Potentiella fokusområden i svensk bandys Vision 2025 På Förbundet möter i januari ska vi diskutera ett antal olika potentiella fokuspunkter i Vision 2025. Gemensamt för punkterna är att alla på ett eller annat sätt är viktiga för en positiv utveckling av svensk bandy. Även om vi alltid spelar viktiga matcher mot varandra på isen, går vi den absolut viktigaste matchen mot vår omvärld. Den här övningen syftar till att få fram en prioritetsordning. Av många viktiga områden, vilka är de absolut viktigaste? Vi kommer inte att ha resurser att jobba med alla. Diskutera nedanstående områden i din styrelse eller i din förening. Fundera också på om det är Svenska Bandyförbundet, distriktsförbunden, föreningen, SISU, Svensk Elitbandy eller någon annan som har ansvaret för att vi går från ord till handling gällande respektive punkt. Vi tar nästa steg på Förbundet möter i januari! Jesper Kärrbrink Vice Ordförande Marcus Norman Generalsekreterare
Varumärke Bandy är en sport som av oss redan frälsta beskrivs som välkomnande, tillgänglig, prisvärd, äkta, passionerad, folklig och den erbjuder gemenskap och en allmänt skön attityd. Vi har väldigt få stökiga fans, fanatiska föräldrar och inga absurda löner som inte kan förklaras. Däremot behöver Svensk Bandy arbeta med att stärka och förtydliga bilden av bandy för dem som ännu inte befinner sig inom rörelsen. Vi behöver helt enkelt lära som vi lever. Vi upplevs av omvärlden som otydliga, lite ocoola, man vet inte riktigt vad bandyn står för eller vill vara. Svensk Bandy behöver därför arbeta med sitt varumärke. Detta för att även i framtiden kunna attrahera fler barn, föräldrar, ledare, sponsorer och publik men också för att vi som älskar bandy ska känna en ännu större stolthet över vår sport. Anläggning 700 sjöisar har blivit 70 konstfrusna bandybanor. Inte undra på att sporten har krympt på numerären. Däremot spelas det mer bandy än det någonsin gjorts på de banor som idag lever. Anläggningsfrågan är på kort sikt en överlevnadsfråga och på lång sikt en utvecklingsfråga. Svensk Bandy behöver ta stafettpinnen och vara proaktiva för att utveckla energi- och kostnadseffektiva hallar och driva utvecklingen av nya smarta isytor på orter där bandyn är stark och växer. Utbildning Samhället ställer allt större krav på att idrotten inte bara ska leverera duktiga bandyspelare, utan även anställningsbara och väluppfostrade ungdomar. Ska bandyn vara med och bidra när idrotten vill bli en samhällsaktör och samhällsbyggare, när idrotten på allvar ska säga att det är en del av uppfostran i Sverige att tillhöra idrottsrörelsen, så måste vi ha välutbildade ledare. Vi behöver nutidsanpassa synen på ledarskapet och utbildningstrappan så att bandyn även i framtiden är attraktiv för våra föräldrar, spelare, framtida ledare och andra intressenter. På köpet får vi fler stimulerade bandyspelare som vill fortsätta längre, och på så sätt får vi bättre elitbandyspelare. Skridskokul Skridskokul startade hösten 2012 som ett initiativ från Svenska Bandyförbundet. Många av våra isytor i landet hade vid tidpunkten otillräcklig rekrytering, medan andra fungerade mycket väl. Som en mix av två lyckade koncept, från Uppsala och Karlstad, startades Skridskokul. Grundidén är att vi med ett nationellt enhetligt varumärke och gemensam värdegrund, där alla är välkomna, är starkare tillsammans än var och en för sig. Vi har kunnat digitalisera för att möta nutidens föräldrar, och sponsorer har gett oss bra marknadsföringskrafter. Genom att prata om skridskokunnighet istället för bandyspel har vi lyckats attrahera fler. Vi kan med bestämdhet säga att vi idag är Sveriges största skridskoskola. Skridskokul är ett koncept som vi ska ta vidare på flera sätt. Vi behöver stärka konceptet för att göra det än mer säljbart. Vi kan utveckla Skridskokul för unga vuxna, vuxna och
seniorer som ett bra sätt att belägga våra anläggningar på dygnets alla timmar och stärka föreningarnas ekonomi mot en betalningsvillig målgrupp. Vi behöver bjuda in personer med invandrarbakgrund för att ta vårt ansvar som en del av idrottsrörelsen, bli fler utövare och för att vår idrott ska upplevas modern. Allt detta kan samlas under varumärket Skridskokul. Mångfald Handbollens båda seniorlandslag har lika stor attraktionskraft i media och bland sponsorer. Basket likaså. Fotbollen är inte långt efter. Hockeyn har exempellösa framgångar på flick- och damsidan för närvarande. Bandy är en bevisat skonsam idrott för tjejer och här ser vi oerhört stor potential. Ovan nämnda sporter, bortsett från hockey, har dessutom varit väldigt framgångsrika på att integrera nysvenskar. 2014 bodde 9,7 miljoner människor i Sverige varav 2,1 miljoner hade två utrikesfödda föräldrar. De senaste årens flyktingkris har inte undgått någon. Här finns väldigt stora möjligheter att bli framtidens vinnare om vi bara bjuder in och tänker till. Bandy, som en betydande del av svensk idrott, behöver ta detta ansvar. Det är en stor målgrupp och möjlighet som bandyn inte får gå miste om! Ska bandy framstå som ett valbart alternativ för framtidens sponsorer, kommuner och föräldrar så måste bandy bli en mer jämställd sport. Och det har vi stora förutsättningar att vara. Ingen idrott kommer ha legitimitet gentemot omvärlden om man inte kan uppvisa en bättre mångfald. Här finns ett stort krav, men framförallt en stor möjlighet. Om bandy ska bli en OS-sport, som är närmare än många tror, är detta ett område som är oerhört viktigt. Motionsidrott och skridskoåkning hela livet Svensk idrott har tagit ett strategiskt beslut om att skrota pyramiden där en bred bas endast gav en spetsig topp. Sveriges befolkning blir allt äldre och allt friskare. Alla invånare kan bidra till idrottsrörelsen, även de som inte tränar eller tävlar på elitnivå. Bandy är en idrott som inte sätter några gränser för att man blir äldre. Vill man inte spela bandy, så kanske skridskoåkning kan bli den femte stora motionstrenden efter löpning, simning, skidåkning och cykling? Svenska Simförbundet har en lejonpart av sina intäkter från vuxenkurser och simborgarmärken. Deras vision är att vara världsledande, i ett land där alla kan simma. Med fantastiska instruktörer kan svensk bandy bli en naturlig del för att åter göra Sverige skridskokunnigt, i en tid där skridskoåkning inte längre är en del av läroplanen. Bandyn har stora möjligheter att växa och omsätta stora pengar på motionsbandy och skridskokunnighet. Talangutveckling Det pågår en ständig kamp om de mest framstående och drivande ungdomarna i svensk idrott. Bandyn kan delvis locka med proffsdrömmar, men definitivt med framgångsrika landslagskarriärer. För att bandy ska vara ett attraktivt alternativ för alla de drivna och motiverade ungdomar som håller
på med idrott i Sverige måste svensk bandy erbjuda en bättre och mer statusfylld utvecklingstrappa från breddläger på 13-årsnivå, via elitläger, bandygymnasier och individuellt stimulerande träning till ungdomslandslagen som en pojk- eller flickdröm för varje bandyspelande ungdom. På så sätt säkrar vi också att vi är världsledande på seniornivå, och att vi alltid har en attraktiv elitbandy för vår publik. Utveckling av spelet Skidor har gått från långa femmilsmatinéer på söndagarna till korta intensiva stadionlopp som varar ett par minuter. Basketen har 3x3, fotbollen futsal och den kanske starkaste motionstrenden i storstäderna är paddle tennis. Ingen kan påstå att dessa inslag har varit till nackdel för ursprungsidrotterna. Vår sport har spelats med 10 utespelare och 1 målvakt, under 2 x 45 minuter på 6000 kvadratmeter konstfrusen is under ganska lång tid. Bandyn behöver utveckla nya spelformer där det går fortare, är enklare, rakare och billigare men där ändå bandyns kännetecken tillvaratas för att återfinna en plats bland nutidens föräldrar när de väljer sport för sina barn. Plastis för bättre tillgänglighet, spontanbandy, kvartersidrott, 3x30, 9-manna? Kortare matcher? Bandyn behöver moderniseras! Ungdom Skridskokul i all ära. Bandyns framtid avgörs på hur väl vi lyckas konvertera skridskokulare till poolspelare till ungdomsspelare och till att faktiskt fortsätta förbi P16 och F17 där majoriteten av alla idrotter har problem med avdropp. Detta görs genom en noggrann avvägning mellan bredd och elit i serieutformningen och cupspelen. Där kreativitet gör att man får möta maximalt antal olika motståndare, med minimalt med restid. Vi har ett stort och viktigt jobb att göra för att stimulera alla bandyungdomar att fortsätta ett år till, och ett år till, och ett år till. Föreningsutveckling De föreningsdrivna idrotten utsätts för oerhörd konkurrens. Hela medlemsbegreppet är i gungning där det dras fler likhetstecken än skiljetecken mellan att vara kund och att vara medlem. Tiden där man bytte sin tid mot lägre avgifter är förbi, åtminstone i storstadsregionerna. Med ett tydligt avstamp i att just IF är det som särskiljer svensk idrott mot omvärlden behöver vi utveckla oss själva att tänka affärsmässigt, där vi kan ta betalt för våra tjänster beroende på efterfrågan, där man har en strategi för ledarförsörjning, där kompetens utvecklas och tillvaratas, där vi blir något mer professionella men bibehåller det ideella. Allt för att vi ska ha en modern, snabbfotad och framåtlutad bandyrörelse även i framtiden!
Bandyfinalen Ord överflödiga. Bandyfinalen är allt för bandysporten. En dag, årets chans! Både för supporters, spelare, ledare, åskådare, media och sponsorer. Den dagen Bandyfinalen inte finns på de stora arenorna, med de stora åskådarmassorna och i de stora breda TV-kanalerna är bandysporten inte densamma längre. Bandyfinalen har en betydelse för ekonomi, image och gemenskap som inte kan överskattas. Dessutom är finalen den kanske starkaste drivkraften för våra spelare, ledare och domare. Det är av yttersta vikt att vi permanentar bandyfinalen på Tele2 Arena och att publiksiffran alltid överstiger 25 000 åskådare. Elitserien Utåt sett är bilden av en idrott väldigt nära kopplad till sportens mest utvecklade liga. Jaha, du håller på med bandy? Vinner VSK i år också? Att ha en stark elitserie, med förstklassiga evenemang för publik och sponsorer, är oerhört viktigt för både den interna stoltheten och den externa bilden av vår sport. En stark elitserie som driver utvecklingen både sportsligt, ekonomiskt och organisatoriskt banar väg för andra föreningar också. Med gott om publik kommer media, med media kommer sponsorer. Med mycket media byggs förebilder för våra yngsta med drömmar om framtida elitkarriärer. En fortsatt stark och medial elitserie är minst sagt nödvändig för svensk bandy. Organisation Idrottsrörelsen i allmänhet och bandyrörelsen i synnerhet upplevs av många som trögrörlig, byråkratisk, överdemokratiserad och saker behöver förtydligas och förenklas. Samtidigt måste medlemsrätten värnas. I takt med att antalet föreningar har krympt kraftigt de senaste åren, samtidigt som kommunikationsmöjligheterna ökat behöver bandyrörelsen som all annan folkrörelse jobba extra för att stimulera medlemmarnas engagemang. För att skapa högre delaktighet och engagemang för våra centrala frågor, som bl.a. detta visionsarbete, bland våra cirka 100-150 aktiva föreningar behöver vi kanske gå mot direktdemokrati där det är medlemmarnas röster som påverkar förbundets verksamhet vid årsmötet varje år.