Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong! Erik Simonsen, Cementa CBI-dagen 2014
Betongvägar i Sverige idag E4 Uppsala-Läby 2006, 23 km E4.65 Arlandavägen 1990, 2 km E20 Eskilstuna-Arphus 1999, 14 km E6/E20 Falkenberg, etapp I 1993, 15 km Falkenberg, etapp II 1996, 13 km E4 Väla-Hyllinge 1978, 7 km (överlägd 2010 med asfalt) E6 (Malmö-Vellinge 1972, 12 km, (2009 överlagd med asfalt) Totalt 86 km (efter 2010, 67 km)
2009, en betongväg efter 37 år K1 slipad efter 19 år K2 ej slipad E6 Malmö - Vellinge
E6 Malmö Vellinge 2013 Efter 37 år blev betongen överlagd med gummiasfalt. Resultatet efter 3 år med asfalt! - sprickor - krackeleringar
Trafikfördelningen på en svensk motorväg 75-95% av all trafik kör i K1 95-100% av den tunga trafiken kör i K1
Uppföljning av olika beläggningar på E6 Fastarp Heberg under 10 år,
Dagens motorvägar med betong i Sverige Oarmerad fogad betongbeläggning Förankringsjärn Betongbeläggning Fog 200-220 mm Vägren i asfalt Dymlingar Bundet bärlager av CG eller AG
Framtidens motorvägar Nybyggnad eller som underhållsåtgärd Oarm. fogad betong i K1/asfalt i K2 Asfaltbeläggning Betongbeläggning Fog eller sprickanvisning 220-250 mm Vägren i betong? Dymlingar Obundet bärlager eller bundet bärlager av AG
Erfarenheter av delade beläggningar Oarmerad fogad betongbeläggning i Tyskland
Erfarenheter av delade beläggningar Oarmerad fogad betongbeläggning i Tyskland
Exempel på utförande av betong i ett körfält Armerad betongbeläggning i Belgien Här som underhållsåtgärd där delar av den gamla beläggningen ligger kvar under.
Pilotförsök på E4 vid Södertälje, 1988 Betong Asfalt (Överlagd med asfalt 2009)
Dagens 2+1 vägar Effekten av underdimensionering och spårbunden trafik CBI-dagen Bild: Håkan 13 mars Jansson 2014 VMN Vägdag 2007
Framtidens 2+1 vägar Nybyggnad eller som underhållsåtgärd Betong/asfalt-väg Betongbeläggning Asfaltbeläggning Betongbeläggning Fog eller sprickanvisning 220-240 mm Dymlingar Obundet bärlager
Konstruktionsdetaljer som är under finslipning Betong läggs på körbana (K1) och ev. yttre vägren Betongen utför i ett- eller två skikt Frilagd eller slipad överyta Fog utan foglist, bara sprickanvisning (3 mm) Dymlingar dimension max 10 % av betongtjockleken Fog mellan asfalt/betong i vägmitt Expansionsfogar i anslutning till broar Obundet eller bundet bärlager under betongen
Konstruktionsdetaljer på en betongväg Exempel på frilagd betongyta Exempel på slipad betongyta
Konstruktionsdetaljer på en betongväg Exempel på utformning av kontraktionsfog (tvärfog) med eller utan fogfyllning 8 3 40 1/3 H Fog list 1/3 H Ingen profil eller fogmassa 3 H H/2 250 250
Konstruktionsdetaljer på en betongväg Exempel på utformning av mittfog mellan asfalt och betong vid armerad eller oarmerad betongbeläggning Bitumenbundna lager Kant klistras Bitumenbundna lager Kant klistras Betong Betong Obundet bärlager Obundet bärlager Förstärkningslager Förstärkningslager AG-lager
Att bygga, underhålla och använda en väg. Vem står för kostnaden? Trafikverket - Investering - Drift och underhåll - Avstängningskostnader Samhället - Olyckor p.g.a. spårbildning - Ökade trafikantkostnader vid vägarbete - Bränsleåtgång - Belysning - Partiklar - Buller Miljöpåverkan
Vad talar för betong i ett körfält? Trafikverkets kostnader - Investeringskostnad - Drift och underhåll Trafikantkostnader - Störningar vid vägarbeten Samhällskostnader - Olyckor pga spår - Bränslebesparing - Partiklar från dubbdäck - Ljushet/reflektans K1/K2 Asfalt/Asfalt + K1/K2 Betong/Asfalt + + + + + +
Miljöfördelar med betong! Lägre bränsleförbrukning på en betongväg. Mindre bränsleförbrukning ger även lägre CO2-utsläpp. Mindre mängd partiklar från en betongbeläggning. Betong är ljus vilket spar belysning.
Betongbeläggning en självklarhet i tunnlar! Exempel Förbifart Stockholm Mycket högtrafikerad tunnel kräver slitstark beläggning. En ljus beläggning en fördel för trafikmiljön och spar energi Minsta möjliga trafikstörning eftersträvades, litet underhåll Säkerhet vid brand, betong brinner inte! Bild: White Arkitekter
Tack för uppmärksamheten!