Metakogni*onen och lusten vad menar vi och vad har det a/ göra med läsförståelse? catarina.schmidt@gu.se
Vi tänker om det vi läser kogni*on Vi tänker om vilka strategier vi använder för a/ förstå. metakogni*on
Metakogni=on och läsförståelse Vad gör jag före läsningen? Vilka var instruk4onerna? Vilken lässtrategi är lämplig a8 använda? Hur gör jag under läsakten om jag inte förstår? Vilka frågor väcker texten? Hur kontrollerar jag min förståelse? Vad sker e>er läsningen? Vad har jag lärt mig? Vilket var ovik4g informa4on? Hur kan jag sammanfa8a huvudbudskapet i texten? (Westlund, 2009, s. 128) catarina.schmidt@gu.se 3
Vi förundras när vi läser vi öppnar oss för något ny9 Vi reflekterar över det vi läser vi delar våra tolkningar med andra
Vara- i- lek med andra Förståelsens struktur visar sig inte genom monolog, utan genom dialogiskt samspel. Inte genom a8 distansera sig själv från andra människor och det de vill berä8a för oss, utan genom a8 delta 4llsammans med dem. Det handlar om en process med djupt engagemang, där vi framstår som dialogiska skapelser som redan är i kontakt med 4ngen och betydelsefulla människor, som vi inte är avskurna ifrån utan har e8 nära och öppet förhållande 4ll. För Gadamer är människan inte en passiv åskådare; hon deltar ak4vt genom a8 hela 4den vara- i- lek med andra. Förståelse är därför något som sker i en process, där vi rör oss hit och dit i förhållande 4ll det vi vill förstå. (Steinsholt, 2012)
Förhållningssä/ och strategier Sammanfa&a Ställa frågor Klargöra Förutsäga catarina.schmidt@gu.se
Utrymme för a/ vara Talande Handlande Berä8ande Reflekterande Medskapande
A/ ta =ll sig och använda strategier Upptäcka 4llsammans och successivt integrera Ge särskilda namn, använda viss symbol för varje strategi MÅL: Läsa,uppleva och förstå innehållet i texter och berä@elser Induk*va och deduk*va utgångspunkter catarina.schmidt@gu.se
Lyhördheten och bemötandet A8 få tänka fri8 A8 utrymme ges för reflek4on och olika tolkningar Tillåtande klimat och dialog Mer än enbart förmågor, mer än ny8oaspekt
Skolinspek=onens slutsatser (34 skolor, 2016) Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet a8 förstå vad de ska lära sig och varför. Lärare behöver i betydligt högre grad ak4vt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet a8 samtala om texter, både egna och andras. Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat vikdgt för a@ kunna ge eleverna rä@ utmaningar. catarina.schmidt@gu.se
Stödja, följa, utmana Ak4viteter kring böcker och läsning Sammanhang för läsning Samspel deltagare Samspel professioner Läsning som social prakdk Samspel mellan flera perspek4v
Du kanske ska läsa andra böcker än din kompis. Du kanske måste gå en annan väg än din kompis för a: komma ;ll läsningen, och det kan ju vara a: du kanske ska lyssna på böcker i stället, eller kanske bara läsa faktaböcker.
Läsupplevelsen och Förståelsen FÖRUTSÄTTER VARANDRA ÄR AVHÄNGIGA VARANDRA catarina.schmidt@gu.se 13
Språkutvecklande FÖRHÅLLNINGSSÄTT (Cummins, 2000, s. 9)
Innehåll Vandra genom berä8elsen, bygga föreställningsvärldar Om ensamhet, vad gör du när du är ensam? Är det skönt a8 vara ensam ibland? Vad är det a8 bli gammal? Känner du någon som är gammal? Besöka äldreboende, bjuda in far- och morföräldrar Varför kan man inte leva om hjärtat stannar? Vad händer e>er döden? Olika religioner/livsåskådningar Kan man tro/lita på allt som finns på internet? Om husdjur, vilka husdjur har man i andra länder? Kan alla ha husdjur? catarina.schmidt@gu.se
Språkanvändning Egna berä8elser u4från bara bilderna Husdjur, börja med ka8er göra egen punktlista (som ka8erna med nr i boken) Familj och släkt hur ser jag ut som 100 år? Vem fanns före mig för 100 år sedan? Skriva 4ll sig själv i fram4den Rita bilder/skriva vid stopp i boken. Hur ser farmor ut när..? Delge varandra. Vad skulle du beställt? Vilken webbsida vill du hi8a på/skapa/ugorma? Eleverna kan surfa på varandras webbsidor som de skapat :) Vem har skapat de rik4ga webbsidorna hur vet man det? Intervjua en äldre person, komma åter och visa berä8elserna/texterna E>er e8 besök: göra bildberä8else (t.ex. Photostory), korgilm Se filmen, skriva om besöket, berä8a om besöket catarina.schmidt@gu.se
Funk=on och struktur Jämföra ord, som farmor och farfar, i olika språk. Vem är farmor? Ugorska vad ordet ka8 heter på andra språk, t.ex. använda Google translate Vilka likheter och skillnader finns? Integrera klassens språk. Varför heter ord som de gör? Som badkar, gi>ermål. Etymologiskt lexikon. Arbeta med synonymer Göra en ordbok 4llsammans där klassens alla språk finns representerade med utgångspunkt i bilderboken Göra gemensamt ka8språk Arbeta med och ugorska ng- ljud När stavas ord stavas med j respek4ve g surfa på nätet, dagarna flyger förbi diskutera, samtala om vad betyder det? Vad är en intervju? Vad ska man tänka på vid en intervju? Hur ställer man frågor? Faktatexter om ka8er och andra husdjur vad är en faktatext? catarina.schmidt@gu.se
Vidga repertoarer, stödja vanor Vad är möjligt a8 göra när man läser? Vilka fler böcker kan jag läsa? Från den gemensamma 4ll den egna läsningen Från den egna 4ll den gemensamma läsningen Tillgång tolkningsgemenskap bearbetning Minnen Olika läsarprofiler
PROCESSER kring böcker Före Under EDer förförståelse, nyfikenhet, textens särdrag, bilderna, förfa&aren upplevelsen, förundran, frågor, klargöranden, förutsägelser, textkopplingar, reflekbon uppföljning; Vad gör vi nu? minnen av berä&elser, av liv catarina.schmidt@gu.se 19
Läsning är a8 vilja se sig själv och andra. h8p://urplay.se/program/196303- konstens- dolda- kra>- li8eratur catarina.schmidt@gu.se