar ökar. Förutsatt att förslaget om utbetalning av skolpengen till nämnden fasställs, föreslår förvaltningen att omfördelning av medel till små skolor sker inom ramen för nämndens egen möjlighet att omfördela resurser. I förslaget anges en strikt ekonomisk gräns som motsvarar skolpeng för 54 elever, vilket vi anser vara ett alltför statiskt resursmått. Grunden för omfördelning bör i stället bygga på att skolan har möjlighet att bilda lämpliga och tillräckligt stora undervisningsgrupper utifrån både ett pedagogiskt och socialt perspektiv. I denna bedömning behöver även åldersstrukturen i elevunderlaget vägas in. Förvaltningen föreslår också att både resurstilldelning av skolpeng och omfördelningsansvar gällande tilläggsbelopp för ISLK s verksamhet läggs under Utbildningsnämndens ansvar och budget. Slutligen föreslår förvaltningen att de resurser som i nuvarande modell benämns till nämndens förfogande och som i förslaget benämns administration med mera, i stället bör benämnas ledning, styrning och gemensamma kostnader då den senare rubriksättningen mycket bättre och mer trovärdigt belyser de kostnadsposter som resurserna finansierar. När det gäller grundresursen för pedagogisk omsorg, storleken på tilläggsresursen (8%) och anslagen för särskild verksamhet har förvaltningen inga synpunkter. Barn- och skolförvaltning Lund stads förslag till yttrande - Samtycke till föreslagen modell för socioekonomisk viktning (Lundamodellen) - Samtycke till att pengen fördelas till nämnden. Samtidigt förutsätts att det finns en uttalad intention att pengen skall fördelas i ett rakt system ut till skolorna/förskolorna och att skolområdena förfogar över kompensatoriska omfördelningsmöjligheter mellan sina enheter. - Grundresursen bör fördelas i intervallen F-3, 4-6 och 7-9 - Resursen för modersmålsstöd i förskolan bör fördelas till respektive förskola och utgöra en procentenhet av grundresursen. Fördelningen ska basera sig på utländsk bakgrund.
Tjänsteskrivelse 7 (7) Diarienummer 216-3-3 BSL 216/7 - En socioekonomisk viktning på en procentenhet utöver resurserna för modersmålsstöd i förskolan byggs in i den nya modellen för skolpeng. - Resursen för modersmålsundervisning bör fördelas till respektive grundskola och utgöra två procentenheter av grundresursen. Fördelningen ska basera sig på utländsk bakgrund. - En socioekonomisk viktning med 5% införs även för fritidshemspengen. - Beslut gällande omfördelning av stöd till mindre skolenheter läggs under respektive nämnd. Vid ett sådant beslut skall hänsyn tas till åldersstrukturen i elevunderlaget samt skolans möjlighet att bilda lämpliga grupper utifrån både ett socialt och pedagogiskt perspektiv. - Verksamhetsansvar, budgettilldelning av skolpeng och omfördelningsansvar för tilläggsbelopp för ISLK s verksamhet läggs under Utbildningsnämnden. - De resurser som i nuvarande modell benämns till nämndens förfogande bör benämnas ledning, styrning och gemensamma kostnader. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse Direkt skolpeng 216-3-3. Mats Jönsson Skoldirektör Peter Nyberg Biträdande förvaltningschef Beslut expedieras till: Kommunkontoret Kommunstyrelsen Akten
Kommunkontoret 216-1-18 1(1) Magdalena Titze Barn- och skolnämnd Lunds Stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Utbildningsnämnden 46-35 5 27 magdalena.titze@lund.se Översyn av direkt skolpeng Dnr KS 214/68 Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade den 18 januari 216 att remittera förslaget till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars, att utbildningsnämnden ska inhämta synpunkter från enskilda huvudmän samt att vid eventuella avvikande uppfattningar ska effekterna tydligt beskrivas i yttrandena. Anette Henriksson Kommundirektör Henrik Weimarsson Ekonomidirektör Postadress Besöksadress Telefon växel Fax Internetadress e-post Box 41 221 Lund Stortorget 7 46-35 5 46-15 22 3 www.lund.se lunds.kommun@lund.se
1 (28) 216-1-13 Innehåll översyn Översyn av resursfördelning till förskola, grundskola och fritidshem... 2 Sammanfattning... 2 Uppdrag... 2 Organisation av översynen... 2 Nuvarande resursfördelningsmodell... 3 Resultat... 4 Kommunens resultat över åren... 4 Skolinspektionens tillsyn... 5 Skolornas resultat... 5 Elevernas resultat... 7 Utländsk bakgrund... 8 Kön... 9 Utbildningsbakgrund... 1 Analys... 1 Översynen... 11 Skolpeng - grundresurs... 11 Skolpeng - tilläggsresurs... 13 Konsekvenser av modellbyte för beräkning av tilläggsresursen... 17 Tilläggsresursens storlek, graden av omfördelning... 18 Årlig beräkning och uppdatering av tilläggsresursen... 2 Månadsavräkning... 21 Små skolor på landsbygden... 21 Skolornas egna förutsättningar - ogynnsamma delningstal, grupp/klasstorlek... 22 Särskild verksamhet... 24 Tilläggsbelopp för omfattande behov av särskilt stöd... 26 Lokalkostnader... 26 Resurser till nämndens förfogande... 27 Till vem ska skolpengen betalas ut... 27 Benchmarking... 28
2 (28) 216-1-13 Översyn av resursfördelning till förskola, grundskola och fritidshem Sammanfattning Förslaget innehåller följande förändringar: - Grundresursen för pedagogisk omsorg sätts till samma belopp som i förskolan - Åldersindelningen för grundresursen i grundskolan förändras från F-2 till F-3 - Beräkningen av tilläggsresursen baseras på SCB:s kommunmodell för Lund - Tilläggsresursen i grundskolan är 8 % - Resurser för modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan lyfts ur tilläggsresursen - Modersmålsverksamheten anslagsfinansieras i utbildningsnämndens ram - Resurser för skolors särskilda behov läggs in i grundskolans tilläggsresurs - Ersättning för små skolor på landsbygden införs - Anslag för särskild verksamhet förändras enligt tabell på sidan 26 - Resursen för till nämndens förfogande benämns administration med mera - Skolpengen betalas ut till nämnden - Organisation och finansiering av särskola och Lunds skolors resurscentrum utreds av BSN Lunds stad i särskild ordning - Organisation och finansiering för nyanlända elever skolgång utreds i särskild ordning - Ersättning för lokalkostnader utreds i särskild ordning Uppdrag Kommunfullmäktige har i juni 214 beslutat att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. Organisation av översynen Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör styrgrupp för översynen. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Två seminarier har genomförts med berörda nämndspresidier och tjänstemän. I arbetet med att ta fram en modell för socioekonomisk viktning av tilläggsresursen har arbetsgruppen
3 (28) 216-1-13 haft hjälp av en konsult, Boel Vallgårda. Hennes rapport Socioekonomisk resursfördelning till skolor i Lunds kommun är bilaga 1 i rapporten. Tidplan för det fortsatta arbetet framgår av tabellen: Datum 2/1 Aktivitet Remissförslag skickas ut 3/3 Remissyttranden inkomna till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Slutligt förslag arbetsutskott Beslut i KS I samband med EVP Beslut i KF I samband med EVP Införande 16/5 25/5 15-16/6 1/1 217 Kommentar Nämnderna ska yttra sig, inhämta synpunkter från föräldrar och elever, UN från de fristående huvudmännen Nuvarande resursfördelningsmodell Skollagen anger att I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen "(1 kap. 4 skollagen). Sedan 28 fördelar kommunfullmäktige i Lund resurserna till förskolor, grundskolor och fritidshem i en så kallad direkt skolpeng. Intentionen med direkt skolpeng är att så stor del som möjligt av de avsatta resurserna ska gå direkt ut i verksamheten samt att resurserna ska fördelas lika mellan kommunala och enskilda/fristående enheter. Ansvaret för verksamheten inom förskola, grundskola och fritidshem är fördelat mellan två barn- och skolnämnder; (BSN) Lunds stad och Lund Öster. Utbildningsnämnden (UN) har ansvar för insyn- och tillsyn i fristående förskolor och skolor och handlägger också administrationen av bidragen till dessa. UN har även ansvar för Modersmålscentrum i Lund (MCL). I 216 års budget är det 2,3 miljarder som fördelas till de två BSN. Det motsvarar 4 % av de totala resurser som fördelas till kommunens olika verksamheter. Det finns ungefär 6 1 barn i förskolan, 12 8 elever i grundskolan och 7 1 barn i fritidshemmen.
4 (28) 216-1-13 I samband med budgetbeslutet fastställer kommunfullmäktige skolpengsbeloppen för respektive förskola och skola. Skolpengen består av en åldersindelad grundresurs som är lika för alla förskolor/skolor samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive enhet. Tilläggsresursen fördelas utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund i familjen. Syftet med tilläggsresursen är att kompensera för de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna. Utöver skolpengen innehåller budgeten även resurser för exempelvis lokaler, särskilda verksamheter som är anslagsfinansierade samt medel till nämndens förfogande. Det så kallade tilläggsbeloppet avser resurser för elever med omfattande behov av särskilt stöd och kan efter prövning utgå utöver skolpengen. Resurserna fördelas enligt följande: Skolpeng fördelad på grundresurs och tilläggsresurs (socioekonomisk viktning) Lokalkostnader Särskild verksamhet anslagsfinansierad Tilläggsbelopp för omfattande behov av särskilt stöd Avdrag för föräldraavgifter Till nämndens förfogande - 2,5 % av de totala resurserna Momskompensation ges till enskilda/fristående huvudmän Fördelningen per BSN och verksamhet i 216 års budget finns specificerad i bilaga 2. Resultat Syftet med resursfördelningen är att skapa jämlika förutsättningar för eleverna att uppnå målen. För att värdera om modellen gör skillnad har arbetsgruppen analyserat resultaten i grundskolans år nio på några olika sätt. I detta avsnitt redovisas andelen som uppnått målen och meritvärdet för kommunen ett antal år, Skolinspektionens tillsyn, skolornas resultat samt elevernas resultat utifrån olika förutsättningar. Kommunens resultat över åren Andelen som når målen i samtliga ämnen i Lund är högre än i riket, andelen har varit tämligen lika under åren. På samma sätt är det genomsnittliga meritvärdet i Lund skolor avsevärt högre än i riket, även detta värde har varit stabilt över åren.
5 (28) 216-1-13 Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen konstaterade i tillsynen av grundskolan i Lund (214-1212) att Lunds kommun i många avseenden bedriver utbildningsverksamhet som väl svarar mot de nationella målen. Kvalitetsarbetet utgår från kunskapsresultat, men också kontinuerligt utifrån resultat av omfattande enkätunderlag där elevernas uppfattningar om inflytande och studiesituationen i stort efterfrågas. Resultaten i grundskolan visar att utbildningen i viss utsträckning kompenserar för elevers förutsättningar såsom migrationsbakgrund, men inte på motsvarande sätt för föräldrars utbildningsnivå. I Skolinspektionens rapport framgår att: 83 % (77 i riket) nådde målen i samtliga ämnen, 11 % av eleverna har ej nått målen i två ämnen eller flera (15,6 i riket), det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 var 233 (211,4 i riket), det är stora skillnader mellan skolornas genomsnittliga meritvärde, mellan 186 och 246, skillnaden i kunskapsresultaten mellan elever med olika förutsättningar utifrån föräldrars utbildningsnivå är betydande de skolor där elevernas föräldrar har lägst utbildning uppvisar de lägsta resultaten, elevers bakgrund (utländsk eller svensk) har inte lika stort genomslag på resultaten, det är skillnader mellan pojkar och flickors resultat, särskilt för det genomsnittliga meritvärdet, flickor har i genomsnitt 19 poäng mer än pojkar, andel flickor som når målen i alla ämnen är 87 %, andelen pojkar är 8 %. Skolornas resultat För varje skola, utifrån elevsammansättning, beräknas vilka resultat skolan förväntas få. 214 års resultat för skolorna i Lund visar att de flesta skolorna når det förväntade resultatet avseende meritvärdet men att det finns större skillnader mellan förväntat resultat och faktiskt utfall avseende målet att nå godkänt i alla ämnen.
6 (28) 216-1-13 Tabell: Genomsnittligt meritvärde
7 (28) 216-1-13 Tabell: Andel som uppnått målen i alla ämnen Elevernas resultat Om man istället för att titta på varje skolas resultat tittar på elevgruppen i Lund uppdelat utifrån etnisk bakgrund, kön och utbildningsbakgrund, ser vi att (som graferna nedan visar) skillnaderna i resultat baserat på utländsk bakgrund och kön är något mindre i Lund än i riket, medan det är en större skillnad mellan resultatet utifrån familjens utbildningsbakgrund. Alla jämförelser är hämtade från Skolverkets databas SIRIS: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=siris:42:::no:::&ford=u&diag=com&l an=12&kommun=1281&skola=&jmf=k&jlan=18&jkommun=188&jskol a=6813849&jkgrupp=3#ct
8 (28) 216-1-13 Utländsk bakgrund En likadan analys av resultatet utifrån svensk eller utländsk bakgrund visar att meritvärdet är betydligt högre i Lund än i riket både för elever med svensk och med utländsk bakgrund (barnet född utomlands eller båda föräldrarna födda utomlands). Skillnaden mellan grupperna är något mindre i Lund än i riket.
9 (28) 216-1-13 Kön Både pojkars och flickors resultat avseende meritvärde är högre i Lund jämfört med riket. Grafen visar att pojkar i Lund når samma resultat som flickor i riket. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är i Lund också mindre än för elever i riket.
1 (28) 216-1-13 Utbildningsbakgrund Utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund har elever i Lund högre meritvärde för alla elever. Skillnaden mellan gruppernas resultat är något större i Lund än för riket. Analys Det är svårt att dra någon tydlig slutsats utifrån resultatredovisningen om resursfördelningen gör skillnad. Elevernas resultat har varit ganska stabilt över åren. Skillnaderna mellan elevgrupperna är ungefär lika stora över åren. Störst skillnad i resultat finns för eleverna utifrån familjens utbildningsbakgrund. Det kan bero på att gruppen högutbildade är större i Lund än i riket. Det talar för att en större hänsyn ska tas till denna faktor i resursfördelningsmodellen.
11 (28) 216-1-13 Översynen Arbetsgruppen har prövat nuvarande resursfördelningsmodell och dess effekter, vilken redovisas härefter. För varje delområde i modellen finns rubriken översyn/iakttagelser som beskriver resultatet av prövningen och därefter arbetsgruppens förslag. Förslagen utgår ifrån resurserna i 216 års budget. Förslagen utgör principer för resursfördelningen och påverkar inte resursernas storlek totalt sett. Skolpeng - grundresurs Kommunfullmäktige fastställer beloppen för grundresursen utifrån beslutad budget för de olika verksamheterna. Grundresursen fördelas med ett lika stort belopp per barn/elev i respektive åldersgrupp. Grundresursen betalas ut månadsvis utifrån antal inskrivna barn/elever. Vid årets slut kompenseras BSN för eventuella volymavvikelser beroende på om det funnits fler eller färre barn/elever i verksamheten än budgeterat. I förskoleverksamheten och pedagogisk omsorg fördelas grundresursen med 99 % av det totala beloppet. I grundskoleverksamheten utgör grundresursen 9 % av det totala beloppet och i fritidshemsverksamheten 1 %. Tabell: Grundresurs i kronor per barn/elev och år, enligt nuvarande modell 216 års budget Grundresurs, kronor per elev och år 13 484 95 94 156 585 115 91 Index 1 74 12 88 Grundskola, skolår F-2 Grundskola, skolår 3-5 Grundskola, skolår 6-9 55 445 57 345 65 3 1 13 118 Fritidshem 6-9 år Fritidshem 1-13 år 41 144 2 131 1 49 Verksamhet och ålder Förskola, 1-2 åringar Förskola, 3-6 åringar Pedagogisk omsorg, 1-2 åringar Pedagogisk omsorg, 3-6 åringar Översyn/iakttagelser Pedagogisk omsorg Idag utgår grundresurs med 1,2 skolpeng jämfört med förskolan. Det finns ingen dokumentation som visar att pedagogisk omsorg har högre kostnader än förskolan, oräknat omkostnadsersättningen som tillkommer utöver ersättningen via skolpeng.
12 (28) 216-1-13 Förskolan Idag är grundresursen endast åldersfördelad, ingen hänsyn tas till vistelsetiden. Kommunen erbjuder mer än lagen kräver avseende barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga. Det innebär verksamheten ersätts med en hel grundresurs för barn med rätt till 25-timmar. Det kan innebära en överkompensation för dessa barn och motsvarande underkompensation för barn med långa vistelsetider. Grundskola Relationen mellan beloppen för olika åldrar i grundskolan i nuvarande modell utgår från erfarenheten av generellt högre kostnader för elever i högre årskurser. Idag talar vi alltmer om vikten av tidiga insatser. Lågstadiesatsning från staten riktar sig mot skolår F-3. Lunds nuvarande åldersindelning är skolår F-2 och 3-5, vilket ger skäl för en annan indelning. Fritidshem En särskild utredning som föreläggs kommunfullmäktige i januari 216 hanterar frågan om ansvar avseende verksamhet för fritidshem för barn 113 år. I denna föreslås ingen förändring av ersättningen till verksamheten. Förslag Pedagogisk omsorg Ersättningen för pedagogisk verksamhet sätts till samma nivå som förskolans plus omkostnadsersättningen. Det ger då en grundresurs med 1,7 skolpeng istället för dagens 1,2. Förskola I förskolan föreslås ingen förändring. Grundskola För att tydliggöra eventuella lokala politiska prioriteringar i skolår F-3, vilket motsvarar Lågstadiesatsningen från staten, föreslås att skolår 3 flyttas till F-2 kategorin. Då tar skolår 3 med sig sitt lite högre index in i F-2 kategorin och omfördelningen medför en något ökad skolpeng till F-3. I övrigt föreslås inga förändringar i grundresursen för grundskola. Fritidshem För fritidshem föreslås inga förändringar.
13 (28) 216-1-13 När hänsyn har tagits till de föreslagna förändringarna blir grundresursen enligt följande: Tabell: Grundresurs i kronor per barn/elev och år, enligt föreslagna förändringar 216 års budget Grundresurs, kronor per elev och år 129 748 95 363 138 83 12 36 Index 1 74 17 79 Grundskola, skolår F-3 Grundskola, skolår 4-5 Grundskola, skolår 6-9 56 147 56 741 65 356 1 11 116 Fritidshem 6-9 år Fritidshem 1-13 år 41 144 2 131 1 49 Verksamhet och ålder Förskola, 1-2 åringar Förskola, 3-6 åringar Pedagogisk omsorg, 1-2 åringar Pedagogisk omsorg, 3-6 åringar Skolpeng - tilläggsresurs Alla elever har rätt till en likvärdig skola. Eleverna ska kunna lyckas lika bra, oberoende av vilken skola de går i. Skolan ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar och behov. En del av skolpengen, tilläggsresursen, fördelas därför med hänsyn till barnens/elevernas olika förutsättningar och behov. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn/elever att nå målen. De ekonomiska medlen ska därför fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En socioekonomisk fördelning bygger på hur elevers socioekonomiska bakgrund samvarierar med sannolikheten för att eleverna uppnår målen och syftar till att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Det är de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna som ska kompenseras för i fördelningsmodellen. Elevernas individuella skillnader i behov hanteras av skolorna i första hand, mellan huvudmannens skolor i andra hand och i form av ansökta medel, tilläggsbelopp, i sista hand. Kommunfullmäktige fastställer tilläggsresursens totala storlek för varje budgetår. I dagens modell utgör tilläggsresursen inom förskoleverksamheten och pedagogisk omsorg 1 % av skolpengen och fördelas utifrån variabeln utländsk bakgrund. I grundskolan utgör tilläggsresursen 1 % av skolpengen och fördelas utifrån variablerna
14 (28) 216-1-13 utländsk bakgrund (5,5 %) och föräldrarnas utbildningsbakgrund (4,5 %). I fritidshemsverksamheten utgår ingen tilläggsresurs. Tabell: Tilläggsresurs i genomsnitt, i kronor per barn/elev och år enligt nuvarande modell 216 års budget Verksamhet Utländsk bakgrund Utbildningsbakgrund Förskola Genomsnitt Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund Öster 1 143 1 395 4 Grundskola Genomsnitt Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund Öster 4 93 5 2 1 663 3 584 3 227 4 538 Fritidshem De två grundskolor som följer dubbla läroplaner: International School of Lund Katedralskolan (ISLK) och Lund International School (LIS) får den genomsnittliga tilläggsresursen. Utöver skolpengen får dessa skolor även en så kallad konceptspecifik ersättning per elev och läsår. Denna är avsedd att täcka merkostnaderna för att skolorna följer det internationella IBOkonceptet. Översyn/iakttagelser En socioekonomisk modell ska bygga på fakta, vara träffsäker, legitim, lättförståelig och opåverkbar. I nuvarande resursfördelningsmodell används två faktorer från SALSA (utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund, faktorn kön används inte). Sedan nuvarande resursfördelningsmodell infördes har forskning visat att fler faktorer än de som vi använder idag har påverkan på elevens möjlighet att nå målen. SALSA-modellen förklarar också endast 6 % av risken för att inte nå målen. Det är angeläget att hitta en modell med högre träffsäkerhet. I förskolan finns inga resultatmått som kan användas för att se sambandet mellan barnens socioekonomiska bakgrund och deras utveckling i förskolan, åtminstone inte på samma sätt som i skolan. De elevgrupper med en socioekonomisk bakgrund som ger en hög prognostiserad risk att inte nå målen i grundskolan behöver mer stöd och stimulans även i förskolan. Det talar för att grundskolans fördelningsgrunder fungerar väl även för förskolan.
15 (28) 216-1-13 SCB: modell Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en modell för att skatta hur behoven varierar mellan skolor i en kommun. Utifrån beräkningar på avgångselever i årskurs 9 har sambandet mellan elevernas bakgrund och deras betyg räknats fram. De betygsresultat för eleven som används i modellen är om eleven inte uppnår behörighet till gymnasieskolan och/eller eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen. Beräkningarna har gjorts med hjälp av avgångsbetygen för samtliga elever i rikets skolor mellan 21 och 214. För varje individ kopplas avgångsbetyget samman med socioekonomiska bakgrundsvariabler. Med hjälp av regressionsanalys får man fram hur mycket risken att inte uppnå godkänt ökar beroende på olika bakgrundsvariabler. Man får fram både vilka faktorer som har starkast samband med att inte nå målen och hur starkt sambandet är för de olika variablerna. Analysen tar hänsyn till variablernas betydelse i kombination med varandra. Bakgrundsvariablerna betydelse för elevernas betygsresultat uttryckas i modellen som relativa odds. Det vill säga för varje variabel (exempelvis kön) säger oddset hur stor risk det är att inte nå målen för den ena gruppen (pojke) jämfört med referensgruppen (flicka), samtidigt som övriga faktorer beaktas. Om färre variabler används i modellen kan kvarvarande variabler få större betydelse. Till exempel om variabeln försörjningsstöd tas bort från modellen, då ökar oddsen för kortare utbildning, eftersom det finns en samvariation mellan försörjningsstöd och utbildningsnivå. De som har försörjningsstöd har oftare en kort utbildning. För att skapa en nyanserad och träffsäker modell bör därför alla variabler som finns i modellen tas med. Kommunmodell för Lund Det kan vara vissa skillnader mellan bakgrundsvariablernas samband med betygen för olika kommuner. Därför har SCB fått i uppdrag att göra en modell som bygger på enbart Lunds elever. Den bygger på elevers socioekonomiska bakgrund och avgångsbetyg från grundskolan för fem årgångar elever i Lunds kommun. Modellen har kompletterats med föräldrarnas inkomst som en variabel, eftersom det visar sig att det ökar träffsäkerheten med Lunds data. En relativt stor andel eleverna i Lund har en förälder med forskarutbildning därför har forskarutbildning separerats från eftergymnasial utbildning. SCB kommunmodell förklarar 77 % av risken att inte nå målen, vilket ger en ökad träffsäkerhet i resursfördelningen jämfört med dagens modell.
16 (28) 216-1-13 Tabell: Oddskvoter för kommunmodell utifrån avgångselever 21-214 och motsvarande för riksmodell samt andel elever i Lund i de olika kategorierna september 215. Bakgrunds variabler Kategorier Kön Pojkar Flickor (referens) Nyanlända För -2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) Högsta utbildning för fadern och modern Oddskvot Oddskvot Kommunmodell Lund Riksmodell Andel elever Lund sept. 215 1,6 1 1,37 1 52 % 48 % 18,2 2,6 1 2,89 3,3 1 2% 3% 95 % Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) Forskarutbildning 4,74 2,55 1 4,99 2,7 1 2% 15 % 64 %,67-17 % Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd Varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) 1,76 2,63 Ekonomiskt bistånd 1 1 95 % Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 1,58 1,94 24 % Familjeförhållande 1 1 76 % Hushållsinkomst* Låg Medel Hög (referens) Concordans modellens träffsäkerhet 2,89 1,61 1 77 % 72 % *Hushållsinkomst kodas om till en kategorisk variabel (Låg: -565 kr, Medel: 565 1-88 kr samt Hög: 88 1 - kr). Intervallen har konstruerats så att ungefär 1/3 av eleverna i årskurs nio finns i kategorin Låg, 1/3 i kategorin Medel och 1/3 i kategorin Hög. 5% 33 % 33 % 33 %
17 (28) 216-1-13 Förslag SCB:s kommunmodell för Lund föreslås användas som beräkningsunderlag för tilläggsresursen i förskola och grundskola. Modellen har en högre träffsäkerhet och innehåller fler bakgrundsvariabler än dagens modell. Uppdatering av modellen, det vill säga oddskvoterna, föreslås ske vart femte år. Konsekvenser av modellbyte för beräkning av tilläggsresursen - Resurser för modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan En förändrad modell för beräkning av tilläggsresursen, där faktorn utländsk bakgrund ersätts av nyligen invandrad (-6 år sedan), tar inte hänsyn till de kostnader som uppstår för elever och barn med rätt till modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan och dessa resurser behöver då hanteras på annat sätt. Översyn/iakttagelser Arbetsgruppen har konstaterat att det råder olika förutsättningar för att erbjuda eleven modersmålsundervisning. En elev med rätt till modersmålsundervisning som går på en skola inom Lund Öster kostar mer än i staden på grund av att det är färre elever i en språkgrupp och stora avstånd vilket ger högre kostnader. Det föreligger därför ett behov av att förändra resurstilldelningen för att öka likvärdigheten. Samtliga benchmarkingkommuner, liksom Malmö stad, anslagsfinansierar modersmålsverksamheten. Förslag Resurser för modersmålsundervisning/stöd lyfts ur grundskolans och förskolans tilläggsresurs. Resurserna läggs istället i utbildningsnämndens ram, som ett så kallat tilläggsbelopp, eftersom de har ansvar för Modersmålscentrum. En pott pengar ger incitament och möjlighet att skapa en effektiv undervisning. Alla förskolor och skolor, oavsett huvudman, erbjuds modersmålsundervisning- och stöd utan kostnad. Beloppen som enligt förslaget lyfts ur tilläggsresursen är de totala kostnader som Modersmålcentrum har fakturerat verksamheterna (både kommunala och övriga huvudmän) under 215. Uppräknat till 216 års prisnivå och volymjusterat till barn- och elevantalet utifrån 216 års budget motsvarar det för grundskolan 23 496 tkr och för förskolan 5 836 tkr. Resurser för studiehandledning på modersmålet ligger kvar i tilläggsresursen och ska finansieras av skolpengen.
18 (28) 216-1-13 Tilläggsbeloppet för modersmålsundervisning/-stöd föreslås volymjusteras årligen utifrån förändrat barn- och elevantal i budgeten. - Resurser att fördela för skolors särskilda behov I grundskolans skolpeng fördelas i nuvarande modell tilläggsresurs till skolor där eleverna har låg utbildningstradition i familjen samt efter andelen elever med utländsk bakgrund. Ett fåtal skolor har ändå, genom att dessa faktorer samverkar, svårare att uppnå uppsatta mål än skolor med ett mer genomsnittligt elevunderlag. För att öka möjligheten för eleverna på dessa skolor att nå målen finns sedan budget år 211 2 5 tkr reserverade hos kommunstyrelsen. Medlen fördelas till skolor där andelen elever med utländsk bakgrund utgör minst 1/3 samtidigt som minst 1/3 av föräldrarna har låg utbildningsbakgrund. Översyn/iakttagelser Så stor del som möjligt av tillgängliga resurser ska fördelas i skolpengen. Denna särskilda pott har tillkommit efter resursfördelningsmodellens införande. SCB:s kommunmodell tar hänsyn till fler bakgrundsvariabler, samt hur de samvarierar, än dagens modell. Arbetsgruppen bedömer därmed att skolornas behov beaktas i fördelningen av tilläggsresursen. Förslag De 2 5 tkr läggs in i grundskolans tilläggsresurs och fördelas enligt den socioekonomiska viktningen enligt den föreslagna kommunmodellen. Tilläggsresursens storlek, graden av omfördelning Tilläggsresursens storlek, det vill säga graden av omfördelning, är ett sätt att beskriva hur mycket av skolpengen som satsas på att utjämna skillnader mellan skolorna beroende på elevgruppernas behov. Modellen skattar risken att barnen och eleverna inte ska nå målen, men den ger ingen grund för hur stor omfördelningen mellan enheterna ska vara. Variationen mellan enheterna uttrycks i modellen som indexvärden vilka ger underlag för resursberäkningen. Översyn/iakttagelser Jämfört med benchmarkingkommunerna har Lund en förhållandevis låg omfördelning. Det finns dock inga entydiga resultat som visar att en större omfördelning bättre kompenserar skillnaderna i elevernas resultat. En avgörande faktor är även hur skolorna arbetar med de totala tillgängliga resurserna, skolorna har olika kompetens och kapacitet att skapa förutsättningar för eleverna att nå målen. Utifrån detta ser arbetsgruppen inga skäl att förändra tilläggsresursens storlek.
19 (28) 216-1-13 Förslag I förskolan föreslås oförändrat att 1 % av skolpengen fördelas som tilläggsresurs. För grundskolan föreslås att 8 % av skolpengen fördelas som tilläggsresurs, jämfört med 1 % i dagens modell. Minskningen motiveras av att resurser för modersmålsundervisning lyfts ur tilläggsresursen. För fritidshemsverksamheten föreslås oförändrat % fördelas som tilläggsresurs. Verksamheten ses som en integrerad del i skoldagen och den socioekonomiska viktningen görs i fördelningen av grundskolans resurser. Tilläggsresursen föreslås beräknas utifrån den del av index som överstiger brytpunkten 5. Det innebär att de enheter som har ett lägre index än 5 inte får någon tilläggsresurs. Med brytpunkt 5 skapas en grad av omfördelning som rätt väl överensstämmer med graden av omfördelning i nuvarande modell. Av de enheter som får tilläggsresurs blir det större skillnader om brytpunkten sätts vid ett högt indexvärde än om den sätts vid ett lågt indexvärde. På så vis styrs graden av omfördelning genom val av brytpunkt. I nedanstående diagram illustreras de olika enheternas index i grundskolan respektive i förskolan. Beräkningarna utgår ifrån barn- och elevsammansättningen i mars 215 vilken ligger till grund för 216 års budget. Beloppen per barn och elev har beräknats utifrån de föreslagna förändringarna. Tilläggsresursen per enhet enligt föreslagn modell och en jämförelse med dagens modell framgår av bilaga 3 för grundskola och bilaga 4 för förskola. Grundskola
2 (28) 216-1-13 Mårtenskolan har lägst indexvärde med 47 och får därmed ingen tilläggsresurs. Övriga skolor ligger över index 5. Svenhögskolan har det högsta indexet, 23, vilket ger 2 955 kronor per elev. Den genomsnittliga tilläggsresursen är 5 846 kronor per elev. ISLK och LIS föreslås även fortsättningsvis få den genomsnittliga tilläggsreursen samt därutöver den konceptsepcifika ersättningen. Förskola Fem förskolor ligger under index 5 och får därmed ingen tilläggsresurs. ISLK har det högsta indexet, 485, vilket ger 9 186 kronor per barn. Den genomsnittliga tilläggsresursen är 1 57 kronor per barn. Årlig beräkning och uppdatering av tilläggsresursen Med hjälp av modellen beräknas skattad risk/behov för de barn- och elevgrupper som finns på de olika enheterna i mars året innan budgetåret. Den tidiga mättidpunkten är en effekt av att kommunfullmäktige fastställer skolpengen per enhet i samband med budgetbeslutet i juni året innan budgetåret. Översyn/iakttagelser Tilläggsresursens fördelning baseras på föregående läsårs barn- och elevuppgifter. Det innebär att skolorna får ett tidigt besked om vilken skolpeng de har för kommande år. Nackdelen är att det inte är den aktuella elevgruppen som resursen baseras på. Detta skulle kunna uppnås genom att fullmäktige fastställer den totala tilläggsresursen i juni och att en preliminär fördelning per enhet sker utifrån marsstatistiken. Skolorna får då besked om sin slutliga tilläggsresurs först i oktober månad, att jämföras med juni enligt nuvarande arbetsprocess. Mätningen måste då göras både i mars och september och databearbetning får beställas två gånger av SCB.
21 (28) 216-1-13 Bedömningen är att så tidiga besked som möjligt till enheterna är att föredra före att fördelningen sker utifrån det mest aktuella barn- och elevstatistiken. Förslag Ingen förändring föreslås. Månadsavräkning Skolpengen (grund- och tilläggsresurs) betalas ut månadsvis utifrån antal inskrivna barn/elever. För att underlätta hanteringen under sommarmånaderna görs enligt följande: i grundskolan ligger septembers mätning till grund för juli och augusti i förskolan ligger junis mätning som grund för juli och augusti i fritidshemsverksamheten ligger majs mätning som grund för juniaugusti Översyn/iakttagelser Månatlig utbetalning och mätning av inskrivna barn/elever undviker dubbelbetalning och underlättar övergång mellan enheter och huvudmän. Det är ganska liten rörlighet mellan skolorna under terminerna, men är större i förskolan. Månadsavräkning skapar incitament för förskolor och skolor att ta emot nya barn och elever. System är inarbetat, redovisas månatligen till BSN och utgör underlag för beräkning av eventuella volymavvikelser jämfört med budget vid årets slut. Förslag Ingen förändring föreslås. Små skolor på landsbygden Kommunen kan välja att utjämna för vissa skillnader utöver elevernas behov. Om kommunen prioriterar att ha skolor i mindre orter kan en speciell ersättning utgå för de merkostnader detta innebär. Översyn/iakttagelser Kommunen prioriterar att ha skolor även i mindre orter för att behålla attraktivitet och skapa förutsättningar för en god samhällsutveckling i hela kommunen. Idag ger skolnämnderna på olika sätt extra ersättning till små skolor. Kommunfullmäktige har fr o m budget 216 under posten särskild verksamhet avsatt 2 tkr till små skolor på mindre orter. Det behöver utarbetas gemensamma principer för ersättningen. Förslag Som ett stöd för små skolor på landsbygden ska en särskild ersättning utgå.
22 (28) 216-1-13 För att räknas som en liten skola på landsbygden ska följande kriterier uppfyllas: Skolan ska vara belägen utanför någon av tätorterna Lund, Södra Sandby, Dalby, Veberöd, Genarp eller Stångby Skolan ska vara den enda skolan i byn/orten Skolan ska ha färre än 54 elever totalt Skolor som uppfyller kriterierna för stöd ersätts månadsvis med extra skolpeng upp till 54 elever. Utifrån 216 års skolstruktur uppfyller Håstads skola, Revinge skola och Torna Hällestad skola kriterierna för att få ersättningen enligt nedanstående tabell: Skolenhet Håstads skola Torna Hällestads skola Revinge skola SUMMA Nämnd Antal Minsta Differens Skolpeng i Ersättning elever antal antal genomsnitt per elever elever kalenderår LS 51 54 3 63 6 19 8 LÖ LÖ 51 43 54 54 3 11 63 64 4 189 78 4 1 88 2 Skolornas egna förutsättningar - ogynnsamma delningstal, grupp/klasstorlek Skolornas produktionsförutsättningar påverkar likvärdigheten. Det kan vara hur väl befintliga lokaler är anpassade efter skolans behov, möjligheterna att rekrytera behöriga lärare och skolans storlek. Översyn/iakttagelser Dessa faktorer är till vissa delar svårare för skolan att påverka och merkostnader eller särskilt fördelaktiga förutsättningar kan beaktas vid huvudmannens omfördelning av resurser. Det är rektors ansvar att utifrån givet antal elever skapa en effektiv skolorganisation. I översynen har framförts behov av att få en bild av vilken grundkostnad en skola har. En skolas kostnad består av många komponenter som varierar på ett komplext sätt. Arbetsgruppens bedömning är att det inte går att i kronor sätta en prislapp utifrån frågeställningen om en skolas grundkostnad. Bäst överblick och förståelse kan man skapa om man belyser de olika delarna som utgör en skolas kostnader, samtidigt som förhållandet mellan fasta och rörliga delar beskrivs. Huvuddelen av en skolas kostnader utgörs av personalkostnader som kan variera kraftigt och är svårförutsägbara, t ex:
23 (28) 216-1-13 lärarlöner kan variera mellan 42 tkr-58 tkr per år och heltidsanställd, variationer i elevernas socioekonomiska bakgrund ställer olika krav på resurser, delningstalen för klassbildning där elevunderlaget varierar mellan klasser och mellan skolåren. Kostnader Kostnaderna för lärare varierar beroende på elevernas timplan och hur ofta det finns behov av att dela klassen i grupptimmar. I de yngre skolåren behövs delade klasser för bl a läsinlärning. I de äldre skolåren behövs delade klasser i bl a språkval hemkunskap, slöjd och no. En heltidstjänst som lärare räcker som regel till att bemanna ett klassrum 17-2 tim/vecka. I de yngre skolåren F-3 och i viss mån 4-6 tillkommer kostnader för fritidhemsverksamhet och förskoleklass. Kostnaderna för specialpedagoger/speciallärare varierar utifrån elevers behov och tillgängliga resurser. Varje skola ska ha ett skolbibliotek. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog samt studie och yrkesvägledning. Varje skola ska ha en rektor. Till detta kommer ledningsresurser som rektor kan behöva tillsätta för att delegera ledningsuppgifter enligt skollagen. Dessutom behövs administrativt stöd. Inga regleringar på omfattning finns för ovanstående poster. Skolan har även kostnader för läromedel, lokalvård, skolmåltider, ITkostnader mm. Dessa kostnader är lättare att prissätta, men samtidigt är det endast en mindre del av den totala kostnaden. Osäkert elevunderlag En avgörande faktor till varför det är svårt att beskriva en grundkostnad för en skola är att elevtalen kan skifta på samma skola mellan läsåren. Avgörande för hur väl man lyckas optimera resurserna hänger samman med om delningstalen är gynnsamma eller ej. Ex: en rektor har planerat på våren för en åk 1, med 2 elever, med tillhörande personal. Om skolvalet då innebär att 17 elever väljer denna årskurs så är kostnaden förvisso densamma men intäkterna sjunker och rektor måste anpassa sin organisation. Om skolan istället får 3 elever, så måste två klasser startas vilket innebär att kostnaderna för bemanning av klassrummet fördubblas. Det optimala är att klassen innehåller 23-25 elever, vilket möjliggör en organisation med en klass samtidigt som intäkterna är förhållandevis goda. Dessa intäkter kan sedan användas för att säkra/stärka kvaliteten med övriga personalresurser.
24 (28) 216-1-13 Förslag Resursfördelningen från fullmäktige ska bygga på opåverkbara faktorer. Det föreslås därför ingen kompensation i skolpengen för ogynnsamma delningstal eller små grupper/klasser. Särskild verksamhet Huvudprincipen är att all verksamhet ska fördelas och bekostas av skolpengen. Vissa verksamheter har dock till följd av sitt särskilda uppdrag väsentligt högre kostnader eller har svårt att beräkna en kostnad per barn/elev att fördelas via skolpeng. Särskilda resurser behöver då riktas till denna verksamhet och den är därmed anslagsfinansierad. Dessa verksamheter riktar sig till både den kommunala och den enskilda verksamheten. Översyn/iakttagelser Det har skett förändringar inom de verksamheter som idag finansieras via anslag. Inom förskolan har exempelvis allergiförskolan Hästskon lagts ner och språkavdelningar finns idag inom båda BSN. Arbetet med kvalitetsredovisning och upprättande av elevprognoser utfös inte längre centralt på förvaltningarna. Resurser för några administrativa uppgifter riktas till en av nämnderna men avser hela kommunen. Detta avser lokalsamordning samt att uppdatera taxor och avgifter för förskola och fritidshem. Lunds stad ska under 216 utreda organisation och finansiering av särskoleverksamheten och Lunds skolors resurscentrum. Idag ligger förberedelseklass som särskild verksamhet. Verksamheten är dimensionerad för ca 6 elever vilket är otillräckligt. En ökad volym medför dessutom ökade kostnader för fritidshem och elevhälsa. Finansiering och ersättning för nyanlända ska under våren 216 utredas vidare i annan ordning. Utredningen ska bland annat belysa fördelning av schablonersättning samt övriga statsbidrag i kommunen. Förslag Särskild verksamhet renodlas till att avse kommungemensam verksamhet och de rödmarkerade posterna föreslås istället läggas in i skolpengen.
25 (28) 216-1-13 Tabell: Föreslagna förändringar i särskild verksamhet Verksamhet Förskola Uroxens specialavdelning för barn med funktionsnedsättning Allergiförskola (nerlagd) Flyktingförskola Språkavdelningar Öppen förskola Taxor och avgifter Röda Stugan (jourkostnad) Barnförsäkringar Tilläggsbelopp, omfattande särskilt stöd Grundskola Lokalsamordnare Kvalitetsredovisning Sommarskola Särskola Lunds skolors Resurscentrum Förberedelseklasser Välkomsten Små skolor på mindre orter Gröna skolgårdar Elever i specialskolor Skolskjutsar Naturskolan Elevprognoser Socialsekreterare i skolan Elevförsäkring Tilläggsbelopp, omfattande särskilt stöd BSN Lunds stad 2 942 538 349 653 1 275 BSN Lund Öster 538 327 567 89 2 59 239 13 4 57 1 843 1 133 27 247 29 978 33 611 7 671 2 89 1 133 27 1 253 422 2 1 53 861 1 29 2 137 4 455 22 14 557 7 419 1 569 3 764 Istället in i skolpengen 4
26 (28) 216-1-13 Tilläggsbelopp för omfattande behov av särskilt stöd Skollagen anger att om det befaras att elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Resurserna för den kommunala verksamheten fördelas till respektive barnoch skolnämnd. Motsvarande resurser för barn och elever i enskilda/fristående verksamheter finns hos utbildningsnämnden som hanterar ansökningar från de fristående verksamheterna. Översyn/iakttagelser I dag hanteras tilläggsbeloppet för elever med omfattande behov av särskilt stöd på olika sätt i förvaltningarna. Det kan innebära att inte likvärdighet råder i bedömning och beslut om resurser. I dagens modell ligger tilläggsbeloppet som ett fast anslag i resursfördelningen och volymjusteras inte utifrån förändrat barn- och elevantal i budgeten. Förslag Tilläggsbeloppet för omfattande särskilt stöd föreslås fördelas till de tre nämnderna som idag. För att säkra en likvärdig bedömning föreslås att nämnderna utarbetar gemensamma riktlinjer för bedömning och dokumentation. Ett gemensamt förhållningssätt underlättar också en övergång mellan skolor. Tilläggsbeloppet föreslås volymjusteras årligen utifrån förändrat barn- och elevantal i budgeten. Lokalkostnader Respektive BSN kompenseras för sina lokalkostnader. Den fristående verksamheten får ett genomsnitt av kommunens budgeterade lokalkostnad per barn/elev. Översyn/iakttagelser I jämförelse med övriga kommuner har Lund höga lokalkostnader i förskola och grundskola. Respektive BSN kompenseras för sina lokalkostnader. Det
27 (28) 216-1-13 ger inget incitament för att hålla nere lokalkostnaderna. En ny lokalinvesteringsprocess är införd 215 och kommunstyrelsen styr beställningar av om- och nybyggnation av lokaler i högre utsträckning än tidigare. I syfte att få en mer effektiv lokalanvändning har kommunstyrelsens arbetsutskott hösten 215 gett kommunkontoret i uppdrag att med hänsyn till det ekonomiska läget, och inom ramen för gällande lokalinvesteringsprocess, intensifiera arbetet med att utreda möjligheterna att i ännu högre grad använda befintlig lokalkapacitet framför investeringar i nya lokaler. Förslag Ingen förändring med hänsyn till det pågående arbetet enligt ovan. Resurser till nämndens förfogande Till nämndens förfogande är 2,5 % av de totala resurserna. Den enskilda/fristående verksamheten ersätts på samma villkor som de kommunala. Resursen i kommunal verksamhet disponeras av nämnden och används för att finansiera nämnd, förvaltningsledning och nämndens särskilda satsningar, men kan också användas som reserv för oförutsedda behov/händelser. Översyn/iakttagelser Nämnden har ansvar för att göra de omfördelningar eller särskilda satsningar som de anser nödvändiga för att säkra verksamhetens utveckling, goda resultat och barns och elevers rätt till en likvärdig skola. Att endast en liten del av de totala ekonomiska resurserna benämns som till nämndens förfogande kan uppfattas som att nämnden inte har rådighet över de medel som fördelas via den direkta skolpengen. Detta medför att nämndens roll och ansvar blir oklar. Förslag Resursen föreslås benämnas administration med mera istället för till nämndens förfogande. Till vem ska skolpengen betalas ut Intentionen med direkt skolpeng är att så stor del som möjligt av de avsatta resurserna ska gå direkt ut i verksamheten samt att resurserna ska fördelas lika mellan kommunala och fristående enheter. Översyn/iakttagelser Nämnden har ansvar för att göra de omfördelningar eller särskilda satsningar som de anser nödvändiga för att säkra verksamhetens utveckling,
28 (28) 216-1-13 goda resultat och barns och elevers rätt till en likvärdig skola. Att endast en liten del av de totala ekonomiska resurserna benämns som till nämndens förfogande kan uppfattas som att nämnden inte har rådighet över de medel som fördelas via den direkta skolpengen. Detta medför att nämndens roll och ansvar blir oklar. Förslag Fullmäktige fastställer som idag skolpengen till fristående huvudmän och den betalas utan omräkning till respektive enhet. För att förtydliga den kommunala huvudmannens (nämndens) ansvar och möjlighet att omfördela utifrån lokala förutsättningar och behov utbetalas skolpengen till den kommunala verksamheten till nämnden istället för som idag direkt till respektive enhet. Benchmarking Benchmarking har gjorts med sex kommuner: Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Umeå, Uppsala och Örebro. En översikt av deras resursfördelningsmodeller framgår av bilaga 5. Jämförelsen visar att i samtliga kommuner är det den ansvariga nämnden som beslutar om resursfördelningsmodellen och fastställer resursfördelningen. Nämnden betalar ut skolpengen till skolan i Umeå, Uppsala och Jönköping och till skolområdet i Halmstad och Helsingborg. I Örebro fastställer programnämnden (beställarnämnden) modell och belopp och betalar ut det till driftsnämnden. Fyra av sex kommuner har tilläggsresurs i förskolan. Den varierar mellan 3-7 %. Samtliga kommuner har tilläggsresurs i grundskolan som varierar mellan 3,5-15 %. Umeå och Jönköping har tilläggsresurs i fritidshem, 3,5-5 %. Övriga kommuner menar att tilläggsresursen i grundskolan även riktas till fritidshemmen. Örebro och Uppsala använder varianter av SCB:s modell för beräkning av tilläggsresursen. Jönköping överväger att införa modellen inför 217. Övriga kommuner använder egna modeller med sin grund i SALSA. Samtliga kommuner har modersmålsundervisningen som en anslagsfinansierad verksamhet. Flertalet har en särskild ersättning för små skolor på landet. Alla kommuner mäter barnantalet i förskolan varje månad, för grundskolan sker det mellan 1-9 gånger per läsår.
215-11-1 BILAGA 1 Boel Vallgårda Socioekonomisk resursfördelning till skolor i Lunds kommun
Innehåll Inledning... 3 1. Mål och syfte... 3 Mål... 3 Syfte... 3 2. Kommunen som finansiär och kommunen som huvudman... 4 Skollagen skrivningar om likvärdighet som berör kommunens båda uppdrag... 5 Skolverkets skrivningar om fördelning av resurser... 5 Kommunen som finansiär... 6 Styrdokumentens skrivningar om bidrag till fristående verksamhet... 6 Socioekonomisk resursfördelning... 7 Skolor utanför tätorten... 7 Kommunen som huvudman... 8 Huvudmannens modifiering av volymstyrd ersättning... 8 3. Skolornas egna förutsättningar... 9 Produktionsförutsättningar... 9 Möjligheter att attrahera och behålla elever... 1 Skolornas förmåga till måluppfyllelse... 11 4. Syftet med en socioekonomisk resursfördelning... 12 5. Krav på en socioekonomisk resursfördelningsmodell... 13 Träffsäker... 13 Opåverkbar och neutral... 13 Legitim... 13 Legitimiteten kan utmanas... 14 Legitimiteten är beroende av övriga krav... 14 Effektivitet... 15 Stabilitet... 16 6. Modeller för socioekonomisk fördelning till Lunds skolor... 17 Nuvarande modell i Lund... 17 SCB:s riksmodell... 17 Behov beräknas utifrån risk att inte nå målen i årskurs nio... 17 Bakgrundsfaktorer väljs utifrån deras samband med att inte nå målen... 18 Kommunmodellen för Lund... 18 Modellens träffsäkerhet... 2 Modellberäknat värde jämfört med verkligt utfall 21-214 på skolnivå... 2 Jämförelse av utfall med riksmodellen och kommunmodell... 22 Modellen syfte är att skatta behov på skolnivå, inte att prognostisera risk... 23 SCB:s riksmodell tillämpad på Lunds skolor... 24 Jämförelser av olika modeller... 26 Jämförelse av index med och utan variabeln nyligen invandrad... 28 7. Anpassning av graden av omfördelning... 32 8. Införande av modellen... 32 9. Ersättning för nyanlända... 32 1. Socioekonomisk fördelning till fritidshem... 34 11. Modeller för socioekonomisk fördelning till Lunds förskolor... 35 Nuvarande modell i Lund för förskolor... 35 SCB:s grundskolemodell tillämpad på förskolor... 36 Modell viktad utifrån förskolans särskilda förutsättningar... 36 12. En socioekonomisk modells begränsningar... 37 2
Inledning Kommunledningen i Lunds kommun har beslutat att göra en översyn av sina resursfördelningsmodeller till grundskolor och förskolor. Denna rapport är del av denna översyn. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att ta fram socioekonomiska fördelningsmodeller för förskola och grundskola i enlighet med intentionerna i skollagen. Denna version behandlar endast fördelning till grundskolor. Rapporten avses att bli en central del i beslutsunderlag för hur den ekonomiska fördelningen ska ske, till såväl de kommunala som de fristående enheterna. Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en riksmodell för att skatta hur behoven varierar mellan skolor i en kommun. Det är en statistisk modell för att beräkna skillnaderna i behov hos olika skolors elevgrupper. Statistiska Centralbyrån (SCB) har även tagit fram en kommunmodell som bygger på betygsresultat för Lunds grundskoleelever 21-214. I denna rapport används främst kommunmodellen för Lund som tillämpas på elevunderlagen april 215. Modellen för grundskola kan också tillämpas för förskola. För att anpassa modellen till Lunds kommuns förutsättningar har Boel Vallgårda1, fått i uppdrag att belysa olika alternativ. I dialog mellan Lunds kommun har uppdragstagaren tagit fram förslag på anpassning till kommunens förutsättningar. Kontaktperson i Lunds kommun är Magdalena Titze, budgetchef på kommunkontoret. 1. Mål och syfte Alla elever har rätt till en likvärdig skola. Eleverna ska kunna lyckas lika bra, oberoende av vilken skola de går i. De ekonomiska medlen ska därför fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. De olika skolornas elevgrupper har olika förutsättningar att klara skolans mål. För att säkra att den socioekonomiska ersättningen i möjligaste mån överensstämmer med variationerna i elevgruppernas behov, ska Lunds kommuns så kallade tilläggsresurs ses över. Mål Målet är att skapa en resursfördelningsmodell som ökar likvärdigheten och måluppfyllelsen och som upplevs som legitim av såväl nämnd som av skolans företrädare. Syfte Att ta fram en modell som fångar in skillnaderna mellan skolornas elevgruppers behov. Genom att ta fram en träffsäker modell skapas förutsättningar för mer likvärdiga villkor mellan skolorna. En träffsäker modell och framtagande av modellen i samverkan med berörda parter, lägger också grunden för den legitimitet som behövs för att skapa 1 Boel Vallgårda har 25 års erfarenhet av socioekonomisk resursfördelning i Uppsala kommun och anlitades av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att ta fram skriften Socioekonomisk resursfördelning till skolor, så kan kommunen göra, 214. 3
acceptans för omfördelningen som blir resultatet av en ny socioekonomisk fördelningsmodell. 2. Kommunen som finansiär och kommunen som huvudman Kommunen har två uppdrag i uppgiften att styra resurser till skolorna. Först styr kommunen som finansiär pengar till den kommunala skolorganisationen samt till huvudmännen för fristående skolor i hemkommunen samt till skolor i andra kommuner som har hemkommunens elever. Sedan fördelar kommunen som huvudman resurserna till de egna skolorna. En del kommuner styr redan i det första skedet pengarna direkt även till sina egna skolor och därefter gör huvudmannen vissa omfördelningar mellan sina skolor. Tilldelningen för elever i fristående skolor beräknas antingen utifrån en genomsnittskostnad för elever i kommunens skolor (bild 1a)eller så tillämpas samma fördelningsprinciper för kommunala och fristående skolor (bild 1b). Lunds kommun tillämpar den senare principen, vilket omnämns som direkt skolpeng. Bild 1 a och b Samma pengar styrs i två steg av kommunen Kommunens två uppdrag: finansiär och huvudman Kommunen finansierar Kommunal huvudman fördelar Skola Skola Skola Fristående huvudman Skola Skola Skola Skola Skola Fristående huvudman Skola 4
Lagstiftningen styr vilket ansvar kommunen har i sina två uppdrag som finansiär och huvudman. Uppdrag, ansvar och styrdokument angående kommunens resursfördelning Kommun som finansiär Kommunen som huvudman Uppdrag Fördela pengar Bedriva verksamhet Ansvar angående likvärdighet Likvärdig ekonomi för skolorna Likvärdiga förutsättningar för de egna skolorna och för eleverna Att beakta vid resursfördelning Elevgruppernas behov Eventuellt fler aspekter, t.ex. små skolor på landsbygden. Elevgruppernas behov, som ej fångas av den socioekonomiska modellen Produktionsförutsättningar t.ex. lokalkostnader Skolornas kunskapsresultat Styrdokumenten om ansvar för resursstyrning Kommuner ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Skollagen 2 kap, 8a, juli 214 Huvudmannen bör ha resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning Allmänna råd för förskolan, 213 Styrdokumentens konkreta direktiv om hur pengar ska fördelas Skollagen Bidrag från hemkommunen Skolförordningen Bidrag till enskilda huvudmän Inga konkreta direktiv. Möjligt för enskild huvudman att överklaga innehållet i beslutad tilldelning. Skollagen skrivningar om likvärdighet som berör kommunens båda uppdrag I skollagens portalparagraf slås fast att skolan ska vara likvärdig och att det innebär att skolorna ska vara likvärdiga och att de ska sträva efter att uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.2 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. 3 Skolverkets skrivningar om fördelning av resurser 4 En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande lyfts som ett av tre utvecklingsområden i Skolverkets lägesbedömning 215. Skolverkets bedömning är att huvudmännen i större utsträckning bör fördela resurser på ett sätt som kompenserar för skillnader i skolors och elevers olika förutsättningar. Beskrivningen ger en generell bild av läget i Sverige men säger inget om hur relevant det är för Lunds situation. 2 Skollagen, 1 kapitel, 4 Syftet med utbildningen inom skolväsendet, andra stycket. Skollagens 1 kapitel, 9, Likvärdig utbildning 4 Skolverkets lägesbedömning 215 3 5
Huvudmän behöver bli bättre på att fördela resurserna efter behov Alla skolor måste utvecklas till bra skolor. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar men den lyckas inte i tillräcklig utsträckning ge eleverna stöd att utvecklas. Skolor har sedan 199-talet blivit alltmer segregerade med avseende på elevers bakgrund. Skillnaderna i resultat mellan skolor har också ökat under samma period. 28 De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på huvudmannanivå för att säkerställa en likvärdig utbildning. Både offentliga och enskilda huvudmän bör arbeta mer aktivt för en strategisk användning av resurserna. Kommunerna har ansvar för att finansiera sina kommunmedborgares grundskoleutbildning, oavsett om eleverna går i en kommunal eller fristående skola. Skolverket konstaterar att flera kommuner inte fördelar resurser på ett sätt som möter det nationella kravet på att resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika förutsättningar och behov.29 Eftersom kommunerna är ansvariga för finansieringen av skolan är det viktigt att kommunerna utvecklar sina resursfördelningssystem på ett medvetet sätt. Många kommuner behöver förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem. Varje huvudman måste ta ansvar för att de skolor och de elever som behöver mest stöd får det. Huvudmän behöver motivera erfarna och engagerade rektorer och lärare att verka där de bäst behövs. Detta är särskilt avgörande i tider då många nyanlända barn och elever snabbt ska inkluderas i skolväsendet. Det är positivt att det nu tycks finnas en vilja hos kommunerna att öka inslaget av kompensatorisk resursfördelning till skolorna.3 Sveriges Kommuner och Landsting bedriver också ett utvecklingsarbete för att finna effektiva modeller för en mer likvärdig resursfördelning som väcker stort intresse hos kommunerna.31 28 Skolverket (212) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?; Holmlund, H. m.fl. (214) Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. 29 Skolverket (213) Kommunernas resursfördelning till grundskolor. 3 Skolverket (213) Kommunernas resursfördelning till grundskolor. 31 Sveriges Kommuner och Landsting (214) Socioekonomisk resursfördelning till skolor. Så kan kommunen göra. Kommunen som finansiär Som finansiär av alla skolor i kommunen måste kommunen följa lagstiftningens krav på ersättning till fristående verksamhet. Med tillägget i skollagen 214 förtydligas att kommunen som finansiär ska beakta skillnader i elevernas behov. En socioekonomisk ersättning kan vara ett sätt att göra det. Styrdokumentens skrivningar om bidrag till fristående verksamhet I skollagen står att Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.5 5 Skollagen, 1 kap. Grundskolan Fristående grundskola, Bidrag från hemkommunen 37 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39. 38 Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. lärverktyg, 3. elevhälsa, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 6
Detta innebär att för varje elev i fristående verksamhet ska utbetalas ett grundbelopp (elevpeng) vars storlek bestäms efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen skolverksamhet. I skolförordningen beskrivs det som att Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början.6 Det vill säga att de fristående skolor ska få lika stor ersättning i grundbelopp, som budgeteras till de kommunala skolorna, i snitt per elev, i motsvarande verksamhet. Ersättningen ska bygga på förutsägbara principer som tillämpas lika för kommunala och fristående skolor. Fristående skolor ska också ges sex procent i momskompensation på grundbeloppet. Därutöver kan utgå tilläggsbeloppet som får bygga på bedömningar. Socioekonomisk resursfördelning En socioekonomisk resursfördelning som tillämpas lika för kommunala och fristående skolor har varit tillåtet inom lagstiftningens ramar. Med tillägget i skollagen 214 blev det i princip ett krav på en socioekonomisk resursfördelning, om det är en förutsättning för att beakta elevernas olika förutsättningar och behov. Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.7 Skolinspektionens gjorde 212 en kvalitetsgranskning av kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. I tillsynsbeslutet för Lunds kommun, kommundel Lunds stad den 21 december 212 står följande: Lunds stad behöver dock utveckla analyserna av uppföljningen så att det blir möjligt att upptäcka om relevanta faktorer används vid resursfördelningen. Skolor utanför tätorten Kommunen som finansiär kan utjämna för vissa skillnader utöver elevernas behov. Om kommunen prioriterar att ha skolor i mindre tätorter kan kommunen ha en speciell ersättning för de merkostnader detta innebär. Ersättningsmodellen bör bygga på den faktiska merkostnaden för att bedriva skolor utanför tätorten. Merkostnaden för att skolorna ligger utanför tätorten kan bero på o svårigheten att samordna sig med andra skolor o merkostnad beroende på att tjänster i tätorten är mindre tillgängliga 39 Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. (Motsvarande skrivningar finns i skollagen för förskola, förskoleklass och övriga skolformer) 6 Skolförordning (211:185)14 kap. 1 Bidrag till enskilda huvudmän Fastställande av bidrag per kalenderår 7 Skollagen 2 Kap. 8 a, Lag (214:458) 7
o svårigheten att rekrytera behöriga lärare o små möjligheter att få elever från andra områden, men risk att förlora elever till andra skolor Merkostnader om skolorna är små o svårigheter att skapa tjänster med behörighet för alla ämnen o svårigheter att skapa optimala gruppstorlekar o avsaknaden av övriga stordriftsfördelar Modellen kan till exempel bygga på skolans storlek, årskursernas storlek och vilka årskurser skolan har. 8 Kommunen som huvudman Som huvudman för de egna skolorna är kommunen däremot suverän att bestämma hur pengar och resurser ska fördelas mellan skolorna. Dock är huvudmannen skyldig att skapa likvärdiga förutsättningar för sina skolor. För att skapa likvärdighet mellan sina skolor och för att främja en skolorganisation som är eftersträvansvärd för kommunen har huvudmannen möjlighet att använda fler sätt än den socioekonomiska fördelningen. Den kommunala huvudmannen kan tillämpa skolpengsprincipen även för sina egna skolor. Det vill säga skolorna får ersättning utifrån antal elever som finns på skolan, vilket är den princip som ska gälla för fristående skolor enligt lagstiftningen.9 Lunds kommun tillämpar till vissa delar en volymbaserad ersättning med undantag för lokalkostnaderna och så kallad särskild verksamhet båda är anslagsfinansierade och som finansieras centralt av respektive barn- och skolnämnd. Huvudmannens modifiering av volymstyrd ersättning Huvudmannen kan på olika vis komplettera den volymstyrda ersättningsprincipen för att skapa likvärdiga förutsättningar, genom att reservera en del av ersättningen till skolan till förmån för andra ersättningsprinciper. Exempel på kompletteringar till skolpengsprincipen A. Dämpa effekten av förändringar i elevantalet genom att fasa ut den minskade ersättningen och eventuellt även fasa in en ökad ersättning. 8 Exempel på ersättningsprinciper för små skolor på landsbygden som använts i Uppsala till kommunala och fristående skolor. Alt 1 Små skolor på landet, det vill säga skolor med i snitt mindre än 2 elever per skolår, tilldelas 4 tkr per skolår för förskoleklass till åk 5 och 6 tkr per åk per för åk 6 till och med 9. Alt 2 Små skolor på landet ges en riktad ersättning utöver grundbelopp, strukturersättning och tilläggsbelopp. För att ersättningen ska betalas ska följande kriterier uppfyllas: Skolan ska ha färre än 1 elever totalt, eller färre än 2 elever i genomsnitt per skolår. Skolan ska vara den enda skolan i byn/orten/trakten. Alt 3 Motsvarande ersättning som små skolor på landsbygden erhåller går även till större skolor. Dock är ersättningarna till de större skolorna 5 procent lägre än till de små skolorna. 9 Skolförordningens 14 kapitel Bidrag till enskild huvudman. 8
B. Hantera lokalkostnaderna samordnat för hela skolorganisationen. Ansvar för kostnader för lokaler bör följa befogenheter att ändra lokalsammansättningen och lokalanvändningen. C. Låta vissa funktioner och konsultativt stöd vara centralt finansierade och därmed fria nyttigheter för skolorna. D. Styra resurser utifrån skolornas resultat genom att göra tidsbegränsade satsningar i skolor som behöver höja sin kapacitet att nå måluppfyllelse. Resultaten på diagnostiska test kan vara sätt att identifiera vilka skolor som behöver stöd för sin utveckling. 3. Skolornas egna förutsättningar Produktionsförutsättningar och förmågan att attrahera och behålla elever är faktorer som skolorna i vissa fall endast har begränsade möjligheter att påverka men som har betydelse för likvärdigheten. Skolornas förmåga att med givna förutsättningar skapa goda resultat varierar. Produktionsförutsättningar Inte bara elevernas behov utan även skolornas produktionsförutsättningar påverkar likvärdigheten. Skolornas produktionsförutsättningar är till exempel hur väl befintliga lokaler är anpassade efter skolans behov, möjligheterna att rekrytera behöriga lärare och skolans storlek. Dessa faktorer är till vissa delar svåra för skolan att påverka och merkostnader eller särskilt fördelaktiga förutsättningar bör beaktas vid huvudmannens omfördelning av resurser. Dock bör påpekas att det sällan är så att kostnader är helt opåverkbara och att det är ett känt utvecklingsområde att utifrån ett givet antal elever skapa en effektiv skolorganisation. Det finns skolor som framgångsrikt skapat andra sätt att organisera verksamheten än de traditionella, till exempel att ha större klasser än 3 elever men samtidigt oftare dela klassen för halvklassundervisning, involvera fritidspedagogerna i undervisningen och på så vis skapa mindre grupper, inte binda upp alla pedagoger i en fast organisation för hela läsåret utan istället skapa möjligheter att kontinuerligt skapa lösningar utifrån temporära satsningar o.s.v. 9
Bild 2 Skolornas produktionsförutsättningar RESULTAT PROCESS Måluppfyllelse - slutbetyg - m.m. SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR Personal, kompetensutveckling, lokaler, utrustning m.m. Möjligheter att attrahera och behålla elever Möjligheterna att skapa en optimal organisation med lämpligt antal elever och fyllda klasser varierar mellan skolorna. Till viss del kan skolan påverka dessa förutsättningar till sin fördel och har då givetvis ansvar för att göra det. Dels handlar det om att attrahera elever till sin skola och dels handlar det om att anpassa organisationen till de elever skolan har. Dock finns förutsättningar som är svåra att påverka vad gäller elevströmmar och tillgång på elever. Skolor med perifert läge har svårt att locka till sig nya elever till skillnad från mer centralt belägna skolor. Skolor med minskande, stabilt eller ökande elevunderlag i närområdet får olika förutsättningar för en optimal organisation. Tillgängligheten och attraktionskraften hos andra skolor som konkurrerar om samma elever har betydelse för skolans möjlighet att attrahera elever. Andel elever med gynnsamma studieförutsättningar brukar påverka hur attraktiv en skola är. Skolor med hög andel elever socioekonomiskt resursstark bakgrund brukar göra dem attraktiva att söka sig till och därmed lättare att fylla. Omvänt finns tendenser att skolor med en hög andel elever med socioekonomiskt mer utsatt situation väljs bort.1 Studiemotiverade elever väljer oftare en annan skola än den närmaste skolan. Finns goda möjligheter att välja en annan skola, som anses ha högre status, finns risk att just de mer studiemotiverade eleverna, ur alla samhällsgrupper, väljer bort den närmaste skolan. Att skolor med högre andel elever med socioekonomiskt mer utsatt situation ofta har svårare att rekrytera elever kan lämpligen balanseras genom en tillräckligt stor 1 Enligt Bo Malmbergs forskning, kulturgeografen vid Stockholms universitet, väljer en del familjer bort skolor med synliga minoriteter. Ju högre andel synliga minoriteter, ju fler familjer väljer bort skolan. 1
omfördelning i den socioekonomiska modellen. Dessa medel kan då både kompensera för elevtapp och användas till att på andra sätt göra skolan attraktiv och därigenom locka till sig nya elever och behålla de gamla. Men om betydelsefulla skillnader kvarstår i möjligheten att skapa en optimal organisation, kan huvudmannen kompensera för dessa skillnader mellan sina egna skolor. Skolornas förmåga till måluppfyllelse Resurser är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att en skola ska uppnå målen. Det krävs också att skolan har en god förmåga att använda resurserna effektivt och därmed skapa en verksamhet av god kvalitet som leder till att skolans mål uppnås. Bild 3 Yttre och inre förutsättningar, process, resultat ELEVERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESS RESULTAT Skolans INRE FÖRUTSÄTTNINGAR att omsätta resurserna organisation, ledarskap, kompetens, kultur m.m. SKOLANS YTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR Genom analyser av skolornas resultat, kan skolor med lägre förmåga till måluppfyllelse identifieras. Under en begränsad tid kan huvudmannen ge dessa skolor stöd eller en förstärkt resurstilldelning för att öka skolans förmåga (inre förutsättningar) att skapa en god lärmiljö, som resulterar i högre måluppfyllelse. Det kan också vara så att en del elever inte får sina behov av särskilt stöd likvärdigt tillgodosedda därför att skolornas beredskap och kompetens att möta specifika behov varierar. I dessa fall kan likvärdigheten säkras genom förstärkning från huvudmannen i form av t.ex. handledning, utbildningar och stöd i skolutvecklingen. Ersättning både utifrån behov eller resultat Som grundprincip får skolor pengar utifrån sina elevers förutsättningar och behov. Den skola som gör ett bra jobb som leder till goda resultat får inte mindre pengar därför att resultatet blivit bättre. Samtidigt måste skolor som har sämre resultat stödjas så att en 11
likvärdig skola kan upprätthållas. Tilldelningen från kommunen som finansiär sker utifrån elevernas förutsättningar och behov. Medan stödet för de skolor som har sviktande resultat ges av huvudmannen. Tilldelningen utifrån elevernas behov är alltså den grundläggande tilldelningen. Medan stödet, kanske i forma av extra pengar, för den skola som har sviktande resultat, är något som huvudmannen ger temporärt, till exempel under något eller några år. Genom dessa två kompletterande principer främjas både effektiviteten och likvärdighet. Skolor får behålla den årliga tilldelningen även när resultaten blir bättre och skolor får temporärt stöd om deras resultat är sviktande. Givetvis innebär det extra stödet från huvudmannen att alla kommunala skolor får mindre per elev i elevpeng än de fristående skolorna får. Huvudmannen måste ju ha resurser att sätta in för att upprätthålla likvärdigheten bland sina skolor. Denna princip gäller även för huvudmännen för de fristående skolorna. Pengarna går rent juridiskt till skolans huvudman och denne är skyldig att se till att dennes skolor är likvärdiga. Så även där bör det ske en omfördelning. Det är enbart skolor vars huvudman endast har en skola som denna typ av omfördelning inte kan ske. (Se bild 1 a och b sidan 4!) 4. Syftet med en socioekonomisk resursfördelning Alla elever har rätt till en likvärdig skola. Eleverna ska kunna lyckas lika bra, oberoende av vilken skola de går i. Skolan ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar och behov. De ekonomiska medlen ska därför fördelas med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. De olika skolornas elevgrupper har olika förutsättningar att klara skolans mål. Måluppfyllelse uttryckt i kunskapsresultat är bland annat beroende av elevens socioekonomiska bakgrund. En socioekonomisk fördelning bygger på hur elevers socioekonomiska bakgrund samvarierar med sannolikheten för att eleverna uppnår målen. Syftet är givetvis att denna bakgrund inte ska styra elevens framgång i skolan och därmed deras framtidsmöjligheter. Tvärtom syftar resursfördelningen till att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Men lika angeläget är givetvis att utveckla skolan så att den blir lika bra på att möta elevers behov, oberoende av deras bakgrund. Det är de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna som ska kompenseras för i fördelningsmodellen. Elevernas individuella skillnader i behov hanteras av skolorna i första hand, mellan huvudmannens skolor i andra hand och i form av ansökta medel, tilläggsbelopp, i sista hand. 12
5. Krav på en socioekonomisk resursfördelningsmodell En socioekonomisk resursfördelningsmodell behöver vara träffsäker, opåverkbar och ha legitimitet. Dessutom bör resursfördelning i möjligaste mån främja en effektiv resursanvändning. Träffsäker Syftet med en socioekonomisk resursfördelningsmodell är att styra pengar till skolorna utifrån hur behoven hos deras elevgrupper varierar. Därför är den modell som kan antas vara mest träffsäker lämpligast att välja. Faktorer som leder till systematiska skillnader mellan elevgruppers behov i respektive skola ska beaktas. Dessa faktorers genomslag (viktning) i resursfördelningen ska motsvara faktorernas betydelse för elevernas behov. Skolan ska sedan styra resurserna utifrån individernas faktiska behov. I den mån behoven är ojämnt fördelade mellan individerna men relativt jämt fördelade mellan skolorna behöver den inte beaktas i den socioekonomiska resursfördelningen. Denna resursfördelning är endast en omfördelning av resurser mellan skolor. Resursfördelningsmodellen ska endast fånga in det som leder till avvikelser från det genomsnittliga behovet i Lunds kommun. Opåverkbar och neutral Genom att låta opåverkbara kriterier styra resursfördelningen blir fördelningsprinciperna transparenta och skolorna behandlas efter samma principer. Kontakter, förhandlingsskicklighet eller förmåga att beskriva sin egen skolas behov ska inte styra tilldelningen. Fördelningskriterierna ska omvänt inte påverka vad skolorna gör. Skolornas tilldelning ska inte vara beroende av vilka lösningar skolorna väljer. På så vis står skolorna fria att använda resurserna på bästa möjliga sätt. En skola som finner effektivare lösningar och därmed minskar sina kostnader ska inte få mindre resurser. Resurstilldelningen ska inte heller bero på skolornas resultat. Om en skola lyckas med en högre måluppfyllelse eller lyckas minska elevernas behov av särskilt stöd, ska resurstilldelningen utifrån den socioekonomiska modellen inte minska. Och på samma vis; om en skola lyckas sämre, ska inte resurstilldelningen automatiskt öka. I första hand bör skolan se om resultaten kan förbättras med andra arbetssätt. I andra hand är det huvudmannens ansvar och denne som kan ge en temporär resursförstärkning. Legitim Fördelningen av resurser bör upplevas som tillräckligt rättvis så att alla verksamma i skolan kan samla sina krafter för att skapa bästa möjliga lösningar inom givna ramar istället att fokusera på hur resurserna fördelas mellan skolorna. Därför ska fördelningsmodellen vara väl genomarbetad och dess grundprinciper bör omfattas av alla anställda i skolan. Om fördelningen dessutom uppfattas som legitim av föräldrar och elever bidrar det till deras upplevelse av att deras skola är bra, vilket i sin tur påverkar skolans måluppfyllelse. Det betyder inte att fördelningsmodellen inte kan diskuteras eller omprövas. Men när 13
nämnden har godkänt hur resurserna ska fördelas det kommande året, har anställda ett ansvar för att bidra till legitimiteten och främja en så god måluppfyllelse som möjligt. För att skolorna ska få stabila ekonomiska förutsättningar är det eftersträvansvärt att fördelningsmodeller inte förändras mer än nödvändigt mellan budgetåren. Att den socioekonomiska fördelningen upplevs legitim är angeläget även av detta skäl. Legitimiteten kan utmanas En socioekonomisk fördelning innebär att några skolor får mer pengar per elev än andra skolor. Det vill säga, får någon skola mer pengar får någon annan mindre. Det kan innebära att de skolor som får mer resurser lyckas göra satsningar som andra skolor inte kan göra. Detta sker samtidigt som resurserna ofta upplevs som för knappa och det ligger närmast tillhands att betrakta rättvisa utifrån principer som beaktar den egna skolans utmaningar. Höga krav och förväntningar möter begränsade resurser Det vi betalar med pengar är per definition begränsade resurser, till skillnad från de tillgångar som är obegränsade och som därför är gratis. Inom skolverksamheten lägger eleverna en stor del av sin barndom och ungdom. Hur skolan fungerar för eleverna ger betydelsefulla förutsättningar för deras framtida yrkesliv, familjeliv och samhällsliv. Med skollagens höga krav, professionens oftast höga ambitioner och många föräldrars höga förväntningar på vad skolan ska ge deras barn, i synnerhet om de uppfattas vara i behov av särskilt stöd, finns ett starkt tryck på att få del av skolväsendets begränsade resurser. Olika uppfattningar av vad som är rättvist Legitimitet för en socioekonomisk resursfördelning kan ständigt utmanas av att fördelningsprinciper uppfattas som generella synsätt på rättvisa. Vad som upplevs som rättvisa vid resursfördelning i skolan följer olika principer. Lika mycket pengar för varje elev Pengar fördelat efter skolornas merkostnader på grund av olika omständigheter Pengar fördelat efter dokumenterade skillnader i behov Pengar fördelat efter synliga och osynliga behov som påverkar elevens förutsättningar att nå skolans mål De olika synsätten på rättvisa kan ses som olika fördelningsprinciper som är adekvata i olika sammanhang, när kommunen som finansiär och huvudmannen fördelar resurser. Vilken princip som är adekvat för olika delar av resursfördelningen måste bygga på en avvägning av vad som gynnar likvärdigheten och samtidigt gynnar effektiviteten. Legitimiteten är beroende av övriga krav Att modellen är träffsäker och att modellen är opåverkbar främjar dess legitimitet. Att fördelningen inte påverkas av hur skolorna arbetar gör att pengarna i högre grad kan styras utifrån elevernas behov. 14
Bild 4 Kraven på en socioekonomisk fördelningsmodell främjar varandra Effektivitet För att främja effektivitet, det vill säga högsta möjliga måluppfyllelse utifrån givna resurser krävs att resursfördelningen riktas dit de bäst behövs premierar effektiv resursanvändning upplevs legitim så att verksamheten kan rikta sin energi mot på hur de använder resurserna istället för hur de kan få mer resurser Träffsäkerhet gynnar effektiviteten Genom att resurserna riktas dit de bäst behövs ges en förutsättning för att målen uppnås även där det är en nödvändig förutsättning med mer resurser för att nå målen. Den totala måluppfyllelsen kan öka. Bild 5 Effektivitet genom träffsäkerhet. Insatserna överensstämmer med elevernas behov. Rätt individ får insats och individen får rätt insats. Opåverkbara kriterier gynnar effektiviteten En fördelning som bygger på opåverkbara kriterier i form av tillgänglig statistik och som inte kräver annat beslutsunderlag och bedömningar kräver mindre insatser från verksamhet och förvaltning. Det vill säga transaktionskostnaderna för att styra resurserna blir låga. En fördelnings som inte påverkas av vilka lösningar skolorna väljer ger skolorna befogenhet och ansvar att använda den socioekonomiska tilldelningen på bästa möjliga sätt för att nå måluppfyllelse, det vill säga de effektivaste lösningarna. 15
Legitimitet gynnar effektiviteten Att alla verksamma i skolan tar det fulla ansvaret för att skapa bästa möjliga lösningar inom givna ramar har stor betydelse för resultatet i den typ av verksamhet som skolan är, där engagemang, förväntningar och förhållningssätt påverkar arbetssätt och resultat. Därför är det värdefullt att personalen och även föräldrarna upplever resursfördelningen som rättmätig. Bild 6 Med en träffsäker, opåverkbar och legitim resursfördelning främjas effektiviteten. Stabilitet För att skolorna ska få stabila ekonomiska förutsättningar och spelregler, är det eftersträvansvärt att fördelningsmodeller inte förändras mer än nödvändigt mellan budgetåren eller mandatperioderna. En väl genomarbetad och träffsäker fördelningsmodell minskar behovet och motiven för större förändringar av fördelningsmodellen mellan åren. En socioekonomisk fördelning som upplevs legitim ger förutsättningar för stabilitet mellan olika års budgetbeslut. En fördelningsmodell som främjar effektivitet och inte är kostnadsdrivande är möjligare att behålla. Bild 7 Med en träffsäker, legitim modell som gynnar effektivitet ges förutsättningar för stabilitet. 16
6. Modeller för socioekonomisk fördelning till Lunds skolor Modeller som skattar systematiska skillnader mellan elevgruppers behov i olika skolor kan ha olika utformning. Här presenteras kort nuvarande modell i Lunds kommun, Statistiska centralbyråns (SCB:s) riksmodell samt SCB:s kommunmodell som utgår från resultat för skolor i Lunds kommun. Jämförelsen mellan modellerna utgår från den ersättningsnivå som tillämpas i budget 216, det vill säga 7 898 kronor per elev. Det är det belopp som fördelas i genomsnitt per elev i tilläggsresurs inklusive resurs för skolors särskilda behov på totalt 2,5 mnkr. Nuvarande modell i Lund Nuvarande modell bygger på andel elever med föräldrar med högst gymnasieutbildning och andel elever med utländsk bakgrund. Om högsta utbildning för någon av föräldrarna är mindre än gymnasieskola ges större tyngd än om högsta utbildning är gymnasieskola. Som utländsk bakgrund räknas om båda föräldrarna, eller eleven, är födda i utlandet. 1% av skolpengen är tilläggsresurs som fördelas utifrån dessa faktorer. Därutöver får skolor som har minst en tredjedel elever vars föräldrar har högst gymnasieutbildning och samtidigt minst en tredjedel elever med utländsk bakgrund ytterligare ett påslag per elev. Detta kallas tillägg för skolors särskilda behov och är totalt 2,5 mnkr som 5 skolor kvalificerar sig för att få. I snitt blir det drygt 2 kronor per elev i tillägg på dessa skolor. SCB:s riksmodell Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en riksmodell för att skatta hur behoven varierar mellan skolor i en kommun. Det är en statistisk modell för att beräkna skillnaderna i behov hos olika skolors elevgrupper. Behov beräknas utifrån risk att inte nå målen i årskurs nio Utgångspunkten är att de elever som riskerar att inte uppnå godkänt är de elever som behöver mera stöd. Sambandet beräknas mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och om eleverna inte uppnår godkänt i minst två ämnen eller inte blir behöriga till gymnasiet. En bakgrundsfaktor som undersöks kallas i statistiska sammanhang variabel, eftersom det är en faktor som kan variera mellan individerna, till exempel variabeln kön kan antingen vara pojke eller flicka. Man talar också om oberoende och beroende variabler vid dessa analyser. De socioekonomiska variablerna är de oberoende variablerna och betygsresultatet är den beroende variabeln. Analysen visar att det finns ett samband mellan socioekonomiska bakgrunden och elevens resultat. Eftersom elevens betyg inte kan påverka elevens socioekonomiska bakgrund, måste det vara så att de socioekonomiska variablerna är de oberoende variablerna och betygen är den beroende variabeln. Denna orsakskedja illustreras i bild 8. Däremot säger den statiska analysen inget om orsakerna till dessa samband. Den kunskapen behövs inte för syftet att skatta risken att eleverna inte klarar målen och därmed behov av mera stöd. Däremot är det en central fråga för skolprofessionen som ska finna sätt att upphäva detta samband, så att alla elever klarar målen. 17
Bild 8 Sambandet mellan elevernas bakgrund och deras måluppfyllelse ELEVERNAS BAKGRUND Föräldrarnas utbildning Migra onsbakgrund m.m. ELEVERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR ELEVERNAS RESULTAT PROCESS Elevernas - språkkunskaper -studiemo va on - m.m. Måluppfyllelse - slutbetyg - m.m. Bakgrundsvariabler väljs utifrån deras samband med att inte nå målen Beräkningarna har gjorts med hjälp av avgångsbetygen för samtliga elever i rikets skolor mellan 21 och 214. För varje individ kopplas avgångsbetyget samman med socioekonomiska bakgrundsvariabler. Med hjälp av regressionsanalys får man fram hur mycket risken att inte uppnå godkänt ökar beroende på olika bakgrundsvariabler. Man får fram både vilka faktorer som har starkast samband med att inte nå målen och hur starkt sambandet är för de olika variablerna. Analysen tar hänsyn till variablernas betydelse i kombination med varandra. Utifrån beräkningar på avgångselever, årskurs 9, har sambandet mellan elevernas bakgrund och deras betyg räknats fram. Bakgrundsvariablerna betydelse för elevernas betygsresultat uttryckas här som relativa odds. Det vill säga för varje variabel(ex kön)säger oddset hur stor risk det är att inte nå målen för den ena gruppen (pojke) jämfört med referensgruppen (flicka), samtidigt som övriga faktorer beaktas. Om färre variabler används i modellen kan kvarvarande variabler få större betydelse. Till exempel om variabeln försörjningsstöd tas bort från modellen, då ökar oddsen för kortare utbildning, eftersom det finns en samvariation mellan försörjningsstöd och utbildningsnivå. De som har försörjningsstöd har oftare en kort utbildning. För att skapa en nyanserad och träffsäker modell bör alla variabler som har ett signifikant förklaringsvärde i kombination med övriga variabler tas med. Kommunmodellen för Lund Det kan vara vissa skillnader mellan bakgrundsvariablernas samband med betygen för olika kommuner. Därför fick SCB i uppdrag att göra en modell som bygger på enbart Lunds elever.11 Den bygger på elevers socioekonomiska bakgrund och avgångsbetyg från grundskolan för fem årgångar elever i Lunds kommun.12 Modellen har kompletterats med föräldrarnas inkomst som en variabel, eftersom det visar sig att det ökar träffsäkerheten med Lunds data. En relativt stor andel eleverna i Lund har en 11 Resursfördelningsmodellen Lunds skolor april 215, SCB 215-4-27. Revidering, SCB 215-1-15 samt Kommunmodell Lund med en beroende variabel, SCB 215-1-16. 12 För det tre första undersökta åren, 21-212 finns för Lunds Waldorfskola och Lunds Montessorigrundskola inga betygsuppgifter som motsvarar övriga skolors betyg. Därför ingår inte de elever som gick på dessa skolor åren 21-212 med i den slutgiltiga modellen för Lund. 18
förälder med forskarutbildning därför har forskarutbildning separerats från eftergymnasial utbildning. De betygsresultat för eleven som används i modellen är om eleven inte uppnår behörighet till gymnasieskolan och/eller eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen. I nedanstående tabell visas variabler, kategorier och oddskvoter för SCB:s kommunmodell för Lund samt SCB:s riksmodell. Variabler är något som kan variera mellan individerna, till exempel kön. Kategorier är de olika grupper som skapats inom en variabel, till exempel pojke och flicka. Här visas också andel elever i de olika kategorierna för Lunds elever september 215. Oddskvoter för kommunmodell utifrån avgångselever 21-214 och motsvarande för riksmodell samt andel elever i Lund i de olika kategorierna september 215. Bakgrundsv ariabler Oddskvot Oddskvot Andel elever Kommun- RiksLund modell modell sept. Lund 215 Kategorier 1,6 1 1,37 1 52% 48% 18,2 2,6 1 2,89 3,3 1 2% 3% 95% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) Forskarutbildning 4,74 2,55 1,67 4,99 2,7 1-2% 15% 64% 17% Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd Varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) 1,76 2,63 5% Ekonomiskt bistånd 1 1 95% Familjeförhållande Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 1,58 1 1,94 1 24% 76% Kön Pojkar Flickor (referens) Nyanlända För -2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) Högsta utbildning för fadern och modern 2,89 1,61 1 77% Hushållsinkomst Låg Medel Hög (referens) Concordans modellens träffsäkerhet 72% 33% 33% 33% Modellen anger hur man beräknar det förväntade resultatet. Oddsen i tabellen ska förstås så att det till exempel för Lunds elever är det i genomsnitt 6 procent högre risk att en pojke inte uppnår målen jämfört med en flicka, allt annat är lika för övriga variabler i modellen. Skillnaden i risk mellan pojkar och flickor är olika stor beroende på vilka kategorier eleven tillhör i övrigt, men den här presenterade oddskvoten visar hur stor risken är i genomsnitt för alla pojkar relativt alla flickor som ingår i underlaget för modellen. 19
Modellens träffsäkerhet Hur väl Lunds modell stämmer med verkligt utfall uttrycks som att den har 77 procents concordans, vilket betyder att modellens utfall överensstämmer till så stor del på individnivå för avgångseleverna i Lund 21-214, det elevunderlag som modellen togs fram på. Lunds modeller har en högre concordans än riksmodellen, vilket är naturligt då den bygger på en kommuns förutsättningar och endast tillämpas på denna kommun. Eftersom syftet med modellen är att resurser ska styras så träffsäkert som möjligt kan det vara väl motiverat att tillämpa den modell som ger den högsta träffsäkerheten, nämligen kommunmodellen som bygger på sambanden mellan bakgrund och måluppfyllelse just för elever i Lund. På skolnivå blir överenstämmelsen större ju fler elever skolan har. På samma vis blir modellen mindre träffsäker beräknat på mindre grupper elever. Den blir också mindre träffsäker för skolor där andra faktorer än de som modellen har med, har stor betydelse för elevernas förutsättningar. Verkligt utfall och modellberäknat utfall För de skolor och årgångar som modellen bygger på är det möjligt att göra en jämförelse av modellberäknat utfall och verkligt utfall. Det ger också en bild av rimligheten för modellen. Denna jämförelse kan givetvis endast göras för skolor med årskurs nio och inte för flertalet skolor som endast har lägre årskurser. Modellberäknat värde jämfört med verkligt utfall 21-214 på skolnivå Modellen har tagits fram med hjälp av elevernas bakgrundsfaktorer och deras betygsresultat 21-214. Om modellen tillämpas på dessa avgångselever får man fram modellberäknat värde (prognostiserat utfall) för eleverna i årskurs 9 för respektive skola, vilket kan jämföras med verkligt utfall för dessa skolor. Det blir en typ av SALSA, Skolverkets analysverktyg för bedömning av skolornas resultat utifrån elevernas förutsättningar. Men i detta fall är syftet med jämförelsen att se hur väl modellen fångar in de faktiska skillnaderna mellan skolorna. Skillnaderna mellan modell och verklighet kan antingen bero på att modellen inte fångar in alla typer av skillnader mellan elevgruppernas förutsättningar eller på att skolorna har olika kompetens och kapacitet att skapa förutsättningar för eleverna att uppnå målen. För Lund Waldorfskola och Lunds Montessoriskola finns endast betygsresultat från och med 213, eftersom det inte finns samma typ av betygsuppgifter för dessa skolor de tre första undersökningsåren. Som framgår av tabellen efter diagrammet blir det relativt få redovisade resultat för elever från dessa två skolor. Av Lunds Waldorfskolas 35 elever som gick ut årskursnio 213 och 214 var det ingen som inte uppnådde godkänt behörighetsämnena till gymnasieskolan eller inte godkänt i minst två ämnen. Det vill säga verkligt utfall blev noll och därmed finns i diagrammet ingen grå stapel för Lunds Waldorfskola. ISLK (Lund International School, Katedralskolan) samt LIS (Lund International School) ingår inte i redovisningen. Dessa två skolor ersätts enligt andra principer på grund av att de följer dubbla läroplaner. 2
Diagram 1 Andel elever i åk 9 som inte uppnått måle åren 21-214. Verkligt värde och modellberäknat värde enligt kommunmodell, rangordnade efter modellberäknat värde. Tabell 1 Andel elever i åk 9 som inte uppnått måle åren 21-214. Verkligt värde och modellberäknat värde enligt kommunmodell, rangordnade efter modellberäknat värde. Grundskolor med åk 9 21-214 *Skolor med betygsuppgifter endast 213-214 Antal elever åk 9 21-214 Verkligt utfall åk 9 21-214 Beräknat utfall med kommunmodell åk 9 21-214 Vikingaskolan 15 25% 2% Humfryskolan i Lund 23 17% 13% Fågelskolan 236 13% 12% Sankt Thomas Skola 54 13% 12% Freinetskolan i Lund 71 17% 12% Fäladsgården 468 12% 1% Svaleboskolan 355 6% 1% Gunnesboskolan 321 7% 1% Bilingual Montes.school Lund 65 14% 1% Lunds Waldorfskola* 35 % 1% Genarps skola 214 1% 1% Kunskapsskolan Lund 43 2% 9% Killebäckskolan 475 7% 9% Järnåkraskolan 96 9% 9% Nyvångskolan 428 14% 9% Lerbäckskolan 42 7% 9% Järnåkraskolan 4-9 398 7% 9% Svaneskolan 449 12% 8% Östratornskolan 332 4% 8% Maria Montessori-skolan 86 12% 7% Tunaskolan 383 6% 5% Lunds Montessorigrundskola* 41 5% 5% Alla skolor 5 53 9% 9% 21
Jämförelse av utfall med riksmodellen och kommunmodell För de flesta skolor blir utfallet snarlikt om man använder SCB:s riksmodell eller SCB:s kommunmodell för Lund. Dock skattas risken som större med riksmodellen jämfört med kommunmodellen för alla skolor utom för Lunds Waldorfskola. När skattningen ska användas för att fånga in skillnader mellan skolorna för att ekonomiskt kompensera för dessa relativa skillnader, har det ingen betydelse om en modell genomgående skattar risken högre eller lägre. Diagram 2 Andel elever i åk 9 som inte uppnått målen. Modellberäknat utfall enligt riksmodell och kommunmodell för Lund, rangordnade efter utfall för riksmodell. 22
Tabell 2 Andel elever i åk 9 åren 21 214 som inte uppnått målen. Modellberäknat utfall enligt kommunmodell för Lund och riksmodell samt rangordnade efter kommunmodellens utfall. Skola Antal elever åk 9 21-214 Verkligt utfall Beräknat utfall med kommunmodell Beräknat utfall med riksmodell Vikingaskolan 15 25% 2% 23% Humfryskolan i Lund 23 17% 13% 16% Fågelskolan 236 13% 12% 14% Sankt Thomas Skola 54 13% 12% 15% Freinetskolan i Lund 71 17% 12% 14% Fäladsgården 468 12% 1% 13% Svaleboskolan 355 6% 1% 13% Gunnesboskolan 321 7% 1% 13% Bilingual Montes.school Lund 65 14% 1% 12% Lunds Waldorfskola 35 % 1% 9% Genarps skola 214 1% 1% 12% Kunskapsskolan Lund 43 2% 9% 11% Killebäckskolan 475 7% 9% 12% Järnåkraskolan 96 9% 9% 12% Nyvångskolan 428 14% 9% 11% Lerbäckskolan 42 7% 9% 11% Järnåkraskolan 4-9 398 7% 9% 12% Svaneskolan 449 12% 8% 1% Östratornskolan 332 4% 8% 1% Maria Montessori-skolan 86 12% 7% 9% Tunaskolan 383 6% 5% 8% Lunds Montessorigrundskola 41 5% 5% 7% Alla skolor 5 53 9% 9% 12% Modellens syfte är att skatta behov på skolnivå, inte att prognostisera risk Modellen används för att prognostisera risken att inte nå målen på aktuell elevgrupp i de olika skolorna. Detta görs för att skatta hur behoven varierar mellan skolorna, inte för att säga hur många elever som inte kommer att nå målen. Prognostiserad risk används för att skatta behoven. Modellen beräknar bara hur stora de är på respektive skola relativt övriga skolor. Den säger inget om den absoluta storleken på behoven. Man kan säga att modellberäkningen kan visa att behovet av extra stöd i snitt på en skola är dubbelt så stort per elev jämfört med snittbehovet på en annan skola. Men därmed säger inte modellberäkningen hur mycket mer pengar den ena skolan ska ha jämfört med den andra. Det bör också påpekas att modellen inte säger något om risk eller behov för en enskild elev. En elev är alltid mer än de olika kategorier eleven tillhör. Att bedöma den enskilda elevens behov är ett ansvar för skolan. Den statiska modellen visar skillnader i behov på en strukturell nivå, inte på en individuell nivå. 23
SCB:s modell tillämpad på Lunds skolor SCB:s modell har tillämpats på de elever som gick på de olika enheterna vårterminen 215 (läsår 14/15). Listor med personnummer på Lunds elever skickades till SCB, som tog fram bakgrundsfaktorernas variabelvärde för varje elev, eller med andra ord: skolornas socioekonomiska sammansättning. Sedan tillämpades SCB:s modell på uppgifterna om Lunds elever. På det viset beräknas hur behoven varierar mellan skolorna. Bild 9 Från elevregister per skola till socioekonomiskt index per skola. 24
Socioekonomiskt index per skola Variationen mellan skolorna uttrycks som indexvärden där genomsnittet för Lund är 1 och skolor vars elevgrupp har ett större behov har ett indexvärden över 1 och skolor med behov som är mindre än snittet har ett indexvärde mindre än 1. Nedan visas indexvärdena för Lunds grundskolor. Fördelningsgraden blir mindre med den nya modellen, jämfört med nuvarande, om indexet används rakt av. Graden av omfördelning kan öka genom att ersättningen styrs av skolornas indexvärde över ett visst indexvärde, en brytpunkt. Här prövas med att ersättningen bygger på den del av indexvärdet som överstiger indexvärde 5. Med brytpunkt 5 för den nya modellen skapas en grad av omfördelning som rätt väl överensstämmer med graden av omfördelning som blir resultatet av nuvarande modell. Diagram 3 Skattat behov beräknat med SCB:s kommunmodell för Lund utifrån elevsammansättningen april 215 Genom att låta ersättningen bygga på den del av indexvärdena som ligger över en viss brytpunkt kan graden av omfördelning styras genom val av brytpunkt. 25
Tabell 3 Index per skola Skolorna rangordnade efter socioekonomiskt index. Skola Elevsammansättning april 215 alla skolor i Lund=1 Skola Elevsammansättning april 215 alla skolor i Lund=1 Mårtenskolan Oskarskolan Tunaskolan 6-9 Lunds Montessorigrundsk. Torna Hällestads skola Skrylleängs Montessori Kulparkskolan Österskolan Flygelskolan Vegaskolan Tunaskolan F-5 Kunskapsskolan Vallkärra skola Lovisaskolan Häckebergaskolan Palettskolan Byskolan F-3 Lerbäckskolan 4-6 Lerbäckskolan 7-9 Hagalundskolan Bilingual Montessori School Nyvångskolan 4-6 Backaskolan Maria Montessori skolan Uggleskolan 4-6 Lerbäckskolan F-3 Uggleskolan F-3 Håstads skola Nyvångskolan 7-9 Revinge skola Svaneskolan 47 52 54 56 61 63 63 65 66 66 67 69 72 73 76 77 79 81 81 81 83 85 85 85 87 88 89 89 91 91 93 Killebäckskolan 4-6 Svaleboskolan F-3 Järnåkraskolan 4-9 Sankt Thomas Skola Apelskolan Intern. Engelska skolan Nyvångskolan F-3 Killebäckskolan 7-9 Genarps skola 3-5 Svaleboskolan 4-6 Byskolan 4-6 Genarps skola 6-9 Lingua Montessoriskola Östratornskolan F-6 Idalaskolan Järnåkraskolan F-3 Östratornskolan 7-9 Munspelet skola Gunnesboskolan F-5 Svaleboskolan 7-9 Hubertusgården Lunds Waldorfskola Fågelskolan 4-9 Freinetskolan i Lund Gunnesboskolan 6-9 Fäladsgården Fågelskolan F-3 Ladugårdsmarken Klostergårdskolan Vikingaskolan Svenshögsskolan 95 95 97 98 99 99 1 11 12 12 12 14 14 14 15 15 15 17 19 111 118 119 122 126 127 157 169 169 179 185 23 Vårfruskolan 95 Alla skolor/genomsnitt 1 Jämförelser av olika modeller Nedan jämförs först utfall enligt Lunds nuvarande modell med utfallen enligt SCB:s kommunmodell för Lund. Sedan jämförs utfallet om faktorn nyligen invandrad tas med eller inte. 26
Diagram 4 Ersättning per elev utifrån nuvarande modell jämfört med ersättning per elev utifrån SCB:s kommunmodell för Lund, tillämpad med brytpunkt 5. Nuvarande modell bygger på föräldrarnas utbildningsnivå och om eleven har utländsk bakgrund, det vill säga om båda föräldrarna är födda i utlandet. 27
Jämförelse av kommunmodellen med och utan variabeln nyligen invandrad Socioekonomiskt index enligt SCB:s modeller har beräknats på två sätt. Dels har modellerna tillämpats rakt av. Dels har modellen tillämpats, men uppgiften om att elever nyligen har invandrat har nollats. Det vill säga beräkningarna har gjorts som om ingen elev nyligen har invandrat. De nyinvandrade eleverna räknas med, deras socioekonomiska bakgrund är med och påverkar indexet för respektive skola, men alltså inte det faktum att de är nyinvandrade. Det vill säga indexvärdena påverkas inte av faktorn nyinvandrad. Syftet med det andra sättet att räkna, är att göra det möjligt att bryta ut ersättningen för att elever är nyligen invandrade och ersätta det enligt en separat modell som beskriv i avsnitt 9. Jämförelsen visar att det framför allt är skolor med högt socioekonomiskt index som får mindre pengar när faktorn nyligen invandrad nollas, vilket är väntat då dessa skolor är de skolor som har relativt många elever som nyligen kommit till Sverige. Samtidigt är det dessa skolor som i en separat tilldelning för nyligen invandrade kommer att tilldelas pengar. Cirka 7 elever har anlänt för mindre än sju år sedan. När faktorn nyligen invandrad nollas är det för att styra pengarna med en egen modell. Om man väljer denna lösning minskas ersättningen i socioekonomisk ersättning motsvarande. I nedanstående diagram är ersättningen per elev i snitt minskad med 2 kronor, med tanke på att medel ska finnas för den separata tilldelningen för nyligen invandrade. 28
Diagram 5 Ersättning per elev enligt kommunmodellen när kategorin nyinvandrad nollas i beräkningen jämfört med när nyinvandrad inte nollas i beräkningen. 29
Tabell 4 Kronor per elev för Lunds nuvarande modell och SCB:s kommunmodell. I den sista kolumnen visas hur ersättningen skulle förändras om man byter från nuvarande modell till SCB:s kommunmodell med brytpunkt vid index 5. Rött innebär störst minskning av ersättning per elev och grönt innebär störst ökning per elev. 3
Tabell 5 Kronor per elev för Lunds nuvarande modell och SCB:s kommunmodell. Skolorna rangordnade efter utfall i SCB:s kommunmodell 31
7. Anpassning av graden av omfördelning Kommunmodellen ger underlag för indexvärden för skolorna, men den ger ingen grund för hur stor omfördelningen ska vara. Modellen skattar risken att eleverna inte ska nå målen. För att skapa en omfördelning som motsvarar nuvarande nivå beräknas den socioekonomiska ersättningen endast utifrån den del av indexvärdet som överstiger 5. Dessa riktmärken är endast en utgångspunkt för att avgöra hur stor omfördelningen bör vara. En bedömning av vilken typ av kompensatoriska insatser som behövs och vad dessa beräknas kosta är en säkrare väg att bedöma hur stor omfördelningen bör vara. Till syvende och sist är det en fråga om ambitionsnivå som avgör hur stor omfördelningen ska vara. 8. Införande av modellen Vid införandet av modellen är det betydelsefullt med ett gediget informationsarbete. I avsnittet om legitimitet på sidan 13 finns resonemang om detta. Mer ingående om information kan läsas i avsnittet Steg 5. Informera om resursfördelningsmodellen i SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor så kan kommunen göra13. Beroende på hur stora minskningar i ersättning vissa skolor får med nya fördelningsprinciper kan det eventuellt vara lämpligt att fasa in de nya ersättningarna. Det vill säga att förändringen tas i etapper över tillexempel två år eller att den nya ersättningen får gälla från och med ett nytt läsår. En variant är att låta höjningarna slå igenom helt första året medan minskningarna tas i två etapper. Denna variant innebär att en del av den socioekonomiska ersättningen får användas för att finansiera infasningen. Pa samma vis kan kommunen överväga om det ska finnas en begränsning i hur mycket ersättningen får minska från ett år till ett annat. Minskningen i ersättning bör inte vara större än att det finns rimliga förutsättningar för skolorna att göra motsvarande kostnadsminskningar. 9. Ersättning för nyanlända Ersättning för nyanlända elever kan ersättas separat, lämpligen utifrån den första kartläggningen av de nyanlända eleverna kunskaper. Enligt bakgrundsdata från SCB för höstterminen 215 har 5,6 procent av eleverna kommit till Sverige de senaste sex åren. 29 elever i Lund har kommit för - 2 år sedan och 41 elever har kommit för 3-6 år sedan. Det vill säga cirka 1 elever har kommit per år. För de elever som redan finns ute på skolorna kan man eventuellt ha en kombination med en grundersättning för nyligen anlända och möjlighet till högre ersättning genom en individuell kartläggning. För de elever som framöver anländer kan den kartläggning av kunskapsnivån som ska ske vid mottagandet ligga till grund för ersättningen.14 13 Sidan 33 ff. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-115-.pdf?issuusl=ignore 14 Den 1 januari 216 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Bland annat införs en definition av nyanländ. Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. 32
Om alternativet att alla elever ska ersättas utifrån en bedömning innebär det att cirka 7 elevers behov ska kartläggas i år, förutsatt att ersättning ska utgå i sex år och att antalet nyanlända ej förändras. Dock är det sannolikt att antalet nyanlända ökar de närmaste året. Följande år behöver enbart årets nyanlända elevers behov kartläggas. Fördelar med dylik hantering är dels att tilldelningen till skolorna blir mer träffsäker, vilket är angeläget då det just för denna elevgrupp rör sig om betydligt högre belopp än som är aktuellt för de olika elevgrupper som är aktuella i den socioekonomiska fördelningen. Dels skapar kartläggningen ett värdefullt underlag för utvärdering av skolornas insatser för nyanlända. Eftersom det är strategiskt angeläget att optimera måluppfyllelsen för nyanlända är det värdefullt med kraftfulla styrmedel i form av en träffsäker resursstyrning och en utvärdering där det finns ingångsdata om elevens behov och förutsättningar. På så sätt ges skolorna förutsättningar att skapa ändamålsenlig lärmiljö för dessa elever och de får information om elevernas behov och det blir möjligt att sen få en bild av effekterna av de insatser som skolan gör för eleverna. Med kartläggningen ges underlag för en träffsäkrare resursfördelning och referenspunkter för utvärdering av effekten av skolornas insatser. Observera dock att detta ger en ersättning till skolan, inte direkt till eleven, även om ersättningen följer eleven om den byter skola. Vissa elever kommer att behöva mer stöd än vad ersättningen täcker andra elever kommer att behöva mindre. Om skolan lyckas att snabbare göra eleven oberoende av extra stöd behåller skolan ändå den extra ersättningen för hela den beslutade perioden. Det vill säga denna ersättning följer samma principer som strukturersättningen. I diagram 6 framgår hur stor andel av eleverna som på de olika skolorna anlänt för mindre än 7 år sedan, exklusive deras förberedelseklasser. Genomsnittet på 4 procent gäller de här redovisade skolorna. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. 33
Byskolan 4-6 Genarps skola 7-9 Håstads skola Kulparkskolan Kunskapsskolan Lunds Montessorigrundskola Skrylleängs Montessori Svaleboskolan 4-6 Svaleboskolan 7-9 Uggleskolan 4-6 Tunaskolan 6-9 Killebäckskolan 7-9 Gunnesboskolan F-5 Svaneskolan Östratornskolan 7-9 Gunnesboskolan 6-9 Byskolan F-3 Nyvångskolan 7-9 Pale skolan Uggleskolan F-3 Genarps skola 4-6 Nyvångskolan 4-6 Interna onella Engelska skolan i Lund Järnåkraskolan 4-9 Idalaskolan Svaleboskolan F-3 Häckebergaskolan Vegalyckan Killebäckskolan 4-6 Lerbäckskolan F-3 Hagalundskolan Österskolan Backaskolan Lerbäckskolan 7-9 Nyvångskolan F-3 Fäladsgården Maria Montessori skolan Flygelskolan Mårtenskolan Freinetskolan i Lund Vårfruskolan Östratornskolan F-6 Tunaskolan F-5 Oskarskolan Torna Hällestads skola Lerbäckskolan 4-6 Munspelets skola Vallkärra skola Fäladsskolan Hubertusgården Revinge skola Fågelskolan F-3 Lunds Waldorfskola Bilingual Montessori School Klostergårdskolan Fågelskolan 4-9 Apelskolan Sankt Thomas Skola Lingua Montessoriskola Vikingaskolan Delfinskolan Ladugårdsmarken Alla skolor Diagram 6 Andelen elever per skola som anlänt för -6 år sedan september 215. 18% 16% 14% 12% 1% Andel elever som anlänt för -6 år sedan sept 215 8% 6% 4% 2% % Ersättning för insats för nyanlända Ersättningen för nyanlända kan vara en ersättning för svenska som andra språk och för studiehandledning på modersmålet. Det vill säga det är en ersättning för en insats, det räcker inte att det finns ett behov. Om eleven går i skola med utländsk läroplan bör ej ersättning för nyligen invandrad ingå. Sistnämnda princip tillämpas till exempel i Malmö kommun. 1. Socioekonomisk fördelning till fritidshem Fritidshemmen har fått en förändrad roll och Skolverket kom 214 av den anledningen ut med nya allmänna råd för fritidshem. Fritidshemmet har fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmet har därigenom fått en närmare koppling till förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna. Ett av de allmänna råden gäller resursfördelning. Skolverkets råd riktas enbart till huvudmannen. Men med tanke på den socioekonomiska aspekten tas upp är det rimligt att kommunen som finansiär beaktar skillnader i elevgruppernas sammansättning vid fördelning av resurser till fritidshemmen. Denna fördelning kan lämpligen ske på samma grunder som den socioekonomiska ersättningen för skolverksamheten. Antingen görs en separat beräkning utifrån elever inskrivna på fritidshemmet eller så beräknas ersättningen på årskurserna förskoleklass till och med årskurs tre, ett tredje sätt är att strukturersättningen för grundskolan görs så stor att den även täcker in skillnaderna i behov mellan fritidshemsverksamhet på olika skolor. I den mån fritidshemsverksamheten är knuten till en skola och det är en resultatenhet är det sista enklare sättet att styra resurserna möjligt. 34
I Skolverkets allmänna råd för fritidshem står det angående resursfördelning följande: Huvudmannen bör ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem, såsom upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd elevgruppens sammansättning och storlek, Kommentaren till detta råd: Enligt skollagen ska kommunerna fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. Fritidshemmet har, liksom förskoleklassen och skolan, ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det här får till följd att verksamheten i olika fritidshem inte kan utformas på samma sätt överallt. Huvudmannen behöver därför använda en modell för resursfördelning som tar hänsyn till att olika fritidshem kräver olika resurser för att genomföra sitt uppdrag. En sådan modell bör ta hänsyn till upptagningsområdets socioekonomiska karaktär, elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd samt elevgruppernas sammansättning och storlek. Skolverkets utvärderingar av kommunernas resursfördelning till grundskolan har visat att den i många fall sker schablonmässigt och inte utifrån en analys av verksamheternas förutsättningar och behov för att uppnå de nationella målen. Om resurserna fördelas på detta schablonmässiga sätt påverkar det fritidshemmets förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det kan även få negativa konsekvenser för likvärdigheten i utbildningen mellan olika fritidshem, samt göra det svårt för verksamheterna att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. För att resurserna ska kunna fördelas utifrån verksamheternas förutsättningar och behov är det nödvändigt att huvudmannen och rektorn gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar av verksamhetens kvalitet i relation till målen. På så sätt blir det möjligt att fördela resurserna i förhållande till de olika behov som eleverna i fritidshemmet har. Detta är möjligt att göra inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar blir därefter vägledande för hur resurserna fördelas. 11. Modeller för socioekonomisk fördelning till Lunds förskolor Här presenteras Lunds nuvarande modell för förskolor, grundskolemodellen för tillämpning på förskolor samt en modell viktad utifrån förskolornas särskilda förutsättningar. Nuvarande modell i Lund för förskolor En procent av elevpengen/barnpengen fördelas utifrån andel barn med utländsk bakgrund. 35
SCB:s grundskolemodell tillämpad på förskolor SCB:s modeller för grundskolan bygger på prognostiserad risk att inte nå målen i årskurs nio. Man kan resonera som så att de barn i förskolan som sedan i skolan riskerar att inte nå målen, är de barn som behöver de största insatserna i förskolan och därför är prognostiserad risk att inte nå skolans kunskapsmål en lämplig grund för fördelning av tilläggsresurser även i förskolan. Modell viktad utifrån förskolans särskilda förutsättningar För förskolan finns ingen mätbar måluppfyllelse för barnen, därför kan man inte göra en egen modell på samma vis som för grundskolan. Förskolan skiljer sig också på så vis att samarbetet med föräldrarna har större omfattning och betydelse. När behoven skattas för förskolan är det även lämpligt att beakta att samarbetet med föräldrarna kan kräva olika stora insatser från förskolan, beroende på föräldrarnas förutsättningar. Valet av variabler och viktningar får då bygga på erfarenheter av olika socioekonomiska variablers samvariation med barnens behov av mer vuxenkontakt, behovet av att få vistas i en mindre grupp m.m. samt vad som krävs i samarbetet med föräldrarna. Det betyder inte att tillhöra en viss kategori per automatik leder till ett visst behov, däremot bedöms det vara fler barn med behov av mer stöd i vissa kategorier än andra. Om variablerna huvudsakligen är samma som används i grundskolans modell så samvarierar de med risken att inte nå grundskolans kunskapsmål. På så vis styrs resurser till förskolor som har en högre andel barn som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål. Resursförstärkningen ska möjliggöra större insatser i förskolan för dessa barn, vilket ger dem ökade förutsättningar att utvecklas och att klara skolans mål. Nedan visas en variant av valda variabler och viktningar av kategorier som tagits fram i Uppsala. Det kan tas som utgångspunkt vid framtagande av modell för Lund. Genom att se hur utfallet blir för olika förskolor kan verksamhetsföreträdare med god insikt i olika typer av förskolors förutsättningar bedöma rimligheten i utfallet samt föreslå lämpliga förändringar i viktningarna. Variabler, kategorier och vikter för förskolans beräkningsmodell Variabler Kategorier Viktning Invandring Human development index (HDI)* Högsta utbildning för fadern och modern Försörjningsstöd Invandrat för mindre än tre år sedan Invandrat för 3-6 år sedan Invandrat för mer än 6 år sedan eller född i Sverige Båda föräldrarna är födda i land med lågt eller medel HDI En eller båda föräldrarna är födda i land med högt eller mycket högt HDI Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Modern och/eller fadern har försörjningsstöd Varken modern eller fadern har försörjningsstöd Boende Barnet bor med en eller ingen av sina vårdnadshavare Barnet bor med båda sina vårdnadshavare 3 1 * Human development index (HDI) är ett ett mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. 3 1 1 4 1 4 2 1 1 4 1 36
12. En socioekonomisk modells begränsningar Alla modeller har sina begränsningar, så även riksmodellen. För elever som nyligen invandrat genereras stora belopp. Den gruppens behov varierar kraftigt beroende på om eleven kommer som flykting och har en ofullständig skolgång och traumatiserande upplevelser eller om eleven kommer från ett västeuropeiskt land och migrationen beror på efterfrågad yrkeskompetens. I den mån olika kategorier invandrade elever går på olika skolor kan dessa skillnader ge en skev skattning av behoven. Denna begränsning i riksmodellen kan hanteras genom föreslagen separat ersättning för nyligen invandrade elever. På samma vis är elever till separerade föräldrar en heterogen grupp med både resurssvaga och resursstarka familjer. Det finns också andra företeelser som en statistiskt grundad modell inte fångar in, till exempel det faktum att mer studiemotiverade elever oavsett socioekonomisk bakgrund kan söka sig till olika skolor. Skolverket lyfter just att studiemotiverade elever i högre grad tenderar att utnyttja det fria skolvalet. Skolverket konstaterar att spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant sedan slutet av 9-talet, men att endast en del av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor kan förklaras med en ökad skolsegregation med avseende på skolornas socioekonomiska elevsammansättning. I stället förklarar man de ökade skillnaderna med skillnader i studiemotivation. Skolorna verkar däremot bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. På så sätt blir eleverna mer sorterade efter resultat och dolda egenskaper än efter konventionella mått på socioekonomisk bakgrund.15 Om denna företeelse att studiemotiverade elever i högre grad väljer skola även gäller för Lund så missgynnar de statistiska modellerna de bortvalda skolor och gynnar de valda skolorna. 15 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport nr 374. Skolverket 212 37
Referenser Samtliga referenser och övriga skrifter kan hittas på nätet genom att söka på titeln. Skollagen (214:458) Skolförordning (211:185) Allmänna råd för fritidshem, 214 Allmänna råd för förskolan, 213 Skolverkets lägesbedömning 215 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Skolverket 212 Socioekonomisk resursfördelning till skolor, så kan kommunen göra. SKL 214 Ytterligare skrifter Skolverket Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, 22 Bl.a. om STAR-projektet som undersökte värdet av mindre klasser de första skolåren. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, 29 Resultaten i grundskolan har försämrats betydligt sedan början av 199-talet. Ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen alla har betydelse. Effekten av elevernas sociala bakgrund har ökat markant mellan åren 1991 och 21. Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov, 29 Skolverket ifrågasatte om differentieringen av resurser mellan skolor och förskolor är tillräcklig. Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv, 211 En uppföljning med god kvalitet på kommunal nivå och skolnivå kan få stor betydelse för hur effektiv resursfördelningen blir. Skolverket tog in uppgifter från 5 mest segregerade kommunerna. 211 använder sig ungefär tre fjärdedelar av de studerade kommunerna av en resursfördelningsmodell som innehåller en socioekonomisk faktor. Motsvarande siffra för budgetåret 27 var cirka två tredjedelar. Kommunernas resursfördelning till grundskolor, 213 Kompensatoriskt inslag har ökat, men det är fortfarande en låg andel av resurserna som fördelas efter förutsättningar och behov. Skolinspektionen Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet, Rapport 214:1 Här beskrivs bland annat hur Landskrona på kommunnivå arbetar för en likvärdig skola och Gottsundaskolan i Uppsala visas som exempel på hur en skola framgångsrikt kan använda sin socioekonomiska ersättning. 38
LUNDS KOMMUN Kommunkontoret Magdalena Titze Bilaga 2 Specifikation budgetramar EVP för BSN 216, tkr Enligt beslut i KF 26 nov 215 Till nämndens förfogande 2,5% BSN LS BSN LÖ Tot 1 69 26 658 59 2 348 715 42 352 16 51 58 853 98 558-37 88 13 419 486 159 56 328 45 25-14 61 2 62 18 637 213 843 143 763-52 49 16 21 666 796 774 171 Förskola Lokalkostnader Föräldraavgifter Särskild verksamhet Direkt skolpeng Summa Specifikation särskild verksamhet: Uroxen Hästskon (merkostnad) Solen Sagostunden Öppen förskola Taxor och avgifter Röda Stugan (jourkostnad) Barnförsäkringar Tilläggsbelopp, särskilt stöd Summa Grundskola Lokalkostnader Särskild verksamhet Direkt skolpeng Summa Specifikation särskild verksamhet: Lokalsamordnare Kvalitetsredovisning Sommarskola Särskola Höjebro Resurscentrum Verks stöd Resurscentrum Förberedelseklasser Välkomsten Små skolor på mindre orter Gröna skolgårdar Elever i specialskolor Skolskjutsar Naturskolan Elevprognoser Socialsekreterare i skolan Elevförsäkring Tilläggsbelopp, särskilt stöd Summa 2 942 538 349 98 1 275 567 89 2 59 239 4 57 13 419 13 1 843 2 62 16 21 223 625 96 413 66 53 926 541 1 816 24 197 246 133 371 146 324 441 12 61 852 636 1 297 687 2 1 53 861 1 29 2 137 4 455 22 7 419 24 197 12 61 1 133 27 247 27 782 2 196 33 434 177 7 671 2 1 569 3 764 1 253 422 14 557 96 413 Bilaga 2 Specifikation budgetramar 216.xlsx, 216, 215-12-2
BSN LS BSN LÖ Tot -25 483 2 387 184 81 16 985-1 582 52 67 549 57 19-36 65 2 439 251 63 218 4 628 374 1 384 2 387 52 52 2 439 1 69 26 1 69 26 658 59 658 59 2 348 715 2 348 715 BSN LS BSN LÖ Tot Förskola 1-2 år Förskola 3-5 år Pedagogisk omsorg 1-2 år Pedagogisk omsorg 3-5 år Grundskola 6-8 år Grundskola 9-11 år Grundskola 12-15 år Fritidshem Fritidsklubb 1 567 2 789 29 28 2 947 2 763 3 318 3 71 1 58 526 1 89 24 27 1 165 1 14 1 457 1 494 32 2 93 3 878 53 55 4 112 3 93 4 775 5 195 1 882 Totalt antal barn förskola Totalt antal elever grundskola Totalt antal barn skolbarnsomsorg 4 413 9 28 5 281 1 666 3 762 1 796 6 79 12 79 7 77 Skolbarnsomsorg Förädraavgifter Särskild verksamhet Direkt skolpeng Summa Specifikation särskild verksamhet: Ekologiskt djurhus Romano Trajo Östervångs fritidshem Summa Totalt fördelat Aktuell ram Rest att fördela Antal barn/elever BUDGET 216 Efterfrågefaktor, baserat på genomsnittlig efterfrågan 213-215: Efterfrågan förskola 1-2 år 82,54% 85,27% 83,23% Efterfrågan förskola 3-5 år 96,1% 99,82% 97,7% Total efterfrågan förskola 1-5 år 9,75% 94,6% 91,78% Efterfrågan skolbarnsomsorg 79,49% 66,62% 75,78% Grundresurs direkt skolpeng, kr per barn/elev och år Förskola 1-2 år Förskola 3-6 år Pedagogisk omsorg 1-2 år Pedagogisk omsorg 3-6 år Grundskola F-2 Grundskola 3-5 Grundskola 6-9 Fritidshem Fritidsklubb 13 484 95 94 156 585 115 91 55 445 57 345 65 3 41 144 2 131 Bilaga 2 Specifikation budgetramar 216.xlsx, 216, 215-12-2
Budget 216 - grundskolor skolpeng, tilläggsresurs SPECIFIKATION FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR OCH JÄMFÖRELSE NUVARANDE MODELL MED FÖRESLAGEN MOD Bilaga 3 Antal Skola elever ISLK Lunds Internationella skola Apelskolan 79 Backaskolan 342 Bilingual Montessori School 288 Byskolan F-3 195 Byskolan 4-6 128 Flygelskolan 153 Freinetskolan i Lund 62 Fågelskolan F-3 177 Fågelskolan 4-9 264 Fäladsgården 42 Genarps skola 3-5 149 Genarps skola 6-9 168 Gunnesboskolan F-5 248 Gunnesboskolan 6-9 24 Hagalundskolan 183 Hubertusgården 177 Håstads skola 26 Häckebergaskolan 17 Idalaskolan 127 Intern. Engelska skolan i Lund 151 Järnåkraskolan F-3 123 Järnåkraskolan 4-9 395 Killebäckskolan 4-6 87 Killebäckskolan 7-9 266 Klostergårdskolan 267 Kulparkskolan 265 Kunskapsskolan 15 Ladugårdsmarken 86 Lerbäckskolan F-3 24 Lerbäckskolan 4-6 191 Lerbäckskolan 7-9 241 Lingua Montessoriskola 29 Lovisaskolan 158 Nuvarande modell med föreslagna förändringar Tillägg Tillägg Enl. beslut i KF 151126 skolors skolors Avdrag Avdrag TilläggsTilläggs- särskilda särskilda modersmåls- modersmålsresurs/ resurs/ behov/ behov/ underv./ underv./ elev, kr enhet, kr elev, kr enhet, kr elev, kr enhet, kr 7 677-2 48 7 677-2 48 7 229 571 115-2 754-217 556 7 352 2 514 395-2 74-924 611 8 861 2 551 853-3 513-1 11 633 4 369 851 972-669 -13 533 6 45 825 664-68 -87 22 3 987 61 11-1 351-26 678 7 2 434 13-2 281-141 411 12 14 2 142 336-3 872-685 3 15 148 3 998 987 2 66 545 455-4 162-1 98 656 11 597 4 87 945-3 781-1 588 156 6 647 99 396-73 -18 778 8 951 1 53 758-777 -13 533 1 379 2 573 897-3 114-772 322 14 7 2 998 881 2 66 421 488-4 159-848 467-594 -18 778 5 826 1 66 185 1 76 1 783 431-2 643-467 744 4 257 11 678-1 255-32 633 6 171 1 49 23-768 -13 533 6 74 855 98-685 -87 22 9 934 1 5 5-3 314-5 378 5 962 733 278-1 53-184 922 7 261 2 867 97-1 79-77 56 5 7 435 569-5 -43 511 7 236 1 924 733-941 -25 189 16 939 4 522 625 2 66 551 653-5 11-1 337 967 3 7 813 64-821 -217 556 4 649 488 184-1 243-13 533 12 241 1 52 722-3 921-337 211 4 999 1 19 837-1 386-282 822 6 853 1 38 966-2 278-435 111 5 853 1 41 497-1 67-42 478 6 883 199 621-1 875-54 389 7 75 1 117 926-2 341-369 844 Föreslagen modell Summa tilläggsresurs/ elev, kr 5 846 5 846 4 475 4 648 5 348 3 7 5 771 2 636 4 721 8 232 13 52 7 816 5 917 8 174 7 264 12 67 5 232 7 433 3 2 5 43 6 55 6 62 4 458 5 471 4 56 6 295 13 994 2 249 3 46 8 32 3 613 4 575 4 183 5 8 4 735 Summa tilläggsresurs/ enhet, kr 353 559 1 589 784 1 54 219 721 438 738 642 43 334 292 718 1 457 36 3 445 786 3 282 789 881 618 1 373 224 1 81 575 2 571 92 957 47 1 315 686 78 44 918 49 768 957 999 627 548 356 2 16 852 392 58 1 674 545 3 736 311 596 84 357 651 715 511 737 15 873 854 1 8 2 145 232 748 82 Summa tilläggsresurs/ elev, kr 5 846 5 846 5 699 4 54 3 93 3 385 6 118 1 83 8 93 12 445 13 895 8 342 6 19 6 264 6 856 9 9 3 621 7 952 3 4 4 583 6 383 5 736 6 388 5 516 5 246 5 97 15 9 1 567 2 272 13 95 4 48 3 591 3 61 6 277 2 681 Summa tilläggsresurs/ enhet, kr 45 242 1 386 491 1 123 962 66 49 783 88 279 977 551 965 2 22 785 3 668 292 3 53 529 896 88 1 52 361 1 7 254 1 837 786 662 558 1 47 553 79 5 779 145 81 662 866 83 785 692 2 178 82 456 41 1 588 39 4 7 41 415 129 238 514 1 195 794 899 281 685 925 869 972 182 33 423 672 Differens Summa tilläggsresurs/ elev, kr 1 224-594 -1 445-315 347-86 4 181 4 213 843 526 12-1 91-49 -3 599-1 611 519 39-82 328-884 1 93 45 74-325 1 15-683 -1 135 5 585 795-984 -573 1 269-2 53 Summa tilläggsresurs/ enhet, kr 96 682-23 293-416 257-61 389 44 446-123 357 259 246 745 749 222 55 22 74 15 262-32 863-11 321-734 116-294 849 91 866 1 5-139 345 41 75-133 544 237 336 17 95 64 344-86 56 271 1-18 955-119 137 48 284 162 265-187 93-138 47 36 81-324 49
Budget 216 - grundskolor skolpeng, tilläggsresurs SPECIFIKATION FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR OCH JÄMFÖRELSE NUVARANDE MODELL MED FÖRESLAGEN MOD Bilaga 3 Skola Lunds Montessorigrsk Lunds Waldorfskola Maria Montessori skolan Munspelet skola Mårtenskolan Nyvångskolan F-3 Nyvångskolan 4-6 Nyvångskolan 7-9 Oskarskolan Palettskolan Revinge skola Sankt Thomas Skola Skrylleängs Montessori Svaleboskolan F-3 Svaleboskolan 4-6 Svaleboskolan 7-9 Svaneskolan Svenshögsskolan Torna Hällestads skola Tunaskolan F-5 Tunaskolan 6-9 Uggleskolan F-3 Uggleskolan 4-6 Vallkärra skola Vegaskolan Vikingaskolan Vårfruskolan Österskolan Östratornskolan F-6 Östratornskolan 7-9 Samtliga skolor/genomsnitt varav BSN Lunds stad varav BSN Lund Öster Antal elever 159 134 193 181 193 244 18 225 61 218 35 75 74 186 218 176 245 175 53 313 338 17 114 16 76 3 356 85 195 264 11 47 8 347 3 123 Nuvarande modell med föreslagna förändringar Tillägg Tillägg Enl. beslut i KF 151126 skolors skolors Avdrag Avdrag TilläggsTilläggs- särskilda särskilda modersmåls- modersmålsresurs/ resurs/ behov/ behov/ underv./ underv./ elev, kr enhet, kr elev, kr enhet, kr elev, kr enhet, kr 2 511 399 241-684 -18 778 5 457 731 274-1 542-26 678 7 83 1 511 155-2 818-543 889 5 219 944 613-1 983-358 967 4 4 772 739-1 296-25 189 5 828 1 421 957-82 -195 8 4 938 888 864-786 -141 411 6 83 1 53 63-1 112-25 189 1 69 65 24-535 -32 633 5 415 1 18 561-1 597-348 89 5 25 175 882-1 865-65 267 9 987 749 1-3 481-261 67 2 725 21 625-441 -32 633 7 11 1 34 137-49 -76 144 6 65 1 449 73-649 -141 411 7 967 1 42 226-927 -163 167 7 449 1 824 896-2 87-511 256 17 942 3 139 874 2 66 361 57-5 35-881 1 3 65 191 4-1 231-65 267 5 32 1 665 32-1 911-598 278 3 335 1 127 72-1 287-435 111 5 767 98 376-1 28-217 556 5 248 598 297-763 -87 22 4 972 527 8-1 129-119 656 1 656 125 835-429 -32 633 19 514 5 854 199 2 66 619 835-5 366-1 69 911 5 461 1 944 155-1 497-533 11 4 821 49 826-896 -76 144 6 412 1 25 338-2 12-413 356 7 533 1 988 754-2 678-77 56 7 677 88 55 218 2 5-2 48-23 496 8 229 68 687 842 81 2 5-3 37-2 896 211 6 21 19 367 158-419 -2 599 789 Föreslagen modell Summa Summa tilläggstilläggsresurs/ resurs/ elev, kr enhet, kr 1 827 29 463 3 915 524 596 5 12 967 266 3 236 585 646 2 78 522 55 5 25 1 226 157 4 153 747 453 5 691 1 28 441 534 32 571 3 819 832 472 3 16 11 615 6 56 487 934 2 284 168 991 6 62 1 227 993 6 1 1 38 292 7 4 1 239 59 5 362 1 313 641 14 973 2 62 344 2 373 125 773 3 49 1 67 24 2 47 691 961 4 487 762 82 4 485 511 274 3 844 47 425 1 226 93 22 16 214 4 864 123 3 964 1 411 144 3 926 333 682 4 292 836 983 4 855 1 281 698 5 846 67 59 6 25 5 291 631 5 369 16 767 369 Summa Summa tilläggstilläggsresurs/ resurs/ elev, kr enhet, kr 729 115 913 8 23 1 75 147 4 112 793 583 6 612 1 196 843 5 821 1 42 388 4 42 727 484 4 746 1 67 841 253 15 46 3 148 686 265 4 76 166 6 5 58 418 475 1 566 115 853 5 257 977 893 6 32 1 314 881 7 159 1 259 9 4 976 1 219 197 2 955 3 667 39 1 34 71 37 1 928 63 541 474 16 46 4 565 776 15 4 324 492 899 2 586 274 145 1 841 139 925 15 775 4 732 465 5 233 1 863 79 1 794 152 461 6 296 1 227 769 6 43 1 697 448 5 846 67 59 6 131 51 171 718 5 87 15 887 282 Differens Summa tilläggsresurs/ elev, kr -1 98 4 19-9 3 377-2 78 796-111 -945-281 -671 1 6-926 -718-1 345 3 118-385 5 981-1 33-1 481-1 574 78-161 -1 257 615-439 1 269-2 132 2 4 1 575 15-282 Summa tilläggsresurs/ enhet, kr -174 55 55 55-173 684 611 196-522 55 194 231-19 968-212 6-17 165-146 27 55 985-69 459-53 138-25 1 6 589 2 84-94 444 1 46 695-54 736-463 483-531 914 13 285-18 375-133 28 46 723-131 658 451 936-181 22 39 786 415 75 88 87-88 87
Budget 216 - förskolor skolpeng, tilläggsresurs SPECIFIKATION FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR OCH JÄMFÖRELSE NUVARANDE MODELL med FÖRESLAGEN MODEL Bilaga 4 Föreslagen modell Nuvarande modell med föreslagna förändringar Enl. beslut i KF 151126 1 % tilläggs- Tilläggsresurs 1 % Tilläggsresurs 1 % Avdrag Avdrag 1 % tilläggs-modersm- modersm- Antal resurs/ barn barn, kr 113 899 11 564 Almbackens förskola 69 245 Annegårdens förskola 97 756 Arkens förskola 94 Backens förskola Barnens Hus 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- Tilläggsresurs 1 % trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- stöd/ stöd/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr -734-82 911 831 93 97 936 15 81 15 11 894 16 927-2 -13 818 227 15 651 76 52 432 533 36 78 73 352-617 -59 88 699 67 822 125 12 92-575 -55 73 72 67 71-588 -55 274 666 62 65 1 33 124 998 664 62 393 68 35 2 94 645 197 486 22 57-2 371-526 -161 215-18 425 2 685 596 182 597 2 868 1 979 134 57-76 -596-48 27-2 868 Björkbackens förskola 51 221 11 285-181 -9 212 25 1 434 726 37 19 521 26 585 Blomman 3 73 2 193 73 2 193 Blåklintens förskola 81 836 67 71-682 -55 274 773 62 65 944 76 482 171 13 877 Blåtunga förskola 68 4 232 287 766-3 455-234 914 3 913 266 69 3 315 225 434-598 -4 635 Förskola Pedagogisk omsorg BMSL Flyinge resurs/ trots avdrag modersmålsstöd trots avdrag modersmålsstöd Differens 9 1 881 16 927-1 535-13 818 1 739 15 651 1 56 9 51-683 -6 15 BMSL Pre-school 33 1 197 39 497-977 -32 243 1 17 36 519 21 6 642-95 -29 877 Bokskogen 42 387 16 242 387 16 242 Bussförskolan Grynmalaregå 16 1 411 22 57-1 152-18 425 1 34 2 868 482 7 71-822 -13 158 Bussförskolan Lerbäck 18 391 7 38 391 7 38 Djingis Khans förskola 52 1 85 56 425-886 -46 62 1 3 52 17 1 35 7 187 346 18 17 Duvan 13 1 32 16 927-1 63-13 818 1 24 15 651 474 6 158-73 -9 493 Duvkullan 14 1 29 16 927-987 -13 818 1 118 15 651 294 4 116-824 -11 535 Duvungen 17 3 319 56 425-2 71-46 62 3 69 52 17 2 49 42 338-578 -9 833 Enestugans förskola 8 635 5 782-518 -41 455 587 46 953 495 39 636-91 -7 318 Fornborgens förskola 32 1 763 56 425-1 439-46 62 1 63 52 17 861 27 566-769 -24 65 Forsbergs minne förskola 62 819 5 782-669 -41 455 757 46 953 1 392 86 295 635 39 342 Framtiden 23 2 28 5 782-1 82-41 455 2 41 46 953 1 732 39 835-39 -7 118 Fågel Blå förskola 112 2 15 225 699-1 645-184 246 1 863 28 682 1 295 145 81-568 -63 61 Fågelsångs förskola 6 846 5 782-691 -41 455 783 46 953 911 54 631 128 7 678 Färgsolen 33 684 22 57-558 -18 425 632 2 868 76 2 494-557 -18 375
Enl. beslut i KF 151126 1 % tilläggs- Avdrag 1 % tilläggs-modersm- modersm- Antal resurs/ barn barn, kr Förskolan Freinet 32 176 5 642 Förskolan Valen Valle 29 389 Glada Ankan 11 Grynmalaregårdens förskola 47 48 Gåsatoftens förskola 66 1 624 Hagens förskola 95 238 Hallonbackens förskola 34 Hans och Greta förskola Förskola Tilläggsresurs 1 % Tilläggsresurs 1 % Avdrag resurs/ Bilaga 4 Differens Föreslagen modell Nuvarande modell med föreslagna förändringar Tilläggsresurs 1 % trots avdrag modersmålsstöd trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- stöd/ stöd/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr -144-4 66 163 5 217 454 14 519 291 9 32 11 285-318 -9 212 36 1 434-36 -1 434 594 6 537 594 6 537 22 57-392 -18 425 444 2 868 849 39 888 45 19 2 17 27-1 326-87 517 1 52 99 124 1 595 15 292 93 6 168 22 57-194 -18 425 22 2 868 492 46 734 272 25 866 5 2 821 141 62-2 33-115 154 2 69 13 426 1 766 88 311-842 -42 115 Hedenhös förskola 7 1 37 95 922-1 119-78 35 1 267 88 69 764 53 56-53 -35 184 Holkens förskola 86 656 56 425-536 -46 62 67 52 17 546 46 997-6 -5 173 Hyddans förskola 5 1 467 73 352-1 198-59 88 1 356 67 822 359 17 969-997 -49 852 Hårfagre förskola 43 1 5 45 14-857 -36 849 971 41 736 1 53 65 791 559 24 54 Häckeberga förskola 94 18 16 927-147 -13 818 167 15 651 738 69 396 572 53 745 5 1 56 5 278 1 56 5 278 Idala förskola Hästskons Allergiförskola 48 658 31 574 658 31 574 International Pre-School of L 25 5 642 141 62-4 66-115 154 5 217 13 426 6 34 158 493 1 123 28 67 ISLK 19 5 642 17 27-4 66-87 517 5 217 99 124 9 186 174 538 3 969 75 414 Kattfotens förskola 97 175 16 927-142 -13 818 161 15 651 49 39 653 247 24 2 Kobjers förskola 66 342 22 57-279 -18 425 316 2 868 77 5 835 454 29 967 Kossan 19 594 11 285-485 -9 212 549 1 434 541 1 271-9 -163 Källbystugans förskola 85 1 925 163 631-1 572-133 579 1 78 151 294 2 513 213 626 733 62 331 1 79 78 994-645 -64 486 73 73 39 646 64 597-84 -8 442 Ladugårdsmarkens förskola 65 2 691 174 916-2 197-142 791 2 488 161 728 1 863 121 111-625 -4 617 Lammets förskola 48 75 33 855-576 -27 637 652 31 32 1 429 68 63 777 37 31 Lantstället 35 223 7 86 223 7 86 Lasse Liten 13 1 32 16 927-1 63-13 818 1 24 15 651 348 4 529-856 -11 122 Lekloftet Montessoriförskola 25 226 5 642-184 -4 66 29 5 217 38 7 699 99 2 482 Körsbärets förskola
Enl. beslut i KF 151126 1 % tilläggs- Avdrag 1 % tilläggs-modersm- modersm- Antal resurs/ barn barn, kr Lergökens förskola 75 1 73 129 777 Lilla Kuben 23 736 Lillskolan 28 2 418 Förskola Tilläggsresurs 1 % Tilläggsresurs 1 % Avdrag resurs/ Bilaga 4 Differens Föreslagen modell Nuvarande modell med föreslagna förändringar Tilläggsresurs 1 % trots avdrag modersmålsstöd trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- stöd/ stöd/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr -1 413-15 942 1 6 119 992 1 743 13 748 143 1 756 16 927-61 -13 818 68 15 651 22 514-658 -15 137 67 71-1 974-55 274 2 236 62 65 474 13 266-1 762-49 339 Lilltrollets förskola 27 836 22 57-682 -18 425 773 2 868 539 14 547-234 -6 321 Lingua Montessoriförskolor 45 1 379 62 67-1 126-5 668 1 275 57 388 923 41 528-352 -15 86 Lönneberga förskola 68 1 826 124 134-1 49-11 335 1 688 114 775 617 41 954-1 71-72 821 Lönnens förskola 34 182 6 19 182 6 19 Mammutens förskola 37 1 67 39 497-871 -32 243 987 36 519 1 26 37 955 39 1 436 Mandelblommans fsk 22 1 56 23 224 1 56 23 224 Minideon 29 1 751 5 782-1 429-41 455 1 619 46 953 731 21 211-888 -25 742 Morkullans förskola 36 2 194 78 994-1 791-64 486 2 29 73 39 2 44 87 825 411 14 786 Målarstugans förskola 74 1 372 11 564-1 12-82 911 1 269 93 97 897 66 399-372 -27 57 Måsens förskola 46 1 717 78 994-1 42-64 486 1 588 73 39 1 876 86 299 288 13 261 Möllebackens förskola 79 5 39 497-48 -32 243 462 36 519 743 58 666 28 22 147 Nordvästans förskola 16 4 585 73 352-3 743-59 88 4 239 67 822 1 721 27 538-2 518-4 284 Norpan 25 14 3 511 14 3 511 Nyponbackens förskola 67 926 62 67-756 -5 668 857 57 388 1 285 86 83 428 28 696 Nyvångs förskola 73 386 28 212-315 -23 31 357 26 85 1 5 73 341 647 47 256 Orkesterparkens förskola 1 1 749 174 916-1 428-142 791 1 617 161 728 1 121 112 74-497 -49 654 Ormen Långe 1 1 749 174 916-1 428-142 791 1 617 161 728 1 74 17 42-543 -54 38 Paradiset 23 736 16 927-61 -13 818 68 15 651 722 16 615 42 964 Parkstugans förskola 75 226 16 927-184 -13 818 29 15 651 99 74 225 781 58 574 Pingvinen 22 769 16 927-628 -13 818 711 15 651 244 5 368-467 -1 283 Piraten 2 846 16 927-691 -13 818 783 15 651 276 5 511-57 -1 141 Plåstret 21 161 3 383 161 3 383 Prenneelvan 17 996 16 927-813 -13 818 921 15 651 1 396 23 738 476 8 87 Prästkragen 15 235 3 523 235 3 523
Enl. beslut i KF 151126 1 % tilläggs- Avdrag 1 % tilläggs-modersm- modersm- Antal resurs/ barn barn, kr Rapphönans förskola 77 879 67 71 Regnbågens förskola 82 1 651 Reveljens förskola 44 641 Förskola Tilläggsresurs 1 % Tilläggsresurs 1 % Avdrag resurs/ Bilaga 4 Differens Föreslagen modell Nuvarande modell med föreslagna förändringar Tilläggsresurs 1 % trots avdrag modersmålsstöd trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- stöd/ stöd/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr -718-55 274 813 62 65 771 59 347-42 -3 257 135 419-1 348-11 548 1 527 125 29 2 239 183 637 713 58 427 28 212-523 -23 31 593 26 85 914 4 229 321 14 144 Rida Ranka förskola 34 1 328 45 14-1 84-36 849 1 228 41 736 675 22 943-553 -18 793 Rosa Tornet 69 736 5 782-61 -41 455 68 46 953 273 18 848-47 -28 15 Rudolf Steiner Lekskola 47 6 28 212-49 -23 31 555 26 85 893 41 96 338 15 874 Röda Stugans förskola 62 1 92 67 71-892 -55 274 1 1 62 65 1 559 96 669 549 34 64 S:t Tomas förskola 22 2 565 56 425-2 94-46 62 2 371 52 17 689 15 147-1 683-37 23 Sagostundens förskola 8 3 738 299 51-3 52-244 126 3 456 276 54 3 162 252 948-294 -23 556 116 2 773 321 62-2 263-262 551 2 564 297 372 2 55 29 527-59 -6 845 Småstad 16 Snorre 76 2 79 157 989-1 697-128 972 1 922 146 77 1 192 9 628-73 -55 45 Solbackens förskola 32 1 58 33 855-864 -27 637 978 31 32 1 442 46 128 463 14 826 Saltkråkans förskola 9 5 642 5 782-4 66-41 455 5 217 46 953 1 56 9 51-4 161-37 453 Solstrålens förskola Solens Flyktingförskola 31 3 64 112 849-2 972-92 123 3 366 14 341 1 852 57 41-1 514-46 931 Spelmannens förskola 46 491 22 57-41 -18 425 454 2 868 952 43 81 499 22 942 Stationens förskola 36 47 16 927-384 -13 818 435 15 651 1 29 46 432 855 3 781 Stinsens förskola 57 297 16 927-242 -13 818 275 15 651 527 3 67 253 14 416 Stormhattens förskola 123 872 17 27-712 -87 517 86 99 124 195 23 953-611 -75 171 Studentkårens förskola 52 326 16 927-266 -13 818 31 15 651 153 7 934-148 -7 718 Tegelstugans förskola 119 427 5 782-348 -41 455 395 46 953 1 141 135 82 747 88 849 Tellus 31 91 28 212-743 -23 31 841 26 85 19 5 882-652 -2 23 Tirfings förskola 54 2 612 141 62-2 132-115 154 2 415 13 426 949 51 26-1 466-79 166 Tofsvipan 39 Tomegårdens Montessoriförs 24 67 1 613 67 1 613 Toppens förskola 49 1 612 78 994-1 316-64 486 1 491 73 39 3 138 153 776 1 648 8 737 Torna Hällestads förskola 24 75 16 927-576 -13 818 652 15 651 583 13 981-7 -1 67
Föreslagen modell Nuvarande modell med föreslagna förändringar Enl. beslut i KF 151126 1 % tilläggs- Tilläggsresurs 1 % Tilläggsresurs 1 % Avdrag Avdrag 1 % tilläggs-modersm- modersm- Antal resurs/ barn barn, kr Tornastugans förskola 54 627 33 855 Triangeln 26 868 Trollets förskola 24 Tunastugans förskola Tvärflöjtens förskola Tågets förskola 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- Tilläggsresurs 1 % trots avdrag modersmålsstöd 1 % tilläggs- 1 % tilläggs- stöd/ stöd/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ resurs/ enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr barn, kr enhet, kr -512-27 637 58 31 32 365 19 716-215 -11 587 22 57-79 -18 425 83 2 868 192 4 994-611 -15 874 75 16 927-576 -13 818 652 15 651 344 8 262-38 -7 389 33 1 368 45 14-1 117-36 849 1 265 41 736 618 2 46-646 -21 33 35 874 3 594 874 3 594 114 148 16 927-121 -13 818 137 15 651 53 6 36-84 -9 615 Uardas förskola 34 996 33 855-813 -27 637 921 31 32 38 1 486-612 -2 816 Ulrikedals förskola 46 2 85 95 922-1 72-78 35 1 928 88 69 3 142 144 525 1 214 55 835 Ur och Skur Fröerna 36 582 2 953 582 2 953 Ur och Skur Solstrålen 18 112 2 24 112 2 24 Uroxens förskola 7 1 29 9 279-1 53-73 699 1 192 83 473 925 64 717-268 -18 756 Waldorfbarnträdgården Solv 16 1 62 16 987 1 62 16 987 Waldorff-förskolan Äppellun 24 47 11 285-384 -9 212 435 1 434 594 14 257 159 3 823 Förskola resurs/ trots avdrag modersmålsstöd trots avdrag modersmålsstöd Bilaga 4 Differens Welins förskola 2 1 615 32 292 1 615 32 292 Vildandens förskola 56 2 821 157 989-2 33-128 972 2 69 146 77 2 457 137 592-152 -8 486 Vipeholms förskola 64 1 58 67 71-864 -55 274 978 62 65 723 46 258-255 -16 346 Vresbokens förskola 18 582 1 473 582 1 473 Väderlekens förskola 52 868 45 14-79 -36 849 83 41 736 1 182 61 462 379 19 726 Ängslyckans förskola 51 1 549 78 994-1 264-64 486 1 432 73 39 1 345 68 587-87 -4 451 Äpplet 19 891 16 927-727 -13 818 824 15 651 1 463 27 798 639 12 147 Östertull Montessoriförskola 22 1 795 39 497-1 466-32 243 1 66 36 519 75 16 495-91 -2 24 Östra Mölla Gårds förskola 64 617 39 497-54 -32 243 571 36 519 1 19 76 178 62 39 659 Östra Torn Montessori försko 3 752 22 57-614 -18 425 696 2 868 192 5 775-53 -15 94 Samtliga fsk/genomsnitt 6 253 1 143 7 149-933 -5 836 1 57 6 61 1 57 6 61 varav Lunds stad varav Lund Öster varav pedagogisk omsorg 4 615 1 525 113 1 395 4 899 6 438 5 69 386 11 564-1 139-326 -734-5 255 624-497 465-82 911 1 29 369 831 5 952 652 563 441 93 97 1 143 86 936 5 274 553 1 229 646 15 81-147 437 15-678 99 666 25 11 894
Benchmarking resursfördelning Bilaga 5 Kommun Umeå Uppsala Halmstad Jönköping Helsingborg Örebro Skolinspektion en (Granskning av 3 kommuner) Vem beslutar Nämnden Nämnden Nämnden Nämnden Nämnden Programnämnd kommunfullmäkt ige Pengen går till skolan skolan skolområdet skolan skolan, grundresursen skolområdet, tilläggsresursen driftsnämnd Nämnd Tilläggsresurs förskola Tilläggsresurs grundskola Tilläggsresurs fritidshem 3,5 % För deltidsbarn utgår 5 %, fler än 1 % full kompensation för andelen över 1 %. 4,63 % -- 7 % Ca 3 % % I de fall omfördelning sker inom förskola liknar den grundskolans 3,5 % 7,94 % 1 % 15 % 7,4 % 1-12 % Mellan 1,17 %- 4%, (9-15 %) 3,5 % % -- 5 % Ingår i Fritidshem har grundresurs för sällan grundskolan omfördelning
Kommun Umeå Uppsala Halmstad Jönköping Helsingborg Örebro Skolinspektionen* (Granskning av 3 kommuner) Socioekonomiska faktorer Ersättning för små skolor på landet Mätning utländsk härkomst försörjningsstöd låg utbildningsbak grund (endast grundskola) Små enheter inom förskola och skola Förskola: varje månad Övriga skolformer: 15 Kön vistelsetid i Sverige, HDI vilket land barnet kommer från utbildningsbakgr und, hushållsinkomst ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare Belägen utanför tätort den enda skolan i byn/orten - färre än 1 elever totalt Kön invandrad utbildningsbakgrund, ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare Förstärkning till små skolor under 1 elever och 1-avd förskolor För närvarande: Låg utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund Inför 217 överväger de att införa SCB:s modell Finns möjlighet att bevilja enligt KF:s kommunprogram Varje månad Varje månad Förskola: tio gånger per år Övriga skolformer: sju Låg utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund SALSA-modell vanligast Kön Migrations-bakgrund Utbildningsbakgrund, ekonomiskt bistånd familjesammansättning Anslagsfinansierat Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning Ingen ersättning Varje månad vistelsetid i Sverige, utbildningsbakgrund, ekonomiskt bistånd antal vårdnadshavare Extra ordinära stödåtgärder Modersmålsundervisning Nyanlända Avstånd till närmaste skola >6 km Elever > 1 Minskat antal elever Under utredning, nu: Förskola: tio gånger per år Modersmålsundervisning Studiehand-ledning Särskilda undervisningsgrupper för nyanlända tillägg för små skolor
september gånger per år Övriga skolformer: 9 gånger per år
Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Ekonomiavdelningen Diarienummer 216-1-13 KS 214/68 Magdalena Titze 46-3527 Magdalena.titze@lund.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Översyn av direkt skolpeng Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunkontoret har under hösten 215 genomfört översynen. Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslås remittera förslaget till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars. Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 216 dnr KS 214/68 Rapport översyn skolpeng inkl. bilagor KSau 18 januari 216 Barnets bästa Beslutet berör barn. Skollagen anger att I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen " Lunds kommun fördelar därför resurser via en skolpeng som består av en åldersindelad grundresurs som är lika för alla förskolor/skolor samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive enhet. Tilläggsresursen fördelas utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund i familjen. Syftet med tilläggsresursen är att kompensera för de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stortorget 7 46-35 5 46-15223 kommunkontoret@lund.se www.lund.se 221 Lund
Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer 216-1-13 KS 214/68 Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda nämnder göra en översyn av resursfördelningssystemet för direkt skolpeng. Uppdraget omfattar att göra en bedömning av om resursfördelningen bidrar till att nå uppsatta mål samt att vid behov föreslå förändringar. Sammanfattning av förslaget Förslaget innehåller följande förändringar: - Grundresursen för pedagogisk omsorg sätts till samma belopp som i förskolan - Åldersindelningen för grundresursen i grundskolan förändras från F-2 till F- 3 - Beräkningen av tilläggsresursen baseras på SCB:s kommunmodell för Lund - Tilläggsresursen i grundskolan är 8 % - Resurser för modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan lyfts ur tilläggsresursen - Modersmålsverksamheten anslagsfinansieras i utbildningsnämndens ram - Resurser för skolors särskilda behov läggs in i grundskolans tilläggsresurs - Ersättning för små skolor på landsbygden införs - Anslag för särskild verksamhet förändras enligt tabell på sidan 26 - Resursen för till nämndens förfogande benämns administration med mera - Skolpengen betalas ut till nämnden - Organisation och finansiering av särskola och Lunds skolors resurscentrum utreds av BSN Lunds stad i särskild ordning - Organisation och finansiering för nyanlända elever skolgång utreds i särskild ordning - Ersättning för lokalkostnader utreds i särskild ordning Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att remittera förslaget till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars, att utbildningsnämnden ska inhämta synpunkter från enskilda huvudmän samt att vid eventuella avvikande uppfattningar ska effekterna tydligt beskrivas i yttrandena. Anette Henriksson Kommundirektör Henrik Weimarsson ekonomidirektör Beslut expedieras till: Barn- och skolnämnderna och utbildningsnämnden.
Remissversion - innehåll Bakgrund Socioekonomiska faktorer Grundresurs tilläggsresurs Övrigt Bilagor Fördjupad beskrivning socioekonomiska faktorer Budgetspec EVP 216 Utfall/enhet enligt ny modell (3+4) Benchmarking/omvärldsbevakning andra kommuner
Arbetsgång direkt skolpeng Nämndbeslut remissyttrande 3/3 Info inför nämnd 9/3 (kallelse 2/3) Tjänsteskrivelse förvaltning v 8 22-29/2 Remissvar/synpunkter inkomna från er fre 19/2 Information nämnd 4/2 Skolledarforum 13-14 den 29/1 Remissversion skickas ut 2/1 Ledningsgrupp 15/1
Remiss arbetsgång Lund stad Varje skolområde skickar sitt svar till 19/2 remittera förslaget till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars, att utbildningsnämnden ska inhämta synpunkter från enskilda huvudmän samt att vid eventuella avvikande uppfattningar ska effekterna tydligt beskrivas i yttrandena
Centrala delar De socioekonomiska faktorerna Huvuddragen i förslaget Eventuella orimligheter i utfallet
De socioekonomiska faktorerna Bakgrundsvariabler Kategorier Oddskvot Oddskvot Andel elever Kommun-modell Lund Riks-modell Lund sept. 215 Kön Nyanlända Pojkar 1,6 1,37 52 % Flickor (referens) 1 1 48 % För -2 år sedan 18,2 2,89 2 % För 3-6 år sedan 2,6 3,3 3 % 1 1 95 % Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) Högsta utbildning för fadern och modern Förgymnasial utbildning 4,74 4,99 2 % Gymnasial utbildning 2,55 2,7 15 % Eftergymnasial utbildning (referens) 1 1 64 % Forskarutbildning,67-17 % Ekonomiskt bistånd Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd Varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) 1,76 2,63 5 % 1 1 95 % Bor inte med båda vårdnadshavarna 1,58 1,94 24 % Familje-förhållande Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 1 1 76 % Hushålls-inkomst* Låg 2,89-33 % Medel 1,61-33 % Hög (referens) 1-33 % Concordans modellens träffsäkerhet 77. % 72. %
Huvuddragen i förslaget Grundresursen för pedagogisk omsorg sätts till samma belopp som i förskolan Åldersindelningen för grundresursen i grundskolan förändras från F-2 till F-3 Beräkningen av tilläggsresursen baseras på SCB:s kommunmodell för Lund Tilläggsresursen i grundskolan är 8 % Resurser för modersmålsundervisning i grundskolan och modersmålsstöd i förskolan lyfts ur tilläggsresursen Modersmålsverksamheten anslagsfinansieras i utbildningsnämndens ram Resurser för skolors särskilda behov läggs in i grundskolans tilläggsresurs Ersättning för små skolor på landsbygden införs Anslag för särskild verksamhet förändras enligt tabell på sidan 26 Resursen för till nämndens förfogande benämns administration med mera Skolpengen betalas ut till nämnden Organisation och finansiering av särskola och Lunds skolors resurscentrum utreds av BSN Lunds stad i särskild ordning Organisation och finansiering för nyanlända elever skolgång utreds i särskild ordning Ersättning för lokalkostnader utreds i särskild ordning
Eventuella orimligheter i utfallet Se bilaga 3+4 = utfallet av skolpeng/enhet enligt nya förslaget
Hur hantera synpunkter från: Föräldrar? Elever?
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (8) Skolkontoret Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 Ingrid Kanje 46-35 65 15 ingrid.kanje@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Kartläggning av elevhälsa Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Utbildningsnämnden, Barn- och skolförvaltning Lunds stad samt Barn- och skolförvaltning Lund Öster i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för att förbättra elevhälsan (Kommunfullmäktiges beslut 214-11-27, 23). Elevhälsan omfattar skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator/motsvarande samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses, vanligtvis specialpedagog/speciallärare. Elevhälsans bemanning och organisering har kartlagts. Lunds kommuns revisorer granskade elevhälsan i Lunds kommun hösten 215. I granskningsrapporten identifierades som förbättringsområde bl.a. att inrätta nödvändiga former för organiserad samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. (s. 2). Barn och skolnämnd Lunds stad yttrade sig över revisionsrapporten i januari 216. I yttrandet konstaterades att innan beslut om samordning på övergripande nivå kan fattas behöver det klarläggas hur en central samordning kan stödja elevhälsan, samt att denna frågeställning skulle besvaras i denna kartläggning. Beslutsunderlag Barn och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 16 mars 216 Bilaga 1 Kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun Yttrande: Granskning Elevhälsa dnr 215/767 Utbildningsnämndens beslut den 17 juni 215, 76 Utbildningsnämndens beslut den 15 april 215, 41 Kommunfullmäktiges beslut den 27 november 214, 23 Barnets bästa Beslutet påverkar barn (upp till 18 år) och därför är det relevant att beakta barns bästa i detta ärende. Lunds kommuns barnchecklista har använts för detta. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av (Barnkonventionen Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stora Södergatan 47 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se 221 Lund
Tjänsteskrivelse 2 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 artikel 12). Barnens upplevelse av och åsikter om verksamheten beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet genom enkätundersökningar, och har därigenom indirekt påverkat detta ärende. I att beakta barns bästa ingår t.ex. att beakta barns psykiska och fysiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om barns levnadsvillkor, samverka med relevanta aktörer och att ha barnperspektiv. Elevhälsans uppdrag enligt författning överensstämmer med detta. En utveckling av elevhälsan innebär därmed att barns bästa beaktas. Ärendet får därmed anses ligga väl i linje med Barnkonventionen. Ärendet Uppdrag och frågeställningar På uppdrag av kommunfullmäktige har Utbildningsnämnden, Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Barn- och skolnämnd Lund Öster gemensamt kartlagt elevhälsan i Lunds kommun. Parallellt med kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna gav Lunds kommuns revisorer ett uppdrag till revisionsfirman Ernst & Young att granska elevhälsan i Lunds kommun. Granskningsrapporten blev klar i november 215. Mot bakgrund av Kommunfullmäktiges uppdrag och Lunds kommuns revisorers granskningsrapport, har följande frågeställningar belysts i denna kartläggning: - Bemanning: Är elevhälsan i Lunds kommun bemannad enligt författning och efter elevernas behov? Är den likvärdig? - Organisering: Är elevhälsan i Lunds kommun ändamålsenligt organiserad? - Central samordning: Hur kan en central samordning av elevhälsan utformas? Kartläggningen har avgränsats till de skolformer där det är obligatoriskt att anordna elevhälsa, dvs. förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Lunds kommun har elevhälsa i viss omfattning inom förskola och vuxenutbildning. Elevhälsans yrkeskategorier och uppdrag Elevhälsan omfattar skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator/motsvarande samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses, vanligtvis specialpedagog/speciallärare. Av skollagen framgår att elevhälsans uppdrag är att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas samt att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande (2 kap. 25 ).
Tjänsteskrivelse 3 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 Bemanning Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen om bemanning inom elevhälsan, förutom att det ska finnas tillgång till ovan nämnda yrkeskategorier. Enligt Skolverket är begreppet tillgång till valt för att vara anpassat till olika skolors olika förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna (Skolverket 212:2, s. 2). Det kan vara svårt för en liten skolenhet att rekrytera personal till deltidstjänster, särskilt eftersom det generellt råder brist på skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att varje skolenhet har tillgång till samtliga yrkeskategorier inom elevhälsan, med undantag för ett par skolenheter som tillfälligt saknar någon yrkeskategori på grund av sjukskrivning och vikarie inte har kunnat tillsättas. Samtidigt varierar den faktiska tillgången till elevhälsans olika yrkeskategorier, t.ex. beroende på tjänstgöringsgrad, om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst samt i vilken utsträckning personalen finns tillgänglig på skolan mm. Bemanningen i Lunds kommun har kartlagts och jämförts med andra kommuner samt fackförbundens rekommenderade bemanning. Det saknas aktuell offentlig statistik över bemanning inom elevhälsan. Skolverkets senast publicerade statistik är från år 29. I kartläggningen har därför Jönköping, Umeå och Uppsala kommuner kontaktats för en jämförelse. Vad gäller skolläkare har Lunds kommun ett större antal elever per heltidstjänst jämfört med Uppsala, Jönköping och Umeå (216), jämfört med riksgenomsnittet 29 samt jämfört med Svensk skolläkarförenings rekommendation. Antal elever per heltidstjänst skolsköterska ligger mer i nivå med nämnda kommuner, men över Riksföreningen för skolsköterskors rekommendation. För övriga yrkeskategorier är bedömningen svårare att göra. Antal elever per heltidstjänst skolpsykolog ligger i några skolområden/team/gymnasieskolor under och i övrigt över genomsnittet i de jämförelser som görs, samt över Sveriges Psykologförbunds rekommendation. Detsamma gäller skolkurator. Här finns dock ingen rekommendation från fackförbund. För specialpedagog/ speciallärare saknas både jämförande statistik och rekommendation från fackförbund. Inom ramen för kartläggningen har enkätundersökningar till rektorer och elevhälsopersonal genomförts. Bland annat har frågor om bemanning ställts. Både rektorer och elevhälsopersonal har uttryckt att bemanningen skulle behöva vara högre för att bättre kunna leva upp till elevhälsans mål och uppdrag samt för att i större utsträckning tillgodose elevernas behov. Det framkommer att man ser att tillgängligheten påverkas av om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst, samt om personalen har sin fysiska arbetsplats på skolan eller inte. Den elevhälsopersonal som har sin tjänst delad mellan flera skolor har oftast
Tjänsteskrivelse 4 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 sitt arbetsrum på en av skolorna, och besöker de andra skolorna endast vid planerade möten, dvs. de finns inte fysiskt på plats för elever och personal i det dagliga arbetet. Likvärdighet Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, bl a genom att undanröja hinder för lärande, och på så sätt bidra till en ökad likvärdighet i skolan. Elevhälsans bemanning och insatser ska anpassas till elevernas behov för att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vad gäller bemanning visar kartläggningen att antal elever per heltidstjänst per yrkeskategori varierar mellan skolområden/team osv. En viss variation i bemanning är också att förvänta utifrån att utbildningen ska vara kompenserande och att elevernas behov varierar. Likvärdig betyder inte att tillgången till elevhälsa ska vara likadan, utan att den ska vara lika vid lika behov. Det finns dock inget mått på elevernas behov av insatser från elevhälsan. Det går därför inte att fastställa hur elevhälsan bör vara bemannad vid varje skolområde/team osv. och jämföra detta med den faktiska bemanningen, för att dra slutsatser om likvärdigheten. Rektor och elevhälsopersonal har därför fått en enkätfråga om elevhälsan är bemannad efter elevernas behov. Det är 76 % av rektorerna som har svarat ja på frågan, 21 % delvis och 3 % nej. Av elevhälsopersonalen är det totalt sett 48 % som har svarat ja, 41 % delvis, 1 % nej och 2 % vet ej. Det är således en större andel av rektorerna än av elevhälsopersonalen som bedömer att elevhälsan är bemannad utifrån elevernas behov. Resursfördelningssystemen i Lunds kommun tar i viss utsträckning hänsyn till elevers socioekonomiska bakgrund, och inom grundsärskolan till viss del även elevernas behov av insatser. Det har nyligen gjorts en översyn av resursfördelningssystemet inom förskola, grundskola och fritidshem, och ett förslag är att i resursfördelningen ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler, vilket förväntas medföra en större träffsäkerhet i fördelningen. Fördelning av resurser och bemanning är grundläggande förutsättningar för likvärdigheten. Det finns även andra faktorer som påverkar likvärdigheten för eleverna, exempelvis skolans inre organisation, samverkan på skolan, personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, vilka insatser som erbjuds eleverna samt metoder för arbetet mm. Organisation Elevhälsan utgör en del av utbildningen, och ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor gällande elevhälsan är därför densamma som för utbildningen som helhet. Kommunen som juridisk person är huvudman för skolan. På motsvarande sätt är kommunen vårdgivare för den hälsooch sjukvård som utförs på skolorna. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hälso- och sjukvården, för att bl.a. säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet. I Lunds kommun är verksamhetschef för elevhälsan delegerat till rektor
Tjänsteskrivelse 5 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 eller rektor tillika verksamhetschef eller skolområdeschef. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen får dock inte bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter om hen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Verksamhetschefen kan då uppdra enskilda ledningsuppgifter åt annan befattningshavare inom verksamheten men kvarhåller ändå det samlade ledningsansvaret. Lunds kommun har en medicinskt ledningsansvarig skolöverläkare. Kommunens reglemente för Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster samt Utbildningsnämnden reviderades i september 215. I avsnittet för elevhälsa har den psykologiska delen tillkommit. Detta medför att medicinskt ledningsansvarig psykolog kommer att utses. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen om elevhälsan bör vara centraliserad eller decentraliserad. Däremot har begreppet samlad elevhälsa införts i den nya skollagen. Det innebär att skolhälsovården (skolläkare och skolsköterska), det som tidigare kallades den särskilda elevvården (kurator och psykolog) samt de specialpedagogiska insatserna numera ska vara samordnade på skolan och benämnas elevhälsan (prop. 29/1:165 s.276-277). Av Skolverkets och Socialstyrelsens stödmaterial Vägledning för elevhälsan framgår att syftet med att samla dessa delar är att främja samverkan dels mellan de olika kompetenserna inom elevhälsan, dels mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen på skolan (s. 3-32, s. 197). I Vägledning för elevhälsan anges skäl till varför det är viktigt att elevhälsans delar samverkar t.ex. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation med mera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar för lärandet. (s. 32) Vidare konstateras i vägledningen att för att möjliggöra detta behöver elevhälsan samverka med den pedagogiska personalen (s. 83). Skolinspektionen konstaterar i en nyligen genomförd kvalitetsgranskning av elevhälsan att detta uppdrag att komplettera den pedagogiska kompetensen förutsätter att elevhälsan organiseras på ett sådant sätt att samverkan mellan elevhälsans olika yrkeskategorier och skolans pedagogiska personal kan äga rum (Skolinspektionen 215, s. 1). Organiseringen handlar enligt Skolinspektionen om exempelvis arbetstidens förläggning, lokaler och gemensam tid för möten (s. 17). Elevhälsan på en enskild skola bör således vara samlad, men i övrigt finns inga bestämmelser om hur elevhälsan ska organiseras i en kommun. Oavsett hur elevhälsan är organiserad, så behöver ovan beskrivna samverkan fungera, vilket förutsätter att elevhälsan är väl integrerad i skolan. Elevhälsan i Lunds kommun är till största delen decentraliserad, dvs. elevhälsopersonalen är till största delen underställd rektor, vilket också är ändamålsenligt utifrån att det främjar elevhälsoarbetet på den enskilda skolan.
Tjänsteskrivelse 6 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 Det har framkommit både i revisionsrapporten och i denna kartläggning att det kan vara hindrande för samverkan på skolan när elevhälsopersonal inte är underställd rektor, exempelvis har en annan organisationstillhörighet eller är en köpt eller delad tjänst. Det kan innebära en sämre anpassning till verksamhetens planering och sämre tillgänglighet för oplanerade insatser. Det har även framkommit att det i vissa fall innebär att arbetsuppgifter genomförs av andra yrkeskategorier i elevhälsoteamet, som då inte har rätt formell utbildning för arbetsuppgiften. För elever i grundsärskola är elevhälsan centraliserad och placerad inom Lunds skolors resurscentrum (Lsr). Grundsärskolan har behov av specialistkompetenser inom elevhälsan, och det kan varje skolenhet ha svårt att tillhandahålla. Utifrån detta bedöms även denna organisation vara ändamålsenlig. Elevhälsoorganisationen för resursskolorna håller på att ses över av Barn- och skolförvaltning Lunds stad, utifrån att verksamheten har omorganiserats efter Skolinspektionens föreläggande 214. Hur samverkan fungerar beror dock på många faktorer, så en decentraliserad organisation garanterar inte en välfungerande samverkan, men är en viktig förutsättning. Oavsett organisering av elevhälsan är en utmaning att kunna erbjuda eleverna tillgång till en samlad elevhälsa på varje skolenhet. Central samordning I Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan framfördes som ett förbättringsområde att inrätta en en central samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen (s. 2). I denna kartläggning görs därför en beskrivning av vilken central samordning som finns inom kommunen idag, hur elevhälsopersonal och rektorer ser på samordning samt hur en central samordning för hela elevhälsan skulle kunna utformas. Central samordning av elevhälsa ska inte förväxlas med centraliserad/decentraliserad organisation av elevhälsa, dvs. om elevhälsans personal är samlad i en central enhet, eller underställd exempelvis rektor. Man kan ha en central samordning av elevhälsa även i en decentraliserad organisation. Central samordning ska inte heller ersätta att elevhälsan på varje skola ska vara samlad och samverka internt och externt. Elevhälsopersonalen, rektorerna, skolområdescheferna/ verksamhetscheferna och förvaltningscheferna inom de tre skolförvaltningarna har i denna kartläggning fått följande enkätfråga: Finns det frågor som det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan?. Av elevhälsopersonalen är det totalt 65 % som svarar ja på frågan, 9 % svarar nej och 26 % vet ej. Av rektorerna svarar 38 % ja, 24 % nej och 38 % vet ej. Det är således en större andel av elevhälsopersonalen än av rektorerna som svarar ja på frågan. De som svarat ja på frågan, har fått en
Tjänsteskrivelse 7 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 följdfråga om vilka frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå. Sammanfattningsvis kan man av elevhälsopersonalens svar (dvs. de 65 % av elevhälsopersonalen som svarat ja på frågan) utläsa att en samordnande funktion för elevhälsan efterfrågas för att öka likvärdigheten för eleverna, säkerställa/öka kvaliteten, bidra till mer likvärdiga förutsättningar för arbetet samt för att förenkla arbetet. Vidare kan man av svaren utläsa att detta kan åstadkommas genom mer resurser till elevhälsan, en rättvisare resursfördelning mellan skolorna, gemensamma riktlinjer/rutiner i vissa frågor, centralisering av vissa uppgifter, gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte. Rektorerna nämner främst det förebyggande/främjande arbetet. Några av rektorerna lyfter behovet av att förtydliga uppdraget, för hela elevhälsan, för skolpsykologen respektive för socionom i skolan. I likhet med elevhälsopersonalen tar ett par rektorer upp frågan om resursfördelning samt att arbetet kan förenklas för att minska arbetsbelastningen. Avslutningsvis anger ett par rektorer behovet av att samordna kontakter med andra myndigheter, exempelvis vid behov av stöd från andra samhällsfunktioner för att klara skolarbetet. Mot bakgrund av Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan, lagstiftningen kring elevhälsan, den befintliga organisationen samt elevhälsopersonalens och rektorernas syn på vilka frågor som behöver hanteras centralt, har arbetsgruppen tagit fram följande underlag till hur en central samordning av elevhälsan skulle kunna utformas: - Organisation och styrning: Den samordnande elevhälsan är en stödfunktion till rektorer, skolområdes-/verksamhetschefer och förvaltningschefer i barn- och skolförvaltningarna samt utbildningsförvaltningen. En styrgrupp inrättas, för en bredare förankring. Den befintliga samordnande skolhälsovården och medicinskt ansvarig psykolog utgör en del av den samordnande elevhälsan. Bemanning i övrigt (dvs. samordnare för skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger/speciallärare) samt organisatorisk tillhörighet behöver utredas vidare. - Yrkesspecifika nätverk: Det skapas yrkesspecifika nätverk (befintliga informella nätverk formaliseras). Nätverken träffas två till fyra gånger per termin för informations- och erfarenhetsutbyte, yrkesspecifik fortbildning samt utvecklingsarbete. - Uppdrag: Det övergripande uppdraget för den samordnande elevhälsan är att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan genom att * Omvärldsbevaka och informera om ny lagstiftning och forskning. * Utforma och erbjuda kompetensutvecklingsinsatser utifrån verksamhetens efterfrågan. * Erbjuda yrkesspecifik handledning vid behov, exempelvis i svåra elevärenden. * Medverka i det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet, genom att systematiskt följa upp elevhälsoarbetet utifrån nationella och kommunala mål, identifiera och föreslå utvecklingsområden samt genomföra
Tjänsteskrivelse 8 (8) Diarienummer 216-3-16 BSL 216/123 beslutade utvecklingsinsatser. Exempel på utvecklingsinsats är att skapa samsyn i hur en fråga ska hanteras samt utarbeta förslag på kommungemensamma riktlinjer/rutiner, som sedan styrgruppen beslutar om. * Samordning/skapa samsyn i specifika frågor, på uppdrag av styrgruppen. * På uppdrag från skolorna vara en aktör i kommunens övergripande externa samverkan, exempelvis med Socialförvaltning, Bup, Polisen osv. Frågan om hur en central samordning av elevhälsan kan utformas besvaras inte slutgiltigt i denna kartläggning. Om nämnderna beslutar att gå vidare med att inrätta en central samordning av elevhälsan, krävs ett fortsatt arbete att ta fram ett mer detaljerat förslag på utformning, bland annat vad gäller organisatorisk tillhörighet och bemanning. Kartläggningen utgör ett underlag i detta arbete. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att godkänna Kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun, i enlighet med bilaga 1, och att uppdraget från kommunfullmäktige i EVP 215 om att kartlägga elevhälsan därmed är genomfört. att ge Barn- och skolförvaltning Lunds stad i uppdrag att, i samarbete med Barn- och skolförvaltning Lund Öster samt Utbildningsförvaltningen utforma ett förslag på den samordnande elevhälsans uppdrag, organisering och bemanning. att enligt begäran expediera kartläggningen till Lunds kommuns revisorer. Mats Jönsson Skoldirektör Ingrid Kanje Handläggare Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Lunds kommuns revisorer Akten
Utbildningsförvaltningen Utbildningskansliet 216-3-3 Kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun
Innehåll Sammanfattning...3 1. Bakgrund...8 1.1 Uppdrag att kartlägga elevhälsan...8 1.2 Kommunrevisionens granskning av elevhälsan...8 2. Kartläggningens genomförande...8 3. Elevhälsans uppdrag...1 4. Bemanning...11 4.1 Yrkeskategorier...11 4.2 Antal elever per heltidstjänst...11 4.3 Elevhälsopersonalens och rektorernas bedömning av bemanningen...14 4.4 Sammanfattning av bemanningen...17 4.5 Likvärdig elevhälsa?...17 5. Organisering av elevhälsan...19 5.1 Ansvarsfördelning gällande elevhälsan...19 5.2 Hur bör elevhälsan organiseras?...2 5.3 Hur är elevhälsan i Lunds kommun organiserad?...2 5.4 Är elevhälsan i Lunds kommun ändamålsenligt organiserad?...23 6. Central samordning av elevhälsan...24 6.1 Befintlig samordning av skolhälsovården...24 6.2 Elevhälsopersonalens och rektorernas syn på samordning...25 6.3 Lunds stads modell Barn- och elevhälsoråd...28 6.4 Underlag till utformning av central samordning av elevhälsan...28 Referensförteckning...32 2
Sammanfattning Bakgrund och frågeställningar På uppdrag av kommunfullmäktige har Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster samt Utbildningsnämnden gemensamt kartlagt elevhälsan i Lunds kommun. Parallellt med kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna gav Lunds kommuns revisorer ett uppdrag till revisionsfirman Ernst & Young att granska elevhälsan i Lunds kommun. Granskningsrapporten blev klar i november 215. Mot bakgrund av Kommunfullmäktiges uppdrag och Lunds kommuns revisorers granskningsrapport, har följande frågeställningar belysts i denna kartläggning: - Bemanning: Är elevhälsan i Lunds kommun bemannad enligt författning och efter elevernas behov? Är den likvärdig? - Organisering: Är elevhälsan i Lunds kommun ändamålsenligt organiserad? - Central samordning: Hur kan en central samordning av elevhälsan utformas? Kartläggningen har avgränsats till de skolformer där det är obligatoriskt att anordna elevhälsa, dvs. förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Lunds kommun har elevhälsa i viss omfattning inom förskola och vuxenutbildning. Elevhälsans yrkeskategorier och uppdrag Elevhälsan omfattar skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator/motsvarande samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses, vanligtvis specialpedagog/speciallärare. Av skollagen framgår att elevhälsans uppdrag är att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas samt att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande (2 kap. 25 ). Bemanning Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen om bemanning inom elevhälsan, förutom att det ska finnas tillgång till ovan nämnda yrkeskategorier. Enligt Skolverket är begreppet tillgång till valt för att vara anpassat till olika skolors olika förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna (Skolverket 212:2, s. 2). Det kan vara svårt för en liten skolenhet att rekrytera personal till deltidstjänster, särskilt eftersom det generellt råder brist på skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att varje skolenhet har tillgång till samtliga yrkeskategorier inom elevhälsan, med undantag för ett par skolenheter som tillfälligt saknar någon yrkeskategori på grund av sjukskrivning och vikarie inte har kunnat tillsättas. Samtidigt varierar den faktiska tillgången till elevhälsans olika yrkeskategorier, t.ex. beroende på tjänstgöringsgrad, om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst samt i vilken utsträckning personalen finns tillgänglig på skolan mm. Bemanningen i Lunds kommun har kartlagts och jämförts med andra kommuner samt fackförbundens rekommenderade bemanning. Det saknas aktuell offentlig statistik över bemanning inom elevhälsan. Skolverkets senast publicerade statistik är från år 29. I kartläggningen har därför Jönköping, Umeå och Uppsala kommuner kontaktats för en jämförelse. För skolläkare har det konstaterats att Lunds kommun har ett större antal elever per heltidstjänst jämfört med Uppsala, Jönköping och Umeå (216), jämfört med riksgenomsnittet 29 samt jämfört 3
med Svensk skolläkarförenings rekommendation. Antal elever per heltidstjänst skolsköterska ligger mer i nivå med nämnda kommuner, men över Riksföreningen för skolsköterskors rekommendation. För övriga yrkeskategorier är bedömningen svårare att göra. Antal elever per heltidstjänst skolpsykolog ligger i några skolområden/team/gymnasieskolor under och i övrigt över genomsnittet i de jämförelser som görs, samt över Sveriges Psykologförbunds rekommendation. Detsamma gäller skolkurator. Här finns dock ingen rekommendation från fackförbund. För specialpedagog/speciallärare saknas både jämförande statistik och rekommendation från fackförbund. Inom ramen för kartläggningen har enkätundersökningar till rektorer och elevhälsopersonal genomförts. Bland annat har frågor om bemanning ställts. Både rektorer och elevhälsopersonal har uttryckt att bemanningen skulle behöva vara högre för att bättre kunna leva upp till elevhälsans mål och uppdrag samt för att i större utsträckning tillgodose elevernas behov. Det framkommer att man ser att tillgängligheten påverkas av om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst, samt om personalen har sin fysiska arbetsplats på skolan eller inte. Den elevhälsopersonal som har sin tjänst delad mellan flera skolor har oftast sitt arbetsrum på en av skolorna, och besöker de andra skolorna endast vid planerade möten, dvs. de finns inte fysiskt på plats för elever och personal i det dagliga arbetet. Likvärdighet Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, bl a genom att undanröja hinder för lärande, och på så sätt bidra till en ökad likvärdighet i skolan. Elevhälsans bemanning och insatser ska anpassas till elevernas behov för att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vad gäller bemanning visar kartläggningen att antal elever per heltidstjänst per yrkeskategori varierar mellan skolområden/team osv. En viss variation i bemanning är också att förvänta utifrån att utbildningen ska vara kompenserande och att elevernas behov varierar. Likvärdig betyder inte att tillgången till elevhälsa ska vara likadan, utan att den ska vara lika vid lika behov. Det finns dock inget mått på elevernas behov av insatser från elevhälsan. Det går därför inte att fastställa hur elevhälsan bör vara bemannad vid varje skolområde/team osv. och jämföra detta med den faktiska bemanningen, för att dra slutsatser om likvärdigheten. Rektor och elevhälsopersonal har därför fått en enkätfråga om elevhälsan är bemannad efter elevernas behov. Det är 76 % av rektorerna som har svarat ja på frågan, 21 % delvis och 3 % nej. Av elevhälsopersonalen är det totalt sett 48 % som har svarat ja, 41 % delvis, 1 % nej och 2 % vet ej. Det är således en större andel av rektorerna än av elevhälsopersonalen som bedömer att elevhälsan är bemannad utifrån elevernas behov. Resursfördelningssystemen i Lunds kommun tar i viss utsträckning hänsyn till elevers socioekonomiska bakgrund, och inom grundsärskolan till viss del även elevernas behov av insatser (se beskrivning i bilaga 3). Det har nyligen gjorts en översyn av resursfördelningssystemet inom förskola, grundskola och fritidshem, och ett förslag är att i resursfördelningen ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler, vilket förväntas medföra en större träffsäkerhet i fördelningen. Fördelning av resurser och bemanning är grundläggande förutsättningar för likvärdigheten. Det finns även andra faktorer som påverkar likvärdigheten för eleverna, exempelvis skolans inre organisation, samverkan på skolan, personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, vilka insatser som erbjuds eleverna samt metoder för arbetet mm. Organisation Elevhälsan utgör en del av utbildningen, och ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor gällande elevhälsan är därför densamma som för utbildningen som helhet. Kommunen som juridisk 4
person är huvudman för skolan. På motsvarande sätt är kommunen vårdgivare för den hälso- och sjukvård som utförs på skolorna. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hälso- och sjukvården, för att bl.a. säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet. I Lunds kommun är verksamhetschef för elevhälsan delegerat till rektor eller rektor tillika verksamhetschef eller skolområdeschef. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen får dock inte bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter om hen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Verksamhetschefen kan då uppdra enskilda ledningsuppgifter åt annan befattningshavare inom verksamheten men kvarhåller ändå det samlade ledningsansvaret. Lunds kommun har en medicinskt ledningsansvarig skolöverläkare. Kommunens reglemente för Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster samt Utbildningsnämnden reviderades i september 215. I avsnittet för elevhälsa har den psykologiska delen tillkommit. Detta medför att medicinskt ledningsansvarig psykolog kommer att utses. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen om elevhälsan bör vara centraliserad eller decentraliserad. Däremot har begreppet samlad elevhälsa införts i den nya skollagen. Det innebär att skolhälsovården (skolläkare och skolsköterska), det som tidigare kallades den särskilda elevvården (kurator och psykolog) samt de specialpedagogiska insatserna numera ska vara samordnade på skolan och benämnas elevhälsan (prop. 29/1:165 s.276-277). Av Skolverkets och Socialstyrelsens stödmaterial Vägledning för elevhälsan framgår att syftet med att samla dessa delar är att främja samverkan dels mellan de olika kompetenserna inom elevhälsan, dels mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen på skolan (s. 3-32, s. 197). I Vägledning för elevhälsan anges skäl till varför det är viktigt att elevhälsans delar samverkar t.ex.: Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation med mera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar för lärandet. (s. 32) Vidare konstateras i vägledningen att för att möjliggöra detta behöver elevhälsan samverka med den pedagogiska personalen (s. 83). Skolinspektionen konstaterar i en nyligen genomförd kvalitetsgranskning av elevhälsan att detta uppdrag att komplettera den pedagogiska kompetensen förutsätter att elevhälsan organiseras på ett sådant sätt att samverkan mellan elevhälsans olika yrkeskategorier och skolans pedagogiska personal kan äga rum (Skolinspektionen 215, s. 1). Organiseringen handlar enligt Skolinspektionen om exempelvis arbetstidens förläggning, lokaler och gemensam tid för möten (s. 17). Elevhälsan på en enskild skola bör således vara samlad, men i övrigt finns inga bestämmelser om hur elevhälsan ska organiseras i en kommun. Oavsett hur elevhälsan är organiserad, så behöver ovan beskrivna samverkan fungera, vilket förutsätter att elevhälsan är väl integrerad i skolan. Elevhälsan i Lunds kommun är till största delen decentraliserad, dvs. elevhälsopersonalen är till största delen underställd rektor, vilket också är ändamålsenligt utifrån att det främjar elevhälsoarbetet på den enskilda skolan. Det har framkommit både i revisionsrapporten och i denna kartläggning att det kan vara hindrande för samverkan på skolan när elevhälsopersonal inte är underställd rektor, exempelvis har en annan organisationstillhörighet eller är en köpt eller delad tjänst. Det kan innebära en sämre anpassning till verksamhetens planering och sämre tillgänglighet för oplanerade insatser. Det har även framkommit att det i vissa fall innebär att arbetsuppgifter genomförs av andra yrkeskategorier i elevhälsoteamet, som då inte har rätt formell utbildning för arbetsuppgiften. För elever i grundsärskola är elevhälsan centraliserad och placerad inom Lunds skolors resurscentrum (Lsr). Grundsärskolan har behov av specialistkompetenser inom elevhälsan, och det kan varje 5
skolenhet ha svårt att tillhandahålla. Utifrån detta bedöms även denna organisation vara ändamålsenlig. Elevhälsoorganisationen för resursskolorna håller på att ses över av Barn- och skolförvaltning Lunds stad, utifrån att verksamheten har omorganiserats efter Skolinspektionens föreläggande 214. Hur samverkan fungerar beror dock på många faktorer, så en decentraliserad organisation garanterar inte en välfungerande samverkan, men är en viktig förutsättning. Oavsett organisering av elevhälsan är en utmaning att kunna erbjuda eleverna tillgång till en samlad elevhälsa på varje skolenhet. Central samordning I Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan framfördes som ett förbättringsområde att inrätta en en central samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen (s. 2). I denna kartläggning görs därför en beskrivning av vilken central samordning som finns inom kommunen idag, hur elevhälsopersonal och rektorer ser på samordning samt hur en central samordning för hela elevhälsan skulle kunna utformas. Central samordning av elevhälsa ska inte förväxlas med centraliserad/decentraliserad organisation av elevhälsa, dvs. om elevhälsopersonalen är samlad i en central enhet, eller underställd exempelvis rektor. Man kan ha en central samordning av elevhälsa även i en decentraliserad organisation. Central samordning ska inte heller ersätta att elevhälsan på varje skola ska vara samlad och samverka internt och externt. Elevhälsopersonalen, rektorerna, skolområdescheferna/verksamhetscheferna och förvaltningscheferna inom de tre skolförvaltningarna har i denna kartläggning fått följande enkätfråga: Finns det frågor som det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan?. Av elevhälsopersonalen är det totalt 65 % som svarar ja på frågan, 9 % svarar nej och 26 % vet ej. Av rektorerna svarar 38 % ja, 24 % nej och 38 % vet ej. Det är således en större andel av elevhälsopersonalen än av rektorerna som svarar ja på frågan. De som svarat ja på frågan, har fått en följdfråga om vilka frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå. Sammanfattningsvis kan man av elevhälsopersonalens svar (dvs. de 65 % av elevhälsopersonalen som svarat ja på frågan) utläsa att en samordnande funktion för elevhälsan efterfrågas för att öka likvärdigheten för eleverna, säkerställa/öka kvaliteten, bidra till mer likvärdiga förutsättningar för arbetet samt för att förenkla arbetet. Vidare kan man av svaren utläsa att detta kan åstadkommas genom mer resurser till elevhälsan, en rättvisare resursfördelning mellan skolorna, gemensamma riktlinjer/rutiner i vissa frågor, centralisering av vissa uppgifter, gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte. Rektorerna nämner främst det förebyggande/främjande arbetet. Några av rektorerna lyfter behovet av att förtydliga uppdraget, för hela elevhälsan, för skolpsykologen respektive för socionom i skolan. I likhet med elevhälsopersonalen tar ett par rektorer upp frågan om resursfördelning samt att arbetet kan förenklas för att minska arbetsbelastningen. Avslutningsvis anger ett par rektorer behovet av att samordna kontakter med andra myndigheter, exempelvis vid behov av stöd från andra samhällsfunktioner för att klara skolarbetet. Mot bakgrund av Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan, lagstiftningen kring elevhälsan, den befintliga organisationen samt elevhälsopersonalens och rektorernas syn på vilka frågor som behöver hanteras centralt, har arbetsgruppen tagit fram följande underlag till hur en central samordning av elevhälsan skulle kunna utformas: - Organisation och styrning: Den samordnande elevhälsan är en stödfunktion till rektorer, skolområdes-/verksamhetschefer och förvaltningschefer i barn- och skolförvaltningarna samt utbildningsförvaltningen. En styrgrupp inrättas, för en bredare förankring. Den befintliga samordnande skolhälsovården och medicinskt ansvarig psykolog utgör en del av den 6
samordnande elevhälsan. Bemanning i övrigt samt organisatorisk tillhörighet behöver utredas vidare. - Yrkesspecifika nätverk: Det skapas yrkesspecifika nätverk (befintliga informella nätverk formaliseras). Nätverken träffas två till fyra gånger per termin för informations- och erfarenhetsutbyte, yrkesspecifik fortbildning samt utvecklingsarbete. - Uppdrag: Det övergripande uppdraget för den samordnande elevhälsan är att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan genom att o Omvärldsbevaka och informera om ny lagstiftning och forskning. o Utforma och erbjuda kompetensutvecklingsinsatser utifrån verksamhetens efterfrågan. o Erbjuda yrkesspecifik handledning vid behov, exempelvis i svåra elevärenden. o Medverka i det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet, genom att systematiskt följa upp elevhälsoarbetet utifrån nationella och kommunala mål, identifiera och föreslå utvecklingsområden samt genomföra beslutade utvecklingsinsatser. Exempel på utvecklingsinsats är att skapa samsyn i hur en fråga ska hanteras samt utarbeta förslag på kommungemensamma riktlinjer/rutiner, som sedan styrgruppen beslutar om. o Samordning/skapa samsyn i specifika frågor, på uppdrag av styrgruppen. o På uppdrag från skolorna vara en aktör i kommunens övergripande externa samverkan, exempelvis med Socialförvaltning, Bup, Polisen osv. Frågan om hur en central samordning av elevhälsan kan utformas besvaras inte slutgiltigt i denna kartläggning. Om nämnderna beslutar att gå vidare med att inrätta en central samordning av elevhälsan, krävs ett fortsatt arbete att ta fram ett mer detaljerat förslag på utformning, bland annat vad gäller organisatorisk tillhörighet och bemanning. Kartläggningen utgör ett underlag i detta arbete. 7
1. Bakgrund 1.1 Uppdrag att kartlägga elevhälsan Kommunfullmäktige har gett Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster samt Utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för att förbättra elevhälsan (Kommunfullmäktiges beslut 214-11-27, 23 i EVP 215 s. 55). Dessa nämnders presidier har beslutat att samarbeta kring gemensamma uppdrag från Kommunfullmäktige. Kartläggningen av elevhälsan för de tre förvaltningarna har samordnats av Utbildningsförvaltningen. Utbildningsnämnden beslutade i samband med behandlingen av EVP 216-218 med budget 216, att äska 5 tkr för genomförande av uppdraget att kartlägga elevhälsan (UN 215-4-15, 41). Dessa medel beviljades ej. På grund av begränsade resurser att genomföra kartläggningen, samt för att kunna ta tillvara Kommunrevisionens analys och slutsatser (se avsnitt 1.2), och därmed undvika dubbelarbete, beslutades vid gemensam presidieträff för de tre skolnämnderna att flytta fram redovisningen av kartläggningen till nämndssammanträdena i mars 216. 1.2 Kommunrevisionens granskning av elevhälsan Under hösten 215 granskade revisionsfirman Ernst & Young elevhälsan inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster samt Utbildningsförvaltningen, på uppdrag av Lunds kommuns revisorer. 1 I missivbrevet till rapporten redovisade kommunens revisorer bl a följande förbättringsområde: De tre nämnderna bör gemensamt ta initiativ till, och ge förutsättningar för, att det finns nödvändiga former för organiserad samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. Nämnderna yttrade sig över revisionsrapporten i januari/februari 216. I nämndernas yttranden konstaterades att innan beslut om samordning på övergripande nivå kan fattas behöver det klarläggas hur en central samordning kan stödja elevhälsan utan att åsidosätta rektors ansvar och befogenheter att leda skolans inre arbete. Vidare bestämdes att denna frågeställning skulle besvaras i denna kartläggning, som kommunfullmäktige gett nämnderna i uppdrag att göra. 2. Kartläggningens genomförande Mot bakgrund av uppdraget från Kommunfullmäktige att kartlägga elevhälsan samt det förbättringsområde som identifierades av kommunens revisorer (se kapitel 1 ovan), omfattar kartläggningen följande frågeställningar: - Bemanning: Är elevhälsan i Lunds kommun bemannad enligt författning och efter elevernas behov? Är den likvärdig? - Organisation: Är elevhälsan i Lunds kommun ändamålsenligt organiserad? - Central samordning: Hur kan en central samordning av elevhälsan utformas? Kartläggningen avgränsas till de skolformer där det är obligatoriskt att anordna elevhälsa, dvs. förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Lunds kommun har elevhälsa i viss omfattning även inom förskola och vuxenutbildning. 1 Lunds kommun. Granskning av elevhälsan. Revisionsrapport 215. 8
Två enkätundersökningar har genomförts inom ramen för kartläggningen, under perioden januarifebruari 216: en till samtliga rektorer respektive en till all elevhälsopersonal i Lunds kommun. Enkätfrågor och svarsfrekvenser redovisas i bilaga 1. Även skolområdeschefer/ verksamhetschefer och förvaltningschefer har fått besvara frågan om utformning av central samordning av elevhälsan. Skolverkets och Socialstyrelsens gemensamma stödmaterial Vägledning för elevhälsan har varit en utgångspunkt i kartläggningen. Kartläggningen har genomförts av en arbetsgrupp utsedd av förvaltningscheferna: Peter Nyberg, bitr förvaltningschef Barn- och skolförvaltning Lunds stad Ingrid Kanje, utredare Barn- och skolförvaltning Lunds stad Carina Olsson, verksamhetschef Barn- och skolförvaltning Lund Öster Veronika Demmer Selstam, samordnande skolhälsovården/skolsköterska Utbildningsförvaltningen Karin Visti, specialpedagog Utbildningsförvaltningen Mia Reuterborg, utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen (sammankallande och sekreterare) 9
3. Elevhälsans uppdrag En utgångspunkt för kartläggningens frågeställningar är elevhälsans uppdrag, och därför ges inledningsvis en kort beskrivning av detta. Elevhälsan består av skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och samt personal med specialpedagogisk kompetens, vanligtvis specialpedagog/speciallärare. Elevhälsan verkar i skolans värld och omfattas av skollagstiftningen. Samtidigt utgör skolläkare, skolsköterskor och skolpsykologer hälso- och sjukvårdspersonal, och styrs av hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen m.fl. vid åtgärder som utgör hälso- och sjukvård. Med hälso- och sjukvård menas åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Elevhälsans uppdrag baseras på sambandet mellan hälsa och lärande: Sambandet mellan hälsa och lärande är väl etablerat; god hälsa leder till ökat välbefinnande, och därmed även till bättre förutsättningar för lärande hos den enskilde eleven. Omvänt ökar ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att eleven ska prestera sämre än sina klasskamrater i skolan. (Skolinspektionen 215, s. 8) Av skollagen framgår att elevhälsans uppdrag är att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas samt att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande (2 kap. 25 ). Exempel på förebyggande/ hälsofrämjande arbete är hälsobesök, vaccinering, öppen mottagning och värdegrundsarbetet mm. I Vägledning för elevhälsan konstateras att det finns ett starkt samband mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år och elevhälsans insatser förväntas bidra till att elever ska få lika tillgång till och en likvärdig utbildning (s. 18). Skolverket och Socialstyrelsen har gemensamt tagit fram en handbok för elevhälsan, Vägledning för elevhälsan, i vilken elevhälsans uppdrag sammanfattas och preciseras: Det ingår i elevhälsans generellt inriktade arbete att - Främja elevers lärande, utveckling och hälsa - Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter - Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt inriktade arbete att - Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål - Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa - Uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem - Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa - Bidra med åtgärder och anpassning för varje elev i behov av särskilt stöd (s. 35) Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Elevhälsans kompetens ska tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer (Skolverkets allmänna råd s. 21). För den medicinska delen av elevhälsan finns särskilda bestämmelser om hur de insatserna ska utföras, exempelvis hälsosamtal och vaccinationer. 1
4. Bemanning 4.1 Yrkeskategorier Av skollagen framgår vilken typ av insatser och vilka yrkeskategorier elevhälsan ska omfatta: Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. (SL 2 kapitlet 25 första stycket) För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (SL 2 kapitlet 25 andra stycket) Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan också innefatta t.ex. speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan (prop. 29/1:165 s. 278). Kartläggningen visar att alla skolenheter i Lunds kommun har tillgång till samtliga yrkeskategorier inom elevhälsan. Det finns dock skolenheter som tillfälligt saknar någon yrkeskategori på grund av sjukskrivning och vikarie inte har kunnat tillsättas. 4.2 Antal elever per heltidstjänst Inga bestämmelser om antal elever per heltidstjänst Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen om bemanning inom elevhälsan, förutom att det ska finnas tillgång till ovan nämnda yrkeskategorier. Det är rektor som ansvarar för bemanningen av elevhälsan på skolan (se avsnitt 5.1). Enligt Skolverket är begreppet tillgång till valt för att vara anpassat till olika skolors olika förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. (Skolverket 212:2, s. 2). Det kan vara svårt för en liten skolenhet att rekrytera personal till deltidstjänster, särskilt eftersom det generellt råder brist på skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare. Fackförbundens rekommendationer Några fackförbund har rekommendationer för antal elever per heltidstjänst: - Svensk skolläkarförening: max 4 elever per heltidstjänst skolläkare - Riksföreningen för skolsköterskor: max 4 elever per heltidstjänst skolsköterska - Sveriges Psykologförbund: max 5 elever per heltidstjänst skolpsykolog Arbetsgruppen har inte funnit rekommendationer från fackförbund för skolkurator och specialpedagog/speciallärare. Detta kanske beror på att dessa yrkesgrupper inte har ett eget fackförbund på samma sätt som skolläkare, skolsköterskor och psykologer. Antal elever per heltidstjänst i Lunds kommun I Lunds kommun saknas ett personalsystem med uppgifter om bemanning. Istället har uppgifterna lämnats av rektorer och skolområdes-/verksamhetschefer. När statistiken samlas in manuellt från 11
många olika källor finns risk för felskrivningar och missuppfattningar, och därför bör statistiken tolkas med försiktighet. Antal elever per heltidstjänst är ett nyckeltal där elevantalet har räknas om till vad det skulle vara vid en heltidstjänst, dvs. det är inte skolans faktiska elevantal som anges i tabellen nedan. Exempel: Om en skola med 5 elever har en skolsköterska som arbetar 5 %, så är antal elever per heltidstjänst 5/,5 = 1 elever. Tabell 1: Antal elever per heltidstjänst (omräknat nyckeltal, dvs. inte det faktiska antalet elever.) Specialped/ Skolläkare Skolsköterska Skolpsykolog Skolkurator speciallär Barn- och skolförvaltning Lunds stad Skolområde Centrum/Väster grundskola 15 36* 495* 96 1 617 118 Skolområde Centrum/Väster grundsärskola * * 67** 2** 5** Skolområde Norra Fäladen 15 325 468 1 125 1 635 148 Skolområde LTÖ grundskola 16 685* 461* 851 1 239 u s Skolområde LTÖ grundsärskola * * 67** 2** 5** Skolområde Centrum/Torn u s u s u s u s u s Skolområde Järnåkra/Klostergården 9 64 521 643 1 134 u s Lunds skolors resurscentrum (Stenröse och Höjebro grundsärskolor) ***** 32 67** 2** 5** Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby inkl särskola 11 675 55 1 86 1 56 14 Team Genarp 12 425 621 994 497 153 Team Södra Sandby 7 879 45 848 1 467 93 Team Veberöd 18 875 581 1 798 1 2 157 Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Spyken 21 96 732 1 98 686 366 Katedralskolan 28 3 78 9 433 786 78 Polhemskolan 23 69 545 4 738 578 465 Gymnasieskolan Vipan 1 99*** 462 2 543 291 127 Gymnasiesärskolan Vipan *** 41 82 19 **** International School of Lund Katedralskolan u s u s u s u s u s Min grundskola 7 879 45 643 497 93 Max grundskola 18 875 581 1 798 1 635 153 Min gymnasieskola 1 99*** 462 2 543 291 127 Max gymnasieskola 28 3 732 1 98 786 78 U s = uppgift saknas * Grundskola och grundsärskola inom skolområde Väster respektive LTÖ delar på skolläkare och skolsköterska. ** Grundsärskolorna har skolpsykolog, skolkurator och specialpedagog/speciallärare genom Lunds skolors resursteam. ***Gymnasieskolan Vipan och Gymnasiesärskolan Vipan delar på skolläkare. **** Alla klasslärare är specialpedagoger/speciallärare. ***** Lsr:s grundsärskolor delar skolläkare med övriga skolor inom Lsr, totalt 2 timmar skolläkartid per vecka på 1 elever, vilket utgör 2 elever per heltidstjänst. Lunds kommun har totalt 1,4 heltidstjänst skolläkare respektive 32 heltidstjänster skolsköterska. Kommunen som helhet har ca 12 5 elever per heltidstjänst skolläkare (varierar mellan 7 879-28 3 elever per skolområde osv), och ca 545 elever per heltidstjänst skolsköterska (varierar mellan 45-732 elever). Uppgifterna om antal skolläkare och skolsköterskor samlas in av den samordnande skolhälsovården i det systematiska kvalitetsarbetet. 12
Det totala antalet tjänster samt totalt antal elever per heltidstjänst i kommunen går inte att räkna ut för skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger/speciallärare, då vissa uppgifter saknas i kartläggningen. Tabellen ovan visar att för skolpsykologer varierar antal elever per heltidstjänst i grund- och gymnasieskola mellan 643 och 1 98 beroende på skolområde/team osv, för skolkuratorer/motsvarande mellan 291 och 1 635 elever per heltidstjänst samt för specialpedagoger/speciallärare mellan 93 och 78 elever per heltidstjänst. Bemanning i andra kommuner Det saknas aktuell offentlig statistik över bemanning inom elevhälsan, dvs. antal elever per heltidstjänst eller liknande indikator. Skolverket publicerade statistik över bemanning inom elevhälsan i grund- och gymnasieskola (skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator) åren 1997, 2, 23, 26 samt 29. År 29 var det följande antal elever per heltidstjänst inom respektive yrkeskategori, totalt genomsnitt för kommunala huvudmän: - 9 63 elever per skolläkare - 529 elever per skolsköterska - 1 74 elever per skolpsykolog - 728 elever per skolkurator Skolverkets statistik visar att antal elever per heltidstjänst generellt har minskat över tid. Sveriges Psykologförbund gjorde en kartläggning år 211 i grund- och gymnasieskola i både kommunala och fristående skolor. Det var 76 % av kommunerna som svarade. Genomsnittet var 1 592 elever per heltidstjänst psykolog, lägsta värdet 647 elever och högsta värdet 1 5 elever per heltidstjänst psykolog. Detta indikerar att antal elever per årsarbetande psykolog har fortsatt minska mellan åren 29-211. Arbetsgruppen har under kartläggningen kontaktat Uppsala, Jönköping och Umeå kommuner för en jämförelse. I tabellen nedan redovisas de nyckeltal som har rapporterats av de tjänstemän vi haft kontakt med. Tabell 2: Antal elever per heltidstjänst i Jönköping, Umeå och Uppsala (variation i parentes). Jönköping Umeå Uppsala Skolläkare Uppgift saknas Uppgift saknas 8 566 elever Skolsköterska 53 elever 5 elever Grundskola 528 (265-855) Gymn 543 (428-764) Skolpsykolog Uppgift saknas 85 elever 944 elever (51-3 42) Skolkurator 65 elever 74 elever Grundskola 694 (263-2 41) Gymn 516 (37-1 134) 13
Sammanfattning av antal elever per heltidstjänst Här ges en sammanfattning av ovanstående statistik över antal elever per heltidstjänst gällande grund- och gymnasieskola. Tabell 3: Antal elever per heltidstjänst i grund- och gymnasieskola Lunds kommun 216 Uppsala/Jönköping/Umeå 216 Riksgenomsnitt 29 Fackförbundens rekommendationer Skolläkare 12 5 (gr, Uppsala: 8 566 9 63 4 gy) Skolsköterska 545 (gr, gy) Jönköping: 53 529 4 Umeå: 5 Uppsala: 528 (gr), 543 (gy) Skolpsykolog 643-1 798 (gr) 2 543-1 98 (gy) Umeå: 85 Uppsala: 944 1 74 5 Psykologförbundets kartläggning 211: 1 592 Skolkurator Specialpedagog/- lärare 497-1 635 (gr) 291-786 (gy) 93-153 (gr) 127-78 (gy) Jönköping: 65 Umeå: 74 Uppsala: 694 (gr), 516 (gy) 728 Rekommendation saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Rekommendation saknas Jämförelse med andra kommuner - kostnader Ett annat sätt att jämföra med andra kommuner är att se på kostnader för elevhälsan. I Skolverkets databas SIRIS redovisas kostnad för elevhälsa per elev i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola. I statistiken ingår kostnader för skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer samt köpta tjänster, t.ex. från landsting. Specialpedagog/ speciallärare ingår således inte. I statistiken ingår inte heller kostnader för lokaler, elevassistenter, personliga assistenter, skolvärdar och elevförsäkringar. Den senaste publicerade statistiken gäller år 214. Det är oklart om statistiken för Lunds kommun omfattar kostnaderna för Lsr:s resursteam, elevhälsa i resursskolorna samt socionom i grundskolan. Skolverket redovisar inte underlaget till statistiken. Därför bör den tolkas med försiktighet. Statistiken visar att Lunds kommun, jämfört med riksgenomsnittet, har högre kostader för elevhälsa per elev inom grundsärskola, marginellt högre för gymnasiesärskola, ungefär samma kostnader för gymnasieskola samt lägre för grundskola: - Grundsärskola: Lund 1 63 kr per elev, riksgenomsnitt 6 37 kr per elev. - Gymnasiesärskola: Lund 8 27 kr per elev, riksgenomsnitt 8 3 kr per elev. - Grundskola: Lund 1 73 kr per elev, riksgenomsnitt 2 72 kr per elev. - Gymnasieskola: Lund 2 37 kr per elev, riksgenomsnitt 2 33 kr per elev. 4.3 Elevhälsopersonalens och rektorernas bedömning av bemanningen Resultat av enkätundersökningen Elevhälsopersonal och rektorer har fått följande enkätfråga: Är elevhälsan på din skola (dina skolor) bemannad utifrån elevernas behov? (Enligt skollagen omfattar elevhälsan skolläkare, skolsköterska, 14
skolpsykolog, skolkurator/motsvarande samt specialpedagog/speciallärare.) Svarsalternativen var Ja, Delvis, Nej och Vet ej. Rektorerna har inte fått svarsalternativet Vet ej. Är elevhälsan på din skola (dina skolor) bemannad utifrån elevernas behov? Rektorer Totalt elevhälsopersonal Specialpedagog/special... Skolkurator/motsvarand... Skolpsykolog Skolsköterska Skolläkare % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Totalt SkolläkareSkolsköterskaSkolpsykolog Skolkurator/motsvarande Specialpedagog/speciallärare Rektorer elevhälsopersonal Ja 5% 43% 25% 4% 57% 48% 76% Delvis 75% 86% 83% 8% 95% 88% 97% Nej 75% 1% 83% 1% 1% 98% 1% Vet ej 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Ja Delvis Nej Vet ej Det är 76 % av rektorerna som har svarat ja på frågan, 21 % delvis och 3 % nej. Av elevhälsopersonalen är det totalt sett 48 % som har svarat ja, 41 % delvis, 1 % nej och 2 % vet ej. Det är således en större andel av rektorerna än av elevhälsopersonalen som bedömer att elevhälsan är bemannad utifrån elevernas behov. Rektorerna har fått följdfrågan: Finns det förändringar i elevhälsans bemanning som du som rektor skulle vilja göra utifrån elevernas behov? I så fall vilka? I stort sett samtliga svar handlar om att utöka bemanningen och/eller att ha elevhälsopersonal anställd istället för köpt/hyrd tjänst. Utökning av tjänst för skolpsykolog och specialpedagog nämns av flest rektorer, följt av skolkurator och skolsköterska. Flera påtalar att man önskar anställa och ha skolpsykolog fysiskt på plats istället för köpt tjänst. Vi behöver en psykolog. Den inhyrda tjänsten används nästan uteslutande för utredningar. Kurativa insatser hamnar hos skolsköterska och/eller socionom. 9 av 17 svar från rektorer inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad handlar om att man inte är nöjd med konstruktionen socionom i skolan (dvs. socionom anställd av socialförvaltningen har kuratorsfunktionen i grundskolan). Man önskar ha en socionom/kurator på plats och/eller utökning av denna tjänst. En förklaring kan vara att inom Barn- och skolförvaltning Lund Öster finns socionomerna på plats på skolorna, medan de för Lunds stads del har sina arbetsplatser på Socialförvaltningen. Det har efter en översyn 215 beslutats att konstruktionen med socionom i skolan kommer att upphöra från och med 1 januari 217 (se avsnitt 5.3). Elevhälsopersonalen har getts möjlighet att i enkäten kommentera sitt svar på frågan om bemanning. En del har svarat ja på frågan om alla yrkeskategorier i elevhälsan finns representerade på skolan, men har sedan i det öppna svaret angett att bemanningen är för låg för en eller flera 15
yrkeskategorier. Det betyder att andelen Ja i diagrammet ovan sannolikt skulle ha varit mindre om frågans förklarande text inte funnits med. En stor andel av de svarande påtalar att det behövs mer elevhälsopersonal för att möta elevernas behov, för att uppfylla elevhälsans mål och för att förbättra arbetsmiljön. Vi har tillgång till alla kompetenser. Jag tycker dock att resurserna är alldeles för få. Antalet neurospsykiatriska diagnoser har ökat markant i samhället, den psykiska ohälsan bland ungdomar likaså. Kraven på skolan i form av anpassningar för en elev i svårigheter är höga. Ändå är resurserna desamma som för ett par år sedan? Med tanke på hur mångfasetterad problematiken och svårigheter hos elever ser ut i skolan och de skrala resurser som finns kan man ju inte påstå att det finns adekvat stöd till alla som har behov. Men alla gör så gott vi kan. Det är inte så att man anger detta främst för sin egen yrkeskategori. Den yrkeskategori som nämns av flest svarande är skolpsykolog, men av detta går det inte att dra slutsatsen att bristen på skolpsykolog är större än för andra yrkeskategorier. Samtliga yrkeskategorier omnämns som för lågt bemannade. Att just skolpsykolog nämns i många svar skulle kunna bero på att denna funktion i många fall inte är på plats på skolan under hela skoldagen, dvs. har begränsad tillgänglighet för övriga i elevhälsoteamet, för skolans pedagogiska personal och för eleverna. Vi har endast psykolog på konsultbasis för utredningar/testningar och saknar den professionen som partner i vardagen att ha dialog om eleväreden med. Vi har förvisso en mkt kompetent psykolog och alltid samma person men jag tycker det haltar i vardagen, med tanke på ohälsopanoramat hos oss skulle vi ha stor nytta psykologkompetens varje dag. Bemanningen upplevs dock inte som för låg av alla - i enstaka kommentarer anges att bemanningen är tillräcklig. Många uttrycker att resursfördelningen mellan skolor behöver ses över för att öka likvärdigheten inom kommunen. Elevhälsopersonalens och rektorernas bedömning av det främjande/förebyggande arbetet Ytterligare en fråga har ställts i enkätundersökningen gällande bemanning. Nationella studier har visat att elevhälsan ofta måste prioritera ner det främjande/förebyggande arbetet i förhållande till åtgärdande/utredande insatser, som ofta är av mer akut karaktär. Frågan som ställdes var: Elevhälsans uppdrag är att arbeta både förebyggande/främjande och åtgärdande/utredande. Arbetar elevhälsan på din skola förebyggande/främjande i tillräcklig utsträckning? 36 % av elevhälsopersonalen har svarat ja, 48 % nej och 17 % vet ej. Av rektorerna har 5 % svarat ja, 44 % nej och 6 % vet ej. Det framgår av de öppna svaren att det förebyggande och främjande arbetet definieras olika, dvs. det finns olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter som utgör förebyggande/främjande arbete. Resultatet får därför tolkas mot bakgrund av detta. Även här vittnar en elevhälsopersonalens öppna svar om bristande resurser och tillräcklighet: Inte på den nivå man strävar efter i de nya riktlinjerna. Traditionen är fortfarande att man arbetar ffa åtgärdande och på individnivå. Men det är svårt också att hinna bygga upp förebyggande arbete när det finns mycket åtgärdande arbete som behöver utföras. Som skolsköterska räcker tiden främst till att utföra basprogrammet. Ambitionen finns. Även åtgärdande/utredande tenderar ju att bli förebyggande/främjande om rådgivning kring enskilda elever kan generaliseras till fler. Ja, men vi kan göra mer. Tyvärr hinner vi inte riktigt med så mycket förebyggande arbete vi 16
skulle önska. En hög arbetsbelastning i kombination med brist på samordning och dålig tid för att följa med i aktuell forskning m.m. gör att det är svårt att hinna det vi vill. Jag anser att vi har ett bra förebyggande arbete även om det så klart alltid krävs ett utvecklingsarbete. När det gäller främjande arbete så finns det en del kvar att arbeta med. 4.4 Sammanfattning av bemanningen Är elevhälsan i Lunds kommun bemannad enligt författning och efter elevernas behov? Sammanfattningsvis visar kartläggningen att varje skolenhet har tillgång till samtliga yrkeskategorier inom elevhälsan, med undantag för ett par skolenheter som tillfälligt saknar någon yrkeskategori på grund av sjukskrivning och vikarie inte har kunnat tillsättas. Samtidigt varierar den faktiska tillgången till elevhälsans olika yrkeskategorier t.ex. beroende på tjänstgöringsgrad, om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst samt i vilken utsträckning personalen finns tillgänglig på skolan mm. Bemanningen i Lunds kommun har kartlagts och jämförts med andra kommuner samt fackförbundens rekommenderade bemanning. För skolläkare kan det konstateras att Lunds kommun har ett större antal elever per heltidstjänst jämfört med Uppsala, Jönköping och Umeå 216, jämfört med riksgenomsnittet 29 samt jämfört med fackförbundets rekommendation. Antal elever per heltidstjänst skolsköterska ligger mer i nivå med nämnda kommuner, men över fackförbundets rekommendation. För övriga yrkeskategorier är bedömningen svårare eftersom det i denna kartläggning inte har gått att få fram totalsiffror för kommunen som helhet, däremot per skolområde/team/gymnasieskola. Antal elever per heltidstjänst skolpsykolog ligger i några skolområden/team/gymnasieskolor under och i övrigt över genomsnittet i de jämförelser som görs, samt över Sveriges Psykologförbunds rekommendation. Detsamma gäller skolkurator. Här finns dock ingen rekommendation från fackförbund. För specialpedagog/speciallärare saknas både jämförande statistik och rekommendation från fackförbund. I enkätundersökningen till rektorer och elevhälsopersonal har många uttryckt att bemanningen behöver vara högre för att bättre kunna leva upp till elevhälsans mål och uppdrag samt för att i större utsträckning tillgodose elevernas behov. Det framkommer också att man ser att tillgången påverkas av om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst samt om personalen har sin fysiska arbetsplats på skolan eller inte. Den elevhälsopersonal som har sin tjänst delad mellan flera skolor har oftast sitt arbetsrum på en av skolorna, och besöker de andra skolorna endast vid planerade möten, dvs. de finns inte fysiskt på plats för elever och personal i det dagliga arbetet. 4.5 Likvärdig elevhälsa? Skolverket har i rapporten Likvärdig utbildning i svensk grundskola (212) analyserat begreppet likvärdighet utifrån styrdokumenten för grundskolan. Likvärdighet delas upp i tre grundläggande aspekter: Lika tillgång till utbildning: Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag (1 kap. 8 skollagen) Lika kvalitet på utbildningen: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 skollagen), dvs. kvaliteten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs (prop. 29/1:165 s. 638). Att utbildningen ska vara kompenserande: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt 17
som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (1 kap. 4 skollagen). Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, bl a genom att undanröja hinder för lärande, och på så sätt bidra till en ökad likvärdighet i skolan. Elevhälsans bemanning och insatser ska anpassas till elevernas behov för att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vad gäller bemanning visar kartläggningen att antal elever per heltidstjänst per yrkeskategori varierar mellan skolområden/team osv. En viss variation i bemanning är också att förvänta utifrån att utbildningen ska vara kompenserande och att elevernas behov varierar. Likvärdig betyder inte att tillgången till elevhälsa ska vara likadan, utan att den ska vara lika vid lika behov. Det finns dock inget mått på elevernas behov av insatser från elevhälsan. Det går därför inte att fastställa hur elevhälsan bör vara bemannad vid varje skolområde/team osv. och jämföra detta med den faktiska bemanningen, för att dra slutsatser om likvärdigheten. Rektorerna har därför fått en enkätfråga om elevhälsan är bemannad efter elevernas behov. Det är 76 % av rektorerna som har svarat ja på frågan, 21 % delvis och 3 % nej. Resursfördelningssystemen i Lunds kommun tar i viss utsträckning hänsyn till elevers socioekonomiska bakgrund, och inom grundsärskolan till viss del även elevernas behov av insatser (se beskrivning i bilaga 3). Det har nyligen gjorts en översyn av resursfördelningssystemet inom förskola, grundskola och fritidshem, och ett förslag är att i resursfördelningen ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler, vilket förväntas medföra en större träffsäkerhet i fördelningen. Fördelning av resurser och bemanning är grundläggande förutsättningar för likvärdigheten. Det finns även andra faktorer som påverkar likvärdigheten för eleverna. Det framkommer i enkätundersökningarna att man ser att tillgängligheten till elevhälsan påverkas av om elevhälsopersonalen är anställd eller är en köpt tjänst samt om personalen har sin fysiska arbetsplats på skolan eller inte. Den elevhälsopersonal som har sin tjänst delad mellan flera skolor har oftast sitt arbetsrum på en av skolorna, och besöker de andra skolorna endast vid planerade möten, dvs. de finns inte fysiskt på plats för elever och personal i det dagliga arbetet. Andra faktorer som kan tänkas påverka likvärdigheten är skolans interna organisation, samverkan på skolan, personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, vilka insatser som erbjuds eleverna samt metoder för arbetet mm. 18
5. Organisering av elevhälsan 5.1 Ansvarsfördelning gällande elevhälsan Ansvarsfördelning mellan huvudman och rektor Elevhälsan utgör en del av utbildningen, och ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor gällande elevhälsan är därför densamma som för utbildningen som helhet. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagar, föreskrifter och andra författningar som gäller för skolan. Det innebär bland annat att - fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar, - bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla utbildningen så att nationella mål, krav och riktlinjer uppfylls (SL 4 kap. 3 ), samt - se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling samt har nödvändiga insikter i gällande föreskrifter (SL 2 kap. 34 ). Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 216). Rektor ansvarar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla utbildningen på skolenheten, så att nationella mål, krav och riktlinjer uppfylls. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov (SL 4 kap. 4 ). I förordningar och läroplaner är ytterligare områden specificerade som rektor beslutar om. Vårdgivare, verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig Kommunen som juridisk person är huvudman för skolan. På motsvarande sätt är kommunen vårdgivare för den hälso- och sjukvård som utförs på skolorna. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hälso- och sjukvården, för att bl.a. säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet. Med hälso- och sjukvård menas åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, som inom elevhälsan kan utföras av skolläkare, skolsköterska och skolpsykolog (Skolverket och Socialstyrelsen 214, s. 32). Nämnderna har delegerat till utbildningsdirektören/skoldirektörerna att utse verksamhetschefer som fullgör de uppgifter inom elevhälsan som lyder under hälso- och sjukvårdslagen. I Lunds kommun är verksamhetschef för elevhälsan delegerat till rektor eller rektor tillika verksamhetschef eller skolområdeschef. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen får dock inte bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter om hen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Verksamhetschefen kan då uppdra enskilda ledningsuppgifter åt annan befattningshavare inom verksamheten men kvarhåller ändå det samlade ledningsansvaret. Lunds kommun har en medicinskt ledningsansvarig skolöverläkare. Kommunens reglemente för Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster samt Utbildningsnämnden reviderades i september 215. I avsnittet för elevhälsa har den psykologiska delen tillkommit. Detta medför att medicinskt ledningsansvarig psykolog kommer att utses. De medicinskt ledningsansvariga utses också till att vara anmälningsansvariga i enlighet med Patientsäkerhetslagen, Lex Maria. 19
5.2 Hur bör elevhälsan organiseras? Sammanfattningsvis finns inga bestämmelser om elevhälsan bör vara centraliserad eller decentraliserad. Däremot har begreppet samlad elevhälsa införts i den nya skollagen. Det innebär att skolhälsovården (skolläkare och skolsköterska), det som tidigare kallades den särskilda elevvården (kurator och psykolog) samt de specialpedagogiska insatserna numera ska vara samordnade på skolan och benämnas elevhälsan (prop. 29/1:165 s.276-277). Av Skolverkets och Socialstyrelsens stödmaterial Vägledning för elevhälsan framgår att syftet med att samla dessa delar är att främja samverkan dels mellan de olika kompetenserna inom elevhälsan, dels mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen på skolan (s. 3-32, 197). I Vägledning för elevhälsan anges skäl till varför det är viktigt att elevhälsans delar samverkar t.ex.: Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska insatser för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation med mera på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och skapa förutsättningar för lärandet. (s. 32) Vidare konstateras i vägledningen att för att möjliggöra detta behöver elevhälsan samverka med den pedagogiska personalen (s. 83). Skolinspektionen preciserar vad detta innebär: Elevhälsans uppdrag inom skolverksamheten är att komplettera skolpersonalens pedagogiska kompetens avseende elevernas utveckling och lärande. Det innebär att uppmärksamma och definiera förhållanden hos elever och i den omgivande miljön som kan antas påverka elevernas lärande, att bistå skolledningen med specifik kunskap inom elevhälsoområdet, samt att samverka med lärare och övrig skolpersonal i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. (Skolinspektionen 215, s. 9). Skolinspektionen konstaterar vidare att detta uppdrag att komplettera den pedagogiska kompetensen förutsätter att elevhälsan organiseras på ett sådant sätt att samverkan mellan elevhälsans olika yrkeskategorier och skolans pedagogiska personal kan äga rum (Skolinspektionen 215, s. 1). Organiseringen handlar enligt Skolinspektionen om exempelvis arbetstidens förläggning, lokaler och gemensam tid för möten (s. 17). Även den externa samverkan med exempelvis socialförvaltning, Bup m.fl. lyfts fram i skollagens förarbeten och i Vägledning för elevhälsan som viktig för elevhälsoarbetet. Bakgrunden till att det är fokus på samverkan är kunskapen om att förutsättningarna för eleverna att nå utbildningsmålen är mer gynnsamma på skolor där samarbetsarenor har etablerats än på andra skolor (prop. 21/2:14 s. 12). Elevhälsan på en enskild skola bör således vara samlad och samverka internt och externt, men i övrigt finns inga bestämmelser om hur elevhälsan ska organiseras i en kommun. Oavsett hur elevhälsan är organiserad, så behöver ovan beskrivna samverkan fungera, vilket förutsätter att elevhälsan är väl integrerad i skolan. 5.3 Hur är elevhälsan i Lunds kommun organiserad? I Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan ges en beskrivning av elevhälsans organisation. Det beskrivs att den är organiserad på flera olika sätt: det finns resurser kommunövergripande, 2
förvaltningsövergripande, på skolområdes-/teamnivå, på rektorsnivå samt köpta tjänster (s.1-15). Det konstateras dock att det i stora delar är en decentraliserad modell. Kommunövergripande resurser Lunds skolors resurscentrum (Lsr) är en kommunövergripande enhet för barn och elever i stort behov av särskilt stöd, som organisatoriskt tillhör Barn- och skolförvaltning Lunds stad. Lsr:s uppdrag är bland annat att - Driva skolor för elever i stort behov av stöd i grundskolan (resursskolor) samt grundsärskolor (Stenröseskolan och Höjebroskolan). - Anordna delar av elevhälsan för grundsärskolan (skolpsykolog, socionom, specialpedagoger med spetskompetens inom utvecklingsstörning). Elevhälsans skolhälsovårdsdel (skolläkare och skolsköterska) tillgodoses från skolhälsovården på den skola där grundsärskoleeleverna har sin skolgång (del av Lsr:s resursteam). - Ge pedagogiskt stöd till personal i kommunens skolor som arbetar med elever med stora svårigheter i skolarbetet genom konsultationer, handledning, fortbildning och olika nätverk utifrån behov (del av Lsr:s resursteam). - Bereda ärenden och besluta om tillhörighet till grundsärskolan, tillhörighet till Lsr:s grundskoleverksamheter och om tilläggsbelopp till de fristående för- och grundskolorna. Lsr:s resursteam består av 1, socionom/kurator, 1,5 psykolog, 1,4 SYV och praktiksamordnare,,5 skolsköterska samt 8,5 specialpedagoger varav 2, hörselpedagoger och 2, specialpedagoger för Skoldatateket. Skoldatateket ger råd och stöd till pedagoger och elever i grundskolan och gymnasieskolan medan övriga i resursteamet endast arbetar med grundskola och grundsärskola. Elevhälsoorganisationen för resursskolorna håller på att ses över utifrån den organisationsförändring som gjordes utifrån Skolinspektionens föreläggande 214. Resurser på förvaltningsnivå Barn- och skolförvaltning Lunds stad har ett förvaltningsövergripande Förskoleteam, som riktar sig till förskolor inom förvaltningen. Teamet består av 4,25 specialpedagoger, 1,75 psykologer, 1, socionom samt,5 logoped. Förskoleteamet erbjuder handledning, konsultation, fortbildning och utvecklingsinsatser mm. på uppdrag av förskolechefer. Förskoleteamet arbetar också med övergripande utveckling av verksamheterna. Förskoleteamet samverkar med Lunds skolors resurscentrum (Lsr), berörda skolors elevhälsoteam vid övergången från förskola till förskoleklass, barnhälsovården samt socialtjänsten. Barn- och skolförvaltning Lund Öster har en förvaltningsövergripande specialpedagog med inriktning mot förskola. Syftet är att kartlägga språksvaga barn i Lund Öster. Specialpedagogen stödjer pedagoger och specialpedagoger på barnets hemförskola och finner former för hur personalen ska arbeta med språkstörning. Specialpedagogen fungerar också som handledare åt arbetslag och teamens specialpedagoger. Resurser på skolområdes-/teamnivå samt rektorsnivå Organiseringen av elevhälsans yrkeskategorier varierar (se tabellen nedan). I vissa fall är elevhälsopersonal anställd av skolområdes-/verksamhetschef, och delas av flera skolenheter. Alla yrkeskategorier utom kuratorer/socionomer inom Lunds stad och skolläkare har sin fysiska arbetsplats på en skola. En del elevhälsopersonal har delad tjänst mellan flera skolor. 21
Tabell 4: Organisering av elevhälsans personal i Lunds kommun, per yrkeskategori och förvaltning. Lund Öster Lunds stad Utbildningsförvaltn Skolläkare Anställd av förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen Anställd av förvaltningschef för Utbildningsförvaltn. eller avtal med rektor. Anställd av förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen. Skolsköterska Skolpsykolog Skolkurator/mot svarande Specialpedagog/- lärare Skolläkare Grundskola och grundsärskola: Anställd av rektor. Delas ibland av flera skolenheter. Den rektor som har störst andel av skolskötersketjänsten brukar ha personalansvaret Grundskola: Anställd av rektor eller rektor tillika verksamhetschef. Delas ofta mellan flera skolenheter. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Grundskola: Anställd av socialförvaltningen. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Grundskola: Anställd av rektor. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Grundskola och grundsärskola: Anställd av skolområdeschef. Fördelning av tjänster till skolor efter behov. Grundskola: Anställd av skolområdes-chef. Fördelning av tjänster till skolor efter behov. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Grundskola: Anställd av socialförvaltningen. Två skolor anställd av rektor. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Grundskola: Anställd av rektor. Grundsärskola: Anställd av Lsr. Gymnasieskola och gymnasiesärskola: Anställd av rektor. Gymnasieskola och gymnasiesärskola: Anställd av rektor eller köpt tjänst av rektor, oftast det senare. Gymnasieskola och gymnasiesärskola: Anställd av rektor. Gymnasieskola och gymnasiesärskola: Anställd av rektor. Lunds kommun har totalt 1,4 årsarbetare skolläkare, fördelade på 1 personer. 6 skolläkare (1,2 årsarbetare) är anställda av förvaltningschefen för Utbildningsförvaltningen. Dessa skolläkare fördelar arbetet på flera skolor inom de tre förvaltningarna. Utbildningsförvaltningen debiterar respektive skola utifrån timfördelningen. 4 skolläkare (,2 årsarbetare) har eget avtal med respektive rektor. Skolkurator i förskoleklass och grundskola I Socialnämndens yttrande över Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan ges en beskrivning av funktionen socionom i skolan: Sedan 1977 har Lunds kommun valt att inte ha skolkuratorer i grundskolan utan har istället haft socionomer anställda av socialförvaltningen som ingått i skolornas elevhälsoarbete. Enligt socialförvaltningen har organiseringen främjat samverkan mellan nämnderna och tidigt stöd har kunnat ges till barn och vårdnadshavare. Vidare konstateras att beroende på den geografiska skillnaden mellan skolnämnderna har resursen som arbetar mot Lund Öster i huvudsak varit stationerad på skolan medan resursen som arbetat mot Lunds stad i högre grad varit stationerad på socialförvaltningen. En översyn av resursen har skett under 215, och det har beslutats att flytta över socionomresurserna till barn- och skolförvaltningarna per den 1 januari 217. (Socialnämnden Lunds kommun, 216). I Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan framkom att elevhälsopersonal i Lunds stad upplever att socionomkompetensens organisationstillhörighet, lokalplacering och tolkning av sitt uppdrag gör att skolsköterska (eller skolpsykolog) tenderar att bära det kurativa ansvaret inom enheterna (s. 12-13). Organisering av elevhälsa i andra kommuner Det är stor variation i hur elevhälsan är organiserad i olika kommuner. Arbetsgruppen har gjort en beskrivning av hur elevhälsan är organiserad i Uppsala, Umeå och Jönköping kommuner, vilket redovisas i bilaga 2. Även i dessa kommuner är det stor variation i hur elevhälsan är organiserad. 22
5.4 Är elevhälsan i Lunds kommun ändamålsenligt organiserad? Sammanfattningsvis är elevhälsan i Lunds kommun till största delen decentraliserad, vilket också är ändamålsenligt utifrån att det främjar elevhälsoarbetet på den enskilda skolan. Elevhälsoteamet behöver vara väl integrerat i verksamheten för att få till stånd en väl fungerande samverkan kring enskilda elever och för det generellt förebyggande/främjande arbetet. Enligt lagstiftaren krävs både samverkan mellan de olika kompetenserna inom elevhälsoteamet, och samverkan mellan elevhälsoteamet och den pedagogiska personalen på skolan. Det har framkommit både i revisionsrapporten och i denna kartläggning att det kan vara hindrande för samverkan när elevhälsopersonal inte är underställd rektor, exempelvis har en annan organisationstillhörighet, är en köpt tjänst eller har en delad tjänst. Det kan innebära en sämre anpassning till verksamhetens planering och sämre tillgänglighet för oplanerade insatser. Det har även framkommit att det i vissa fall innebär att arbetsuppgifter genomförs av andra yrkeskategorier i elevhälsoteamet, som då inte har rätt formell utbildning för arbetsuppgiften. För elever i grundsärskola är elevhälsan centraliserad och placerad inom Lunds skolors resurscentrum (Lsr). Grundsärskolan har behov av specialistkompetenser inom elevhälsan, och det kan varje skolenhet ha svårt att tillhandahålla. Utifrån detta bedöms även denna organisation vara ändamålsenlig. Elevhälsoorganisationen för resursskolorna håller på att ses över av Barn- och skolförvaltning Lunds stad, utifrån att verksamheten har omorganiserats efter Skolinspektionens föreläggande 214. I enkätundersökningarna har framkommit enstaka synpunkter på att specifika arbetsuppgifter behöver skötas centralt, för ökad likvärdighet, kvalitet och effektivisering, vilket redovisas i avsnitt 6.2. Det har inte framkommit att elevhälsan i övrigt behöver omorganiseras. Hur samverkan fungerar beror dock på många faktorer, så en decentraliserad organisation garanterar inte en välfungerande samverkan, men är en viktig förutsättning. Oavsett organisering av elevhälsan är en utmaning att kunna erbjuda eleverna tillgång till en samlad elevhälsa på varje skolenhet. 23
6. Central samordning av elevhälsan I Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan (se avsnitt 1.2) framfördes som ett förbättringsområde att inrätta en en central samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar. I denna kartläggning ges därför en beskrivning av vilken central samordning som finns inom kommunen idag (6.1), hur elevhälsopersonal och rektorer ser på samordning (6.2), ett förslag på samordning som tagits fram inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad (6.3) samt ett underlag till hur en central samordning för hela elevhälsan skulle kunna utformas (6.4). Central samordning av elevhälsa ska inte förväxlas med centraliserad/decentraliserad organisation av elevhälsa, dvs. om elevhälsopersonalen är samlad i en central enhet, eller underställd exempelvis rektor. Man kan ha en central samordning av elevhälsa även i en decentraliserad organisation. Central samordning ska inte heller ersätta att elevhälsan på varje skola ska vara samlad och samverka internt och externt (se avsnitt 5.2). 6.1 Befintlig samordning av skolhälsovården Lunds kommun har en central samordning av skolhälsovården, dvs. elevhälsans medicinska insatser som utförs av skolsköterska och skolläkare. Den samordnande skolhälsovården består av samordnande skolsköterska 5 % och skolöverläkare 5 %. Skolöverläkaren är den som övertagit enskilda ledningsuppgifter som kräver medicinsk kompetens från verksamhetscheferna (se avsnitt 5.1 ovan). Enheten arbetar på uppdrag av samtliga tre skolnämnder i Lunds kommun, men är underställd förvaltningsdirektören för Utbildningsförvaltningen. Samordnande skolhälsovårdens ansvar: delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling (skolöverläkaren) metodbok bevakning av och information om de författningar som berör elevhälsans medicinska del avvikelsehantering och Lex Maria ansvarig systematiskt kvalitetsarbete regelbundna sammankomster för skolläkare och skolsköterskor samverkan med andra förvaltningar och landsting IT-ansvarig i enlighet med informationssäkerhetspolicyn (skolöverläkaren) yrkesspecifik introduktion och handledning av vikarier och nyanställda följa och förmedla aktuell forskning som berör elevhälsans medicinska insats organisation och utveckling av skolsköterskornas och skolläkarnas arbetsgrupper ta fram rutiner och implementera nyheter utifrån aktuell forskning samt nya lagar och förordningar. leda och organisera utvecklingsarbetet av elevhälsans medicinska del ta fram underlag och skriva avtal rörande den medicinska verksamheten Den samordnande skolhälsovården träffas regelbundet i den övergripande skolhälsovårdsgruppen, som består av två verksamhetschefer/skolområdeschefer per nämnd, utsedda av ledningsgrupperna. Exempel på vad skolhälsovårdsgruppen ägnar sig åt är revidering av skolhälsovårdens verksamhetsplan och andra dokument, samt information och dialog kring nya lagar och förordningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Information, förslag och beslut av skolhälsovårdsgruppen förmedlas av verksamhetscheferna/skolområdescheferna till respektive förvaltnings ledningsgrupp, och den samordnande skolhälsovården förmedlar skolsköterskor och skolläkare. Likaså kan frågor som lyfts i ledningsgrupperna tas upp i den samordnande skolhälsovårdsgruppen. Detta är ett sätt för den samordnande skolhälsovården att nå ut till alla verksamhetschefer/skolområdeschefer i kommunen. Vidare har det visat sig vara mycket positivt att grundskolan och gymnasiet träffas tillsammans. 24
6.2 Elevhälsopersonalens och rektorernas syn på samordning Finns det frågor det behöver arbetas med övergripande? All elevhälsopersonal samt alla rektorer, skolområdescheferna/ verksamhetscheferna och förvaltningschefer inom de tre skolförvaltningarna har i denna kartläggning fått följande enkätfråga: Finns det frågor som det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan? (för svarsfrekvenser se bilaga 1). Tabell 5: Finns det frågor som det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan? Andel (procent). Ja Nej Vet ej Skolläkare 5 % % 5 % Skolpsykolog 5 % 8 % 42 % Skolsköterska 65 % 14 % 22 % Skolkurator/motsvarande 89 % 3 % 9 % Specialpedagog/speciallärare 57 % 11 % 32 % Totalt elevhälsopersonal 65 % 9 % 26 % Rektorer 38 % 24 % 38 % Av elevhälsopersonalen är det totalt 65 % som svarar ja på frågan, 9 % svarar nej och 26 % vet ej. Av rektorerna svarar 38 % ja, 24 % nej och 38 % vet ej. Det är således en större andel av elevhälsopersonalen än av rektorerna som svarar ja på frågan. Elevhälsopersonal och rektorer inom Utbildningsförvaltningen svarar ja i högre utsträckning (76 % resp 5 %) än elevhälsopersonal och rektorer i Barn- och skolförvaltning Lunds stad (61 % och 33 %) och Lund Öster (6 % och 42 %). Vilka frågor? elevhälsopersonalens svar De som svarat ja på frågan, har fått en följdfråga om vilka frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå. En majoritet av de svarande efterfrågar stöd i hur vissa frågor kan, bör eller ska hanteras, för att öka likvärdigheten mellan skolorna och för att säkerställa kvaliteten i arbetet (gör vi rätt saker på rätt sätt?). Det handlar om frågor som är svåra och där det är oklart vad som gäller. Det finns inga direktiv på förvaltningsnivå. Skolor, rektorer, grupper, individer gör lite som de tycker/som man alltid har gjort/det som ekonomin tillåter. Det finns för mycket tolkningsutrymme i vad man som skola SKA göra och också HUR det ska göras. Det skapar ingen likvärdighet för eleverna. Följande är exempel på frågor som man uppger att det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, dvs. som man vill ha stöd i att hantera: - Hemmasittare och hög skolfrånvaro - Det förebyggande och främjande arbetet (t.ex. ANDT-arbetet, värdegrundsfrågor, likabehandlingsarbetet) - Extra anpassningar och särskilt stöd - Nyanlända - Elever/barn som far illa - Överlämning mellan stadier - Stress - Suicidprevention - Elevers delaktighet 25
- Elever med språkstörning - Särskoleutredningar - Pedagogisk kartläggning - Utvärdering av elevhälsoarbetet - Frånvarohantering, - Dokumentation (t.ex. pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och underlag för föräldrasamverkan), diarieföring, skolpsykologens uppdrag inom elevhälsan m.fl. Stödet i ovanstående frågor önskas i form av gemensamma strategier/handlingsplaner/riktlinjer /rutiner som baseras på författning samt vetenskap och beprövad erfarenhet. En del uttrycker att det finns behov av att komma fram till en samsyn i kommunen, och att det behövs gemensam fortbildning, handledning och erfarenhetsutbyte. Se över det främjande/förebyggande arbetet mot kränkningar/mobbning. Hur ser det ut idag? Vad är verkningsfullt? Vad är meningslöst? Vad gör man i Lund? Vad behövs mer göras? Hur det specialpedagogiska arbetet med eleverna ska utformas. Om det ska finnas små undervisningsgrupper eller inte. (Forskning visar att det inte gynnar de eleverna med behov av särskilt stöd av att gå i liten undervisningsgrupp eller annan form av nivågruppering). Elevhälsans personal behöver utbildning för att alla ska veta vilket uppdrag elevhälsan har och hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska gå till. Det framförs även att vissa arbetsuppgifter helt enkelt borde skötas eller samordnas centralt både för att förenkla arbetet och för att öka kvaliteten och likvärdigheten. Exempel som ges är det administrativa kring främjande/förebyggande arbetet, frånvarohanteringen, dyslexiutredningar, särskoleutredningar samt att samordna simundervisning för elever med betyg F i detta. Jag är övertygad om att det finns mängder med saker som skulle kunna samordnas så att varje skola inte behöver uppfinna hjulet utan kan ta hjälp av varandra. Resursåtervinning och kompetensutbyte! Det känns som resursslöseri att varje skola lägger mycket tid på att bygga upp sitt eget arbetssätt. Jag önskar att de olika skolorna kunde använda sig mer av varandra, lära av varandra. Likabehandlingsarbetet, drogpolicyn och frånvarohantering borde hanteras på förvaltningsnivå (skapa gemensamma dokument) och frånvaron borde utföras på förvaltningsnivå av en frånvarokoordinator så de blir en samsyn för gymnasieskolorna i kommunen. Avslutningsvis framförs även specifika önskemål gällande samordning/organisation av elevhälsan: - Samordnare inom elevhälsan för samtliga yrkeskategorier. - En samordnande skolkurator - En samordnande skolpsykolog - Ett forum/nätverk för specialpedagoger/-lärare - Bilda gemensamt resurs/lärcentrum i Lund som även skulle fungera som ett specialpedagogiskt resurscentrum. - Inrätta medicinskt ansvarig psykolog (MAP) - Samordna samarbete kring eleven (logoped, bup, soc, hab etc) - Psykolog anställd i verksamhetsområdet som handleder personal i förskola/skola. - Anställ kommunlogoped som handleder arbetslag och elevhälsoteam. - Anställ sjukgymnast med uppdrag att handleda personal i elevergonomi. Sammanfattningsvis kan man av elevhälsopersonalens svar (dvs. de 65 % av elevhälsopersonalen som svarat ja på frågan) utläsa att en samordnande funktion för elevhälsan efterfrågas för att öka likvärdigheten för eleverna, säkerställa/öka kvaliteten, bidra till mer likvärdiga förutsättningar för 26
arbetet samt för att förenkla arbetet. Vidare kan man av svaren utläsa att detta kan åstadkommas genom mer resurser till elevhälsan, en rättvisare resursfördelning mellan skolorna, gemensamma riktlinjer/rutiner i vissa frågor, centralisering av vissa uppgifter, gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte. Vilka frågor? rektorernas svar Av rektorerna var det 38 % (13 av de 34 som besvarade enkäten) som svarade ja på frågan om det finns frågor som behöver hanteras centralt på förvaltningsnivå för att öka elevhälsans måluppfyllelse. De som svarat ja på frågan, har fått samma följdfråga om vilka frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå. Det som flest rektorer nämner är det förebyggande/främjande arbetet, kanske för att en fråga i enkäten är huruvida elevhälsan arbetar förebyggande/främjande i tillräcklig utsträckning: Det är inte helt enkelt att definiera det förebyggande och främjande arbetet. I en allt mer tight organisation är det viktigt att prioritera rätt saker. Alla i elevhälsan är hårt belastade så en diskussion kring vad som är viktigt och hur du kan arbeta förebyggande samtidigt som verksamheten vill ha mer hjälp just nu och en mer synlig elevhälsa. Några av rektorerna lyfter behovet av att förtydliga uppdraget, för hela elevhälsan, för skolpsykologen respektive för socionom i skolan. Ett par av rektorerna tar upp elever i skolsvårigheter: Mera stöd och input kring elever som både har svårigheter i själva skolarbetet pga. av diagnoser men framförallt utifrån den socioekonomiska ojämnlikheten som många av våra elever lever i. Mera handledning till skolans personal av professionella utifrån och från kommunen. Tidiga insatser i skolan. Elever på lågstadiet ska kunna få den hjälp de behöver i sin ordinarie skola. Kan man ha ett mobilt resursteam som kan rycka ut vid behov och att dessa handleder personal på plats och finns med i verksamheten. Detta innan man beslutar att flytta en elev till en resursskola eller en LIG-grupp. I likhet med elevhälsopersonalen tar ett par rektorer upp frågan om resursfördelning samt att arbetet kan förenklas för att minska arbetsbelastningen. Avslutningsvis anger ett par rektorer behovet av att samordna kontakter med andra myndigheter, exempelvis vid behov av stöd från andra samhällsfunktioner för att klara skolarbetet. Verksamhetschefer/skolområdeschefer och förvaltningschefer Verksamhetschefernas/skolområdeschefernas och förvaltningschefernas svar på frågan om vilka frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, ligger i linje med elevhälsopersonalens och rektorernas svar. Förslag som ges är kvalitets- och utvecklingsfrågor, fortbildning, extern samverkan, att underlätta samordning och resursutnyttjande, samordning av gemensamma processer och rutiner, utveckla olika typer av nätverk, spridning av nyheter utifrån omvärldsbevakning samt stöd vid rekryteringar. Behovet av att definiera och följa upp likvärdigheten påtalas också. Ett förslag som ges är att det ska finnas yrkesspecifika nätverk, för främst fortbildning och kunskapsutveckling av det yrkesspecifika uppdraget, och att dessa samordnas centralt. I den centrala samordningen ska det ingå medicinskt ledningsansvariga, representanter för de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan och företrädare för de olika förvaltningarna: 27
Denna grupp ska ansvara för utveckling och systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett övergripande ETT Lund -perspektiv. Det ska inte vara stuprör utan utgå från en gemensam plattform. Förvaltningsspecifik samordning kan utan vidare förekomma men det måste finnas återkommande dialoger med den kommunövergripande samordningen. 6.3 Lunds stads modell Barn- och elevhälsoråd Inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad har en modell för central samordning av elevhälsan tagits fram. Barn- och elevhälsorådets uppgift ska vara att följa upp och utveckla likvärdigheten i elevhälsoarbetet genom exempelvis omvärldsbevakning, kompetensutvecklingsinsatser, erfarenhetsutbyte, samverkan och uppföljning. Rådet ska bestå av 2 representanter från skolornas elevhälsoteam (specialpedagog och skolpsykolog), en representant från förskoleteamet, en förskolechef, en rektor samt en representant från skolhälsovården (skolläkare eller skolsköterska), sammanlagt 7 personer. Det ska ledas av en representant från förvaltningens ledningsgrupp, utsedd av förvaltningschefen, och träffas två gånger per termin. 6.4 Underlag till utformning av central samordning av elevhälsan Mot bakgrund av Lunds kommuns revisorers granskning av elevhälsan, lagstiftningen kring elevhälsan, den befintliga organisationen samt elevhälsopersonalens och rektorernas syn på vilka frågor som behöver hanteras centralt, har arbetsgruppen tagit fram följande underlag till hur en central samordning av elevhälsan skulle kunna utformas: - Organisation och styrning: Den samordnande elevhälsan är en stödfunktion till rektorer, skolområdes-/verksamhetschefer och förvaltningschefer i barn- och skolförvaltningarna samt utbildningsförvaltningen. En styrgrupp inrättas, för en bredare förankring. Den befintliga samordnande skolhälsovården och medicinskt ansvarig psykolog utgör en del av den samordnande elevhälsan. Bemanning i övrigt samt organisatorisk tillhörighet behöver utredas vidare. - Yrkesspecifika nätverk: Det skapas yrkesspecifika nätverk (befintliga informella nätverk formaliseras). Nätverken träffas två till fyra gånger per termin för informations- och erfarenhetsutbyte, yrkesspecifik fortbildning samt utvecklingsarbete. - Uppdrag: Det övergripande uppdraget för den samordnande elevhälsan är att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan genom att o Omvärldsbevaka och informera om ny lagstiftning och forskning. o Utforma och erbjuda kompetensutvecklingsinsatser utifrån verksamhetens efterfrågan. o Erbjuda yrkesspecifik handledning vid behov, exempelvis i svåra elevärenden. o Medverka i det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet, genom att systematiskt följa upp elevhälsoarbetet utifrån nationella och kommunala mål, identifiera och föreslå utvecklingsområden samt genomföra beslutade utvecklingsinsatser. Exempel på utvecklingsinsats är att skapa samsyn i hur en fråga ska hanteras samt utarbeta förslag på kommungemensamma riktlinjer/rutiner, som sedan styrgruppen beslutar om. o Samordning/skapa samsyn i specifika frågor, på uppdrag av styrgruppen. o På uppdrag från skolorna vara en aktör i kommunens övergripande externa samverkan, exempelvis med Socialförvaltning, Bup, Polisen osv. Frågan om hur en central samordning av elevhälsan kan utformas besvaras inte slutgiltigt i denna kartläggning. Om nämnderna beslutar att gå vidare med att inrätta en central samordning, krävs ett fortsatt arbete att ta fram ett mer detaljerat förslag på utformning, bland annat vad gäller bemanning och organisatorisk tillhörighet. Kartläggningen utgör ett underlag i detta arbete. 28
Enkätfrågor och svarsfrekvenser Bilaga 1 Två enkätundersökningar har genomförts: - En enkät till all elevhälsopersonal inom kommunal grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer, skolkuratorer/motsvarande samt specialpedagoger/speciallärare). Även inhyrd personal har ingått i urvalet. - En enkät till alla rektorer inom kommunal grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Lunds kommun. Följande frågor har ställts till elevhälsopersonal: - Är elevhälsan på din skola (dina skolor) bemannad utifrån elevernas behov? - Elevhälsans uppdrag är att arbeta både förebyggande/främjande och åtgärdande/utredande. I vilken utsträckning bedömer du att elevhälsan på din skola (dina skolor) arbetar förebyggande/främjande? - Finns det frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan? - Om ja, ange vilka. Följande frågor har ställts till rektorer: - Ange totalt antal årsarbetare och anställningsform(er) per yrkeskategori. - Är elevhälsan på din skola (dina skolor) bemannad utifrån elevernas behov? - Finns det förändringar i elevhälsans bemanning som du som rektor vilja göra utifrån elevernas behov? Beskriv i så fall vilka. - Elevhälsans uppdrag är att arbeta både förebyggande/främjande och åtgärdande/utredande. Arbetar elevhälsan på din skola (dina skolor) arbetar förebyggande/främjande i tillräcklig utsträckning? - Finns det frågor det behöver arbetas med övergripande på förvaltningsnivå, för att bidra till ökad måluppfyllelse för elevhälsan? Tabell 1: Svarsfrekvenser Yrkeskategori Antal i urvalet Antal svar Svarsfrekvens Skolläkare 1 4 4 % Skolsköterskor 4 37 93 % Skolpsykologer 19 12 63 % Skolkuratorer/motsvarande 29 28 97 % Specialpedagoger/speciallärare 115 74 64 % Elevhälsopersonal totalt 213 155 73 % Rektorer 5 34 68 % 29
Organisering av elevhälsa i Uppsala, Umeå och Jönköping kommun Bilaga 2 Uppsala I Uppsala finns den centrala elevhälsan (ECE). ECE ingår i Avdelningen för individstöd tillsammans med Konsultativt stöd, Modersmålsenheten, Språkskolan, Antagningsenheten och Samlad vägledning. ECE:s chef har verksamhetsansvar för elevhälsan och det medicinska ledningsansvaret. Verksamhetschefen har ansvar för hela den del av organisationen som lyder under hälso- och sjukvårdslagen (skolsköterskor, psykologer, logopeder, arbetsterapeuter), dvs. ej specialpedagogerna. I chefsansvaret ingår bl.a. dokumentation, fortbildning, systematiskt kvalitetsarbete och introduktion. Verksamhetschefen är chef för skolläkarna. Det finns ingen skolöverläkare. Det är rektorerna som anställer skolsköterskor, psykologer, skolkurator och arbetsterapeut; verksamhetsansvarig chef deltar som konsult. Det finns en annan central enhet med en annan chef som står för konsultativt stöd till skolorna, här finns logopeder och specialpedagoger med spetskompetens. Det konsultativa stödet hyrs ut. Umeå Umeå har en skolförvaltning med en utbildningsdirektör uppdelad på två avdelningar, en för- och grundskoleavdelning och en gymnasieavdelning. Varje avdelning har en elevhälsochef. Här beskrivs organisationen för för- och grundskoleavdelningen. Elevhälsochefen är verksamhetschef för elevhälsan med ca 9 anställda och verksamhetsansvarig. Under elevhälsochefen finns en administration, skolläkare och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, MLA. MLA har det medicinska ledningsansvaret för skolsköterskor och psykologer. Verksamhetschefen skriver under Lex Maria, MLA bereder. Skolöverläkare finns inte. Det finns 3 enhetschefer som ansvarar för olika delar: En för skolsköterska och kuratorer, en för psykolog och centralt placerade specialpedagoger och den tredje leder ett pedagogiskt stödteam som rektorer kan söka stöd ifrån. Det är enhetscheferna som har arbetsgivaransvar och anställer professionerna. Elevhälsopersonalen har regelbundna yrkesspecifika träffar och det finns samordnare för varje yrkeskategori. Samordnarna träffas regelbundet. Jönköping Jönköpings kommun har en skolförvaltning med en utbildningsdirektör. Elevhälsan har en chef utsedd av utbildningsnämnden. Chefen är verksamhetsansvarig och Lex Maria ansvarig. Chefen har det övergripande ansvaret för samarbete och utveckling. Chefen är koordinator för utvecklingsarbetet kring hemmasittare. Det individbaserade elevhälsoarbete ansvarar rektorerna för skolenheterna för. Rektorerna anställer skolsköterskor och kuratorer. Chefen har en utvecklingsstrateg anställd samt en avdelning för samlad elevhälsa med fyra underavdelningar, ett särskolesamordningsteam och en avdelning för särskilt stöd. Det finns 4 centralt placerade skolsköterskor som kan stötta vid vaccinationer, men arbetar främst med mottagning av nyanlända. I en av skolskötersketjänsterna ingår det medicinska ledningsansvaret för skolhälsovården. Det finns i dagsläget ingen medicinskt ledningsansvarig psykolog, men det kommer att tillsättas. Det finns några centralt anställda specialpedagoger med spetskompetens. I övrigt är de anställda ute på skolorna. Professionsutvecklingen sker yrkesspecifik bl.a. genom kollegialt lärande. Varje yrkeskategori har en samordnare som ingår i en samordningsgrupp för gemensam elevhälsa. Samordnad elevhälsoutbildning med alla professioner sker på elevhälsans dag, 1 gång per termin. 3
Bilaga 3 Beskrivning av resursfördelning i Lunds kommun Förskola, grundskola och fritidshem Det har på uppdrag av kommunfullmäktige i Lunds kommun genomförts en översyn av resursfördelningssystemet inom förskola, grundskola och fritidshem. I översynen redovisas den nuvarande modellen: Kommunfullmäktige fördelar resurserna till förskolor, grundskolor och fritidshem i en så kallad direkt skolpeng. Skolpengen består av en åldersindelad grundresurs som är lika för alla förskolor/skolor samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive enhet. Tilläggsresursen fördelas utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund i familjen. Det är de systematiska skillnaderna mellan elevgrupperna som ska kompenseras i fördelningsmodellen. Elevernas individuella skillnader i behov hanteras av skolorna i första hand, mellan huvudmannens skolor i andra hand och i form av ansökta medel, tilläggsbelopp, i sista hand. Kommunfullmäktige fastställer tilläggsresursens totala storlek för varje budgetår. I dagens modell utgör tilläggsresursen 1,5 % av den direkta skolpengen. I översynen föreslås en ny modell för fördelning av tilläggsresursen, som innehåller fler bakgrundsvariabler än dagens modell och som därför förväntas medföra en högre träffsäkerhet i fördelningen. Översynen har genomförts av kommunkontoret. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i januari 216 att remittera översynen till barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden för yttrande med svar senast den 3 mars. Grundsärskola Grundsärskolan finansieras genom två intäktskällor. För elever skrivna i Lunds kommun finansieras grundsärskolan genom ett öronmärkt anslag i kommunens centrala rambudget, och den andra delen genom avgifter från fyra kringliggande kommuner. Lunds kommun har slutit avtal med Burlöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorp som köper särskoleplatser av Lunds kommun. Ersättningen/avgiften är differentierad i fyra prisnivåer, beroende på elevens behov. Gymnasieskola och gymnasiesärskola En del av elevpengen inom gymnasieskolan är riktad till elevhälsan. Beloppet varierar beroende på program och skolform: högskoleförberedande program (gy), yrkesförberedande program (gy), introduktionsprogram generellt (gy) samt introduktionsprogram för elever med särskilda behov (gy) och för gymnasiesärskolans elever. Beloppen baseras på de faktiska kostnader för elevhälsa som skolorna har haft. 31
Referensförteckning Gustafsson, Jan-Eric (21), School, learning and mental health: a systematic review, Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm. Höög, Jonas (odaterad). Elevhälsan i skolan teman med variationer. Artikel publicerad på Skolverkets webbplats www.skolverket.se Regeringens proposition 29/1:165 Den nya skollagen. Regeringens proposition 21/2:14 Hälsa, lärande och trygghet. Skolverket (216) webbplats: <http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiskakvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar> Skolverket (214). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Skolverket (212:1). Likvärdig utbildning i svensk grundskola Skolverket (212:2). Tydligare krav på elevhälsan. Juridisk vägledning Socialnämnden i Lunds kommun, 215-12-23. Yttrande: Kommunrevisionens granskning av elevhälsan i Lunds kommun. Tjänsteskrivelse. Socialstyrelsen och Skolverket (214). Vägledning för elevhälsan. Stödmaterial. Sveriges Psykologförbund, (211). Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 211. 32
Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 Plats och tid: Sammanträdesrum, Stora Södergatan 47, 2:a vån, kl 17: - 2:4 Ordförande: Vice ordförande: 2:e vice ordförande: Ledamöter: Anders Ebbesson (MP) Stig Svensson (S) Louise Rehn Winsborg (M) Hans Isaksson (S) Sara Thorngren (MP) Carl Sernbo (FP) Helena Falk (V) Elias Grabka (C) Ersättare: Per Almén (S), tjänstgör för Lotta Lövdén Berseus (S) Alexander Lewerentz (M), tjänstgör för Armend Duscica (M) Betty Jansson (M), tjänstgör för Marinko Lipovac (KD) Oskar Kylvåg (MP), kl. 17:1-2:4 Ulf Nilsson (FP) Camilla Lundberg (FP) Ibrahim Kakahama (V) Jesper Sahlen Raquette (V) Daniel Beckman (FI) Övriga närvarande: Stefan Norrestam, utbildningsdirektör Anna Röjås, administrativ chef, 36-41 Stewe Löfberg, nämndsekreterare Magnus Sternudd, ekonom 36-41 Robert Jivegård, personalföreträdare LR Hanna Thelin, personalföreträdare Lärarförbundet Fyra åhörare Justerare: Hans Isaksson (S) med Sara Thorngren (MP) som ersättare Paragrafer: 36-52 Plats/tid för justering: Måndagen den 2 april, kl. 16: Underskrifter: Sekreterare Stewe Löfberg Ordförande Anders Ebbesson Justerare Hans Isaksson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ: Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: 15 april 215 Datum då anslaget sätts upp: 215-4-21 Förvaringsplats för protokollet: Utbildningskansliet Underskrift: Stewe Löfberg Datum då anslaget tas ned: 215-5-13 1
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 36 Fastställande av dagordning Utbildningsnämnden beslutar att fastställa den utsända föredragningslistan. Justerare Utdragsbestyrkande 2
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 37 Information om övergång till appen Meetings Sammanfattning Nämndsekreterare Stewe Löfberg informerar om en övergång till att öppna nämndhandlingar via mötesappen Meetings samt demonstrerar hur funktionen fungerar. Justerare Utdragsbestyrkande 3
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 38 Information, månadsuppföljning lokaler Dnr UN 215/22 Sammanfattning En månatlig uppföljning av lokalfrågor har varit utsänd och kommenteras nu av utbildningsdirektören. Nämndens ledamöter ges möjlighet att ställa frågor. Justerare Utdragsbestyrkande 4
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 39 Rapport från politiska lokalgruppen Sammanfattning Ordförande Anders Ebbesson (MP) rapporterar från lokalgruppens möten och dagens workshop samt informerar om den preliminära tidplanen för ärendet om ny gymnasieskola. Justerare Utdragsbestyrkande 5
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 4 Delårsrapport/utfallsprognos per 31 mars 215 Dnr UN 215/71 Sammanfattning Den första delårsrapporten för 215 visar ett underskott med - 4,1 mkr jämfört med tilldelad ram. Beslutsunderlag Utbildningskansliets tjänsteskrivelse 215-4-14 med Bilaga 1: Prognos per verksamhet 215. Utbildningsnämnden beslutar att godkänna utfallsprognos per 31 mars 215 enligt utbildningskansliets tjänsteskrivelse och överlämna denna till kommunstyrelsen. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Akten Justerare Utdragsbestyrkande 6
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 7 Sammanträdesdatum 215-4-15 41 Ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) 216-218 med budget 216 för utbildningsförvaltningen Dnr UN 215/72 Sammanfattning Enligt Kommunkontorets beräkningsförutsättningar, baserade på konjunkturinstitutets beräkningar, förväntas lönekostnaderna 216 öka med 3, %, köpta tjänster med 2,26 % och övriga kostnader med,54 %. För utbildningsförvaltningen beräknas detta innebära kostnadsökningar på sammanlagt 18,8 mkr. Den kompensation för pris- och löneökningar som är utlagd i gällande nettokostnadsram uppgår till,4 mkr. De mål som nämnden arbetar mot kan ses som strävandemål. Graden av måluppfyllelse och kvalité kommer sannolikt att påverkas av de förändringar i organisationen, som måste göras för att klara minskande resurser. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 215-4-1. Bilaga 1: Ekonomi och verksamhetsplan 216-218. Yrkanden Ordförande Anders Ebbesson (MP) yrkar för Majoriteten bifall till förvaltningens förslag med följande tillägg: att äska kompensation för pris- och löneökningar med 8,5 mkr att äska 5 tkr för genomförande av fullmäktiges uppdrag att kartlägga förutsättningarna för att förbättra elevhälsan. Louise Rehn Winsborg (M) yrkar avslag på ovanstående två tilläggsyrkanden samt yrkar i förhållande till förvaltningens sex att-satser i tjänsteskrivelsen. - bifall till den första att-satsen efter justerad lydelse - bifall till den andra, tredje, femte och sjätte att-satsen - avslag på den fjärde att-satsen. Louise Rehn Winsborg (M) yrkar vidare tillägg med följande att-sats - att uppmana kommunstyrelsen att i samband med pågående översyn av resursfördelningssystemet särskilt behandla reglerna och resurserna för tilläggsbelopp enligt Lika villkor. Carl Sernbo (FP) och Elias Grabka (C) instämmer med Louise Rehn Winsborg (M). Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 8 Sammanträdesdatum 215-4-15 Carl Sernbo (FP) yrkar - att uppdra åt förvaltningen att permanenta karriärtjänsterna i Lunds kommuns gymnasieskolor, som har utlysts och utlyses framöver, givet att den statliga finansieringen fortsätter att gälla från och med läsåret 216/17. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl. 18:5-19:3 för partigruppsvisa överläggningar. Fortsatta yrkanden Sedan sammanträdet återupptagits yrkar Anders Ebbesson (MP) för Majoriteten bifall till Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras tilläggsyrkande samt avslag på Carl Sernbos (FP) yrkande. Beslutsgång Ordförande Anders Ebbesson (MP) ställer först proposition på sitt eget med fleras yrkande om bifall till vart och ett av förvaltningens andra och tredje attsatser och finner dem bifallna. Ordföranden fortsätter att ställa proposition på sitt eget med fleras yrkande om bifall till förvaltningens fjärde att-sats mot Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras avslagsyrkande och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med ordförandes yrkande. Votering begärs. Utbildningsnämnden godkänner följande voteringsordning: Ja för bifall till Anders Ebbessons (MP) med fleras yrkande. Nej för bifall till Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras avslagsyrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Anders Ebbesson (MP), Stig Svensson (S), Hans Isaksson (S), Sara Thorngren (MP), Helena Falk (V) och Per Almén (S) röstar ja. Louise Rehn Winsborg (M), Alexander Lewerentz (M), Carl Sernbo (FP), Elias Grabka (C) och Betty Jansson (M) röstar nej. Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar utbildningsnämnden således i enlighet med Anders Ebbessons (MP) med fleras yrkande. Ordföranden ställer sedan proposition på sitt eget med fleras yrkande om bifall till vart och ett av förvaltningens femte och sjätte att-satser och finner dem bifallna. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 9 Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 215-4-15 Ordföranden ställer härpå proposition på Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras tilläggsyrkande och finner yrkandet bifallet. Ordföranden ställer härnäst proposition på Carl Sernbos (FP) tilläggsyrkande mot sitt eget med fleras avslagsyrkande och finner yrkandet ej bifallet. Votering begärs. Ja för bifall till Anders Ebbessons (MP) med fleras avslagsyrkande. Nej för bifall till Carl Sernbos (FP) yrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Anders Ebbesson (MP), Stig Svensson (S), Hans Isaksson (S), Sara Thorngren (MP), Helena Falk (V) och Per Almén (S) röstar ja. Louise Rehn Winsborg (M), Alexander Lewerentz (M), Carl Sernbo (FP), Elias Grabka (C) och Betty Jansson (M) röstar nej. Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar utbildningsnämnden således i enlighet med Anders Ebbessons (MP) med fleras avslagsyrkande. Ordföranden ställer härefter proposition på sitt första tilläggsyrkande för Majoriteten om att äska kompensation för pris- och löneökningar mot Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras avslagsyrkande och finner tilläggsyrkandet bifallet. Ordföranden ställer sedan proposition på sitt andra tilläggsyrkande för Majoriteten om att äska medel gällande uppdrag om kartläggning av förbättrad elevhälsa mot Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras avslagsyrkande och finner tilläggsyrkandet bifallet. Votering begärs. Utbildningsnämnden godkänner följande voteringsordning: Ja för bifall till Anders Ebbessons (MP) med fleras tilläggsyrkande. Nej för bifall till Louise Rehn Winsborgs (M) med fleras avslagsyrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Anders Ebbesson (MP), Stig Svensson (S), Hans Isaksson (S), Sara Thorngren (MP), Helena Falk (V) och Per Almén (S) röstar ja. Louise Rehn Winsborg (M), Alexander Lewerentz (M), Carl Sernbo (FP), Elias Grabka (C) och Betty Jansson (M) röstar nej. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar utbildningsnämnden således i enlighet med Anders Ebbessons (MP) med fleras tilläggsyrkande. Utbildningsnämnden beslutar till sist att i övrigt godkänna utbildningsförvaltningens förslag till Ekonomi- och verksamhetsplan 216-218 med budget 216 enligt tjänsteskrivelse bilaga 1 Ekonomi och verksamhetsplan 216-218 med budget för 216. Utbildningsnämnden beslutar att till kommunstyrelsen äska om 1 mkr till gymnasiesärskolan för att anpassa resursen till GYS 13 med utgångspunkt i jämförelsen med riksprislista att till kommunstyrelsen äska om 1,2 mkr till konceptspecifik ersättning till skolor i kommunen som bedriver skolverksamhet i enlighet IBO:s kriterier att till kommunstyrelsen äska om 1 mkr till särskilt stöd för elever i fristående för- och grundskola att till kommunstyrelsen äska om införande av en volymbaserad resurstilldelning av SFI-verksamheten att till kommunstyrelsen äska om,5 mkr i utökat anslag 216-218 för kostnadsökning till följd av tillfälliga lokaler för gymnasiesärskolan att i övrigt godkänna utbildningsförvaltningens förslag till Ekonomi- och verksamhetsplan 216-218 med budget 216 enligt tjänsteskrivelse bilaga 1 Ekonomi och verksamhetsplan 216-218 med budget för 216 att uppmana kommunstyrelsen att i samband med pågående översyn av resursfördelningssystemet särskilt behandla reglerna och resurserna för tilläggsbelopp enligt Lika villkor att äska kompensation för pris- och löneökningar med 8,5 mkr, samt att äska 5 tkr för genomförande av fullmäktiges uppdrag att kartlägga förutsättningarna för att förbättra elevhälsan. Reservationer Louise Rehn Winsborg (M), Carl Sernbo (FP) och Elias Grabka (C) för Alliansen reserverar sig skriftligt mot beslutet till förmån för sina egna yrkanden, vilka ej vunnit bifall samt avslag på de tilläggsyrkanden från Majoriteten, vilka vunnit bifall (protokollsbilaga). Protokollsanteckning Alliansen medges lämna följande protokollsanteckning: Justerare Utdragsbestyrkande 1
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 11 Sammanträdesdatum 215-4-15 Alliansen deltar i nämndens beslut om EVP, men vill påminna om att mycket fortfarande är oklart inför kommunens slutliga budget för 216. Vi har inte sett vilka prioriteringar som de styrande partierna vill föreslå. Det är idag oklart hur stor utrymmet för utökningar blir och om den finansiella situationen möjliggör alla önskvärda satsningar i nämndens EVP. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 12 Sammanträdesdatum 215-4-15 42 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskola inför höstterminen 216 JENSEN education college AB, JENSEN gymnasium Lund Dnr UN 215/5 Sammanfattning Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 28 ansökningar 215. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 25. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 216/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 214, dock från låga nivåer. Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekryterande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 214 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året. Lunds kommun har i år tillfälle att yttra sig över tre ansökningar som avser utökning respektive sammanslagning av enheter på befintliga skolor belägna i Lund. Yttrandena ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 215. Beslutsunderlag Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskolor i Lund. Bilaga 1 Utbud av platser på nationella program i Lund i april 215. Bilaga 6 Utbud av platser på nationella program och sökande i första hand i Skåne i april 215. Bilaga 7 Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 215-22). Bilaga 8 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 mars 215. Yrkanden Ordförande Anders Ebbesson (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag att avstyrka ansökan från JENSEN Education College AB. Alexander Lewerentz (M) yrkar bifall till att tillstyrka ansökan från JENSEN Education College AB. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 13 Sammanträdesdatum 215-4-15 Elias Grabka (C) och Carl Sernbo (FP) instämmer med Alexander Lewerentz (M). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på framställda yrkanden och finner att nämnden beslutar i enlighet med hans eget yrkande. Votering begärs. Utbildningsnämnden godkänner följande voteringsordning: Ja för bifall till Anders Ebbessons (MP) yrkande. Nej för bifall till Alexander Lewerentz (M) med fleras yrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Anders Ebbesson (MP), Stig Svensson (S), Hans Isaksson (S), Sara Thorngren (MP), Helena Falk (V) och Per Almén (S) röstar ja. Louise Rehn Winsborg (M), Alexander Lewerentz (M), Carl Sernbo (FP), Elias Grabka (C) och Betty Jansson (M) röstar nej. Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar utbildningsnämnden således i enlighet med Anders Ebbessons (MP) yrkande att avstyrka ansökan. Utbildningsnämnden beslutar att avstyrka ansökan från JENSEN Education College AB, JENSEN gymnasium Lund om att utöka sin verksamhet i Lund med 6 platser. Reservationer Louise Rehn Winsborg (M), Carl Sernbo (FP) och Elias Grabka (C) reserverar sig mot utbildningsnämndens beslut att avstyrka ansökan (protokollsbilaga). Beslut expedieras till: Skolverket Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 14 Sammanträdesdatum 215-4-15 43 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskola inför höstterminen 216 Lärande i Sverige AB, Realgymnasiet Dnr UN 215/67 Sammanfattning Lärande i Sveriges AB ansöker om sammanslagning av skolenheterna Realgymnasiet 1 i Lund med skolenhetskod 11185244 och Realgymnasiet 2 i Lund med skolenhetskod 13261 till en enhet under namnet Realgymnasiet i Lund med skolenhetskod 11185244. Efter sammanslagningen kan tillståndet för Realgymnasiet 2 med skolenhetskod 13261 återkallas. Beslutsunderlag Remiss från Skolinspektionen 215-2-25 Dnr 32-215:877 Utbildningskansliets tjänsteskrivelse 215-4-8. Utbildningskansliets reviderade tjänsteskrivelse 215-4-13. Yrkanden Ordförande Anders Ebbesson (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Elias Grabka (C) och Louise Rehn Winsborg (M) instämmer med Anders Ebbesson (MP). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att utbildningsnämnden har beslutat att tillstyrka ansökan. Utbildningsnämnden beslutar att tillstyrka ansökan från Lärande i Sverige AB, om sammanslagning av Realgymnasiet 1 i Lund och Realgymnasiet 2 i Lund till Realgymnasiet i Lund. Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 15 Sammanträdesdatum 215-4-15 44 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskola inför höstterminen 216 Thoren Innovation School AB, Thoren Innovation School Lund Dnr UN 215/38 Sammanfattning Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 28 ansökningar 215. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 25. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 216/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 214, dock från låga nivåer. Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekryterande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 214 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året. Lunds kommun har i år tillfälle att yttra sig över tre ansökningar som avser utökning respektive sammanslagning av enheter på befintliga skolor belägna i Lund. Yttrandena ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 215. Beslutsunderlag Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskolor i Lund. Bilaga 1 Utbud av platser på nationella program i Lund i april 215. Bilaga 6 Utbud av platser på nationella program och sökande i första hand i Skåne i april 215. Bilaga 7 Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 215-22). Bilaga 8 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 mars 215. Yrkanden Ordförande Anders Ebbesson (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag att avstyrka ansökan från Thoren Innovation School. Alexander Lewerentz (M) yrkar att utbildningsnämnden ska bifalla ansökan från Thoren Innovation School. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 16 Sammanträdesdatum 215-4-15 Elias Grabka (C) och Carl Sernbo (FP) instämmer med Alexander Lewerentz (M). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på framställda yrkanden och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med hans eget yrkande. Votering begärs. Ja för bifall till Anders Ebbessons (MP) yrkande. Nej för bifall till Alexander Lewerentz (M) yrkande. Omröstningen utfaller enligt följande: Anders Ebbesson (MP), Stig Svensson (S), Hans Isaksson (S), Sara Thorngren (MP), Helena Falk (V) och Per Almén (S) röstar ja. Louise Rehn Winsborg (M), Alexander Lewerentz (M), Carl Sernbo (FP), Elias Grabka (C) och Betty Jansson (M) röstar nej. Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar utbildningsnämnden således i enlighet med Anders Ebbessons (MP) yrkande. Utbildningsnämnden beslutar att avstyrka ansökan från Thoren Innovation School AB, Thoren Innovation School Lund om att utöka sin verksamhet i Lund med 42 platser. Reservationer Louise Rehn Winsborg (M), Carl Sernbo (FP) och Elias Grabka (C) reserverar sig mot utbildningsnämndens beslut att avstyrka ansökan (protokollsbilaga). Beslut expedieras till: Skolverket Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 17 Sammanträdesdatum 215-4-15 45 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasiesärskola och utökning av befintliga fristående gymnasieskolor, samt byte av huvudman inför höstterminen 216 Malmö stad Dnr UN 215/39 Sammanfattning Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 28 ansökningar 215. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 25. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 216/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 214, dock från låga nivåer. Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekryterande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 214 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året. Lunds kommun har i år tillfälle att yttra sig över tre ansökningar som avser utökning av befintliga skolor respektive sammanslagning av enheter belägna i Lund. En ansökan om utökning program på skola belägen i Hörby kommun, en ansökan som avser utökning av program på skola belägen i Staffanstorp, fem ansökningar som avser utökning av program på skolor belägna i Malmö kommun samt en ansöka om nystart av gymnasiesärskola i Malmö. Lunds kommun har också tillfälle att yttra sig över byte av huvudman på två skolor i Malmö. Yttrandena ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 215. Beslutsunderlag Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskolor i Malmö stad. Bilaga 2 Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasiesärskola i Malmö stad. Bilaga 2A Sammanställning över inkomna ansökningar om byte av huvudman, Malmö stad. Bilaga 5 Utbud av platser på nationella program och sökande i första hand i Skåne i april 215. Bilaga 7 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 mars 215. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 Yrkanden Ordförande Anders Ebbesson (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Utbildningsnämnden beslutar att avstå från att yttra sig över ansökningar och byte av huvudman med lägeskommun Malmö. Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten Justerare Utdragsbestyrkande 18
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 19 Sammanträdesdatum 215-4-15 46 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskolor inför höstterminen 216 Staffanstorps kommun Dnr UN 215/51 Sammanfattning Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 28 ansökningar 215. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 25. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 216/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 214, dock från låga nivåer. Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekry-terande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 214 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året. Lunds kommun har i år tillfälle att yttra sig över tre ansökningar som avser utökning av befintliga skolor belägna i Lund. En ansökan om utökning program på skola belägen i Hörby kommun, en ansökan som avser utökning av program på skola belägen i Staffanstorp, fem ansökningar som avser utökning av program på skolor belägna i Malmö kommun samt en ansöka om nystart av gymnasiesärskola i Malmö. Lunds kommun har också tillfälle att yttra sig över byte av huvudman på två skolor i Malmö. Yttrandena ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 215. Beslutsunderlag Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola i Staffanstorps kommun. Bilaga 4 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 mars 215. Utbildningsnämnden beslutar att avstå från att yttra sig över ansökan med lägeskommun Staffanstorp. Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 2 Sammanträdesdatum 215-4-15 47 Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskolor inför höstterminen 216 Hörby kommun Dnr UN 215/52 Sammanfattning Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 28 ansökningar 215. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 25. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 216/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 214, dock från låga nivåer. Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekryterande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 214 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året. Lunds kommun har i år tillfälle att yttra sig över tre ansökningar som avser utökning av befintliga skolor belägna i Lund. En ansökan om utökning program på skola belägen i Hörby kommun, en ansökan som avser utökning av program på skola belägen i Staffanstorp, fem ansökningar som avser utökning av program på skolor belägna i Malmö kommun samt en ansöka om nystart av gymnasiesärskola i Malmö. Lunds kommun har också tillfälle att yttra sig över byte av huvudman på två skolor i Malmö. Yttrandena ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj 215. Beslutsunderlag Sammanställning över inkomna ansökningar om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola i Hörby kommun. Bilaga 3 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 mars 215. Utbildningsnämnden beslutar att avstå från att yttra sig över ansökan med lägeskommun Hörby. Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 21 Sammanträdesdatum 215-4-15 48 Anmälan om kränkande behandling Dnr UN 215/8 Sammanfattning Enligt Skollagen 6 kap 1 är en lärare eller annan personal, som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna ska skyndsamt utredas. I förekommande fall ska de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. Anmälningarna rapporteras till huvudmannen varje månad. Inför utbildningsnämndens sammanträde 215-4-15 har inga ärenden gällande kränkande behandling inkommit. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 49 Anmälan av delegationsbeslut Dnr UN 215/9 Sammanfattning Vid dagens sammanträde anmäls följande delegationsbeslut: U Undervisnings- och elevärenden U:46 Mottagande av elev till program inom gymnasiesärskolan, nr 1/15 U:78 Byte av program/inriktning, nr 1 5/15 P Personalärenden P:1 Tillsättningar/förordnanden: -ISLK, nr 7/15 -Polhemskolan, nr 2 26/15 -Spyken, nr 6/15 -Vuxenutbildningen, nr 2/15 -Modersmålscentrum, nr 27 39/15 P:3 Rehabilitering, nr 1/15 P:8 Entledigande vid egen uppsägning, nr 13 16 /15 P:12 Löneförmån vid ledighet för fackligt arbete, nr 1 14/15 E Ekonomiärenden E:19 Ansökan om inackorderingstillägg, nr 1 75/214-15 E:2 Avslag på ansökan om resebidrag, nr 1/15 Utbildningsnämnden beslutar att lägga anmälan av delegationsbeslut till handlingarna. Justerare Utdragsbestyrkande 22
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 215-4-15 5 Anmälan om inkomna skrivelser Dnr UN 215/1 Sammanfattning Vid dagens sammanträde anmäls följande skrivelser: Barn- och skolnämnd Lunds stad -Beslut Stressen bland elever måste minska - skrivelse från Alliansen Servicenämnden - Beslut ombyggnad av ventilation i byggnad 3, Polhemskolan Utbildningsnämnden beslutar att lägga anmälan av inkomna skrivelser till handlingarna. Justerare Utdragsbestyrkande 23
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 24 Sammanträdesdatum 215-4-15 51 Information från förvaltningschefen Sammanfattning Utbildningsdirektör Stefan Norrestam informerar om att det Regionala Samverkansrådet konstaterat att det råder brist på utbildningsplatser på de olika lärarprogrammen. En artikel om detta kommer att publiceras i nästa nummer av Dagens Samhälle och även att skickas till alla i utbildningsnämnden. Justerare Utdragsbestyrkande
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 25 Sammanträdesdatum 215-4-15 52 Information från nämndens ledamöter Sammanfattning Ordförande Anders Ebbesson (MP) informerar om ett antal aktuella ärenden för nämnden att ta ställning till. Ordföranden ber kansliet om att nämnden får en kontinuerligt uppdaterad kalender med tider för över den politiska lokalgruppens möten, utvecklingsdagar, presidiebesök med flera möten. Ordföranden rapporterar vidare från presidiebesöket på gymnasieskolan Vipan, vilket ägde rum den 26 mars. Ordföranden talar om att vid nästa nämndmöte kommer en särskild punkt på agendan om ledamöters redovisning från sina besök på forum för samråd med flera möten. Justerare Utdragsbestyrkande
Reservation ärende 7 EVP 216-218 med budget för 216. Kommunfullmäktige har gett Utbildningsnämnden och Barn- och skolnämnderna i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för elevhälsan i kommunen. Fullmäktige biföll Alliansens yrkande att detta skulle ske med befintliga resurser. Arbetet har ännu inte påbörjats och på sammanträdet fick vi information att nämndens majoritet yrkade att Utbildningsnämnden skulle äska 5 :- för att kunna genomföra uppdraget under 216 i stället för under innevarande år. Vi reserverar oss mot beslutet och förutsätter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ har för avsikt att följa kommunfullmäktiges beslut. Att kartlägga förutsättningarna för bättre elevhälsa är ett viktigt uppdrag som inte ska skjutas upp. Alliansregeringen genomförde omfattande satsningar och omprioriteringar inom svensk skola. Fokus lades på kunskap och kvalitet i pedagogiken och på höjd status för läraryrket. Introduktionen av karriärtjänster för lärarna var en viktig del av dessa program. Den statliga finansiering av den löneökning om 5 kr som tillfaller karriärtjänsterna gäller till och med läsåret 215-216. Därefter var förslaget att dessa medel skulle ingå som en del av det generella statsbidraget. Vi reserverar oss till förmån för vårt yrkande om att permanenta systemet med karriärtjänsterna inom Lunds gymnasieskolor, givet att den statliga finansieringen består. De styrande rödgrönrosa partierna röstade ner vårt yrkande. Därigenom skickar de rödgrönrosa en tydlig och allvarlig signal till Lunds skolor och lärarkår om att modellen med karriärtjänster inte prioriteras så länge de styr i Lunds kommun. För att förankra de framsteg vi nått och även i fortsättningen verka för att höja läraryrkets status är det avgörande att dessa karriärtjänster förblir på permanent basis inom Lunds skolor. Med permanenta karriärtjänster uppmuntrar vi duktiga lärare att söka sig till Lunds skolor och bidra till att ge fler barn och ungdomar bättre förutsättningar i livet. Vi reserverar oss till förmån för de av våra egna yrkanden som inte vunnit nämndens bifall och för avslag på de tilläggsyrkanden, från Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ, som vunnit nämndens bifall. Lund 215-4-19 Louise Rehn Winsborg Carl Sernbo Elias Grabka Moderata samlingspartiet Folkpartiet Centerpartiet
RESERVATION Utbildningsnämndens ärenden 8 och 1, den 15 april 215: Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående gymnaiseskola inför höstterminen 216 - JENSEN education college AB, JENSEN gymnasium Lund, respektive Thoren Innovation School AB, Thoren Innovation School Lund. Efter flera års svacka i elevunderlagskurvan för Lund och Skåne är elevkullarna åter på väg mot nya höjder. Söktrycket till Lund, tack vare Fritt sök Skåne, har aldrig varit så starkt som det är idag. Detta har hjälpt kommunen att kunna bibehålla verksamheten i den kommunala gymnasieskolan, men innebär också att det inom kort kommer uppstå brist på utbildningsplatser i Lunds kommun. En ny kommunal gymnasieskola är planerad, men när denna kan stå klar är ännu inte helt klarlagt. Fristående alternativ kan bidraga som ett komplement till den kommunala verksamheten, dels genom att tillföra utbildningsplatser i en bristsituation, men även genom att öka valfriheten i framtiden. Ärende 1, ansökan om att utöka programutbudet på Thoren Innovation School Lund med estetiska programmet inriktning estetik och media, är dessutom intressant ur en annan synvinkel. Eftersom denna skola sedan tidigare också erbjuder teknikprogrammet inriktning informations-medieteknik kan man tänka sig synergieffekter av detta, som till exempel erbjudande av kurser till elever på respektive program som annars inte hade varit möjligt. I den kommunala verksamheten i Lund har man vad gäller inriktningar mot media valt att samlokalisera estet- och samhällsprogrammen. Denna ansökan skulle alltså komplettera det totala utbildningsutbudet i Lund med en variant som i dagsläget inte finns. Med anledning av ovan anfört reserverar vi oss mot nämndens beslut att avstyrka dessa ansökningar. Alexander Lewerentz Carl Sernbo Elias Grabka Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Centerpartiet
Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 1 Sammanträdesdatum 215-6-17 76 Kartläggning av elevhälsa Dnr UN 215/14 Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett utbildningsnämnden och de båda barn- och skolnämnderna i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för elevhälsa. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 214-11-27, 23 Utbildningsnämndens beslut 215-4-15, 41 Utbildningskansliets tjänsteskrivelse 215-5-27. Utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt utbildningsdirektören att låta genomföra en kartläggning av elevhälsan i Lunds kommun under hösten 215. Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Barn- och skolnämnderna Samordnande skolhälsovården Akten Justerare Utdragsbestyrkande
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (5) Skolkontoret Diarienummer 216-1-11 BSL 215/767 Ingrid Kanje 46-35 65 15 ingrid.kanje@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Yttrande: Granskning av elevhälsan Sammanfattning Revisionsfirman Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun granskat styrning och organisering av elevhälsoverksamheten i kommunen. Barn-och skolnämnd Lunds stad har fått revisionsrapporten för yttrande senast den 28 januari 216. Barnoch skolnämnd Lunds stad har inte ett sammanträde under januari månad och har därför begärt och fått uppskov med yttrandet till den 18 februari 216. Revisionsfirman Ernst & Young har funnit fyra förbättringsområden för Barn-och skolnämnderna och Utbildningsnämnden Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stad tjänsteskrivelse den 11 januari 216 Granskning av elevhälsan Missiv november 215 Granskning av elevhälsan Rapport november 215 Barnets bästa Beslutet påverkar barn (upp till 18 år) och därför är det relevant att beakta barns bästa i detta ärende. Lunds kommuns barnchecklista har använts. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av (Barnkonventionen artikel 12). Barnens upplevelse av, och åsikter om, verksamheten beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet genom enkätundersökningar, och har därigenom indirekt påverkat nämndens yttrande. Då detta är en nämndremiss så har barn inte fått uttrycka sina åsikter direkt i detta ärende. I att beakta barns bästa ingår t.ex. att beakta barns psykiska och fysiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om barns levnadsvillkor, samverka med relevanta aktörer och att ha ett barnperspektiv. Elevhälsans uppdrag enligt författning överensstämmer med detta. En utveckling av elevhälsan innebär därmed att barns bästa beaktas. Tjänsteskrivelsen får därmed anses ligga väl i linje med Barnkonventionen. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stora Södergatan 47 46-35 5 bsf.lundsstad@lund.se www.lund.se 221 Lund
Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer 216-1-11 BSL 215/767. Ärendet Revisionsfirman Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun granskat styrning och organisering av elevhälsoverksamheten i kommunen. Barn-och skolnämnd Lunds stad har fått revisionsrapporten för yttrande senast den 28 januari 216. Barnoch skolnämnd Lunds stad har inte ett sammanträde under januari månad och har därför fått uppskov med yttrandet till den 18 februari 216. I missivbrevet till revisionsrapporten redovisar Kommunrevisionen följande förbättringsområden: Barn- och skolnämnderna samt utbildningsnämnden bör ta ett större ansvar för att styra och stödja verksamheterna med syfte att säkerställa en ändamålsenlig och i tillräcklig grad likvärdig elevhälsa för eleverna i kommunens skolor och förskolor. De tre nämnderna bör ta initiativ för att stärka rapporteringen kring det systematiska kvalitetsarbetet, och agera aktivt för att enheterna ska få nödvändigt stöd och kunna stärka det långsiktiga förbättringsarbetet inom elevhälsoområdet. Det tre nämnderna bör gemensamt ta initiativ till, och ge förutsättningar för, att det finns nödvändiga former för organiserad samordning på övergripande nivå inom elevhälsans respektive delar, och mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. Barn- och skolnämnderna bör vidare utvärdera i vilken mån den nuvarande formen för psykosocialt stöd möter behov och krav. De ovanstående rekommendationerna förutsätter en samlad nulägesbild av elevhälsan i Lunds kommun. Barn- och skolnämnd Lund öster, barn- och skolnämnd Lund stad och Utbildningsnämnden bör snarast genomföra och redovisa kommunfullmäktiges beslut från november 214 kring elevhälsan. Vi önskar ta del av rapporten då denna är färdigställ. Barn och skolnämnd Lunds stad bör även skyndsamt fatta beslut om organisationen av kommunens resursskolor. Yttrande Barn-och skolnämnd Lunds stad har vidtagit/planerat följande åtgärder: Barn-och skolnämnd Lunds stad har under december månad 215 på uppdrag från Kommunstyrelsen arbetat fram förslag till nya nämndmål. Ett av dessa föreslagna nämndmål refererar bl.a. till elevhälsans uppdrag: Minska elevernas upplevelse av negativ stress. Barn- och skolförvaltning Lunds stad kommer i och med detta att förstärka elevhälsans uppdrag. För att tillgodose alla parters behov av uppföljning utöver de redan befintliga indikatorerna om elevernas hälsa och stress kommer fler indikatorer att tas fram under våren. Detta kommer att ske i samarbete mellan verksamhet, förvaltningsledning och politisk ledning. Parallellt med detta har förvaltningens systematiska kvalitetsarbete utvecklats. Under 215 har fokus främst legat på att förbättra analysen i kvalitetsarbetet.
Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer 216-1-11 BSL 215/767 I nuvarande kvalitetsredovisningen finns ett antal teman. Under temat Barn i behov av särskilt stöd ingår kvalitetsredovisningen av elevhälsan. Detta tas också upp i bokslutsdialogen. Rapporteringsprocessen i det sytematiska kvalitetsarbetet inom Barn-och skolnämnd Lunds stad 31 augusti ska alla verksamheter lämna in sitt dokumenterade systematiska kvalitetsarbete till utvecklingsledarna på skolförvaltningskontoret Resultatdialog. I september/oktober besöker utvecklingsledarna alla skolområden och resursskolor för att delge de resultat vi sett. De tendenser huvudmannen sett tas upp till diskussion. Samtidigt tas det upp en del frågeställningar utifrån resultaten, som kan vara till hjälp vid analysen. I november kallas det till Kvalitetsdialog, vilket innebär att skolledarna läser varandras SKA-arbeten samt återkopplar till den som skrivit produkten. Därefter gemensam diskussion. Fokus ligger på analysdelen. Höstens arbete ligger till grund för den Årsredovisning som nämndsbehandlas i februari. I detta arbete lyfts de utvecklingsområden upp, som är viktigast. På huvudmannanivå fokuserar vi också på Lunds skolors ungdomsenkät (LUNK). Genomförs årligen i v.5-7 för åk 5, 8 och år 2 i gymnasiet. Dessa resultat (bl a trivsel, inflytande) kommuniceras och bearbetas också ute på skolområdena via besök från utvecklingsledarna s.k. LUNK-dialog. Presidiet träffar också alla skolområden via Bokslutsdialog, där den politiska nivån har möjlighet att ställa frågor, få förtydliganden mm. Som underlag finns de resultat-redovisningar som redovisats på nämndsmöten, alla SKA-arbeten samt Årsredovisningen.