Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1
2
Inledning Jämlikhetsprogrammet Det är i det jämlika samhället som vi blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna. Det är där som vi fullt ut kan vara oss själva och utvecklas fritt. Det är där som vi alla får chansen att bidra och våra förmågor fullt ut tas tillvara. Jämlikheten är på så vis frihetens förutsättning. Dess motsats är klyftor och segregation som begränsar människor. I ett ojämlikt samhälle kommer bara ett fåtal att vara fria att förverkliga sina drömmar. SSU kämpar mot ojämlikheten och de maktstrukturer som upprätthåller den. Vi kämpar för alla människors lika värde för en klasslös värld där alla på lika villkor har makt över sitt liv och vårt gemensamma samhälle. Vi kämpar för en jämlik framtid. Dags för jämlikhet Efter många år med högerpolitik har ojämlikheten ökat och friheten minskat i Sverige. Arbetslösheten har vuxit och bostadsbristen likaså. Villkoren på arbetsmarknaden har blivit skrämmande osäkra för många, inte minst unga. Friheten i att kunna flytta hemifrån, i att ha ett jobb och ekonomisk trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet är utom räckhåll för allt fler. Samtidigt har de mest förmögna dragit ifrån på grund av stora skattesänkningar och kraftiga börsuppgångar. Sverige är inte ensamt om den här utvecklingen, även om klyftorna växer särskilt snabbt här. Ojämlikheten har ökat i nästan hela världen. Nu äger de 85 rikaste personerna mer än halva jordens befolkning tillsammans, och 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen. Det går inte att tala om människors lika värde och samtidigt acceptera dessa enorma orättvisor. Men ojämlikhet får fler konsekvenser än klyftorna i sig. När ojämlikheten trycker ner vissa människor går samhället miste om deras kunskaper och talanger. Frustration och förtvivlan väcks, vilket är en grogrund för ett polariserat samhälle. Mer jämlikhet innebär att fler kan bidra till en bättre ekonomisk utveckling och att tilliten mellan människor stärks. Argumenten kunde inte vara starkare för mer jämlikhet varken globalt eller i Sverige. Det är vår tids viktigaste frihetsprojekt. Därför skriver SSU detta jämlikhetsprogram. Ojämlikhetens många ansikten Ojämlikheten tar sig uttryck i klyftor i makt och pengar, i hälsa och i människors möjligheter att fritt forma sina liv. Till exempel utför kvinnor mer obetalt arbete än män, människor rasifieras och diskrimineras på grund av det, inte minst på arbetsmarknaden, och många utsätts för sexistiska eller rasistiska hatbrott. Ytterst handlar ojämlikheten om liv och död. Högutbildade och höginkomsttagare är både friskare och lever i snitt flera år längre än människor med låg utbildning och låga inkomster. Det är ingen slump att det ser ut så här. Samhället präglas av maktordningar som befäster och reproducerar ojämlikhet. Klassamhället är ett resultat av kapitalismen som koncentrerar ägandet och makten över arbetslivet till några få. Klassklyftorna går också i arv. Det är mycket mer sannolikt att barn till förmögna föräldrar med hög utbildning själva läser vidare och får en hög inkomst, än att barn till föräldrar med en annan bakgrund gör det. Klyftorna mellan män och kvinnor i fråga om inkomst och makt över sitt eget liv och över samhället är ett uttryck för patriarkatet. 1
Segregationen, diskrimineringen, hatet och våldet mot vissa människor på grund av ursprung, hudfärg eller religion beror på rasistiska strukturer och föreställningar. Begränsande normer om sexualitet, könsidentitet och uttryck, såsom heteronormen och cis-normen, samt normer om funktionalitet hindrar också människor från att på lika villkor leva sina liv och påverka samhället. Maktordningarna och de begränsande normerna samverkar, vilket förstärker utsattheten för stora grupper. Arbetet för jämlikhet måste därför vara brett och inkluderande och omfatta alla som drabbas av någon typ av förtryck och diskriminering. Detta ser SSU som en av sina absolut viktigaste uppgifter. Bara tillsammans, bara när vi håller ihop, kan vi bygga samhället starkt för alla. Vägen till jämlikhet Vägen till jämlikhet är varken kort eller enkel. Men det går att ta flera viktiga steg redan här och nu. Vi ska göra det med progressiv politik som hanterar dagens utmaningar och bygger morgondagens samhälle. De viktigaste verktygen är en levande demokrati med utbildning och organisering i starka folk- och fackföreningsrörelser. SSU vill minska klassklyftorna med en aktiv omfördelningspolitik, investeringar i den generella välfärden och i full sysselsättning med bra jobb som har kollektivavtalsenliga villkor. De stora bankerna och finansföretagen kan och måste bidra mer. Klyftorna mellan män och kvinnor ska minskas med individualiserad föräldraförsäkring, med lika lön för lika och likvärdigt arbete och med rätt till heltid. Med en bred politik mot segregation, ekonomiska klyftor och diskriminering kan rasismen motverkas. i välfärden öka. De globala orättvisorna motverkas bäst med en god ekonomisk utveckling, global demokrati, bättre välfärd, mer jämställdhet och starkare fackliga rättigheter. Klimatarbetet behöver intensifieras och rika länder och regioner måste gå före. Dessa reformer är avgörande för att öka jämlikheten globalt och i Sverige. Men den socialdemokratiska rörelsen stannar inte där den bygger vidare med ny politik och fortsätter samhällsbygget för en jämlik framtid. Ekonomisk jämlikhet Den ekonomiska utvecklingen SSU:s mål är det jämlika och klasslösa samhället där grupper inte konkurrerar med varandra och där människan har makt och inflytande över såväl samhällsutvecklingen och ekonomin som sin egen vardag. Den ekonomiska utvecklingen är minst sagt motsägelsefull. Samtidigt som den extrema fattigdomen har minskat har det sena 1900-talet präglats av ökade klasskillnader, som fortsätter att öka både mellan länder och inom länder. Sverige är det land i OECD där klasskillnaderna har ökat mest de senaste 25 åren. Utvecklingen går åt fel håll. Idag präglas ekonomin av kris och krismedvetande. Investeringsnivån har sjunkit. Arbetslösheten i Europa och i Sverige är fortsatt hög. Detta drabbar unga värst. Vår generation har blivit förbisedd under många år. Bristen på arbete, bostad och utbildningsmöjligheter medför otrygghet och hopplöshet. Vår generation är den första sedan välfärdsstatens födelse som har sämre förutsättningar än sina föräldrar. Klyftorna växer mellan olika delar av landet både mellan stad och landsbygd och mellan välbärgade och utsatta områden. För att vända utvecklingen måste investeringarna i infrastruktur, i bostäder och SSU menar att det krävs en annan inriktning på politiken. I ett socialdemokratiskt samhälle får alla makt och inflytande över sitt liv och över samhällsutvecklingen. 2
Ekonomi för jämlikhet När politiken investerar i våra gemensamma institutioner sker omfördelning. Välfärden, skolan och infrastrukturen bör vara medel för att omfördela resurser mellan samhällsklasser och ökar både den enskildes och kollektivets möjligheter. En socialt hållbar ekonomi är enda vägen för att klara av de utmaningar vi har framför oss. Styrningen av den gemensamma sektorn måste också utvecklas, där dess jämlikhetsuppdrag stärks på bekostnad av den marknadsbyråkratisering som växt fram i New Public Management-styrningens kölvatten. Medlet för att se till att resurserna hamnar på rätt plats är att reglera finansieringen av investeringarna i ekonomin. Finansekonomin är ryggraden i det ekonomiska systemet. Det är den del av ekonomin där resurser fördelas, omfördelas och prioriteras. SSU menar att finansekonomin har potential att vara mer än det. Genom att prioritera investeringar efter socialt viktiga faktorer kan ekonomin bidra till jämlikhet. Ett demokratiskt bankväsende I kapitalismen är makten över de ekonomiska resurserna, och därmed makten över samhället, koncentrerad i händerna på ett fåtal. Ju längre kapitalismen utvecklas, desto mer ökar denna maktkoncentration. Utvecklingen mot färre och större banker är ett tydligt exempel på hur denna utveckling ytterligare minskar det redan begränsade demokratiska inflytandet över ekonomin. I takt med detta blir det ekonomiska systemet ännu mer sårbart. SSU ser med oro på hur allt mer makt och pengar koncentreras till ett fåtal aktörer. När mindre banker läggs ner eller köps upp av de större blir ekonomin särskilt sårbar. Finanskrisen 2008 innebar att stater fick rädda stora banker som annars riskerade kollaps. Ett demokratiskt underskott uppstår när banken kan ta på sig risker som i förlängningen äventyrar människors framtid. Idag saknas i princip tillämpliga sanktioner mot banker som inte hanterar risker på ett korrekt sätt. Bankerna har i stort sett fria tyglar att framställa nya pengar både genom krediter mot kapitalreserver och genom finansiella instrument som använder sig av såväl lånade pengar som spekulation. SSU menar att en ökad reglering av finanssektorn krävs. Sedan 1990-talet har svenska banker kunnat agera både som sparbanker och affärsbanker. Det har inneburit ökad tillväxt men samtidigt ökat riskerna för den enskilde spararen. Därtill utgör bankerna idag ett oligopol som gör att människor måste gå med på att deras resurser används för spekulationer. SSU menar att banker som förvaltar löner och småsparares pengar har ett ansvar för att dessa pengar inte riskerar att försvinna. Därför bör inte sparbanker tillåtas vara affärsbanker. En alternativ finansiering av framtiden Bostadsbrist, massarbetslöshet och kreditkris visar hur det kapitalistiska samhället inte lämnar utrymme för de mest grundläggande behoven. En socialdemokratisk ekonomisk politik ska bygga på att reglera ekonomin för en hållbar tillväxt, som i sin tur ska finansiera samhällsnyttiga investeringar i arbete, bostäder och välfärd. Detta bidrar till den enskildes makt, inflytande och frihet. På statlig nivå har den strama finanspolitiken haft en hämmande effekt på den ekonomiska utvecklingen. Konsekvenserna ser vi i sänkt investeringstakt, ökad arbetslöshet, bristande infrastruktur och bostadsbrist. SSU menar att det behöver garanteras offentlig finansiering av långsiktiga och strategiska investeringar oavsett konjunkturläge och regering. Därför vill SSU att överskottsmålet slopas för att ge utrymme åt nödvändiga framtidsinvesteringar och att en investeringsstrategi införs med möjlighet för lånefinansiering för en offensivare finanspolitik. SSU kräver att socialdemokratiska kommuner och landsting där bostadsbrist råder investerar i att bygga små och billiga hyresrätter. Likväl är det nödvändigt att alla kommuner, regioner och 3
landsting investerar utifrån samhällets behov för att skapa full sysselsättning. SSU vill också att kommun, landsting och stat upprättar planer för hur generationsväxlingar ska ske på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Vi menar att en nationell investeringsstrategi ska ta hänsyn till att hela Sverige har potential att utvecklas. Den stora pensionsreformen innebär att pengar som tidigare använts för att bygga bostäder i miljonprogrammen nu finns i fonder som bland annat investerar i svensk industri. Pensionsfonderna har även investeringar i kol-, gas och oljeföretag i en tid då det är nödvändigt att istället investera i förnybar energi för att möjliggöra en grön energiomställning. Pensionärers ekonomiska trygghet har minskat och staten har inte längre en reserv för samhällsinvesteringar. SSU vill att pensionsfonderna ska användas för att investera i mer långsiktiga projekt. Kapitalreserven i pensionsfonderna kan alltså användas för att både försäkra arbetande generationer ett gott liv efter pensionen och förbättra levnadsstandarden här och nu. SSU vill att ett system införs där delar av vinsten i privata företag omvandlas till fackligt ägda andelar i företagen. Progressiv skatt för ökad jämlikhet SSU menar att de främsta verktygen för att förändra den ojämlika fördelningen av tillgångar i samhället är genom skatter. De ökade klasskillnaderna beror i mindre utsträckning på ojämlika löneandelar än på växande kapital. Samhällets mest förmögna kan genom sitt ägande försörja sig på det arbete som andra utför. Eftersom ägande går i arv går även klassamhället i arv. Kapitalackumulationen sker till största del genom tillgångar som ärvts. En sådan världsordning leder ofrånkomligen till orättvisor och att ett litet fåtal skor sig på de mångas arbete. Därför vill SSU att Sverige inför en arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt med hög progressivitet. Vidare vill SSU se över de kommunala och regionala skatterna så att de ökar progressiviteten i skattesystemet och omfördelningen av resurser från rika till fattiga. SSU vill införa en skatt på den stabila skattebas som fastigheter utgör. SSU vill successivt avskaffa hushållens ränteavdrag som ökar ojämlikheten och riskerna för en bostadsbubbla. Ett växande problem är att stater konkurrerar om företagsetableringar genom att sänka skatter. Detta race-to-the-bottom kommer onekligen sluta i stora svårigheter att finansiera framtidens välfärd och måste därför stoppas. Ett gemensamt golv på bolagsskatter mellan stater samt ett arbete för att stoppa alternativa sätt att konkurrera om företag på välfärdens bekostnad måste till. Samtidigt måste nivån på golvet bibehållas och successivt höjas för att säkerställa ett progressivt skattesystem där resurser omfördelas. Ett steg i en ökad global beskattning är en internationell skatt på finansiella transaktioner. En stark fackföreningsrörelse i en modern ekonomi Fackföreningsrörelsen har en avgörande betydelse för att öka inflytandet för dem som inte äger ekonomin. Löntagarnas roll och organisering har varit central i byggandet av ett jämlikt samhälle. Vi ser dock på senare år att den fackliga organisationsgraden sjunker, samtidigt som makten förskjutits till arbetsgivarna. Efter att avdragsrätten för både fackavgiften och a-kassan avskaffades har organiseringen blivit en ekonomisk fråga som tvingar allt fler att prioritera bort fackligt medlemskap samt medlemskap i a-kassan i svåra tider. Att göra den fackliga avgiften samt a-kassan avdragsgill skulle möjliggöra ett större deltagande i det fackliga arbetet. En stark fackföreningsrörelse och ett hållbart företagande är grunden i den svenska modellen. Allt lägre andel av det växande välståndet kommer löntagare till del. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökade inkomstskillnader. SSU vill se en ökad löneandel av ekonomin. 4
En hållbar ekonomisk utveckling Sverige har under 1900-talet varit ett föregångsland i byggandet av ett välfärdssamhälle genom kraftfulla investeringar i det gemensamma. Detta har möjliggjorts av en stark ekonomisk utveckling kombinerat med en politik som omfördelar resurser för en ökad jämlikhet. Därför är ökad tillväxt en grundläggande förutsättning för fler jobb, men även för ökade investeringar i välfärden, skolan och infrastrukturen. Den ekonomiska politiken får aldrig kompromissa med en progressiv fördelningspolitik eller klimatet. Det innebär att ekonomisk tillväxt aldrig kan överordnas människovärdet och klimatets ramar. Ett ekonomiskt system där vinst och kortsiktiga tillväxtökningar är en naturlig del av hur ekonomin fungerar kan därför heller aldrig vara ett hållbart sätt att bygga samhället på. SSU vill se ett samhälle där konsumtion och produktion utgår från klimatets gränser och samhällets behov. En ekonomi som omfördelar resurser skapar långsiktig efterfrågan och fler hållbara arbetstillfällen. Investeringar i klimatomställningen ger nya och gröna jobb. En förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt är att nya företag har möjlighet att starta upp i hela landet och att småföretag ges möjligheter till att fortsätta växa. Möjligheterna till att söka kapital och få hjälp av det offentliga måste bli lättare för att göra verklighet av företagsidéer i små och nystartade företag. Företag ska kunna växa fram i hela landet. En förutsättning för det är en fungerande infrastruktur även i små och medelstora orter. En hållbar ekonomisk utveckling kräver att alla ekonomins aktörer växer och tar ansvar för samhällets utveckling. Idag överordnas ofta det kortsiktiga vinstintresset den långsiktiga utvecklingen. Det finns dock flertalet företag som inser behovet av långsiktig utveckling, och det är politikens uppgift att stärka dessa aktörer och skapa möjligheter för fler att följa efter. Företagen måste dels ta ett lokalt, dels ett globalt ansvar för att säkerställa en god samhällsutveckling i såväl ett ekologiskt som ett socialt perspektiv. Därför behövs en översyn av företagen och dess påverkan genom hela produktionslinjen. Gemensamt ägande Allt för stor del av makten i alla samhällssystem ligger hos dem som äger och kontrollerar produktionsmedlen. I det kapitalistiska systemet är det en liten minoritet av stora kapitalägare. Beslut som fattas i bolagsstyrelser är ofta betydligt viktigare för människors livsvillkor än beslut som fattas av folkvalda församlingar. En fundamental demokratisk princip är att människor ska kunna påverka beslut som påverkar dem. Därför är samhälleligt och gemensamt ägande viktigt för att öka jämlikheten och göra det möjligt att låta samhällsnyttan istället för vinstmaximering styra verksamheten. Det behövs en maktförskjutning där vanliga medborgare ges ökade möjligheter till inflytande genom gemensamt ägande. Därför ska arbetarägande och konsumentkooperationen stimuleras och de gemensamt ägda företagens andel av ekonomin öka. Särskilt viktigt är det att det gemensamma ägandet är starkt inom nyckelsektorer som välfärd, infrastruktur, finansiell sektor, bostadsproduktion, energiförsörjning och strategiska naturtillgångar. Sociala investeringsfonder Våra möjligheter att leva ett gott liv avgörs ofta tidigt i livet. Social utsatthet leder i allt för många fall till kriminalitet, missbruk och arbetslöshet som varken gynnar samhället eller individen. Samtidigt får kommuner i landet allt svårare att få ekonomin att gå ihop. För att vända utvecklingen åt rätt håll ska SSU därför driva på för att fler kommuner och landsting inför sociala investeringsfonder. Fonderna nyttjas genom att förvaltningsnämnder i respektive kommun kan begära anslag till projekt som på 5
längre sikt innebär en besparing i form av minskade kostnader för att laga de sår som sociala faktorer skapar. Sociala investeringsfonder ger kommuner möjligheten att investera i sina medborgare idag, samtidigt som framtida kostnader sparas in. SSU föreslår att: Ett nytt skattesystem utformas i vilket en fastighetsskatt, förmögenhetsskatt samt arvsoch gåvoskatt ingår. En framtida skattereform ska innefatta en skatteväxling från arbete till kapital och sträva efter ett transnationellt bolagsskattegolv och transnationella avtal rörande ökad kapitalbeskattningen på internationell nivå. Banker delas upp i affärsbanker och sparbanker. Pensionsfondernas direktiv ändras så att de kan investera i att utveckla Sverige, exempelvis genom lokala och regionala utvecklingsfonder, nybyggnationer samt upprustning av järnvägsnätet. De förändrade direktiven ska också möjliggöra avveckling av pensionsfondernas oetiska innehav så som i kol-, gas- och oljeföretag. Den svenska välfärdsmodellen även ska innefatta omfördelning från rika till fattiga under år utan ekonomisk tillväxt. Finansinspektionen ges utökade möjligheter att utdela sanktioner mot banker som behandlar sparares pengar oaktsamt. Hushållens ränteavdrag successivt avskaffas. Arbetare inom privat och offentlig verksamhet ges ökat inflytande över arbetets organisering. För att stärka löntagarnas organisering och roll i ekonomin görs medlemsavgiften i både facket och a-kassan avdragsgill. En översyn görs över hur företag kan bidra till hållbarhetsarbetet såväl lokalt som globalt, samt ta ansvar för hela produktionslinjen. Det gemensamma ägandet av näringsverksamheter ska utökas. Verka för att investera i en långsiktig och ekologiskt hållbar ekonomi. Verka för att fler kommuner inför sociala investeringsfonder. Slopa överskottsmålet och verka för en offensiv investeringsstrategi med möjlighet till lånefinansiering. Feminism för jämlikhet Inledning SSU är en feministisk rörelse. Dagens samhällsordning har delat upp människor i socialt konstruerade kön, även kallat genus. Genom samhällets förväntningar agerar vi på olika sätt utifrån vårt konstruerade kön. SSU menar också att det utöver genus finns en patriarkal samhällsordning. Män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Det handlar bland annat om att kvinnor i århundraden har tvingats ta ett större ansvar för barn och hem, att män har högre löner och starkare ställning på arbetsmarknaden, samt att kvinnor i betydligt större utsträckning utsätts för sexuellt våld och trakasserier. SSU:s feminism har ett intersektionellt perspektiv, eftersom kvinnor påverkas olika av det patriarkala samhället. Ekonomiska, sociala, kulturella och kroppsfunktionella faktorer avgör på vilket sätt kvinnor utsätts av den patriarkala strukturen. Kvinnor som grupp ses fortfarande som det andra könet. Under en livstid tjänar kvinnor 3,6 miljoner kronor mindre än män. Kvinnor tar också ett större ansvar för familj och hem genom att först ta ut fler dagar av föräldraledigheten och sedan göra mer obetalt hushållsarbete än män. Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar, vilket är ett tecken på att det finns strukturer och förväntningar som kringskär unga kvinnors handlingsfrihet i sina egna liv. Kvinnors underordning är oförenlig med ett jämlikt samhälle. Men för att nå jämlikhet mellan människor behöver vi skapa jämställdhet mellan könen. Människors tillskrivna kön ska inte skapa förväntningar på beteende, livsval, sexuell läggning eller åsikter. För att nå dit måste vi uppmärksamma de maktrelationer som finns. Patriarkatet måste synliggöras för att kunna bekämpas. 6
SSU:s feminism är klassmedveten. Feminismen och den demokratiska socialismen förutsätter varandra och förenas i vår ideologiska övertygelse. SSU:s mål är ett jämlikt samhälle och för att nå jämlikhet behövs jämställdhet. Makten måste delas jämlikt mellan könen. Enda sättet att uppnå det är genom den feministiska kampen. Ett samhälle som är demokratiskt och jämlikt garanterar människor inflytande och makt över sin egen kropp och sin livssituation, det exploaterar inte heller människor på marknaden. Alltså förenar vi klasskampen och den feministiska kampen. Makten över den egna kroppen I dagens samhälle är människor starkt påverkade av rådande strukturer när det kommer till sex och relationer. Föreställningarna om kvinnors och mäns sexualitet är grundade i att mannen och heterosexualiteten är normen. I det kapitalistiska systemet förstärker marknaden sexualiseringen och objektifieringen av kvinnor samt de rådande normerna. Eftersom ekonomiska intressen sätter press på kvinnor om hur de ska vara och se ut, försvårar det möjligheterna att frigöra sexualiteten och kroppen på riktigt. I ett samhälle där marknaden har stor makt över idealen begränsas frigörandet av kvinnors sexualitet och makten över den egna kroppen. En konsekvens av marknaden och den patriarkala samhällsstrukturen är handeln med kvinnors kroppar en annan är det sexualiserade våldet mot kvinnor. Detta är det yttersta beviset på att vi lever i en samhällsordning där kvinnor som grupp är underordnade män som grupp och att det förstärks av kapitalismens exploatering av människor. Patriarkatet genomsyrar både det offentliga rummet och den privata sfären. Kvinnors frihet begränsas såväl fysiskt som psykiskt. Många är rädda för att gå hem på kvällarna på grund av risken att utsättas för sexualiserat våld. SSU vill se att en samtyckeslagstiftning blir verklighet. Det bör även utredas hur ett oaktsamhetsrekvisit skulle kunna införas i sexualbrottslagstiftningen. Mäns våld mot kvinnor sker främst inom hemmets väggar, men kvinnors utrymme i det offentliga rummet begränsas också eftersom hotet även gör sig påmint där. Sexuella trakasserier och hot på internet har också blivit vanligare. Spridandet av sexuella bilder på kvinnor på internet, även kallat hämndporr, är ett ökande problem och ska räknas som sexuellt våld. De nya internetbaserade sexualbrotten måste kunna stoppas med en lagstiftning och ett rättsväsende som hänger med i utvecklingen. SSU menar att samhället behöver förändras i grunden. Ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av de patriarkala strukturernas förtryck. Psykisk ohälsa I ett patriarkalt och ojämlikt samhälle blir idealen totalt verklighetsfrånvända, inte minst inom modet, kulturen och i reklamen. Det blir en press på ungdomar och särskilt på unga tjejer att leva upp till dessa ideal, vilket är en av orsakerna till ökad psykisk ohälsa och självskadebeteenden. De tjejer som drabbas hårdast av den sexualiserade synen på kvinnor är de med sämst förutsättningar i samhället. Klassamhället och patriarkatet bidrar till den psykiska ohälsan. En aktiv feministisk politik och en stark välfärd är det bästa botemedlet mot samhällets sexualisering och kroppsfixering. Däri ingår resursoch maktfördelning och satsningar på den offentliga sektorn för en jämlik sjukvård. SSU ser idag att kvinnor inte tas på allvar i kontakten med vården. Mediciner och behandlingar anpassas till exempel efter mäns förutsättningar och behov, samtidigt som det finns stora kunskapsluckor om sjukdomar och tillstånd som berör kvinnor. Det behövs därför riktade resurser till vård av kvinnor, inte minst inom svensk förlossningsvård och könssegregerade arbetsskador. Vi ser också ett behov av ökat stöd till ungdomsmottagningar och personal inom skolväsendet. Rätt kompetens är en förutsättning för att uppnå ett samhälle utan psykisk och fysisk ohälsa. 7
Patriarkatet och de rådande normerna kring kön och sexualitet drabbar hbt-personer extra hårt. SSU anser att mer måste göras för att motverka diskriminering av hbt-personer och på så sätt minska den psykiska ohälsan som de i högre grad lider av. Transvården i dagens samhälle har bristande kompetens och uppvisar ett bristfälligt bemötande. Detta leder till en ökad psykisk - men även fysisk - ohälsa. Transidentifierade personer är redan hårt drabbade av patriarkatet i dagsläget och är i högre grad utsatta för allmän psykisk ohälsa på grund av den existerande stigmatiseringen i samhället. Rapporter visar på att självmordsförsök, självmordstankar och depressioner har ökat markant bland transidentifierade personer den senaste tiden. En bidragande faktor till detta är bland annat att det i dagens läge finns en åldersgräns på 18 år för att få genomgå en könskorrigering. Vi vill också se ett juridiskt kön som inte är man eller kvinna. Att korrigera könet i juridiska handlingar och att en korrigering av det medfödda könsorganet ska vara möjligt att få genomgå innan 18 års ålder. Utredningsteamet ska då utgå från varje enskild individs mognad inför att ta ett sådant beslut. Beslutet från utredningsteamet ska vara åldersmässigt oberoende. Ett jämställt arbetsliv Sverige har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad där kvinnor främst arbetar inom offentlig sektor. Samhällets patriarkala strukturer har lett till att villkoren inom de kvinnodominerade branscherna är sämre. Men också kvinnor i branscher där fler män arbetar har sämre villkor än sina manliga kollegor. Redan tidigt grundläggs segregationen mellan könen. På de praktiska gymnasieprogrammen förväntas killar att utbilda sig inom bygg, fordon och teknik, medan tjejer förväntas välja omvårdnad och barn och fritid. Skillnaderna följer sedan med in i arbetslivet. På akademisk nivå väljer kvinnor i växande omfattning traditionellt manliga utbildningar, men motsvarande trend finns inte bland männen. Att män i ökad utsträckning söker sig in i idag kvinnligt kodade utbildningar och yrken är en förutsättning för att minska segregationen på arbetsmarknaden. Ett annat uttryck för patriarkatets makt på arbetsmarknaden är i löneskillnader mellan könen - trots att kvinnor och män utför samma arbete skiljer sig lönerna åt. För att nå jämställda löner behöver vi kartlägga hur det ser ut på enskild företagsnivå, inte bara på samhällsnivå. De patriarkala strukturerna i samhället genomsyrar också själva arbetsförhållandena. Idag arbetar många unga, framför allt kvinnor, med osäkra villkor. Kvinnor är också de som i störst utsträckning jobbar ofrivillig deltid och staplar visstidsanställningar på hög. I offentlig sektor får kvinnor ofta bära en tung börda i form av delade turer. Att i låg grad kunna påverka sin arbetssituation och inte veta när möjligheten att jobba ges påverkar också individens makt över sitt liv och sin frihet. Genom att säkra rätten till ett tryggt arbete stärks kvinnors ekonomiska oberoende. I strävan mot ett jämlikt samhälle måste alla människors rätt till frihet och att forma sitt liv vara centralt. Samtidigt som många har osäkra anställningar arbetar och producerar vi mer än någonsin tidigare. Särskilt inom den offentliga sektorn slits många arbetande kvinnor ut i förtid. Vi behöver skapa ett hållbart arbetsliv som stärker individens frihet genom trygga arbetsvillkor och inflytande på arbetsplatsen. En ökad produktivitetstillväxt kan därför med fördel, utöver löneförhöjningar, tas ut i minskad arbetstid. Kvinnor tar i större utsträckning än män ansvar för hushållet. Detta medför att kvinnor oftare tar ledigt och går ner i arbetstid för att sköta hushållsarbete och omsorg av barn och äldre i familjen, vilket drabbar dem ekonomiskt. En marknadslösning på detta har varit att införa skatteavdrag på hushållsarbete. Det förstärker och cementerar klassamhället och är heller inte ekonomiskt hållbart. Vår lösning är snarare att gå till roten av problemet. Det innebär att det obetalda arbetet i hemmet måste utjämnas mellan män och kvinnor. 8
Föräldraförsäkring för ökad jämlikhet Det ojämlika uttaget av föräldraledigheten bidrar starkt till ojämställdheten på arbetsmarknaden och i hemmet. Kvinnor tar idag ut cirka tre fjärdedelar av föräldraförsäkringen. Att kvinnor är föräldralediga och hemma med sjukt barn i större utsträckning än sina partners gör att kvinnor halkar efter i löneutveckling, karriärmöjligheter och pensionssparande. För att uppnå ett jämställt arbetsliv bör därför också uttaget av föräldraförsäkringen vara jämlikt fördelat. Att individualisera föräldraförsäkringen är en nyckelreform för en mer jämställd arbetsmarknad men också för ett mer jämställt samhälle i stort. En översyn av föräldraförsäkringen bör också göras i syfte att utbildningsgrad och klassbakgrund inte ska spela någon roll och hur föräldraförsäkringen ska fungera för familjer som inte lever enligt kärnfamiljsnormen. Gör offentlig sektor till en förebild för arbetsmarknaden Utbyggnaden av den offentliga sektorn har lett till att kvinnor i större utsträckning deltar i arbetslivet. Tillsammans med den offentliga sektorn har flera stora reformer som särbeskattning, barnomsorg och föräldraförsäkring bidragit till att stärka kvinnors position i samhället. Det är i den offentliga sektorn en majoritet av kvinnorna arbetar. Därmed är det den sektor som har störst påverkan på kvinnors inflytande över sitt arbete och sin makt på arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn är dock inte alltid den bästa av arbetsgivare. Därför behöver ett arbete påbörjas för att medarbetarna ska få större egenmakt och inflytande över sin arbetssituation. Den offentliga sektorn måste moderniseras i samma utsträckning som samhället och erbjuda schysta villkor för sina anställda. Om vi inte investerar i offentlig sektor investerar vi inte heller i kvinnors arbete. Investeringarna betalar sig i form av minskade sjukskrivningar och fler händer i välfärden. Arbetslivet måste vara hållbart. SSU föreslår att: Myndighetsarbetet, arbetet för jämlik hälsa samt lagstiftningen mot sexualiserat våld ska genomsyras av ett feministiskt perspektiv. Tillsvidareanställning ska vara norm på arbetsmarknaden och att anställningsformen allmän visstid ska avskaffas. Provanställningar helt regleras i kollektivavtal och stegvis fasas ut ur LAS. LO ska tillsammans med TCO och SACO lägga fram en facklig strategi för jämställda löner. En långsiktig investeringsbudget införs med särskilda satsningar på välfärden. Rätt till heltid ska lagstiftas och gälla inom hela arbetsmarknaden. Produktionstillväxt kan tas ut i förkortad arbetstid i större utsträckning än idag. Föräldraförsäkringen individualiseras, att grundersättningen höjs och att försäkringen på sjukpenningnivå utgår med 90 procent av inkomsten. Lönekartläggning ska göras på samtliga företag i Sverige årligen. In- och uthyrning av arbetskraft per definition i lag 2012:854 förbjuds; vikarier och annan personal ska vara anställda på det företag där de arbetar. Hämndporr ska kriminaliseras. Kommersiell porr kriminaliseras och ett arbete påbörjas för att uppmana andra länder att anta lagar om förbud av sexköp och surrogatmödraskap. 9
Ett jämlikt Sverige Hela Sverige ska utvecklas Regionalpolitik handlar om att hela landet ska få förutsättningar att utvecklas på lika villkor. Jämlikhet mellan människor förutsätter jämlikhet mellan stad och landsbygd, mellan centrum och förort. En rättvis social, ekonomisk och kulturell fördelning är regionalpolitikens mål och ett viktigt fundament för SSU. Jämlikhet mellan stad och landsbygd skapar förutsättningar för full sysselsättning, ett hållbart klimat och större social sammanhållning där de demokratiska värderingarna stärks. Det finns förutom ett socialt ansvar också ett samhälleligt intresse för att hela Sverige ska få rätt förutsättningar till utveckling. Den ojämlikhet som växer inom våra städer och mellan våra delar av landet skadar Sverige. Ojämlikheten tar sig uttryck i bland annat folkhälsa, då det finns en koppling mellan folkhälsa och socioekonomiska förutsättningar. Medellivslängden kan skilja flera år mellan stadsdelar och ohälsan varierar stort mellan delar av landet. Den ojämlika hälsan slår inte enbart mot den enskilde utan medför olika samhällskostnader. Detta motiverar riktade insatser mot områden där folkhälsan är sämre. För SSU är det en självklarhet att motverka ojämlikhet och säkerställa välfärd och utveckling i hela landet. Utveckling i stad, landsort och landsbygd förutsätter varandra. Samma sak gäller för förort och stadskärna. För att hålla ihop landet och staden krävs att alla delar utvecklas. Men fördelningen och förutsättningarna måste jämnas ut. Genom en rättvis skatteutjämning och investeringar i hela landet kan staten bidra till jämlika förutsättningar. Statliga myndigheter och bolag måste ta ett regionalpolitiskt ansvar när lokalisering och organisering av verksamheter beslutas. SSU vänder sig mot att marknadens principer ska avgöra vilka områden som ska utvecklas och tror att en mer aktiv politisk styrning skapar jämlika förutsättningar. Marknaden får inte ha sista ordet kring utvecklingen av landet. Målet om ett jämlikt Sverige ska vara det avgörande. Utbyggd infrastruktur och bättre kollektivtrafik För att minska avstånden mellan regionerna, stärka regionala arbetsmarknader och ta till vara potentialen för klimatomställning i hela Sverige vill SSU öka investeringarna i infrastruktur och framför allt järnväg. Vi vill se ökade statliga investeringar i de regioner som idag inte har en tillräckligt utbyggd järnvägsinfrastruktur, samt på de sträckor som är viktiga för en välfungerande och hållbar godstrafik. Vi vill också att kapacitet för höghastighetståg skapas på sträckor där persontrafiken är omfattande och där Sverige binds samman med våra nordiska grannländer. För att detta ska bli möjligt krävs en tydligare statlig styrning och att staten tar över underhållet av järnväg. SSU anser även att persontrafiken i Sverige ska drivas i offentlig regi. I våra städer krävs förbättrad kollektivtrafik mellan olika stadsdelar och förorter. Turtätheten behöver öka och kollektivtrafiken måste göras avgiftsfri. Dessutom behöver kollektivtrafiken på landsbygden förstärkas. Det är viktiga insatser för ökad jämlikhet och förbättrad sammanhållning såväl på landsbygd som mellan stadens olika delar. SSU ser även tillgången på bredband som en viktig del av en modern infrastruktur. Därför vill vi se en bredbandsutbyggnad i hela landet. En aktiv bostadspolitik Bostadsbristen är stor i hela Sverige. Det beror på ett lågt bostadsbyggande under alltför lång tid och en blind tro på marknadslösningar. Bostaden är både en social rättighet och en förutsättning för att utveckla och skapa jobb i hela landet. Ökade investeringar för fler bostäder är ett viktigt medel för ökad jämlikhet. Regeringens mål om 250 000 bostäder till år 2020 är för lågt. Vi måste höja det målet för att låta behovet styra bostadsbyggandet samt kräva att minst 75 procent av nybyggnationen ska vara hyresrätter. Vi vill att en statlig byggbonus riktad mot hyresrätter införs och utformas så att de bostäder som byggs kan nyttjas även av låginkomsttagare. För fler hyresrätter krävs också skatteneutralitet gentemot bostadsrätten. Med 10
syfte att göra bostadsmarknaden sundare och för att skapa förutsättningar för en mer aktiv lokal bostadspolitik vill SSU möjliggöra att allmännyttiga byggbolag skapas. Förutom investeringar för nya bostäder vill SSU se investeringar i det befintliga bostadsbeståndet och upprustning av miljonprogramsområden, och att staten tar ett ekonomiskt ansvar för rivningar i avfolkningsbygder. Upprustningarna ska genomföras på ett klimatsmart sätt och med målet att de boende ska ha råd att bo kvar i sina bostäder efteråt. Nyproduktioner ska vara klimatsmarta. För att garantera framtida renoveringar av bostadsbeståndet bör de skattefria underhållsfonderna återinföras. Värdeöverföringar mellan kommunen och de allmännyttiga bostadsbolagen ska regleras striktare. Högre utbildning skapar jämlikhet Tillgängligheten till eftergymnasial utbildning är en viktig faktor för att öka jämlikheten. Utbildning ökar den sociala rörligheten och är ett medel till bildning och ökad förståelse om världen samt till att hitta en plats på arbetsmarknaden. Om avstånden är mindre till högre utbildning ökar chansen att även unga med lågutbildade föräldrar väljer att studera. Att högre utbildning finns utspridd i hela landet och även på olika platser i våra större städer, också utanför innerstäderna, är viktigt för att öka jämlikheten. Utbyggnaden av högskolor och universitet måste fortsätta. Större utbud av distansutbildningar kan ge fler möjligheten att studera vidare. Samtidigt som vi utökar antalet platser för högre utbildning vill vi höja kvaliteten bland annat genom att öka antalet lärarledda timmar. Vi vill också underlätta för fler att studera på högskolor och universitet genom att förbättra studenters ekonomi genom att höja studiebidraget. Det minskar också den sociala snedrekryteringen. För att minska utslagningen vid sjukdom och familjebildning bör studenter omfattas av sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. En modell bör införas för att studenter ska kunna omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Det är också av avgörande betydelse att högskolor och universitet håller en hög kvalitet i hela landet. Resursfördelningssystemet till högre utbildning måste säkerställa att även mindre och nya högskolor och universitet ges samma möjligheter att erbjuda en god kvalitet. Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla och därför ska de alternativa vägarna till högre utbildning stärkas genom att det finns goda resurser till folkhögskolor och till vuxenutbildning där möjligheten att läsa till gymnasiebetyg återinförs. En jämlik välfärd Sverige har delvis olika förutsättningar i olika delar av landet. För att skapa jämlikhet behöver varje del få möjligheter att växa. Staten ska ge förutsättningar för regioner att växa och utvecklas. SSU ser positivt på regionalisering och anser att resurser och beslutsfattande ska ligga så nära medborgarna som möjligt. Regionaliseringen är också nödvändig för att finansiera och bedriva en jämlik sjukvård i hela landet. För att skapa en jämlik vård krävs också att marknadsorienteringen minskar. Genom att den tvingande lagen om valfrihet och den fria etableringsrätten inom primärvården avskaffas kan vård i högre utsträckning ges efter behov och resurser omfördelas till områden där behoven är större. För en jämlik vård behövs också en säker och jämlik tillgång till läkemedel i hela landet, därför bör statliga apotek ges ensamrätt för försäljning av receptbelagda läkemedel. I debatten om jämlik vård glöms ofta den psykiska ohälsan. En åtgärd för att motverka den psykiska ohälsan är att uppmärksamma det tidigt. Därför bör psykiska hälsokontroller erbjudas i skolan. En stor satsning bör göras för fler akutplatser och mer välutbildad personal. Sverige har en stor demografisk utmaning framför sig. I stora delar av landet minskar befolkningen och det blir en större utmaning att erbjuda medborgarna en god och jämlik välfärd. Genom en rättvisare fördelning av resurser och genom en aktiv investeringspolitik kan förutsättningarna förbättras. SSU ser också behovet av en kommunreform för att säkerställa tillgången till en god och jämlik välfärd 11
över hela landet. För att kunna garantera större jämlikhet i sjuk- och tandvården bör tandvård göras avgiftsfri. Ett solidariskt flyktingmottagande Flyktingmottagande är en nationell angelägenhet, och därför behöver samtliga Sveriges kommuner delta i det arbetet. En lagstiftning för att uppnå det måste genomföras. För att kunna organisera flyktingmottagandet på ett mer långsiktigt och jämlikt sätt behöver staten ta en mer aktiv roll och statliga boenden måste anläggas. Dagens asylprocess är ineffektiv. Asylprocessen måste bli flexibel och kunna kombineras med arbete och utbildning, istället för att flyktingar passivt inväntar sina uppehållstillstånd. SSU vill också se ett utökat och individanpassat stöd till de flyktingar som bär på traumatiserande upplevelser. Naturresurser och arbetstillfällen I såväl landsorten som förorten är bristen på arbetstillfällen många gånger skriande. Det kapitalistiska systemet drabbar dessa områden extra hårt. I takt med att det privata näringslivet dragit sig tillbaka har även många offentliga arbetstillfällen försvunnit. SSU vill se en politik där sammanhållning och framtidstro präglar hela Sverige, från stad till landsbygd, från landsort till förort. Befintliga offentliga verktyg kan användas betydligt bättre för att på ett bättre sätt stimulera utveckling i hela Sverige. Ett exempel är att använda offentlig upphandling mer offensivt. Till exempel kan upphandlingar av upprustning av miljonprogram användas till att utbilda och anställa boende i området att hjälpa till med renovering och nybyggnation samt vid andra insatser. Insatser ska genomföras för att stärka det lokala samhället, bland annat genom byggandet av fler lokaler för olika typer av verksamheter. SSU vill också se en kraftigt utbyggd yrkeshögskola där denna även sprids ut inom städer. Just bruksorten, som är uppbyggd kring en industri, är särskilt känslig för det privata kapitalets svängningar. Bruket är och har varit motorn för hela bygder. Idag, i globaliseringens tidevarv, lägger många företagsägare ner sina svenska fabriker för att flytta produktionen utomlands, många gånger till länder med urusel arbetsmiljö och värdelösa arbetsvillkor. Detta vägdes förr upp av stora samhälleliga investeringar och var en del i strukturomvandlingen. Så är inte längre fallet. Men vi kan inte acceptera att hela samhällen dör ut till följd av kapitalismens inneboende kortsiktighet. Vi måste hitta nya system för omställning och utveckling av arbetstillfällen. För att öka antalet jobb på dessa orter vill SSU se att en stor del av råvaruförädlingen sker i samma region som råvarorna producerats i. Det skapar bättre möjligheter för företag att fortsätta investera. Vidareförädlingen kan stimuleras med ekonomisk styrning, exempelvis transportstöd, samverkansprogram mellan stat, näringsliv och akademi, samt investeringar i infrastruktur och utbildning. Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i Sverige, och en framtidsinriktad politiker behöver se till att arbetskraftsbehoven som följer med expansionen tillgodoses. Genom satsningar på efterfrågade utbildningar i såväl bruksort som förort kan vi säkerställa att Sverige ligger i framkant gällande teknikutveckling. Automatiseringen kan på lång sikt innebära en effektivisering av arbetsprocessen, vilket skulle kunna frigöra tid för kompetens- och personlig utveckling. När ett företag begärs i konkurs, ska de anställda själva ges förtur att ta över verksamheten. Staten kan via till exempel riskkapitalfonder stimulera en hållbar nyindustrialisering. Att personalen tar över verksamheten bidrar även till att kompetensförsörjningen lever vidare istället för att försvinna med den utflyttade industrin. Idag sker en stor del av energiutvinningen från våra naturresurser i politiskt och ekonomiskt eftersatta områden. SSU vill därför se ett system liknande 12
det som redan finns i Norge, där de regioner där utvinningen sker får återbäring för nyttjandet av naturresurserna. Basnäringarna Sverige har flera näringar som är att betrakta som basnäringar och som fortfarande bidrar till sysselsättning och export i stora delar av landet. Några av dessa är gruvnäring, skogsnäring och stålindustri, men även lantbruk och besöksnäring spelar stor roll för utveckling i hela landet. Det är viktigt att dessa näringar får fortsatta möjligheter att utvecklas, men också att utvecklingen sker på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. En bransch särskilt värd att nämna i detta sammanhang är gruvnäringen. Skälen att den är olik alla andra är att resurserna visserligen är stora, men ändliga, och att gruvbrytning som verksamhet innebär mycket omfattande ingrepp i miljön. SSU anser att staten måste ta ett större ansvar för brytningen så att den sker på ett säkert och hållbart sätt och med hänsyn till människorna som bor i närområdet. Vi är oroade över att multinationella gruvföretag utan långsiktighet och ansvar tillåts att bryta malm till låga kostnader. SSU vill i första läget att avgifterna för gruvbrytning ses över och höjs avsevärt för att hålla oseriösa aktörer borta. Ett kommunalt veto vid råvarubrytning ska införas. Avsättningar i fonder för regional utveckling ska också kunna göras. Även möjligheterna för statligt ägda gruvbolag att expandera sin verksamhet ska ses över. Dessutom vill vi se att tillståndsgivande myndigheter granskar det brytande företagets långsiktiga ekonomiska stabilitet. Vi äger inte rätten att skänka bort våra gemensamma naturtillgångar. Eventuell gruvbrytning måste präglas av insikten att naturen inte finns till för människors skull utan har ett egenvärde. Politiken och gräsrötterna Som folkrörelsesocialister kan SSU inte acceptera den nuvarande sociala utvecklingen i områdena utanför städernas kärnor, såväl i förorterna som på landsbygden. Ett lågt valdeltagande, outvecklad organisering i föreningslivet och en känsla av att inte höra till präglar många av dessa områden. Följden blir ett bristande förtroende för samhället. Dessa områden sitter på en stor rikedom av erfarenheter och språk som samhället blir starkare av att ta tillvara. På många ställen organiserar sig unga och progressiva krafter för sina bostadsområden och för att göra sina röster hörda. SSU och arbetarrörelsen måste stödja och uppmuntra dessa krafter för att återväcka den förlorade tron på politiken som verktyg för samhällsförändring. Samhällsomdaningen kan inte enbart vara resultatet av parlamentariska beslut. Att kanalisera upprördhet över orättvisor är folkrörelsernas uppgift. Därför behöver organisationer själva ta kontakt och samarbeta med de boende i lokalsamhället. Samtidigt kan politiska beslut stödja denna utveckling. Via kommunerna och regionerna fördelas idag pengar till det fria föreningslivet och studieförbunden. Eftersom aktiva, självständiga folkrörelser och en bildad befolkning är av stor vikt för en verklig demokrati, är en långsiktig och stabil finansiering helt central. Det kan ta sig uttryck i en utvecklad modell för kultursamverkan med ett tydligt ansvar från stat, regioner och kommuner. Studieförbunden måste få en ny modell för resurstilldelning utan marknadsprinciper och som möjliggör organisering av människor utan personnummer. De offentliga kulturaktörerna måste uppmuntras att i större utsträckning ta sina aktiviteter utanför stadskärnorna. En del av dessa aktörer har lokala och regionala mål som leder till marknadstänkande, exempelvis viktade stöd till dem som säljer stora mängder biljetter till sina föreställningar. Alla dessa mål måste ersättas med mål som syftar till att nå nya grupper. Socioekonomiska förutsättningar ska inte vara ett hinder för unga att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Att alla ska kunna ta del av kultur har ett egenvärde och kan vara ett verktyg för att minska segregationen genom integrering av kultur och fritid i stadsutvecklingen. Staten ska med 13
ekonomiska medel stimulera regioner i Sveriges gles- och landsbygd till ett aktivt kultur- och fritidsliv. Medias roll för ett sammanhållet land är helt central. SSU förespråkar en decentralisering av media, såväl geografiskt som ekonomiskt, och vi ser med stor oro på när många tidningar runt om i landet läggs ner. I ett nytt medieklimat bör upplagekrav för fullt presstöd sänkas och modeller för ekonomiskt stöd riktas om mot nya plattformar. Dessutom måste våra public service-bolag ta ett mycket större ansvar för att ge en mer utförlig bild av vad som händer i landet. Idag saknas presstäckning i många av Sveriges kommuner, såväl i storstadens ytterområden som i landsorten. Medborgarnas insyn i politiska beslut och möjlighet att påverka dem kringskärs kraftigt av denna utveckling. En aktiv demokrati kräver en fri och självständig press. SSU föreslår att: Kraftfulla investeringar görs för förbättrad infrastruktur och kollektivtrafik i syfte att stärka de regionala arbetsmarknaderna och hålla ihop städerna och landsbygden. Kraftfullt ökade investeringar görs i nya och befintliga bostäder och en hållbar upprustning av miljonprogrammen, särskilt inriktade på hyresrätter. En förutsättningslös översyn av Sveriges kommun- och regionindelning genomförs. Staten tar ett större ansvar för gruvindustrin så att brytning sker på ett säkert och hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt sätt och med hänsyn till alla människors lika värde. Statliga riskkapitalfonder införs som bidrar till att främja lokalt ägda hållbara industrier. Kommuner och regioner tar ett större ansvar för att främja det lokala kultur-, fritids- och föreningslivet. Platser inom akut- och ungdomspsykiatrin ska öka, samt att psykiska hälsokontroller genomförs i samband med fysiska hälsokontroller i skolan. Utbyggnaden av högskolor och universitet på fler orter ska fortsätta med fler kvalitetssäkrade utbildningsplatser. Asylsökande ska ha möjlighet att utbilda sig eller arbeta under tiden de väntar på uppehållstillstånd. Antirasism för jämlikhet Inledning Kampen för jämlikhet är otillräcklig utan antirasismen. På samma sätt blir den antirasistiska kampen otillräcklig utan ett brett jämlikhetsperspektiv. Fördelningen av resurser mellan människor handlar också om vilka maktstrukturer som byggs upp i samhället. En antirasism utan ett fördelningsperspektiv kommer endast handla om normer och upplysning. Det är otillräckligt för att bryta strukturerna. En socialdemokratisk antirasism innebär att människors lika värde också återspeglas i fördelningen av makt och resurser. Medan fascismen ställer folk mot folk och nation mot nation organiserar sig arbetarrörelsen bortom etnicitet, normer och gränser i en gemensam kamp för internationell solidaritet och alla människors frihet och jämlikhet. Därför är arbetarrörelsen fascismens naturliga motpol. SSU vill skapa ett jämlikt samhälle. Full sysselsättning, välfärd efter behov och delaktighet och makt att påverka sitt eget liv och det gemensamma samhället hjälper till att bygga den grundläggande tillit som behövs för att skapa en tillhörighet i samhället för alla. Därmed får alla möjlighet att bygga landet genom sina olika erfarenheter. Det gör i förlängningen att solidariteten mellan människor blir stark. 14