FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 1.9.2015 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk REKOMMENDATION AVSNITT 3 FM/1861/00.00.00/2015 Innehåll Tjänste- och kollektivavtalsverksamheten Anställningsvillkoren Lönerna Bestämmelser som behörigheten att meddela föreskrifter / anvisningar grundar sig på Lagen om statsrådet 12 Reglementet för statsrådet 17 Målgrupper Ministerier och ämbetsverk Giltighetstid 1.9.2015-31.1.2017 Kompletterar föreskrift (datum, nr) 3.12.2013, FM/2683/00.00.00/2013 VERKSTÄLLIGHETSBESTÄMMELSERNA FÖR LÖNEUPPGÖRELSEN FÖR ANDRA PE- RIODEN UNDER AVTALSPERIODEN 2014-2017 1. Tjänste- och kollektivavtal om statens löneförhöjningsuppgörelse för år 2016 Arbetsmarknadscentralorganisationerna kom den 15 juni 2015 överens om löneuppgörelsen för sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra period. Finansministeriet och de statliga huvudavtalsorganisationerna undertecknade den 1 september 2015 statens tjänste- och kollektivavtal om verkställandet av löneuppgörelsen för sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra period. Det statliga avtalets avtalsperiod 2014-2017 fortsätter alltså i enlighet med den ursprungliga överenskommelsen tills den 31 januari 2017. Avtalet i fråga har bifogats detta brev. Avtalet ska ännu underställas statsrådet och riksdagens finansutskott för godkännande. Innehållet i avtalet utgörs av löneuppgörelsen för 2016, dvs. verkställandet av den generella förhöjningen från och med den 1 februari 2016. Avtalet innehåller inte några ämbetsverkspotter eller andra frågor som ska förhandlas specifikt vid enskilda ämbetsverk, inte heller några andra innehållsärenden. Finansministeriets verkställnings- och förhandlingsbestämmelser av den 3 december 2013 gäller för hela avtalsperioden 2014-2017. Bestämmelserna i avsnitt 1-3. samt 4.5.5. är innehållsmässigt redan föråldrade. Dessa bestämmelser som nu utfärdas kompletterar verkställnings- och förhandlingsbestämmelserna för det nya statliga avtalets del. I avsnitt 2 i de aktuella bestämmelserna granskas verkställandet av den allmänna förhöjningen för 2016. FINANSMINISTERIET Telefon, växel 0295 16001, telefax (09) 1603 4839 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen Valtiontyomarkkinalaitos@vm.vn.fi PB 28, 00023 STATSRÅDET www.vm.fi/vtml
I avsnitt 3 ges en rekommendation enligt vilken ämbetsverksarbetsgivarna skulle utarbeta tekniska helhetsversioner av avtalshandlingarna och hålla dem uppdaterade. I avsnitt 4 betonas återhållsam lönepolitik och framförs vissa sakhelheter som har ett samband med det. 2 (8) 2. Generell förhöjning 1.2.2016 2.1. Allmänt Tabellerna för de uppgiftsrelaterade lönedelarna (motsv.) och dylika samt individuella lönedelar, erfarenhetsdelar och andra lönedelar som bestäms i förhållande till tabellönerna justeras från och med den 1 februari 2016 med en generell förhöjning på 13,00 i månaden, dock minst med 0,43 %. Den generella förhöjningen verkställs alltså enligt en blandlinje, vilket senast varit fallet för statliga avtals del från och med den 1 mars 2012. Den generella förhöjningen är 13,00 euro, och alltså större än 0,43 % under gränsen på 3 023,26 euro. Denna generella förhöjning i euro gäller uppgiftsrelaterade lönedelar som underskrider gränsen, och den upprepas för andra lönedelars del i enlighet med vad som angetts i stycket ovan. Förhöjningen är 0,43 % från och med gränsen, och den upprepas också. Löner som fastställts som helhetsersättningar i euro justeras också enligt en blandlinje genom en allmän förhöjning, som i dessa fall är antingen 16,00 euro eller åtminstone 0,43 %. För dessa eurobestämda totala löners del är gränsen för procentförhöjningen 3 720,93 euro i månaden. Bestämmelser om justeringen av vissa lönetillägg och tilläggsersättningar samt personalrepresentanternas arvoden finns i 3-5 i avtalet. 2.2. Vissa lönetillägg och tilläggsersättningar Enligt avtalets 3 ska de lönetillägg och arvoden i euro som på basis av redan gällande tjänste- eller kollektivavtal bör justeras, eller som i enlighet med praxis som etablerats under tidigare avtalsperioder justerats genom generella förhöjningar, höjas från och med den 1 februari 2016 med 0,43 %. Det bör noteras att ifall den generella förhöjningen baserar sig på etablerad praxis, ska den ha formats redan innan den innevarande avtalsperiod som inleddes den 1 april 2014. Vpj-utvärderingsgruppernas ersättningar förblir oförändrade, de följer alltså avtalet på centralnivå av den 28 mars 2010, dvs. 360 och 720 euro per år. 2.3. Garantilöner och gamla löner Största delen av vpj-avtalen på ämbetsverksnivå innehåller de i 8.4 i modellavtalet avsedda bestämmelserna om generella förhöjningar av upj-garantilönerna. Garantilönerna höjs enligt de generella förhöjningar som överenskoms på centralnivå, och den generella förhöjningen av garantilönen bestäms enligt vpj-lönen, om förhöjningen på det sättet skulle vara större (tack vare upprepning). Den generella förhöjningen av garantilöner bestäms den 1 februari 2016 således så att den generella förhöjning som beräknas på garantilönebeloppet (16,00 euro, minst 0,43 %) jämförs med den beräknade upprepade generella förhöjningen enligt vpj-lönen (13,00 euro, minst 0,43 %), och garantilönen justeras enligt den generella förhöjning som ger större resultat. Om något avtal inte inne-
3 (8) håller dessa slags bestämmelser om väljandet, är den generella förhöjningen av garantilönen 16,00 euro, minst 0,43 %. De flesta avtal som gäller fusioner och utveckling av vpj innehåller bestämmelser om säkrandet av den gamla lön som avses i dem. Den gamla lönen justeras med en generell förhöjning som beräknas utifrån eurobeloppet (16,00 euro, minst 0,43 %). I dessa fall ska man inte endast följa den ovan nämnda valbestämmelse om högre allmänna förhöjningar som gäller upj-garantilöner. Vpj-löner höjs i sedvanlig ordning (13,00 euro, minst 0,43 %). Med garantilön och gammal lön avses i dessa ämbetsverksspecifika avtalsbestämmelser garanterad sammanlagd månadslön, inte skillnaden mellan dessa slags löner och vpj-lönen (garantidel, lönetillägg). 2.4. Förtroendevaldas och arbetarskyddsfullmäktiges månadsersättningar Enligt avtalets 5 höjs den månatliga ersättningen till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige med uppdraget som huvud- eller bisyssla från och med den 1 februari 2016 med 0,43 procent och minimibeloppet för den månatliga ersättningen till 75,32 euro. Jämfört med tidigare motsvarande avtalsbestämmelser inkluderas nu även den månatliga ersättningen åt förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige med uppdraget som huvudsyssla. 2.5. Protokollförfarandet Avtalsparter på ämbetsverksnivå ska för tydlighetens skull vid protokollförfarandet som avses i avsnitt 8 i verkställighets- och förhandlingsbestämmelserna av den 3 december 2013 ange lönetabellerna som justerats genom de generella förhöjningarna, de lönetilllägg och tilläggsarvoden som omnämnts i punkt 2.2 och som höjs genom den generella förhöjningen, samt de ovan nämnda månatliga ersättningarna till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige. Man behöver inte sammanställa någon lönemässig jämställdhetsgranskning av den allmänna förhöjningen (s.k. suvaus-excel). Protokollen om verkställandet av den generella förhöjningen ska skickas senast den 30 oktober 2015 till Statens arbetsmarknadsverk, sopimusasiakirjat@vm.fi. 3. Tekniska underhållet av ämbetsverkens avtal Statens arbetsmarknadsverk erhöll nyligen information från ämbetsverken om att en stor del av ämbetsverken upprätthåller helhetsversioner av sina tjänste- och kollektivavtal, så att de alltid, eller åtminstone regelbundet uppdateras på ett eller annat sätt till enhetliga helheter. En del har emellertid bara serien av avtalen och ändringarna i bruk. Finansministeriet rekommenderar att de arbetsgivare som ännu inte har sådana, skulle utarbeta tekniska helhetsversioner av de avtalshandlingarna i fråga, och hålla dem uppdaterade. Detta gäller framför allt vpj-avtal och underteckningsprotokollen till dem samt avtalsbaserade eller protokollförda förändringar, men även andra avtal. Dessa slags helhetsversioner avses bli utnyttjade både av arbetsgivaren och av personalorganisationerna som hjälpverktyg. Det är enklare att konstatera innehållet i gällande avtal med hjälp av dessa slags helhetsversioner i den dagliga verksamheten.
Avtalstexten får inte förändras i de tekniska helhetsversionerna jämfört med ordalydelsen i avtalen och eventuella ändringshandlingar, såsom protokoller. 4 (8) Dessa slags tekniska versioner ersätter inte de egentliga avtalshandlingarna som är bindande, och som fortfarande ska existera och finnas tillgängliga. Då avtal i fortsättningen ändras, ska ändringarna genomföras genom ändringar i de egentliga avtalshandlingarna. Arbetsgivaren ska sedan uppdatera den tekniska helhetsversionen på motsvarande sätt. Då versionen utarbetas ska ämbetsverket förutom tidigare avtalsändringar ta i beaktande även de ändringar av vpj-avtalen som vanligtvis protokollförts i samband med avtal på centralnivå, sådana som de verkställts skilt för varje gång. Dessa ändringar är: 1) bestämmandet av den personliga lönedelen i vissa frånvarofall (avtal 31.10.2007), 2) utvärderingsgruppens roll och rätt att få information (avtal 28.3.2010), 3) förfarandet då arbetsgivaren erbjuder mindre krävande uppgifter (avtal 28.2.2011) och 4) nya anställdas personliga lönedelar och vpj-löner i korta, tidsbundna anställningsförhållanden (avtal 24.11.2011). Den tekniska helhetsversionen kan utarbetas på ett sätt som ämbetsverket upplever ändamålsenligt, dock alltid med hänvisning till ändringsdokumentet. I dessa fall kan man även sätta hakparentes runt upj- eller vpj-övergångsperiodsbestämmelserna, om övergångsperioden enligt dem redan löpt ut. Den tekniska helhetsversionen ska utarbetas av arbetsgivaren, som även svarar för versionens korrekthet och tydlighet. Det gäller inte förhandlingar om avtalsförändringar, och det protokollförfarande som avses i avsnitt 8 i verkställighets- och förhandlingsbestämmelserna tillämpas inte heller. Ämbetsverkets avtalsparter ska emellertid ges möjlighet att uttala sig om den tekniska versionen innan den publiceras. Versionen behöver inte sändas till finansministeriet. 4. Iakttagande av återhållsam lönepolitik Statsförvaltningen ska fortgående tillämpa markerat återhållsam lönepolitik. Detta betyder bl.a. tre följande sakhelheter. 4.1. Begränsning av löneglidningen Statsrådets beslut av den 28.5.2014 om begränsning av löneglidningen inom statsförvaltningen gäller fortfarande. Ämbetsverksarbetsgivarna ska begränsa de löneförhöjningar och glidningar som omfattas av deras beslutandemakt till det absolut nödvändiga, i enlighet med vad som angetts i beslutet. Begränsningen gäller åtgärder och beslut som baserar sig på arbetsgivarens beslutandemakt, och därav följande löneförhöjningar i samband med tillämpningen av lönesystemsavtal, och även i övrigt. Allmänna förhöjningar, genomföringen av ämbetsverksrater och andra förhöjningar som direkt baserar sig på tjänste- och kollektivavtal ska betalas. Finansministeriet följer upp de ämbetsverksspecifika glidningarna. Uppföljningen som gjorts före sommaren 2015 visade att glidningen inte varit återhållsam vid alla ämbetsverk. Löneglidningsbesparingarna kommer med stöd av resultaten från den ovan nämnda uppföljningen att fastslås på tre olika nivåer i budgetpropositionen för 2016, bland annat på basis av den faktiska glidningen.
Finansministeriet kommer att fortsätta med uppföljningen, och löneglidningsbesparingarna i budgetpropositionen för 2017 kommer att fastslås sommaren 2016 på basis av utvecklingen dittills. Ämbetsverksarbetsgivarna bör alltså vara vaksamma hela tiden. 5 (8) 4.2. Nollram för avtalsverksamheten Kostnadsramen för ämbetsverkens avtalsverksamhet har behandlats i verkställningsoch förhandlingsbestämmelserna från december 2013, speciellt i avsnitten 4.4.4. och 6. Eftersom det inte finns några ämbetsverkspotter under innevarande avtalsperiod är det i praktiken osannolikt att man ingår skilda avtal. Finansministeriet kan inte godkänna avtal som medför tilläggskostnader. Man har vid beredningen av vissa ämbetsverksvisa avtal valt att inte beaktat nollramen, vilket gör det omöjligt att ingå avtal. Det bör konstateras att eftersom man inte kommit överens om några ämbetsverkspotter för 2016, kan det heller inte ske någon fortsatt förlopp under de pågående vpjövergångsperioderna. 4.3. Lönesystemsärenden i samband med organisationsändringar Samordnandet och tillämpandet av lönesystem vid organisationsförändringar får inte leda till att statens utgifter ökar. De kostnader som föranleds måste tas i beaktande proaktivt, och balanseras med hjälp av besparingar. Detta ska ske i ett tillräckligt tidigt skede av beslutsfattandet i fråga om organisationsförändringarna. Ministrarnas och ämbetsverkens ledning ska alltså se till att man alltid i samband med beredningen av organisationsförändringar försöker undvika, eller åtminstone minimera dessa slags tilläggskostnader inom lönesystemen, samt att de bedöms och beaktas skilt redan då det nya ämbetsverkets anslagsnivå och besparingsförpliktelser definieras. Avdelningschef, statens arbetsmarknadsdirektör Juha Sarkio Regeringsråd Tuomo Vainio Bilaga Statens tjänste- och arbetskollektivavtal 1.9.2015 om en löneuppgörelse för den andra avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet
6 (8) Bilaga STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 1.9.2015 OM EN LÖNEUPPGÖRELSE FÖR DEN ANDRA AVTALSPERIODEN FÖR SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTALET 1 Den andra avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet Arbetsmarknadens centralorganisationer har den 15 juni 2015 nått en löneuppgörelse för den andra avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet. För att genomföra löneuppgörelsen har parterna i enlighet med 6 3 mom. i statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 2014 2017 avtalat följande. Detta avtal tillämpas, om inte något annat föreskrivs, bestäms eller avtalas, på löner för tjänstemän och arbetstagare vid statens ämbetsverk. Om efterlevnaden av detta avtal kan överenskommas särskilt på det sätt som avses i 3 2 mom. i statens tjänste- och arbetskollektivavtal av den 7 november 2013. 2 Generell höjning Lönerna höjs den 1 februari 2016 med en generell höjning på 13,00 euro i månaden, dock med minst 0,43 procent. Tabeller och motsvarande för uppgiftsrelaterade lönedelar (motsv.) liksom även individuella lönedelar, erfarenhetsdelar och andra lönedelar som bestäms i förhållande till tabellönerna justeras i överensstämmelse med den generella höjningen. De löner som bestäms som totala löner i euro justeras med 16,00 euro i månaden, dock med minst 0,43 procent. 3 Lönetillägg och tilläggsarvoden i euro De lönetillägg och tilläggsarvoden i euro, som enligt tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller sedan tidigare ska justeras eller som enligt vedertagen praxis under tidigare avtalsperioder har justerats genom generella höjningar, höjs den 1 februari 2016 med 0,43 procent.
7 (8) 4 Ersättningar för sjukhusjour för läkare Grundersättningarna för sjukhusjour för legitimerade läkare vid statliga sjukhus och för läkare vid försvarsmaktens truppförband som hör till systemet med totala löner enligt bilaga 6 i statens tjänste- och arbetskollektivavtal justeras den 1 februari 2016 enligt följande. 7 3 mom. 7 4 mom. euro per jourdygn Söndagar och helgdagar 227,63 272,35 helgfria lördagar 170,39 204,52 övriga vardagar 114,22 140,66 5 Personalföreträdares lön Den månatliga ersättningen till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige med uppdraget som bisyssla höjs den 1 februari 2016 med 0,43 procent och minimibeloppet för den månatliga ersättningen till 75,32 euro. Systemet med tjänstekollektivavtal 6 Arbetsfred Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist om avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk grundat på avtalet, för att ändra det gällande avtalet eller för att åstadkomma ett nytt avtal. En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot fredsplikten enligt föregående moment eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har innebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem. Systemet med arbetskollektivavtal Strejk, lockout eller någon annan jämförbar åtgärd som riktar sig mot bestämmelserna i detta avtal eller dess bilagor eller syftar till en ändring av avtalet eller dess bilagor får inte vidtas under detta kollektivavtals giltighetstid.
8 (8) 7 Avtalets giltighet Avtalsperioden för detta avtal upphör den 31 januari 2017, varefter den fortsätter ett år i sänder, om inte avtalet sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång. Enligt bestämmelserna i ämbetsverkens preciserande tjänstekollektivavtal och arbetskollektivavtal sägs också dessa avtal upp vid en uppsägning av detta avtal. Helsingfors den 1 september 2015 FINANSMINISTERIET FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF LÖNTAGARORGANISATIONEN PARDIA RF