Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Thomas Eisensee (PhD) Ekonomiska avdelningen,
Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkandet och bilagan ang långsiktiga makroekonomiska scenarier väntas publiceras i mitten av december Makroscenarier utarbetade av Thomas Eisensee och Jakob Almerud Referensgrupp: Jonas Norlin, Nils Gottfries, Uppsala Universitet Robert Boije, Saco Kristian Nilsson, Konjunkturinstitutet Idag: Inget om offentliga finanser
Disposition Bakgrund Modellram: MIMER 1.0 LU:s huvudscenario Alternativscenarier
Bakgrund LU 1987: We firmly believe that following an explicitely welfare oriented approach, as we advocate in this study, provides the tools for a much more profound analysis than the present LU-methodology (Torsten Persson och Lars E.O. Svensson, Bilaga till LU 1987) Finanspolitiska rådet 2008-2010: bör utveckla en OLG-modell för att göra analyser av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och generationsräkenskaper Liknande modeller i andra länder tex Danmark och Nederländerna MIMER 1.0 lanserades februari 2014 Vårpropositionen 2015 Rapport från Ekonomiska avdelningen ang bytesbalansöverskottet LU 2015
Age 95 90 Män Kvinnor Demografi Medellivslängd 85 80 75 70 1995 2010 2025 2040 2055 2070 2085 2100 Foto: / Bertil Strandell
Befolkningsprognos Sveriges folkmängd (ettårsklasser) kvinnor män Källa: Statistiska centralbyrån
Det intergenerationella kontraktet Nettobetalningar från offentlig sektor, tvärsnitt 2014 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr 0 kr -100 000 kr Kvinnor Män Totalt -200 000 kr -300 000 kr 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ålder Källa:
Ett nytt modellverktyg FIMO/LMOD MIMER Generations- baserad Endogent beteende Allmän jämvikt
MIMER 1.0 - en generationsbaserad makromodell Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas
Överblick MIMER 1.0 Bygger på Auerbach och Kotlikoff (1987) och många andra Strukturell allmän jämviktsmodell med mikrofundament Överlappande generationer 106 generationer Demografiska transition Fem sektorer Hushåll Produktion Offentlig sektor Stat- och kommunsektor Inkomstpensionssystemet (notionally defined contribution system) Premiepensionssystemet Utrikessektor
Flödesschema Hushåll Produktion Offentlig sektor Stat- och kommunsektor Ålderspensionssystemet Premiepensionssystemet Utland Kapital Transfereringar Arbetskraft Löner, avkastning Avgifter Pensioner Skatter Varor
Hushåll Demografi Nyfödda Emigration/immigration Åldersberoende sannolikhet för att dö Maximerar sin välfärd över livscykeln Konsumerar Sparar Lämnar arv Arbetar Foto: / Bertil Strandell
Hushåll Nyttofunktion: 105 β i 15 i=15 π i 1 s π i h i ln c i + ψ 1 eeu i l i 14 1 ω 1 ω + 1 s i φ ln b i givet
Hushåll a) Budget restriktion: (1 + ττ c )c jj jj ii + aa ii 1 + rr(1 ττ aa jj ) aa ii 1 + wwe ii l jj ii (1 ττ l ττ ec ττ nnec ) jj + ttrr,nnnn ii + (1 ττ tt )ttrr jj,tt + beqq jj ii + pp jj ii (1 ττ pp ) b) Lämnar hela sin nettoförmögenhet i arv c) tidsrestriktion (inkl. utbildning) d) Nettoförmögenheten större än noll e) Pensionsålder exogen
Hushåll Hushållsekvivalenter och hälsostatus 1,4 1,2 Hushållsekvivalenter Hälsostatus 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ålder Källor: SCB, SESIM
Hushåll Utbildning 120% 100% 80% 60% 40% 20% Utbildning män Utbildning kvinnor 0% 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 ålder Källa: SCB
Hushåll Produktivitetsindex 1,4 1,2 1,0 0,8 Män Kvinnor 0,6 0,4 0,2 0,0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 ålder Källa:
Hushåll Genomsnittligt antal arbetade timmar över livscykeln, tvärsnitt initial jämvikt 40 35 30 25 20 15 10 5 Män Kvinnor 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 ålder Källa:
Hushåll Konsumtionsindex 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kvinnor ålder Källa:
Produktion
Produktion Intermediära varor max t=0 1 ττ Y ( P t X t ww t L t δk t 1 Η K t 1, K t 2 rrk t 1 ) Produktion: X t = K α 1 α t 1 L t Justerings kostnad (Tobins Q): H K t 1, K t 2 = ε K t 1 1 δ η K t 2 η K t 2
Produktion Produktion av konsumtionsvaror Y t p = z t p 1 α Xt p Offentlig produktion Y t g exogen. Y t g = zt g 1 α Xt g
Den konsoliderade offentliga sektorn Den konsoliderade offentliga sektorn utgörs av stat- och kommunsektorn samt ålderspensionssystemet tillsammans. Primära utgifter Offentlig konsumtion Offentliga investeringar Offentliga transfereringar Primära inkomster Skatter och avgifter Transfereringar från hushållen Tillräknade inkomster
Stat- och kommunsektorn Åldersberoende konsumtion som procent av BNP per capita 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kvinnor ålder Källa:
Pensionssystemet Ålderspensionssystemet modellerat med utgångspunkt i gällande regler: Utbetalningar: Ålderspensionsbehållning vid pension dividerat med ett delningstal. Skrivs upp med löneutveckling med avdrag av normen. Inkomster: Pensionsavgift Premiepensionssystemet modellerat med utgångspunkt i gällande regler: Utbetalningar: Premiepensionsbehållningen vid pension dividerat med ett delningstal. Inkomster: Pensionsavgift.
Huvudscenariot i LU - framskrivning till 2060 Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas
Antaganden Framskrivningen 2014-2018: Vårpropositionen 2014 2019 och framåt MIMER Notera: SCB:s befolkningsprognos från 2014! Gamla nationalräkenskapssystemet Källa:
Produktivitet Produktivitetsutvecklingen 2012-2060, index 2012=100 280 2,2%/år 260 240 220 1,7%/år 200 180 160 140 120 100 0,1%/år 80 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Näringslivet Den offentliga sektorn Hela ekonomin Källa:
Befolkningen Antal personer i olika åldrar, 2014 och 2060 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 2013 2060 Källa: SCB
Befolkningen i arbetsför ålder Antal personer 15-74 år, 1980-2060 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB
Nettoinvandring Nettoinvandring olika åldersgrupper, 1980-2060 60 50 40 30 20 10 0-10 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 0-19 år 20-50 år 51+ år Källa: SCB
Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Jämvikt 2014-2018 (vårprop. 2014) Pensionsåldern antas gradvist öka från 65 till 69 (exogent) Bättre förutsättningar (hälsa, utbildning m.m.) Stöd i olika indikatorer Hushållen ökar arbetsutbudet (endogent) Ökad medellivslängd ökat behov av sparande högre arbetsutbud Källa: SCB
Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan per person 2005 2060, fördelat över olika åldersgrupper 2005 2014 2030 2045 2060 20 64 år 24,1 24,8 25,8 25,7 26,2 65 74 år 2,3 3,4 4,1 4,9 6,1 15 74 år 20,1 20,2 20,9 21,0 21,1 Källa: SCB och. Källa: SCB
Medelarbetstiden ökar Antal arbetade timmar per person i åldersgruppen15 74 år, 1980 2060 Timmar 22 21 20 19 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Antalet arbetade timmar totalt, 1980 2060 Timmar 10000 9000 8000 7000 2014-2060: 0,35% per år 6000 1980-2014: 0,43% per år 5000 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
BNP-tillväxten ökar i god takt Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita procent 1980 2013 2014 2024 2025 2034 2035 2044 2045 2060 BNP 2,1 2,4 1,9 2,0 2,1 BNP per capita 1,7 1,6 1,5 1,8 1,8 Källa: SCB och.
Högre levnadsstandard 2060 BNP per capita 1980 2060 Tusental kronor, 2014 års priser 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 K älla: SCB och Finansdepart ement et.
Hushållens konsumtion ökar Hushållens konsumtion 1980 2060 Procent av BNP 53 52 51 50 49 48 47 46 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
Investeringarna stabiliseras på högre nivå Investeringar som andel av BNP 1980 2060 Procent av BNP 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
Offentlig konsumtion ökar Offentlig konsumtion 1980 2060 Procent av BNP 30 29 28 27 26 25 24 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
Nettoexporten minskar Nettoexport 1980 2060 Procent av BNP 12 10 8 6 4 2 0-2 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och.
Två alternativscenarier Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas
Catch-up till USA Produktivitetsutvecklingen i Sverige och i USA Index, BNP per arbetad timme i Sverige 2012=1 2,9 2,5 2,1 1,7 1,3 0,9 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergensscenario USA K älla: Finansdepart ement et.
Högre BNP-tillväxt BNP i scenariot med konvergens mot USA och huvudscenariot 12000 10000 8000 6000 4000 Miljarder kronor, 2012 års priser 2,5% per år 2,1% per år 2000 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergens mot USA K älla: Finansdepart ement et.
Högre antal arbetade timmar på sikt pga skift i arbetstiden över livscykeln Antalet arbetade timmar i konvergensscenariot jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar 950 900 850 800 750 700 650 600 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergens mot USA K älla: Finansdepart ement et.
Alternativscenario II: Bättre hälsa Återstående förväntad medellivslängd från 65 år samt återstående levnadsår fria från dålig hälsa, ADL-beroende, aktivitetsnedsättning och rörelsehinder, 1980 2010 Källa: Danielsson och Lagergren (2015).
Bättre hälsa, högre vikt vid konsumtion Hälsoindex 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Index, 15-åring =100 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Huvudscenario Bättre hälsa, tvärsnitt 2060 K älla: L undberg m.f l. ( 1999) samt Finansdepart ement et
Arbetsutbudet ökar Antalet arbetade timmar i scenariot med förbättrad hälsa jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar 950 900 850 800 750 700 650 600 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.
BNP ökar något kraftigare BNP i scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot 12000 Miljarder kronor, 2012 års priser 10000 8000 6000 4000 2000 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.
Offentlig konsumtion minskar Offentlig konsumtion, procent av BNP Procent av BNP 28,5 28,0 27,5 27,0 26,5 26,0 25,5 25,0 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Huvudscenario Förbättrad hälsa K älla: Finansdepart ement et.
Sammanfattning MIMER en nyutvecklad allmän jämviktsmodell Generationsbaserad Endogent beteende Huvudscenariot: BNP ökar med 2,1% per år 2014-2060 Tillväxten skapas genom högre produktivitet Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Alternativscenarier: Catch-upp till produktivitetsnivån i USA skulle innebära att BNP ökar med 0,4 p.e. mer årligen 2014-2060 samt ett högre arbetsutbud på längre sikt Hälsoförbättringar innebär ett högre arbetskraftsutbud och att BNP ökar 0,1 p.e. mer årligen 2014-2060