och Proffs av Anders Andersson och Jan-Erik W Persson Innehåll Så sparar du bäst till pension i det egna bolaget 1 Avstå ifrån pensionsförsäkring 1 Kombinera med grupplivförsäkring 2 Säkra sparkapitalet med pensionsutfästelse 2 Direktsparande eller kapitalförsäkring? 2 Avgiftsfri kapitalförsäkring ett alternativ 2 Kapitalförsäkring inget för passiv placerare 3 Så blir skatten vid pensionsuttaget 3 Skatteändringar 2008 4 Prisbasbeloppet ökar med 700 kr 4 Skiktgränserna för statlig skatt år 2008 höjs med ca 3,7 % 5 Lägsta grundavdraget höjs 300 kr 5 Årslön på 340 900 kr ger ingen statlig skatt 5 Årslön på 507 100 kr gräns för högsta marginalskatt 5 Samma inkomstgränser för pensionärer 5 Inkomstgränser för pensionsavgift 6 Inkomstgräns för högsta pensionsrätt 6 Marginaleffekter för löntagare år 2008 6 Övriga förändringar då prisbasbeloppet höjs år 2008 7 Dygnstraktamentet i Sverige höjs 10 kr 7 Ny maxgräns för sjukpenning respektive föräldrapenning 7 Avdrag för pensionssparande 7 Höjd bilförmån med 907 kr 7 Skatteförändringar m m i sammandrag 8 Missa inte höstens skattekurser! 8 Så sparar du bäst till pension i det egna bolaget Flera nya skatteregler har gjort att direktpension nu blivit ännu bättre än tidigare i jämförelse med tjänstepension. För en passiv investerare är det oftast bättre att placera de pengarna i vanliga fonder i stället för att lägga dem i en kapitalförsäkring, trots att det nu finns kapitalförsäkringar med låga avgifter. Med hjälp av beräkningar som ingen tidigare gjort visar vi här hur en företagare med aktiebolag bäst sparar till sin pension. Avstå ifrån pensionsförsäkring Du driver ditt företag som ett aktiebolag och har möjlighet att sätta av en summa till pensionen. Låt oss anta att 70 000 kr kan sättas av varje år. Många som säljer försäkringar kommer säkert att ge dig rådet att du ska låta aktiebolaget sätta in pengarna i en tjänstepensionsförsäkring med dig som förmånstagare. Men det rådet tycker inte vi du ska följa. Lås inte in aktiebolagets pengar i en tjänstepensionsförsäkring. Det är en dålig sparform med mängder av nackdelar. Och det skydd en sådan försäkring ger, kan du skaffa på annat sätt.
Kombinera med grupplivförsäkring Vårt råd till dig är i stället att du skaffar en bra grupplivförsäkring som faller ut vid sjukdom och dödsfall (råd om detta ges i kalkylen Företagares trygghet i skatteprogrammet). Sedan låter du resten av pengarna stå kvar i ditt aktiebolag. Du får då betala bolagsskatt på överskottet och har årligen ca 50 000 kr kvar i beskattat kapital i aktiebolaget att spara för då katastrofskyddet betalats. Säkra sparkapitalet med pensionsutfästelse Nästa fråga är om du ska nöja dig med att investera det beskattade kapitalet eller om du också ska säkra kapitalet genom att låta bolaget utfästa en s k direktpension. En sådan utfästelse bör du göra om det finns minsta risk för att bolaget kan gå i konkurs. Då kommer sparbeloppen att reserveras i bolaget som en pensionsskuld till dig själv. Det kostar en engångsslant att få hjälp med detta, men i gengäld är sparpengarna då utom räckhåll för bolagets fordringsägare. En sådan pensionsutfästelse ger också möjlighet att garantera att hela sparkapitalet i bolaget tillfaller hustru eller sambo om du skulle avlida, även om du har s k särkullbarn. Är ni flera delägare i bolaget är pensionsutfästelsen en garanti för att varje delägare själv kan förfoga över sin öronmärkta del av bolagets sparkapital. Direktsparande eller kapitalförsäkring? Fördelarna med att skatta av kapitalet och spara direkt i ditt aktiebolag i stället för att teckna tjänstepension med en pensionsförsäkring är nu flera än tidigare: Du kan då alltid ta ut pengarna med 20-procentig utdelningsskatt enligt de nya reglerna i stället för att göra uttaget som lönebeskattad pension. Du har större flexibilitet att utnyttja det nya jobbavdraget och de nya lägre sociala avgifterna som det blir efter 65 års ålder, vilket ger total skatt på enbart 10-15 %. Kapitalet på 50 000 kr låter du bolaget varje år placera på lämpligt sätt. För ett sparande på lite sikt är placeringar i olika värdepappersfonder eller enskilda aktier det som brukar ge bäst avkastning. Du kan då välja mellan att investera direkt i fonder och aktier eller att göra det via en kapitalförsäkring. På sparandet i en kapitalförsäkring ska aktiebolaget inte betala bolagsskatt på de verkliga vinsterna av sparandet. I stället betalas en årlig avkastningsskatt på försäkringens värde oavsett om placeringarna ger vinst eller förlust i år ca 0,97 % av försäkringskapitalet. Detta är en fördel om bolaget byter värdepapper ofta samtidigt som avkastningen på placeringarna är mycket hög. Byter man placeringar ofta finns även administrativa fördelar för bolaget med kapitalförsäkring. Man slipper bokföra varje transaktion. Men de fördelarna uppväger inte nackdelarna med de höga avgifterna som de flesta kapitalförsäkringarna har. Därför ska du undvika erbjudanden från försäkringsbolag, banker eller andra rådgivare som vill att ditt bolag ska placera din direktpension via sådana kapitalförsäkringar som t ex har årliga förvaltningsavgifter, insättningsavgifter etc. Avgiftsfri kapitalförsäkring ett alternativ På senare tid har nämligen nätmäklarna Avanza och Nordnet lanserat kapitalförsäkringar utan några försäkringsavgifter som både kan innehålla fondsparande och enskilda aktier. De avgifter du betalar är då endast courtage och fondavgifter, men inget för själva kapitalförsäkringen. Om du är en aktiv placerare och låter bolaget byta placeringar ofta samtidigt som sparandet ger mycket bra avkastning kan detta vara bättre för aktiebolaget än att direktspara utan försäkring. 2
Men det förutsätter att nätmäklarna inte bestämmer sig för att införa uttagsavgifter när du väl byggt upp ditt sparkapital i försäkringen något som tyvärr är helt möjligt. I det finstilta i avtalen om avgiftsfria kapitalförsäkringar har nätmäklarna nämligen förbehållit sig rätten att när som helst ensidigt ändra alla avgiftsvillkor. Så vad som händer med avgifterna i framtiden har vi helt enkelt ingen aning om, vilket är en stor nackdel. En annan nackdel är att du får betala köp- och säljavgifter när du köper andelar i flera av de populäraste fonderna från t ex Odin Fonder och East Capital. Det kan du slippa om du köper dem via vissa försäkringsbolags kapitalförsäkringar, men då får du andra köpavgifter och dyra årliga avgifter istället. Kapitalförsäkring inget för passiv placerare Men för en passiv placerare räcker inte nätmäklarnas avgiftsfrihet för att göra en kapitalförsäkring utan avgifter bättre än att direktspara. Byter du sällan eller aldrig placering under sparperioden finns det särskilt stora fördelar med att slippa den årliga avkastningsskatt som kapitalförsäkringen har. Många företagare har så mycket att göra i sin verksamhet att de inte hinner följa börsen och skaffa sig den information som krävs för att framgångsrikt och ofta byta placeringar. Det är inte ovanligt att de behåller en och samma placering ända fram till att sparpengarna ska tas i anspråk för konsumtion. Och det behöver inte vara en dålig strategi. Exempelvis kan en placering i rena indexfonder på olika marknader utan några fondbyten ge en lika bra långsiktig avkastning som intensiv förvaltning med täta omplaceringar. Och samtidigt blir det mer tid över att ägna åt företagets verksamhet. Med ett sparande utan försäkring och utan placeringsbyten kommer du under spartiden inte att behöva betala någon skatt alls till skillnad från sparandet i kapitalförsäkringar med dess årliga avkastningsskatt. Du har således fått avkastning på ett större kapital under många år. Det ger en ränta-på-ränta-effekt som blir större än de flesta inser. Det är då bäst att välja fonder som inte ger årlig utdelning, eftersom den utdelningen måste skattas av år för år även om fonden köper nya fondandelar för utdelningspengarna. När bolagets placering realiseras efter spartidens slut kan dessutom en del eller kanske hela reavinstskatten i många fall kvittas bort, när man själv kan styra hur utbetalningen av sparpengarna ska göras från bolaget. Och har sparandet tvärtemot alla förhoppningar inte gått med vinst alls blir det ingen skatt alls om man valt fondsparande utan försäkring. Detta till skillnad från sparande via kapitalförsäkring, där skatt måste betalas även om sparandet går med förlust. Så blir skatten vid pensionsuttaget Det mest intressanta är förstås vad som blir kvar efter skatt när du ska ta ut det sparkapital på 50 000 kr som du satte av 20 år tidigare och varit en passiv sparare. Det visar sig då att direktsparande utan försäkring i normala fall alltid blir bäst om avkastningen av sparande med eller utan försäkring blir lika stor. Så här blir resultatet om avkastningen varit 6 % per år i genomsnitt, statslåneräntan är 5 % under spartiden och du fyllt 66 år det år uttaget sker. Din vanliga pensionsinkomst är 180 000 kr och du har inga löneinkomster. Dina aktier är kvalificerade. Kapitalförsäkringen ger 98 000 kr efter skatt. Direktsparande ger 119 000 kr efter skatt. Den här skillnaden uppstår inte bara en gång, utan varje år. Har du satt av 50 000 kr per år i tjugo år blir skillnaden över 400 000 kr totalt. Fördelen med direktsparande utan försäkring blir mindre desto högre den genomsnittliga avkastningen är. Men först om den årliga avkastningen ligger kring 15 % per år blir kapitalförsäkring bättre än direktsparande, när inga omplaceringar sker under spartiden. 3
För den som gör omplaceringar av sitt sparande under spartiden är det mindre fördel med sparande utan försäkring, än vad som visas i exemplen ovan. Vid lika avkastning i sparandet med eller utan försäkring krävs det dock åtminstone en handfull omplaceringar under spartiden innan nettot efter alla skatter blir högst i kapitalförsäkringen. För uttag som görs innan det år man fyller 66 år är fördelen med sparande utan försäkring mycket mindre. I exemplet ovan blir nettot efter skatt då 97 000 kr i sparandet utan försäkring och 94 000 kr om du sparar i avgiftsfri kapitalförsäkring. I dessa fall ger ett sparande via kapitalförsäkring bättre utfall om den årliga avkastningen blir minst 9 % och övriga förutsättningar är oförändrade. Orsaken är att i denna situation kan inte de nya skattereglerna utnyttjas till att kvitta bort reavinstskatt på sparande utan försäkring. Beräkningsunderlag, kapitalförsäkring Ett netto på 98 000 kr av kapitalförsäkringen har beräknats så här: Den avgiftsfria kapitalförsäkringen har ett kapital på 124 000 kr efter 20 år. En del av det kapitalet används för att bekosta en lön till dig på 64 000 kr, vilket även ger 6 500 kr i sociala avgifter. Skatten på lönen blir så låg som 8 000 kr pga jobbskatteavdraget. Det återstående beloppet på 53 500 kr tas ut som utdelning från bolaget till 20 % skatt. Nettot efter skatt på lönen blir 56 000 kr. Nettot av utdelningen blir 42 000 kr. Totalt 98 000 kr. Beräkningsunderlag, direktsparande Ett netto på 119 000 kr av ett sparande utan försäkring har beräknats så här: Värdet efter 20 år är 160 000 kr, vilket ger en reavinst på 110 000 kr. En del av denna reavinst används för att bekosta en lön till dig på 64 000 kr, vilket även ger 6 500 kr i sociala avgifter. Skatten på lönen blir så låg som 8 000 kr pga jobbskatteavdraget. Resten av vinsten, 39 500 kr, beskattas först i bolaget med 28 % i bolagsskatt. I bolaget kommer det därefter att återstå 79 000 kr av det ursprungliga sparkapitalet som tas ut som utdelning till 20 % i skatt. Nettot efter skatt på lönen blir 56 000 kr. Nettot av utdelningen blir 63 000 kr. Totalt 119 000 kr. Fotnot: Beloppen ovan är avrundade. Beloppen är beräknade efter de skatteregler och nivåer som gäller för inkomster under 2007. Alla dagens villkor vid uttag kan naturligtvis ändras under en lång sparperiod som börjar nu, men det kan även villkoren för själva sparandet under spartiden. Vi anser dock att man inte kan göra annat än att utgå ifrån dagens regler om man överhuvudtaget ska försöka göra en beskrivning av effekterna ett sparande av det här slaget. Skulle reglerna ändras i framtiden, vilket nog är troligt under en lång sparperiod, ger ett sparande utan försäkring den allra bästa handlingsfriheten. Skatteändringar 2008 En företagare som tar ut en årslön som ligger på gränsen för statlig skatt kan öka månadslönen med en tusenlapp nästa år. Det står klart sedan SCB räknat fram det nya prisbasbeloppet för år 2008. Maximal årslön utan statlig skatt under 2008 blir 340 900 kr, vilket motsvarar ca 28 400 kr i månaden. Prisbasbeloppet ökar med 700 kr Statistiska Centralbyrån (SCB) har beräknat att prisbasbeloppet för 2008 ökar med 700 kr (ca 1,7 %) jämfört med 2007 och blir 41 000 kr. 4
Skiktgränserna för statlig skatt år 2008 höjs med ca 3,7 % Det finns två skiktgränser för den statliga skatten, vilka båda beräknas på beskattningsbar inkomst. Med beskattningsbar inkomst menas taxerad inkomst minskad med grundavdrag och sjöinkomstavdrag. På den del av en beskattningsbar inkomst som överstiger den lägre skiktgränsen tas det ut en statlig skatt med 20 %. På beskattningsbar inkomst över den högre skiktgränsen tas ut ytterligare 5 % i statlig skatt, totalt 25 %. Dessa två skiktgränser ska enligt Inkomstskattelagen årligen justeras upp med inflationen plus två procentenheter. Inflationen mäts genom förändringarna av prisbasbeloppet, som höjs med ca 1,7 procent. Skiktgränserna ska därför höjas med 1,7 + 2 = 3,7 procent från 2008. Den lägre skiktgränsen för 2008 kommer att blir 328 800 kr (gränsen under 2007 är 316 700 kr). Den högre skiktgränsen för 2008 kommer att bli 495 000 (476 700 kr). Lägsta grundavdraget höjs 300 kr För 2008 blir det lägsta grundavdraget vid låg taxerad årsinkomst 17 400 kr, vilket är en höjning med 300 kr jämfört med 2007. När den taxerade årslönen överstiger ca 40 000 kr ges ett förhöjt grundavdrag som under år 2008 högst kan uppgå till 31 600 kr (31 100 kr). Det högsta grundavdraget på 31 600 kr ges under 2008 vid årsinkomster mellan ca 111 000 och ca 127 000 kr. Det maximala grundavdraget avtrappas vid årsinkomster över ca 127 000 kr. Det lägsta grundavdraget år 2008 blir 12 100 kr (+ 200 kr) och ges vid årsinkomster från ca 323 000 kr. Årslön på 340 900 kr ger ingen statlig skatt En löntagare kommer år 2008 kunna ha en taxerad inkomst på 340 900 kr, utan att behöva betala statlig skatt (328 600 kr). Från den taxerade inkomsten på 340 900 kr sker ett grundavdrag med 12 100 kr. Kvar blir 328 800 kr i beskattningsbar inkomst, dvs. den nya lägre skiktgränsen för uttag av statlig skatt. Högsta månadslön utan statlig skatt under 2008 blir därmed ca 28 400 kr för en person som inte har några avdrag i inkomstslaget tjänst. En person som redan idag har en lön på 28 400 kr eller högre och inga avdrag, får en skattesänkning nästa år med ca 200 kr per månad på grund av höjningen av skiktgränserna för uttag av statlig skatt. Den taxerade inkomsten kan vara högre än 340 900 kr utan att det blir statlig skatt, om man har stora avdrag för pensionssparande, reseavdrag etc. Årslön på 507 100 kr gräns för högsta marginalskatt Under år 2008 kommer gränsen för uttag av 25-procentig statlig skatt att ökas till en taxerad inkomst på 507 100 kr, om man inte har några avdrag i inkomstslaget tjänst. Den taxerade inkomsten minskas då med ett grundavdrag på 12 100 kr. Kvar blir 495 000 kr i beskattningsbar inkomst, dvs. den nya högre skiktgränsen för uttag av statlig skatt. Högsta månadslön utan statlig skatt med 25 % under 2008 blir därmed ca 42 300 kr, för en person som inte har några avdrag. Samma inkomstgränser för pensionärer Sedan avdragsrätten för allmän pensionsavgift helt slopats och ersatts med en skattereduktion är det ingen skillnad på marginalskattegränserna för löntagare och pensionärer. Ovanstående siffror gäller alltså även personer som helt eller delvis har inkomst av pension. 5
Inkomstgränser för pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent och betalas på ett inkomstunderlag upp till högst 8,07 inkomstbasbelopp. Under inkomståret 2007 är den högsta möjliga pensionsavgiften 25 900 kr och debiteras när inkomstunderlaget för pensionsavgift (vanligtvis samma som lönen) är 370 200 kr eller högre. Inkomstbasbeloppet för år 2008 fastställs först i november-december 2007. Aktuella prognoser från Konjunkturinstitutet anger att inkomstbasbeloppet för 2008 kommer att bli 47 900 kr, vilket är det belopp som vi använt i beräkningarna i detta nyhetsbrev. Den högsta pensionsavgiften år 2008 räknat på inkomstbasbeloppet 47 900 kr blir 27 100 kr och debiteras när inkomstunderlaget är minst 386 400 kr. Inkomstgräns för högsta pensionsrätt Pensionsrätt beräknas på den pensionsgrundande inkomsten som framkommer sedan avdrag från inkomstunderlaget för pensionsavgift skett med betald pensionsavgift. Under år 2007 är den högsta pensionsgrundande inkomsten 344 250 kr. Motsvarande gräns för inkomståret 2008 blir 359 250 kr (räknat på inkomstbasbeloppet 47 900 kr som är en prognos). För att nå högsta möjliga pensionsrätt under år 2007 måste inkomstunderlaget för pensionsavgift (summan av pensionsgrundande lön etc.) vara minst 344 300 + 25 900 kr = 370 200 kr. Under inkomståret 2008 kommer att krävas ett inkomstunderlag för pensionsavgift på minst 359 300 + 27 100 = 386 400 kr för att uppnå högsta pensionsrätt. (Räknat på prognosen för inkomstbasbeloppet på 47 900 kr.) I programmets Analyser som finns både i Skatteplanering och Deklaration kan du studera hur pensionsrätten beräknas i varje enskilt fall. Analyserna hittar du under menyvalet Råd. Du kan även klicka på symbolen förstoringsglas i knappraden. Marginaleffekter för löntagare år 2008 Du behöver SPCS skatteprogram för att enkelt kunna räkna ut den exakta skatten på ett helt säkert sätt. Den nya skattereduktionen för arbetsinkomster har inte gjort beräkningarna enklare. Tabellen nedan visar dock hur marginalskatten under år 2008 ungefärligt växlar i olika inkomstskikt för den som har en kommunalskatt på 32 kr. Procenttalen är avrundade. Som framgår av tabellen blir det en jättelik marginaleffekt när man når en taxerad årsinkomst på exakt 17 400 kr. Det beror på att en allmän pensionsavgift på 1 200 kr tas ut av den som har 17 400 kr i årsinkomst. Om inkomsten är bara 100 kr lägre är såväl skatt som avgifter 0 kr. Å andra sidan betalas ingen kommunalskatt på en inkomstökning från 17 400 kr och upp till 44 400 kr. På dessa 30 000 kr blir det enbart en viss ökning av den allmänna pensionsavgiften, som i genomsnitt blir ca 7 %. Taxerad förvärvsinkomst 2008 Skatt i % 0 17 300 0 17 400 17 400 1200 17 500 44 400 7 44 500 111 500 26 111 600 340 900 32 341 000 507 100 52 507 200 och högre 57 6
I analysen Marginalskattegränser i programmets Analyser kan du studera hur marginalskatten beräknas för respektive inkomstår. Dessa analyser finns såväl i programdelen Deklaration som i Skatteplanering. Analyserna visas om du klickar på symbolen förstoringsglas i knappraden, men kan även nås via menyvalet Råd. Övriga förändringar då prisbasbeloppet höjs år 2008 Höjningen av prisbasbeloppet år 2008 med 700 kr ger vissa mindre effekter på olika aktuella belopp som styrs av prisbasbeloppet. Dygnstraktamentet i Sverige höjs 10 kr Prisbasbeloppet bestämmer storleken på det skattefria traktamente som utgår vid tjänsteresor i Sverige som är förenade med övernattning. Traktamentet beräknas som 0,5 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. För år 2008 blir höjs dygnstraktamentet till 210 kr (41 000 x 0,005 = 205 = avrundas till 210). Övriga schablonbelopp för traktamenten höjs i proportion till höjningen av dygnstraktamentet. Ny maxgräns för sjukpenning respektive föräldrapenning Den maximala sjukpenninggrundande inkomst som får beräknas är åter 7,5 prisbasbelopp. Maximal sjukpenninggrundande inkomst (SGI) blir därför 307 500 kr under 2008. Det motsvarar en månadslön på ca 25 600 kr. För den som har maximal SGI som löntagare blir sjukpenning under 2008 normalt 667 kr per dag. Föräldrapenning vid barns födelse baseras på årsinkomster upp till 10 prisbasbelopp, dvs 410 000 kr under 2008. Det ger en maximal dagersättning på 899 kr vid en månadslön på minst cirka 34 200 kr I programmets Analyser kan du studera hur sjukpenning och föräldrapenning beräknas för respektive inkomstår. Analyserna visas om du klickar på symbolen förstoringsglas i knappraden, men kan även nås via menyvalet Råd. Avdrag för pensionssparande Allmänt avdrag för pensionssparande i inkomstslaget tjänst är i allmänhet begränsat till högst ett halvt prisbasbelopp, vilket för år 2008 blir 20 500 kr. För inkomster som under 2008 ligger mellan 410 000 kr och 820 000 kan avdrag i regel ske med ytterligare fem procent av inkomsten i skiktet. I programmets skatteplaneringsdel ges hjälp att beräkna högsta möjliga allmänna avdrag för pensionssparande. Motsvarande beräkningshjälp finns även för pensionssparavdrag i kalkylen Näringsverksamhet. Höjd bilförmån med 907 kr En del av förmånsvärdet för en tjänstebil baseras på en andel av prisbasbeloppet. Under år 2007 ingår 0,3 prisbasbelopp i förmånsvärdet, vilket är 12 090 kr. Från 2008 höjs andelen till 0,317 prisbasbelopp, vilket blir 12 997 kr en höjning med 907 kr. Nybilspris som ger lyxbilstillägg När nybilspris inklusive värdet av extrautrustning överstiger 7,5 prisbasbelopp beräknas ett särskilt lyxbilstillägg som en del av förmånsvärdet på en förmånsbil. För år 2008 höjs gränsen till 307 250 kr. 7
Lyxbilstillägget är högt 11 procent av det bilvärde som överstiger gränsen 307 250 kr. Eftersom 9 procent av bilvärdet alltid ingår i förmånsvärdet blir prisdelen av förmånsvärdet årligen hela 20 procent av det bilvärde som överstiger lyxbilsgränsen. Lägsta förmånsvärde på 6-årsbilar Nybilspriset på förmånsbilar som är sex år eller äldre måste enligt reglerna beräknas till lägst fyra prisbasbelopp, oavsett storleken på det verkliga nybilspriset. För år 2008 blir det lägsta nybilspriset 164 000 kr på sexårsbilar (årsmodell 2002 eller äldre under år 2008). Skatteförändringar m m i sammandrag Inkomstår 2007 2008 Förändring Max. tax. årsinkomst ingen statlig skatt, löntagare 328 600 340 900 + 12 300 Max. tax. årsinkomst utan 25 % statlig skatt, löntagare 488 600 507 100 + 18 500 Prisbasbelopp 40 300 41 000 + 700 Förhöjt prisbasbelopp 41 100 41 800 + 700 Inkomstbasbelopp (prognos för 2008) 46 300 47 900 + 1 600 Nedre skiktgränsen för statlig skatt (beskattningsbar inkomst) 316 700 328 800 + 12 100 Övre skiktgränsen för statlig skatt (beskattningsbar inkomst) 476 700 495 000 + 18 300 Högsta allmänna pensionsavgift (Prognos för 2008) 25 900 27 100 + 1 200 Lägsta grundavdrag, låginkomsttagare 17 100 17 400 + 300 Högsta grundavdrag, låginkomsttagare 31 100 31 600 + 500 Lägsta grundavdrag, höginkomsttagare 11 900 12 100 + 200 Högsta pensionsavdrag (halvt basbelopp) 20 150 20 500 + 350 Dygnstraktamente 200 210 + 10 Avdrag ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete (3 mån) 100 105 + 5 Avdrag ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning 60 63 + 3 Basbeloppsdel av bilförmån 12 090 12 997 + 907 6-årsbilar, minimivärde 161 200 164 000 + 2 800 Gräns för lyxbilstillägg, bilförmån 302 250 307 500 + 5 250 Beloppen i artikeln och tabellen ovan är beräknade enligt reglerna i gällande lagstiftning i augusti 2007. Missa inte höstens skattekurser! Grundkurs i /Skatt Proffs Stockholm 25-26 oktober, 16-17 november och 10-11 december Göteborg 8-9 november Malmö 19-20 november Fortsättningskurs i /Skatt Proffs Göteborg 26 november Stockholm 30 november Din bokning gör du enkelt på www.vismaspcs.se/utbildning där du även kan läsa kursinnehållet. Ring oss gärna för personlig rådgivning 0470-70 61 50. Välkommen till Visma Spcs utbildningar hösten 2007. VISMA SPCS AB SE-351 94 VÄXJÖ VÄXEL 0470-70 60 00 FÖRSÄLJNING 0470-70 61 00 SUPPORT 0470-70 62 00 www.vismaspcs.se sales@vismaspcs.se support@vismaspcs.se FAX 0470-70 60 10