Till alla jordbrukare som har en gällande miljöstöds- och/eller kompensationsbidragsförbindelse INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET Landskapsregeringen har under år 2006 utarbetat ett förslag till nytt landsbygdsutvecklingsprogram för åren 2007-2013. Programmet skickades till EUkommissionens för godkännande i slutet av december. Miljöstödet och LFAkompensationsbidraget ingår som en del i detta program. Avsikten är att det nya miljöstödet och LFA-kompensationsbidraget skall tillämpas från och med år 2007. Under våren kommer landskapsregeringen att förhandla med EUkommissionen om innehållet i programmet. Först efter att EU-kommissionen slutligt har godkänt landskapsregeringens programförslag kan de slutliga stödvillkoren fastställas. Ansökningstiden blir som normalt i april. Målsättningen är att ansökningsblanketterna skickas till gårdarna senast under vecka 12. I samband med det skickas även de detaljerade stödvillkoren. Men för att ni redan nu skall kunna bekanta Er med de nya stöden skickar landskapsregeringen ut denna information till samtliga lantbrukare som har en gällande miljöstöds- och/eller kompensationsbidragsförbindelse. Informationen är skriven utgående från landskapsregeringens programförslag. Observera att EU-kommissionen kan kräva att landskapsregeringen gör ändringar i de föreslagna åtgärderna och i förutsättningarna för erhållande av stöden. Läs därför noggrant den information och stödvillkoren som skickas till Er med ansökningsblanketterna senare i vår. ALLMÄNT Det är möjligt att gå frivilligt över till de nya stöden De förbindelser som ingåtts under åren 2003-2006 fortgår oförändrade till förbindelseperiodens slut i enlighet med de fastställda förbindelsevillkoren även under den nya programperioden. Det är dock möjligt att år 2007 frånträda den gällande förbindelsen och avge en ny förbindelse i enlighet med villkoren för den nya programperioden. De jordbrukare som år 2007 väljer att hålla kvar sin gällande förbindelse skall följa de gamla förbindelsevillkoren till förbindelseperiodens slut. Tvärvillkoren blir en del av stödvillkoren för miljöstödet och LFA-kompensationsbidraget Jordbrukare som erhåller miljöstöd och LFA- kompensationsbidrag skall uppfylla de så kallade tvärvillkoren som gällt för gårdsstödet sedan år 2005. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 1
Tvärvillkoren utgörs av föreskrivna verksamhetskrav samt krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Följande publikationer som innehåller information om tvärvillkoren har tidigare skickats till samtliga jordbrukare på Åland: Odlingssätt och miljövillkor Märkning och registrering av djur Växtskyddsmedel, foder, livsmedel och anmälan om djursjukdomar Det har införts en åldersgräns för stöden För att kunna avge en sådan förbindelse som är en förutsättning för erhållande av miljöstödets basstöd och LFA-kompensationsbidrag måste jordbrukaren eller dennes/dennas maka/make den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen vara minst 18 år gammal men inte äldre än 65 år. En person som inte har fyllt 18 år kan erhålla stödet endast om han har ingått äktenskap eller om han idkar gårdsbruk i egenskap av samägare tillsammans med sina föräldrar eller någondera av dem eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja kompensationsbidrag. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning, kan en förbindelse avges eller ett avtal ingås förutsatt att för dessas vidkommande minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skollägenheter. Förbindelsen förfaller inte på grund av att jordbrukaren som avgivit förbindelsen eller dennas/dennas maka/make fyller 65 år. Jordbrukaren kan således erhålla stödet till slutet av förbindelseperioden förutsatt att de övriga villkoren uppfylls. Stödmottagare Miljöstöd och LFA-kompensationsbidrag kan beviljas till jordbrukare som besitter en gårdsbruksenhet på Åland och som har sin hemkommun och stadigvarande bostad på Åland. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person som aktivt i förvärvssyfte idkar jordbruk. NYA LFA-KOMPENSATIONSBIDRAGET: För LFA-kompensationsbidraget fastställs inte längre referensarealer I det nya LFA-kompensationsbidraget fastställs inte längre en referensareal för varje gård. Det blir således möjligt att minska gårdens odlade areal utan att behöva betala tillbaka stöd som redan beviljats, det blir likaså möjligt att öka gårdens odlade areal utan att behöva ingå en ny förbindelse. I det nya miljöstödet fastställs dock fortsättningsvis en referensareal som får öka och minska enligt fastställda regler. (se miljöstödet) Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 2
LFA-kompensationsbidrag kan erhållas också för naturbeten I det nya LFA-kompensationsbidraget kan stöd beviljas även för naturbeten. Stödet motsvarar miljöstödets basstöd för naturbeten under programperioden 2000-2006 varför stödet inte beviljas för sådana naturbeten som under den nya programperioden erhåller miljöstödets basstöd enligt en förbindelse som avgivits under åren 2003-2006. På naturbetena kan flere naturtyper förekomma och i den stödberättigade betesarealen kan även ingå trädbevuxna områden på tvinmark, bergspartier och impediment. Stöd beviljas dock inte för ekonomiskog eller annan produktiv skogsmark. Stödet för naturbeten är i första hand arealbaserat med antalet betande djur som en ytterligare begränsande faktor. Minsta antal djur/ha anges i nedanstående förteckning Djurslag Minsta antal djur/ha Vuxna nötkreatur 0,5 Ungnöt under 8 månader 0,8 Får (även avvanda lamm) 6,5 Häst 0,5 Ponny 1,0 Betena skall betas med ett tillräckligt betestryck under en så stor del av betesperioden att igenväxning av området inte sker. Stödet betalas årligen för den areal som antalet betande husdjur berättigar till. Ett stödberättigat jordbruksskifte skall vara minst 0,05 hektar stort. Stödbelopp Stödbeloppet är för åkermark 200 euro/hektar/år. För naturbetesmark beviljas 100 euro/ha/år upp till 50 hektar, därefter är stödbeloppet 50 euro/ha/år. Stödberättigad jordbruksmark Stödet kan beviljas för sådan jordbruksmark som jordbrukaren har i sin besittning vid den årliga ansökningstidpunkten. Stödet kan betalas för åkermark som odlas och sköts. Stödet betalas också för obligatorisk träda och för icke odlade åkrar som sköts enligt särskilt fastställda skötselkrav, dock så att den totala arealen som erhåller stöd för obligatorisk träda och icke odlad åker som sköts kan vara högst lika stor som den areal som är i sedvanlig odling. Om gården har över 50% av arealen i sådan träda som anlagts i stöd av arealuttagsrätt kan stöden dock beviljas för hela denna trädesareal. Stödet kan beviljas även för den areal som omfattas av ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. Ett stödberättigat jordbruksskifte skall vara minst 0,05 hektar stort. Minimiareal Stödet kan beviljas till jordbrukare som besitter minst 3 hektar stödberättigad åkermark och till jordbrukare som utöver det håller ett tillräckligt antal betande djur på minst 2 hektar Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 3
stödberättigad naturbetesmark. Jordbrukare som saknar åkermark måste dock hålla ett tillräckligt antal betande djur på minst fem hektar stödberättigad naturbetesmark. NYA MILJÖSTÖDET: Miljöstödet har utformats utgående från landskapsregeringens strategi för utveckling av landsbygden så att de i strategin fastställda övergripande målsättningarna uppnås. Åtgärderna bidrar till att minska växtnäringsläckaget från jordbruket, minska användning av kemiska bekämpningsmedel, öka andelen marknadsorienterad ekologisk produktion samt utnyttjandet, bevarande och nyskapande av naturbetes- och kulturmarker och därigenom öka den biologiska mångfalden. Åtgärderna bidrar även till att bevara ett öppet odlingslandskap med dess kulturpräglade särdrag. Miljöstödet är uppdelat i två delområden; basstöd och specialstöd. NYTT: Minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel Jordbrukare som erhåller miljöstöd skall utan ersättning uppfylla minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel. Minimikraven för användning av gödselmedel regleras i Ålands [landskapsstyrelses] beslut (2000:79) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, det så kallade nitratbeslutet. Enligt nitratbeslutet får stallgödsel inte spridas på frusen, snötäckt eller vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är otjälad och torr så att inget rinner av i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för packningsskador kan spridning på våren påbörjas tidigast den 1 april, på hösten kan gödsel spridas längst till den 15 november. Ytgödsling på vallväxtlighet får inte ske efter den 15 september. Vid spridning av organisk gödsel på hösten skall gödseln alltid omedelbart, senast inom ett dygn myllas ned eller så skall åkern plöjas. De maximimängder som får användas på hösten är för fast gödsel 30 ton/ha, för flytgödsel av nötkreatur 20 ton/ha, för flytgödsel av svin 15 ton/ha och för gödsel av fjäderfä och pälsdjur 10 ton/ha. Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg totalkväve per ha och år tillföras åkern (observera dock begränsningarna i miljöstödet). Minimikraven för användning av bekämpningsmedel regleras i bekämpningsmedelslagen (FFS 327/1969) och bekämpningsmedelsförordningen (FFS 792/1995). Endast sådana preparat som har registrerats som bekämpningsmedel får användas. Livsmedelssäkerhetsverket (EVIRA) publicerar årligen en förteckning över de bekämpningsmedel som är godkända i Finland och villkoren för användningen av dem. Ett bekämpningsmedel får användas endast i enlighet med den bruksanvisning som bekämpningsmedelsnämnden har godkänt och som skall finnas på varje förpackning. I bruksanvisningen uppges bruksmängden och användningsändamålet. Användning till andra ändamål eller i större mängder är inte tillåtet. I bruksanvisningen beskrivs också övriga hanteringsanvisningar, miljöbegränsningar, förvaringsanvisningar och anvisningar för omhändertagande av förpackningar. Om bekämpningsmedlet är särskilt farligt för Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 4
vattenorganismer finns också minimiavståndet till vattendraget angivet på förpackningens bruksanvisning. Rester av bekämpningsmedel skall föras till en kommunal uppsamlingsplats för problemavfall. Förpackningens destruktionssätt anges i bruksanvisningen på förpackningen. Växtskyddsmedel får spridas endast med testade växtskyddssprutor. Växskyddssprutorna som är i bruk skall testas hos en av landskapsregeringen godkänd testare minst vart femte år. Nya sprutor som inte uppfyller den europeiska standarden SFS-EN 12761 eller motsvarande skall testas innan de tas i bruk. Bekämpningsmedel får spridas endast av personer som har genomgått en av landskapsregeringen godkänd växtskyddsutbildning. Den som sprider bekämpningsmedel skall genomgå utbildningen minst vart femte år. Som växtskyddsutbildning godkänd även en av Livsmedelssäkerhetsverket anordnad kurs för användning av extra farliga bekämpningsmedel (specialexamen). Avgivande av förbindelse Miljöstödets basstöd kan beviljas till jordbrukare som förbinder sig att uppfylla stödvillkoren i minst fem år. Förbindelsen skall omfatta gårdsbruksenhetens hela åkerareal. En ny femårig förbindelse skall avges i samband med att odlaren för första gången ansöker om det nya miljöstödet. Högre basstöd för husdjursgårdar Miljöstödet är en ersättning för de merkostnader och inkomstbortfall som förorsakas av stödvillkoren. Stödnivåerna måste därför grunda sig på kalkyler som visar merkostnaden och inkomstbortfallet för varje åtgärd. Enligt kalkylerna är kostnaderna och inkomstbortfallet för de obligatoriska åtgärderna högre på en djurgård än på en växtodlingsgård. I det nya miljöstödet beviljas därför ett högre basstöd till husdjursgårdar. Med husdjursgård avses en gård på vilken det i medeltal per år finns produktionsdjur minst 0,4 djurenheter (de) per hektar stödberättigad jordbruksmark eller minst 10 de totalt på gården och då minst 0,2 de per hektar. Koefficienterna som används för omvandling av djur till djurenheter finns i bilaga 1. Om en husdjursgård slutar bedriva husdjursproduktion eller om antalet produktionsdjur inte längre uppgår till minst 0,4 de per hektar stödberättigad jordbruksmark eller till minst 10 de totalt på gården och då minst 0,2 de per ha stödberättigad jordbruksmark och det inte är fråga om en tillfällig produktionsminskning skall en anmälan om detta göras till landskapsregeringen inom 10 arbetsdagar och gården anses därefter som växtodlingsgård. Om det däremot är fråga om en tillfällig minskning i antalet produktionsdjur som beror på ett visst produktionssätt, på grundförbättring eller utbyggnad av produktionsbyggnaden eller på ändring av produktionsinriktning eller på force majeure betraktas gården fortsättningsvis som husdjursgård. Om en växtodlingsgård under förbindelseperioden börjar bedriva husdjursproduktion eller om antalet produktionsdjur ökar så att det på gården under återstoden av förbindelseperioden i medeltal per år finns produktionsdjur minst 0,4 de per hektar stödberättigad jordbruksmark eller minst 10 de på gården totalt och då minst 0,2 de per hektar kan gården betraktas som husdjursgård under återstoden av förbindelseperioden. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 5
Preliminära stödnivåer De preliminära stödnivåerna visas i tabellen nedan. De slutliga stödnivåerna kan fastställas först efter att EU-kommissionen har godkänt landskapsregeringens programförslag. Åtgärd A: Basstöd Euro/ha Delprogram för konventionellt jordbruk - Obligatoriska åtgärder odlad mark, åkergrödor, växtodlingsgård 120 odlad mark, åkergrödor, husdjursgård 145 odlad mark, grönsaker 415 odlad mark, frukt och bär 554 flerårig grönträda 39 - Frivilliga åtgärder reducerad höstbearbetning 58 fånggröda 186 minskad gödsling 11 spridning av stallgödsel under växtperioden 32 flerårig extensiv vallodling 224 kalkning 160 precisering av kvävegödsling i grönsaksodling 234 uppföljning av markens fuktighet i grönsaks- och 210 potatisodling mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling 139 användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos fleråriga trädgårdsväxter 257 minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter 281 minskad användning av växtskyddsmedel mot växtsjukdomar 354 B: Specialstöd - Ekologisk produktion, åkergrödor 238 - Ekologisk produktion, grönsaker och matpotatis 978 - Ekologisk produktion, frukt och bär 1069 - Ekologisk produktion, träda 39* - Ekologisk produktion, djur 269 - Odling på känsliga områden från 81 till 187/åtgärd - Användning av stallgödsel 99 - Prioriterade naturbeten 220 - Riktade insatser på naturbeten 518 - Hävd av löväng 778 - Extra breda skyddszoner 746 - Bevarande av ursprungsraser euro/djurenhet 170 * beviljas endast för de trädor som inte erhåller basstödet Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 6
När stödet för de obligatoriska åtgärderna kombineras med stödet för de frivilliga åtgärderna beviljas stödet sammanlagt dock högst till följande belopp; ettåriga grödor högst 600 euro/ha, specialiserade fleråriga grödor (frukt och bär) högst 900 euro/ha och för övrig markanvändning (bl.a vall) högst 450 euro/ha. De högsta beloppen har fastställts av EUkommissionen. När stödet för de obligatoriska åtgärderna kombineras med specialstödet för ekologisk produktion, med specialstödet för odling på känsliga områden eller med specialstödet för extra breda skyddszoner beviljas stödet i sin helhet varvid den del av stödet som överskrider de högsta beloppen ovan beviljas som ett nationellt stöd. Likaså beviljas den delen av specialstödet för riktade insatser på naturbeten och den delen av specialstödet för hävd av löväng som överskrider de ovan nämnda beloppen som ett nationellt stöd Möjliga stödkombinationer Samtliga lantbrukare som ansluter sig till miljöstödets basstöd skall uppfylla minst villkoren för de obligatoriska åtgärderna. Jordbrukarna kan utöver det välja en eller flere frivilliga åtgärder och specialstöd. Vissa åtgärder kan dock inte kombineras med varandra. Dessutom är det heller inte möjligt att kombinera en gällande förbindelse från programperioden 2000-2006 med vissa specialstöd i detta program. De möjliga stödkombinationerna presenteras i bilaga 2, tabellerna 1-3. MILJÖSTÖDETS BASSTÖD Stödberättigad jordbruksmark Stödet kan beviljas för åkermark som odlas och sköts. Stöd kan också beviljas för sådan areal som omfattas av ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. Stödet beviljas dessutom för fleråriga grönträdor, viltträdor och landskapsträdor som anlagts på en obligatorisk träda. Stödet beviljas dock inte för sådana obligatoriska trädor som enligt reglerna för gårdsstödet måste vara gröna eller för bearbetade/icke bearbetade öppna trädor, stubbträdor eller ettåriga grönträdor. Växtligheten på en flerårig grönträda skall i regel bevaras under två växtperioder. En flerårig grönträda skall anläggas senast 30.6. med fleråriga vall-, hö- eller ängsväxter, växtligheten kan också finnas på trädan från förut. Trädan skall slås en gång under växtperioden före utgången av augusti med hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. En grönträda kan brytas från och med den andra växtperioden efter 31.8. eller från och med 15.7. vid sådd av höstsådda växter. Växtligheten på en viltträda kan användas för utfodring av vilt och andra vilda djur under sommaren, hösten och vintern. Skörden får inte bärgas eller föras bort från skiftet. En viltträda skall anläggas senast 30.6. med en blandning som består av minst två växtarter. Den kan brytas tidigast under våren året därpå. En landskapsträda skall anläggas med växter som gör landskapet mångsidigare som t.ex. honungsfacelia, blåklint eller kornvallmo. En landskapsträda skall anläggas senast 30.6. och den kan brytas tidigast under våren året därpå. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 7
På gårdar som bedriver ekologisk produktion kan stöd beviljas även för svartträda, stubbträda och för ettårig grönträda vilka uppfyller kraven för obligatorisk träda eller kraven för icke odlad åker som sköts. Ett stödberättigat jordbruksskifte skall vara minst 0,05 hektar stort. Minimiareal Stödet kan beviljas till jordbrukare som under hela förbindelseperioden oavbrutet besitter minst 3 hektar stödberättigad jordbruksmark eller som odlar trädgårdsväxter på minst 0,5 hektar. Om jordbrukaren under förbindelseperioden minskar sitt jordbruksföretags areal så att jordbruksföretaget inte längre omfattas av 3 hektar stödberättigad jordbruksmark eller av 0,5 hektar stödberättigad jordbruksmark som odlas med trädgårdsväxter har jordbrukarens förbindelse förfallit och stödet som beviljats för den areal som inte lägre omfattas av förbindelsen återkrävs. OBLIGATORISKA ÅTGÄRDER 1. Odlingsplanering och uppföljning Jordbrukaren skall varje år före början av växtperioden upprätta en skriftlig odlings- och gödslingsplan som omfattar gårdens hela odlingsareal. I planen skall den tilltänkta odlingsväxten och gödselgivan som beräknats utgående från den planerade grödan och näringssituationen i marken anges för varje skifte. Jordbrukaren skall föra skiftesvisa anteckningar över skiftets basuppgifter och de förverkligade odlingsåtgärderna. Skiftets basuppgifter omfattar relativt bestående uppgifter om bl.a skiftets läge och förhållanden så som markkarteringsresultat, jordart, dränering och kalkning. Basuppgifterna kan bevaras som separata dokument eller antecknas i skifteskorten varvid skiftets alla uppgifter finns samlade i ett dokument. De förverkligade odlingsåtgärderna så som bearbetning, sådd, gödsling, västskydd och skörd samt även odlarens egna observationer beträffande förekomsten av ogräs, skadegörare och växtsjukdomar skall antecknas årligen skiftesvis. I plantskoleodlingar kan anteckningarna göras växtgruppsvis enligt särskilda anvisningar. Odlings- och gödslingsplanen samt de skiftesvisa anteckningarna skall bevaras på gården. 2. Markkartering Gårdens samtliga odlade åkrar skall vara markkarterade. Markkarteringen skall utföras med minst 5 års intervaller. Åkrar som är i träda, icke odlade åkrar som sköts och åkrar som odlaren får i sin besittning under förbindelseperioden skall markkarteras under det år som åkrarna börjar odlas. På en gård som tidigare inte varit ansluten till miljöstödet skall åkrarna markkarteras före utgången av det första förbindelsåret om åkrarna saknar ett giltigt markkarteringsresultat som är högst fem från gammalt. Där ettåriga trädgårdsgrödor odlas får markkarteringsresultatet vara högst 3 år gammalt. Vid plantering av fleråriga trädgårdsväxter får gödslingen baseras på ett högst 2 år gammalt analysresultat. Provtätheten skall vara minst ett prov/ha. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 8
3. Behovsanpassad gödsling av åkergrödor Fosforgödslingen skall ske utgående från markkarteringsresultatet. De högsta tillåtna fosforgivorna presenteras i tabell 1. Kvävegödslingen skall utgå från grödans behov, uppskattad skördemängd och jordart. De högsta tillåtna kvävegivorna presenteras i tabell 2,3 och 4. Vid beräkningen av gödselgivan skall näringsinnehållet i så väl handelsgödsel som i stallgödsel och andra motsvarande organiska gödselmedel medräknas. Av stallgödselns näringsinnehåll beaktas den totala mängden lösligt kväve och 85% av den totala mängden fosfor. Av den fosfor som finns i pälsdjursgödsel och i slam från avloppsreningsverk beaktas dock endast 40%. För användningen av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ges ytterligare separata anvisningar. Öppen träda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om man efter 15.7. anlägger en tillåten gröda på en obligatorisk träda eller om man odlar en sådan gröda som enligt gårdsstödet är tillåten och vars skörd man bärgar kan skiftet gödslas enligt tabellerna 1 och 2 (kväve och fosfor). Tabell 1. Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha/år) på basen av bördighetsklass Gröda Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfreds ställande God Hög Betänkligt hög Råg, vete, oljeväxter, - - baljväxter 32 24 20 12 8 Korn 34 26 22 14 10 - - Havre, frövall 28 20 16 8 4 - - Blandsäd 31 23 19 11 7 - - korn/havre/vete Helsädsensilage 40 32 24 16 12 - - Vallanläggning i skyddssäd 52 44 36 28 20 - - Vallanläggning på våren utan skyddssäd, på sommaren eller 36 32 28 24 15 - - hösten Vall på våren innan sommaranläggning 16 12 8 4 - - - Ettåriga fodervallar 40 32 24 16 12 - - Flerårig vall - bete - övriga fodervallar 32 40 24 32 16 24 8 16-8 - - - - Potatis 70 70 70 55 35 20 20 Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 14 Fiberlin 32 24 20 12 8 - - Rörflen, anläggningsåret 50 40 30 20 10 - - Rörflen under skördeåren 30 20 15 10 5 - - Anläggning av viltoch landskapsåker, grönträda och vallväxt på icke odlad åker som sköts, utan skyddssäd 28 20 16 8 4 - - Övriga växter 30 20 15 10 5 - - Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 9
Skördenivån som fosformängderna i tabellen baserar sig på är för spannmål 4000 kg/ha/år och för oljeväxter 1 750 kg/ha/år. Det är dock möjligt att använda högre fosforgivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Om den uppnådda skördenivån är 25 % högre kan de i tabellen presenterade mängderna ökas med 3 kg/ha/år och om den uppnådda skördenivån är 50 % högre kan de i tabellen presenterade mängderna ökas med 6 kg/ha/år. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera odlingsväxtens skörd på hela gården med arealen för de skiften som odlingsväxten har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Sker fosforgödslingen med enbart stallgödsel är det tillåtet att använda en mängd som motsvarar 15 kg fosfor/ha/år i alla bördighetsklasser. Sker fosforgödslingen av fleråriga vallar med enbart stallgödsel är det tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 30 kg fosfor/ha/år i bördighetsklasserna dålig, rätt dålig, försvarlig och tillfredsställande och en mängd som motsvarar 20 kg fosfor/ha/år i bördighetsklassen god och hög. I de ovannämnda fallen får stallgödsel dock inte spridas närmare än 25 m från vattendrag. Fosformängden kan utjämnas under en femårig utjämningsperiod. Utjämningen möjliggör en förrådsgödsling av fosfor i samband med anläggning av vall och minskar samtidigt behovet av ytgödsling av vall. Utjämningsperioden påbörjas då fosformängden understiger eller överstiger för första gången den årliga maximimängden. Tabell 2. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Gröda/ skördenivå Ler- och mjäljordar Grova minaraljordar Organogena jordar SPANNMÅL Korn och havre 4 000 kg 100 90 60 Vårvete 4 000 kg 120 110 70 Blandsäd korn/havre/vete 100 90 60 4 000 kg Höstråg på hösten 30 30 20 Höstråg på våren 3 000 kg 100 90 40 Vårråg 3 000 kg 90 80 50 Höstvete, rågvete och speltvete på hösten 30 30 20 Höstvete, rågvete och speltvete på våren 4 000 kg 120 110 50 Övrig spannmål och spannmålsblandningar 4 000 kg 90 80 50 OLJE- OCH INDUSTRIVÄXTER Höstrybs och höstraps på hösten 30 30 20 Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren 1 750 kg 110 100 60 Lin, majs, oljehampa, solros 90 80 50 BALJVÄXTER Ärt, bondböna, sötlupin 45 45 30 Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 10
Oberoende av skiftets skördenivå är det alltid möjligt att till spannmål ge en kvävegödselmängd som motsvarar en skörnivå på 4000 kg (till råg dock en kvävemängd som motsvarar 3000 kg skördenivå), till höstrybs och raps, vårrybs och raps samt lindådra en kvävegödslingsmängd som motsvarar 1750 kg skördenivå och till potatis en kvävegödslingsmängd som motsvarar 35000 kg skördenivå. Det är dock möjligt att använda högre kvävegivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den skiftesvis skördenivån räknas genom att dividera odlingsväxtens skörd på hela gården med arealen för de skiften som odlingsväxten har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda kvävegivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Om skördenivån är högre än 4000 kg/ha/år är det möjligt att använda till spannmål och oljeväxter en kvävejustering enligt tabell 3. Tabell 3. Justering på basen av skördenivån (kg/ha/år) Gröda Skördenivå Tillägskväve Korn, havre, vårvete, höstvete, rågvete, speltvete, övriga spannmål och spannmålsblandningar Höstråg, vårråg Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra 4 500 kg 5 000 kg 5 500 kg 3 500 kg 4 000 kg 4 500 kg 2 000 kg 2 250 kg 2 500 kg kg/ha/år + 10 + 20 + 30 + 10 + 20 + 30 + 10 + 20 + 30 Tabell 4. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha/år) till vall och övriga växter VALL Fleråriga vallar ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål och rajgräs eller annan vallväxt Spridningstid För två skördar För tre eller flera skörd Ler- och mjäljordar 200 Grova mineraljordar 200 Organogena jordar 240 230 190 Bete: Fler- eller ettåriga betesvallar 200 200 170 Grönfoderspannmål, helsäd på våren 120 100 90 Helsäd: höstvete och rågvete på hösten 30 30 20 på våren 140 130 70 Övriga vallar ANLÄGGNING AV VALL Vallanläggning på våren - Anläggning i skyddssäd, grönfoderspannmål eller helsäd Till skyddssäden högst den sortvisa tabellens max. kvävemängd - anläggning utan skyddssäd på våren 2. spridning 80 30 80 30 70 30 Vallanläggning på sommaren vid anläggning 60 60 50 Vallanläggning på hösten på hösten före 1.9. 30 30 30 Anläggning av vilt- och landskapsträda, grönträda och vallväxt på icke odlad åker som sköts, utan skyddssäd 50 50 40 UTSÄDESVALL på våren 110 110 60 160 Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 11
ENERGIANVÄNDNING Rörflen för energi anläggningsåret på våren 60 60 40 under skördeåren 90 80 60 KNÖL- OCH ROTVÄXTER Sockerbeta på våren 140 140 120 Potatis Matindustripotatis, skördenivå 35 ton/ha på våren 105 105 70 Matindustripotatis, skördenivå 40 ton/ha på våren 120 120 80 Tidig potatis på våren 60 60 60 Tidig potatis + fånggröda på våren 80 80 80 Övrig potatis, skördenivå 35 ton/ha på våren 85 85 60 Övrig potatis, skördenivå 40 ton/ha 100 100 70 Övriga åkerväxter 110 100 60 4. Behovsanpassad gödsling av trädgårdsväxter Fosforgödslingen av trädgårdsväxter skall ske utgående från markkarteringsresultatet. De högsta tillåtna fosforgivorna presenteras i tabell 5. Kvävegödslingen av trädgårdsväxter skall utgå från den odlade grödan, jordarten och mullhalten. De högsta tillåtna kvävegivorna presenteras i tabell 7. Vid användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel skall dess innehåll av näringsämnen medräknas i gödselgivan enligt separat angivna anvisningar. Då organiska gödselmedel används beaktas i beräkningen att en tillräcklig mängd löslig näring finns tillgänglig för växten under olika skeden av växtperioden. Tabell 5. Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha/år) till plantskoleväxter, bär, frukt och frilandsgrönsaker Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försva rlig Tillfredsst ällande God Hög Betänkligt hög Plantskoleväxter *) 90 80 70 60 40 20 - Jordgubbe, hallon, svartvinbär vid anläggning årlig gödsling Övriga bär vid anläggning årlig gödsling Frukt vid anläggning årlig gödsling 70 40 80 50 60 35 70 40 50 30 60 35 90 45 80 40 70 35 60 30 40 20 25 10 - - Kålväxter, Lökväxter 110 110 80 60 50 30 10 Rotfrukter 100 100 75 55 35 30 10 Morot 100 100 75 55 40 30 20 Baljväxter 50 50 35 25 20 15 10 Övriga grönsaker 100 100 60 50 40 30 10 Örter Frökryddor 32 24 20 12 8 - - Övriga växter 32 24 20 12 8 - - *) Högsta tillåtna mängder fosfor till krukplantor: grundgödsling 165 g/m 3, långverkande gödselmedel och kompletteringsgödsel 250 g/m 3 40 25 50 30 25 20 30 25 10 10 15 15 - - - - Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 12
Skördenivån som fosformängden för lök baserar sig på är 30 000 kg per hektar. Det är dock möjligt att använda en högre fosforgiva om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den tillåtna justeringen på basen av skördenivån visas i tabell 6. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera lökskörden på hela gården med arealen för de skiften som lök har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Tabell 6. Den tillåtna justeringen av fosforgivan till lök på basen av skördenivå Bördighetsklass Skördenivå Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög 40 t/ha 93 66 55 33 20 50 t/ha 116 83 65 42 25 Tabell 7. Högsta tillåtna mängder kväve (kg/ha/år) till bär, frukt och frilandsgrönsaker Ler- och mjäljordar Sand-, mo- och morenjordar Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrig Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mull- och torvjordar Plantskoleväxter vid anläggning årlig gödsling Jordgubbe**), hallon, svartvinbär vid anläggning årlig gödsling Övriga bär vid anläggning årlig gödsling Frukt *) vid anläggning 140 120 50 70 60 90 65 125 140 120 50 70 50 85 60 100 120 100 30 60 40 80 45 75 årlig gödsling Huvud-, brysseloch blomkål, kålrot, purjolök 240 230 230 Övriga lökväxter 120 110 100 Övriga kålväxter 175 160 130 Morot och övriga 160 rotfrukter 180 170 Baljväxter 55 50 40 Huvud- och 100 bladsallader 130 120 Övriga grönsaker 125 och örter 160 140 Frökryddor och övriga växter 90 80 50 *) Om markytan i äppelträdgården är täckt med gräsvall, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med 20-50 kg/ha. **) Om jordgubbsbeståndet planteras med s.k. väntebäddsplanta, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med 50 %. 120 100 30 50 30 70 30 60 140 120 35 60 50 80 50 100 140 120 35 55 40 75 40 80 120 100 20 45 30 65 30 70 120 100 20 40 20 50 20 60 100 90 15 30 20 40 20 50 Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 13
Skördenivån som kvävemängden för lök baserar sig på är 30 000 kg per hektar. Det är dock möjligt att använda en högre kvävegivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den tillåtna justeringen på basen av skördenivån visas i tabell 8. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera lökskörden på hela gården med arealen för de skiften som lök har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Tabell 8. Den tillåtna justeringen av kvävegivan till lök på basen av skördenivå Skördenivå Jordart Ler- och mjäljordar Sand- mo- och moränjordar 40 t/ha 126 120 50 t/ha 160 150 Tabell 9. De högsta tillåtna kvävemängderna (kg/ha/år) till droppbevattnade jordgubbar enligt skördenivå, jordart och mullhalt Mullhalt Skördenivå (ton/ha) 5 10 20 30 Mullfattig jord 50 60 80 100 Mullrik jord 45 55 75 95 mycket mullrik 40 50 75 95 jord och torvjord 5. Stallgödselanalys och analys av andra motsvarande organiska gödselmedel Kväve-, fosfor- och kaliuminnehållet i den stallgödsel och i andra motsvarande organiska gödselmedel som används för gödsling av åkermark skall vara analyserad. Analysresultatet får inte vara äldre än fem år. 6. Skyddsremsor Minst 1 meter bred skyddsremsa som är bevuxen med flerårig gräsväxlighet skall lämnas längs utfallsdiken. Skyddsremsan kan vara bredare än 1 meter, dock ej i medeltal över 3 meter, om det av odlingstekniska orsaker eller av vattenskyddssynpunkt är nödvändigt. Skyddsremsan behöver inte slås såvida det inte finns risk för att sly eller buskar börjar växa på den. Mot sjöar (hav och insjö) och längs diken som är större än utfallsdiken där en naturlig skyddsremsa saknas samt runt dricksvattenbrunnar som finns i åkermark skall en i medeltal minst 3 meter bred skyddsremsa anläggas genom insådd med flerårigt vallgräs- eller ängsfrö. Skyddsremsan kan vara bredare än 3 meter, dock ej i medeltal över 10 meter, om det av odlingstekniska orsaker eller av vattenskyddssynpunkt är nödvändigt. Skyddsremsorna kan slås men det är inte nödvändigt att slå dem såvida det inte finns risk för att sly eller buskar börjar växa på dem. Om skyddsremsan slås rekommenderas att det slagna gräset förs bort från skyddsremsan. Skyddsremsorna får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Bekämpning av flyghavre, punktbekämpning av ogräs antingen kemiskt eller mekaniskt samt Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 14
förnyelse av växtligheten är dock tillåtna enligt särskilt fastställda villkor. Vid anläggning och skötsel skall den biologiska mångfalden beaktas och i mån av möjlighet skall åtgärder som främjar naturliga växter, djur och andra organismer gynnas. Skyddsremsorna får betas. Om det mellan åkern och utfallsdiket, vattendraget eller sjön finns ett minst 10 meter brett område som består av skogsmark, tomt, väg eller annat område och vattnet inte ens under översvämningar når åkermarken eller om åkern finns bakom en uppdämning som torrläggs med hjälp av pumpar behöver ingen skyddsremsa anläggas. En skyddsremsa som är högst 10 meter bred kan ingå i basskiftets areal. För att befrämja den biologiska mångfalden kan en högst tre meter bred gräsbevuxen skyddsremsa lämnas även längs de kanter som inte angränsar till utfallsdiken, sjöar eller vattendrag. En sådan skyddsremsa skall skötas på samma sätt som skyddsremsorna vid utfallsdiken. När gården för första gången ansluter sig till miljöstödet skall skyddsremsorna uppfylla de ovannämnda bestämmelserna före utgången av den första växtperioden. Om en gård som är ansluten till miljöstödet får nya åkrar i sin besittning under förbindelseperioden skall skyddsremsan uppfylla de ovannämnda bestämmelserna före utgången av den första växtperioden som odlaren har åkern i sin besittning. Finns det behov av att anlägga över tio meter breda skyddsremsor mot sjöar, vattendrag och större diken finns det möjlighet att ingå ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. 7. Landskapsvård och biologisk mångfald Omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall skötas och hållas i snyggt och vårdat skick. Mångfaldsobjekt som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön, så som variationsrika bryn mellan åker och skog, stenrösen, solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker, skall upprätthållas. Sådana objekt får inte äventyras genom användning av bekämpnings- eller gödselmedel eller genom kalhuggning. Dikeskanter och vägrenar får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Undantagsvis kan en punktbekämpning av kvickrot, flyghavre, vass och tistel göras enligt särskilt angivna föreskrifter för att motverka att ogräset sprids längre in på åkern, vilket i sin tur skulle resultera i en ökad användning av bekämpningsmedel. För att bevara den öppna landskapsbilden får för landskapsbilden och för det öppna landskapet värdefulla åkrar inte beskogas. Åkerdiken skall hållas rena från sly och igenväxningsvegetation. FRIVILLIGA ÅTGÄRDER Det är möjligt att välja en eller flere frivilliga åtgärder. De frivilliga åtgärderna skall väljas senast under det andra förbindelseåret och villkoren skall följas till förbindelseperiodens slut. Om produktionsinriktningen på gården ändrar eller om man slutligt upphör med den Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 15
produktionsgren som åtgärden är kopplad till kan den valda frivilliga åtgärden frånträdas under förbindelseperioden utan att det stöd som redan beviljats återkrävs. Vissa åtgärder kan dock inte kombineras med varandra. Möjliga stödkombinationer visas i bilaga 2, tabell 1. 1. Reducerad höstbearbetning Stöd kan erhållas för mark som på hösten efter skörden lämnas oplöjd. En reducerad bearbetning som lämnar en betydlig del av stubben eller annan växtmassa på markytan är tillåten på hösten. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas efter skörden. På våren skall skiftet plöjas eller bearbetas på något annat sätt. Stödet kan inte erhållas för skiften som på våren lämnas obearbetade. Vårbearbetningen får ske tidigast 1 april. Åtgärden kan väljas på skiften som är bevuxna med spannmål, proteingrödor, oljeväxter, sockerbeta, potatis samt ettåriga trädgårds- och specialväxter. Åtgärden kan även väljas för skiften som direktsåtts på hösten. För att uppmuntra till vallbrott på våren kan åtgärden även väljas på sådana vallskiften som kommer att brytas följande vår. För övrigt kan stödet för reducerad höstbearbetning inte erhållas för vall. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 1 hektar. 2. Fånggröda Stöd kan beviljas för anläggande av fånggröda. En fånggröda kan sås antingen i huvudgrödan på våren eller som renbestånd efter att huvudgrödan är skördad. Högst 10 procent perenna vallbaljväxter får ingå i utsädet En fånggröda som sås efter att huvudgrödan är skördad skall sås senast 1 augusti. Fånggrödan får brytas tidigast 1 april året efter sådd. Brytningen får inte ske med kemiska preparat. Fånggrödan får inte skördas, utnyttjas som bete eller användas till någon annan form av produktion. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stödet söks för. Åtgärden måste varje år genomföras på minst 0,5 hektar. 3. Minskad gödsling De högsta tillåtna kvävegivorna som får användas på gårdar som valt minskad gödsling som frivillig åtgärd presenteras i tabell 10. Tabell 10. De högsta tillåtna kvävegivorna (kg/ha/år) på gårdar som har valt minskad gödsling som frivillig åtgärd Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organiska jordar Spannmål Korn, havre 90 80 50 Vårvete 110 100 60 Höstråg på hösten 20 20 20 Höstråg på våren 90 80 40 Vårråg 80 70 40 Höstvete, rågvete, 20 20 20 Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 16
speltvete på hösten Höstvete, rågvete, 110 100 40 speltvete på våren Övrig spannmål 80 70 40 Olje- och industriväxter Höstrybs, höstraps på hösten 20 20 20 Vårrybs, vårraps, 100 90 70 oljedådra samt höstrybs och höstraps på våren Övriga olje- och 80 70 40 industriväxter Baljväxter Ärt, bondböna och 40 40 25 sötlupin Knöl- och rotväxter Sockerbeta 120 120 100 Vall Ensilagevall 180 180 150 Torrhö 90 90 60 Torrhö, tilläggskväve 60 60 40 om återväxten skördas Betesvall 150 150 100 De högsta tillåtna fosforgivorna som får användas på gårdar som valt minskad gödsling som frivillig åtgärd presenteras i tabell 11. Tabell 11. De högsta tillåtna fosforgivorna (kg/ha/år) på gårdar som har valt minskad gödsling som frivillig åtgärd Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försv arlig Tillfredsst ällande God Hög Betän kligt hög Spannmål Korn, havre 15 15 15 10 - - - Vårvete 15 15 15 10 - - - Höstråg på hösten 15 15 15 10 - - - Höstråg på våren 15 15 15 10 - - - Vårråg 15 15 15 10 - - - Höstvete, rågvete, speltvete på hösten 15 15 15 10 - - - Höstvete, rågvete, speltvete på våren 15 15 15 10 - - - Övrig spannmål 15 15 15 10 - - - Olje- och industriväxter Höstrybs, höstraps på 15 15 15 10 - - - hösten Vårrybs, vårraps, oljedådra samt höstrybs och höstraps på våren 15 15 15 10 - - - Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 17
Övriga olje- och industriväxter 15 15 15 10 - - - Baljväxter Ärt, bondböna och 15 15 15 10 - - - sötlupin Knöl- och rotväxter Sockerbeta 30 30 30 15 - - - Vall Ensilagevall 15 15 15 10 - - - Torrhö 15 15 15 10 - - - Betesvall 15 15 15 10 - - - Begränsningarna gäller även vid gödsling med stallgödsel. Åtgärden omfattar gårdens alla skiften som odlas med någon av de i tabell 10 och 11 nämnd växt. Åtgärden kan dock inte omfatta sådana skiften som ingår i ett specialstödsavtal om ekologisk produktion, i ett specialstödsavtal om odling på känsliga områden eller sådana vallskiften som omfattas av flerårig extensiv vallodling. 4. Spridning av stallgödsel under växtperioden Stallgödsel som uppkommer på gården skall spridas på åkermark under växtperioden. Spridningen kan enligt landskapsregeringens nitratbeslut (2007:79) påbörjas tidigast 15 april, om marken är otjälad och torr så att inget rinner av i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för packningsskador kan spridning dock påbörjas redan den 1 april. För att undvika luktproblem skall outspädd svämgödsel och urin spridas under växtperioden med slangspridare eller med spridare med nedmyllningsaggregat. Stallgödseln skall spridas före den 15 september. Åtgärden kan väljas på husdjursgårdar. Från en husdjursgård som erhåller stöd för spridning av stallgödsel under växtperioden kan stallgödsel överlåtas till en annan gård förutsatt att gödsel från minst 0,4 de/ha eller från minst 10 de och då minst 0,2 de/ha sprids på den egna gården. Åtgärden kan även väljas på växtodlingsgårdar som tar emot en stallgödselmängd som motsvarar minst 0,4 de/ha eller en mängd som motsvarar minst 10 de och då minst 0,2 de/ha. En växtodlingsgård som mottar stallgödsel och erhåller stöd för spridning av stallgödsel under växtperioden får inte överlåta stallgödseln till någon annan. Stödet beviljas för gårdens hela stödberättigade areal. 5. Flerårig extensiv vallodling Stöd kan beviljas för vallar som gödslas med högst hälften av de i tabell 4 fastställda basgödslingsnivåerna för kväve. Vallarna får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Vid riklig ogräsförekomst tillåts dock att vallen behandlas med kemiska bekämpningsmedel en gång under förbindelseperioden. Åtgärden kan väljas på husdjursgårdar. Åtgärden kan dock inte väljas på sådana vallskiften som ingår i ett specialstödsavtal om ekologisk produktion, i ett specialstödsavtal om odling på känsliga områden eller sådana vallskiften som omfattas av minskad gödsling. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 18
Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stödet söks för. Åtgärden måste varje år genomföras på minst 0,5 hektar. 6. Kalkning Stödet kan erhållas för kalkning av åkrar vars ph-värde enligt markkarteringsresultatet är dåligt, rätt dåligt eller försvarlig. Åkrarnas skall kalkas med minst 4000 kg kalk/ha under förbindelseperioden. Det är möjligt att sprida hela mängden på en gång. Kalkningen skall ske med tillräckligt effektiva och rena kalkprodukter. En kalkningsplan som visar vilka skiften som kommer att kalkas under förbindelseperioden skall bifogas ansökan när åtgärden väljs. Den minsta areal som odlaren förbinder sig att kalka är 1 hektar. Stödet betalas för de skiften som kalkas och under det år som kalkningen utförs. Odlaren skall i den årliga ansökan uppge de skiften som kommer att kalkas under året. 7. Precisering av kvävegödsling i grönsaksodling Odlaren skall mäta innehållet av lösligt kväve i marken på våren före grundgödslingen och på sommaren före tilläggsgödslingen. Mätningen skall utföras på varje jordbruksskifte som omfattas av åtgärden. Mängden lösligt kväve skall beaktas vid gödslingen. Odlaren själv eller en rådgivare kan utföra mätningen med hjälp av lämpliga mätinstrument eller odlaren kan låta analysera provet vid ett laboratorium. Analysresultatet skall antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Stödet kan beviljas för skiften som odlas med grönsaker. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. 8. Uppföljning av markens fukthalt i grönsaks- och potatisodling Odlaren skall under växtperioden följa med markens fuktighet med hjälp av tensiometer eller annat motsvarande mätinstrument samt anpassa eventuella bevattningsåtgärder till bevattningsbehovet. Mätningarna och på basen av dem utförda bevattningarna skall antecknas i skifteskorten. Odlaren eller någon annan person på gården som utför mätningen skall delta i en utbildningsdag i markens vattenhushållning och mätning av markens fukthalt. Mätningen och bedömningen av bevattningsbehovet kan också utföras med hjälp av köptjänst. Mätningen skall utföras under växtperioden från mitten av maj till slutet av augusti minst en gång i veckan under den tid grödan växer på de jordbruksskiften som omfattas av åtgärden. Stödet kan beviljas för skiften som odlas med grönsaker och potatis. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. 9. Mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling Ogräsbekämpningen skall utföras mekaniskt på gårdens alla potatisskiften. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 19
10. Användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos fleråriga trädgårdsväxter I odlingarna skall raderna täckas med lämpligt täckmaterial. Materialet måste vara biologiskt nedbrytbart eller kunna förstöras genom bränning. Förbränning av plast på gården är dock förbjudet enlig lag varför plasten skall föras till mottagningsställe för brännbart avfall eller till annan av myndighet anvisad uppsamlingsplats. Alternativt kan man så gräs mellan raderna. Gräset skall slås under växtperioden. Stödet betalas för skiften som odlas med frukt och bär och på vilka täckmaterial används eller på vilka det växer gräs mellan raderna. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. 11. Minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter I odlingen skall sådana uppföljningsmetoder användas som finns tillgängliga för den odlade växten, så som fällor. Antalet fällor skall årligen anpassas till den odlade växtens förväntade skadegörare. Fällorna skall avläsas och bytas minst en gång i veckan. Användningen av växtskyddsmedel skall baseras på de gjorda observationerna. Uppföljningen skall utföras mellan 1.5.-31.8. alltid då när sådana skadeinsekter förekommer som är skaldliga för de växter som odlas på gården. Odlaren skall ha guideboken Aktuella växtskyddsanvisningar eller en motsvarande skrift som handlar om identifiering av skadeinsekter i grönsaks-, fruktoch bärodling. Odlaren kan alternativt köpa observationstjänsten av en producent som uppfyller villkoren. Odlaren måste föra observations- och åtgärdsdagbok i vilken antecknas förekomsten av skadedjur och deras naturliga fiender samt på basen av dem vidtagna bekämpningsåtgärder. Anteckningarna kan även finnas i skifteskorten. Stödet betalas för skiften som odlas med frukt och bär på vilka uppföljning av skadeinsektar görs. Stödet kan även betalas för skiften som odlas med sådana grönsaker som normalt angrips av sådana skadeinsekter som förutsätter bekämpningsåtgärder och på vilka bekämpningen utförts efter konstaterat behov. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. 12. Minskad användning av växtskyddsmedel mot växtsjukdomar. Odlaren skall behovspröva användning av kemiska bekämpningsmedel mot växtsjukdomar genom att använda prognos- och varningssystem som underlag för bekämpningsinsatserna. Odlarna skall antingen ansluta sig till det nätverkssystemet med klimatstationer som upprätthålls av ProAgria Ålands Hushållningssällskap och Ålands Försöksstation eller ha tillgång till motsvarande uppgifter från en egen eller en med en annan odlare gemensam klimatstation. Undantagsvis kan uppgifter som fås via ProAgrias telefonservice användas. Odlaren skall dokumentera observationer så att de från klimatstationen erhållna värden samt på basen av dem vidtagna bekämpningsåtgärder tydligt framkommer. Om bekämpning utförs utan att tröskelvärden överskrids skall användningen av bekämpningsmedel motiveras. Åtgärden kan omfatta skiften som odlas med potatis, frukt, bär och grönsaker för vilka det finns ett uppföljningsprogram för växtsjukdomar. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften Observera: LR:s programförslag 18.1.2007, ej godkänt av EU-kommissionen 20