Utryckningsstatistik Upprättad: Antagen av direktionen: Diarienummer: NN Handläggare: Ae

Relevanta dokument
Utryckningsstatistik

Utryckningsstatistik

Utryckningsstatistik Upprättad:

UTRYCKNINGSSTATISTIK

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Lägesbeskrivning kring bränder i flyktingboenden

Bostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari

... Minst ett alternativ markeras. Ingripande vid ankomst skadeplats Vid olycka/tillbud mark. ett alt. o Annat o Kommunal räddningstjänst. Ägare...

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Anlagd brand i skolan

Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige

Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

Tillsyn över resultat

Bränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder

Räddningstjänst i siffror

Innehållsförteckning. Inledning... 3

Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, Jörgen

Räddningsverket, Karlstad Telefon , telefax

Riskstudie Vad är utmaningen? RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄST

Dödsbränder Räddningsverkets kontaktperson: Ulf Erlandsson

Olycksutveckling Moped

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Örebro län. Datum: / 16. Sida:

Hur kan man genomföra en räddningsinsats då omgivningens förväntningar är så olika? Anders Bergqvist

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman,

Del 1 Byggnad/anläggning Del 1 fylls i av fastighetsägare vars byggnad/anläggning omfattas av kravet på skriftlig redogörelse.

MSB:s kontaktpersoner: Colin McIntyre, Marie Lundqvist, Publikationsnummer MSB ISBN

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen

Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014

Olycksundersökning efter brand på

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fråga 1. Vuxen. Barn. Vilket telefonnummer ska du ringa om du behöver hjälp av brandkår, polis eller ambulans? Vad är det första du ska berätta när du

Storsatsning mot anlagda bränder Ett forskningsprogram för att minska antalet anlagda bränder

Brandutredning/Rapport

Datum 1(6) Tomas Gustafsson,

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Räddningsinsatser 1996

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Trångsviken

Statistiksammanställning av räddningsuppdrag 2013

Skriftlig redogörelse för brandskydd

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskydd

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Olycksundersökning. Brand i byggnad Flerfamiljshus/Särskilt boende. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Olycksundersökningar En viktig källa till lärande från insatser. Mattias Strömgren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Chef förebyggandeavdelningen

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skador orsakade av brand och åska

Brandskyddsredogörelse enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

Olycksundersökning efter brand på gruppbostaden Nya Sandbackavägen

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér

Skriftlig redogörelse av brandskyddet (Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 2 kap 3 )

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

Skriftlig redogörelse av Systematiskt Brandskyddsarbete

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Dödsbrandsrapport, Fotobilaga

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet Del 1 Byggnad/anläggning 1. Allmänt 1.1 Fastighetsbeteckning

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2016

B1 - STATISTIK 2010 Under året antal inträffade skador

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum.

Trafiksäkerhet för barn och unga

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

Lägsta antalet drunknade i Sverige. 107 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning

Räddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ

Drunkningsolyckor. 134 människor drunknade

Olycksundersökning enligt lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778 kap.3 10 )

Datum Ert datum 1(5) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning Er beteckning David Hultman,

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare:

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Styrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand

Brandskyddsredogörelse enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)

Skriftlig redogörelse för brandskyddet ENLIGT LAGEN (SFS 2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Räddningstjänstens operativa förmåga

Bilaga till redogörelse av brandskydd

Olycksundersökning

Brandutredning Datum

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm. Utredning av dödsbrand.

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lillhärdal

OLYCKSUTREDNING. Brand i flerbostadshus på i Sölvesborg,

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås,

Ägarens kontaktperson mot tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten) Namn: Mobilnummer: E-post: Redogörelsen upprättad av Namn:

Transkript:

Utryckningsstatistik 26-215 Upprättad: 216-4-6 Antagen av direktionen: 216-4-7 Diarienummer: NN 216-34 Handläggare: Ae

1. Samtliga händelser... 3 2. Brand i byggnad... 7 3. Brand ej i byggnad... 19 4. Automatiska brandlarm ej brand... 23 5. Trafikolyckor... 25 6. Övrig räddning... 32 7. Övrigt... 38 8. Örebro... 41 9. Kumla... 44 1. Hallsberg... 47 11. Askersund... 5 12. Lekeberg... 53 13. Laxå... 56 14. Nora... 58 15. Lindesberg... 61 16. Räddningsinsatser i andra kommuner... 64 Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som har utförts 26-1-1 tom 215-12-31. Under 215 ligger antalet insatser närmare 2 över genomsnittet. Den största ökningen av antalet händelser har skett inom kategorin trafikolyckor där 511 olyckor skett under året jämfört med genomsnittet under tio-årsperioden som ligger på 371 olyckor. På fem av vägarna inom Nerikes Brandkårs område sker hälften av alla trafikolyckor. Riksväg 5 svarar enskilt för nästan 2% av alla trafikolyckorna. Även bland kategorin övrigt märks en stor ökning av antalet insatser, där utryckningar till förmodade händelser står för merparten av antalet insatser. Antalet bränder har glädjande nog minskat under året och störst minskning har skett inom bostadsbränderna. Fortfarande är glömda spisar ett stort problem. Hälften av alla lägenhetsbränder orsakas av glömda spisar eller är matlagningsrelaterade i någon form. Under året har ingen person omkommit i bränder. 2

1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 28 522 gånger till 23 971 inträffade händelser sedan 26. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år 35 3 25 2 258 2162 2249 2244 2546 2579 2537 2478 245 2668 Antal händelser 15 Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 1: Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 2 397 insatser. Vid 484 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund av liknande storlek 35 3 25 2 15 1 5 Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 2: Diagrammet visar antalet räddningsinsatser per år. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare, vilket avspeglar sig i statistiken. Siffrorna är hämtade från MSB:s statistikdatabas och omfattar ännu inte 215 års händelser. 3

Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund,3,22 Nerike Attunda,2,17,15,24 Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland Diagram 3: Antalet insatser per 1 invånare. Utryckningar inom eget släckområde per station och år Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 1258 1143 1364 1158 1179 1224 12 132 158 98 Byrsta heltid 38 314 46 396 358 358 342 366 328 315 Deltid 1+4 Fjugesta 6 51 61 47 48 43 48 35 58 4 Askersund 78 79 17 7 75 8 73 6 57 39 Laxå 83 11 79 62 71 81 63 56 57 7 Lindesberg 152 134 188 168 223 155 119 184 142 126 Nora 13 94 97 79 84 92 1 67 82 81 Guldsmedshyttan 2 27 55 23 31 29 25 27 3 29 Frövi 87 71 114 69 79 75 68 43 43 59 Fellingsbro 95 115 138 139 18 96 119 12 73 8 Deltid 1+3 Odensbacken 63 62 54 47 54 41 36 45 37 41 Vintrosa 35 29 5 4 3 35 22 25 21 12 Garphyttan 21 28 3 21 25 27 14 3 18 25 Pålsboda 24 17 32 27 23 2 13 14 11 15 Deltid 1+2 Finnerödja 27 35 26 17 16 17 16 12 19 12 Vretstorp 26 23 26 22 24 23 23 21 26 15 Hjortkvarn 3 19 17 2 14 25 27 18 18 19 Räddningsvärn Glanshammar 32 29 46 39 55 4 43 38 28 31 Vinön 1 1 1 2 1 Hammar 22 21 12 26 18 15 1 18 16 7 Olshammar 7 9 5 1 15 7 14 13 8 12 Mariedamm 8 9 3 7 4 8 4 5 5 6 Hasselfors 7 7 8 5 6 9 7 7 5 7 Ramsberg 33 7 11 15 16 15 16 8 4 12 Rockhammar 8 5 6 1 5 6 6 7 9 4 Nyhyttan 7 5 3 1 9 11 5 9 1 8 Vedevåg 16 6 2 9 9 12 11 7 8 13 Tabell 1: Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde 26-215. Ramsberg mer än dubblerat antalet insatser mot genomnsittet under tioårsperioden. Deltidsstyrkan i Byrsta har sedan 25 inget eget stationsområde, men har under året varit engagerade vid 15 räddningsinsatser. Vid ytterligare 38 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrstastationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. 4

Händelser per typ och år 1 935 8 6 511 66 4 313 37 215 2 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Diagram 4: Fördelningen mellan olika händelsetyper. Onödiga automatlarm står för den största andelen. Antalet räddningsinsatser per månad 3 25 22 232 249 276 245 255 221 242 2 189 172 183 184 15 1 215 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 5: Antalet händelser per månad. Flest insatser görs under semestermånaderna. Antalet räddningsinsatser per veckodag 5 4 379 375 342 413 4 382 377 3 2 215 1 Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Diagram 6: Alla händelser 215 fördelade per veckodag. 5

Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet 4 35 3 25 2 15 1 5 37 322 335 286 271 218 218 16 152 128 116 92-2 -4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 215 Diagram 7: Dygnsvariationen visar att den övervägande delen av insatserna sker från lunch till klockan 18. Händelstyp fördelat över dygnet 16 14 12 1 8 6 4 2-2 2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Diagram 8: Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakade av matlagning. Räddningsinsatser per kommun 16 145 12 8 215 4 387 241 194 138 114 99 78 Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Diagram 9: Örebro kommun har ökat antalet insatser mest under året. Övriga kommuner följer genomsnittet. 6

Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Omhändertagna för akuta skador 23 267 184 1638 Stabilt sidoläge 13 94 13 9 Psykiskt stöd 135 963 11 733 Annan 5 33 4 25 Hjärt-lungräddning 39 29 39 28 Defibrillering 16 7 16 7 Fri luftväg 33 229 33 224 Stoppa blödning 1 74 1 74 Förebygga skadechock 37 224 33 271 Fixering arm/benskada 4 43 4 37 Fixering nacke/rygg 42 521 3 417 Kylning brännskada 14 13 Syrgasbehandling 23 46 23 47 Personsanering 1 2 1 2 Tabell 2: Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 3572 bränder i byggnader inträffat sedan 26. Vid 37 % av alla bränder i byggnader har branden upptäckts av ett automatiskt brandlarm. 2.1 Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren 45 4 35 3 25 2 15 1 5 428 382 363 373 347 346 359 335 336 339 313 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 1: Betydligt färre bränder i byggnader har inräffat under året. et är 358 bränder per år och årets siffra är den lägsta under tioårsperioden. 7

Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 168 198 163 181 143 22 156 181 161 167 Byrsta heltid 32 42 34 39 48 46 4 64 52 43 Deltid 1+4 Fjugesta 4 5 2 11 8 14 12 5 18 7 Askersund 9 6 8 1 12 13 9 9 12 6 Laxå 8 1 9 4 1 13 7 11 5 1 Lindesberg 9 24 21 22 35 26 2 26 29 13 Nora 12 15 13 12 13 16 13 12 11 15 Guldsmedshyttan 3 9 11 5 3 7 7 5 1 8 Frövi 18 8 16 9 9 11 15 7 12 13 Fellingsbro 4 6 11 5 6 16 17 4 5 7 Deltid 1+3 Odensbacken 9 8 1 15 1 8 1 7 14 6 Vintrosa 1 6 5 2 2 4 2 4 3 Garphyttan 6 1 8 6 7 9 3 9 6 7 Pålsboda 4 6 4 6 5 3 2 1 2 6 Deltid 1+2 Finnerödja 2 4 2 2 1 2 1 2 3 Vretstorp 8 5 1 1 8 5 5 4 5 4 Hjortkvarn 2 5 1 2 1 5 3 1 3 1 Räddningsvärn Glanshammar 2 4 5 6 4 8 6 3 4 Vinön 1 Hammar 2 2 7 6 1 2 6 Olshammar 1 2 2 1 3 Mariedamm 1 2 4 2 5 1 4 3 3 Hasselfors 1 1 2 1 2 3 Ramsberg 3 1 2 1 5 6 6 3 3 Rockhammar 2 1 4 1 3 1 2 4 2 Nyhyttan 1 1 3 2 3 3 4 1 Vedevåg 3 1 1 4 3 3 4 2 Tabell 3: Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Lindesberg har drabbats av haft betydligt färre bränder än tidigare. 8

Brand i byggnad per månad 5 4 3 2 24 31 25 26 16 2 23 21 21 27 38 39 215 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 11: Antalet brand i byggnad var generellt sett lägre under våren och sommaren än tidigare år. November däremot drabbades av betuydligt fler bränder än normalt. Brand i byggnad fördelat över dygnet 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5-2 2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 215 Diagram 12: Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt 7% 16% 27% 5% Bostad Allmän byggnad Industri Annan byggnad Diagram 13: Hälften av bränderna 215 drabbade bostäder. 9

Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 215 Totalt Startutrymme 215 Totalt Startutrymme 215 Totalt Kök 11 1 355 Korridor 6 58 Inbyggt garage 3 39 Produktionslokal 28 49 Badrum/toalett 4 74 Förråd/klädkammare 2 44 Skorsten 18 46 Okänd 4 7 Lager 2 38 Utanför byggnaden 18 21 Fristående garage 4 67 Radgarage 2 25 Fristående förråd/uthus 17 182 Trapphus 4 64 Kontor 2 22 Sovrum/sovsal 11 139 Verkstad 4 54 Cistern 2 3 Vardagsrum 9 17 Fläkt/Luftbehandlingsrum 4 52 Höupplag/loge/lada 1 38 Pannrum 8 139 Hall 4 5 Bastu 1 25 Källare, ej boyta 7 9 Personalutrymme 4 23 Upplag 1 9 Samlingslokal 7 75 Eldriftrum 3 98 Djurstall 12 Balkong/Altan 6 15 Försäljningslokal 3 61 Silo 12 Soprum/sopnedkast 6 98 Annat 3 58 Datacentral 7 Tvättstuga 6 8 Vind 3 41 Lastbrygga 3 Tabell 4: Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 215 Totalt Startföremål 215 Totalt Startföremål 215 Totalt Spis 73 935 Elcentral 7 82 Kläder 1 3 Annat 3 359 Brandfarlig vätska 7 68 Gardiner 1 2 Papper/kartong 24 176 Personbil 6 5 Kaffebryggare 1 15 Byggnadens utsida 23 248 Soffa/fåtölj 5 3 Brandfarlig gas 1 9 Maskin 22 258 Lysrörsarmatur 4 79 Diskmaskin 26 Okänt 19 33 Kyl/frys 3 39 TV 21 Rökkanal 16 453 Övriga vägfordon 3 32 Transformator 16 Andra elinstallationer 14 226 Säng 2 4 Bastuaggregat 13 Annan lös inredning 12 36 Glödlampa 2 32 Torkskåp 9 Eldstad 9 136 Torktumlare 2 31 Stereo/video/DVD 5 Uppvärmningsanordning 8 126 Explosivt-/sprängämne 2 19 Spårfordon 1 Skräp i container 8 116 Dator 2 7 Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning 7 115 Tvättmaskin 1 34 Tabell 5: Aktuella startföremål vid bränderna. Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis 87 1 71 Rökning 1 169 Återantändning 2 8 Anlagd med uppsåt 53 555 Friktion 1 112 Fyrverkerier 2 15 Tekniskt fel 42 672 Gnistor 9 191 Barns lek med eld 1 4 Värmeöverföring 35 695 Levande ljus 8 144 Explosion 1 16 Soteld 17 55 Heta arbeten 7 78 Blixtnedslag 51 Okänt 15 419 Självantändning 5 95 Annan Tabell 6: Orsaker till byggnadsbränderna. Var tredje brand i byggnad orsakas av en glömd spis. 1

Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 3% 1% 25% 13% 15% 43% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 5% 14% 8% 1% 72% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Släckt/slocknad Flera byggnader Diagram 15: Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen 215. 85 % atannar i startföremålet Diagram 14: Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes 215. Omkomna och skadade 35 3 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Diagram 16: Under 215 omkom ingen person vid bränder i byggnader. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 964 bränder inträffat i allmänna byggnader under 26-215 varav 82 under 215. Typ av objekt 5 4 3 2 37 21 18 215 1 Vårdanläggning Övrig allmän byggnad 3 4 Skola Kontor Hotell Flyktingförläggning 2 Diagram 17: Antalet bränder fördelat per objekttyp 215 ställt mot genomsnittet. Störst minskning ses inom vården. 11

Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 215 Totalt Objektstyp 215 Totalt Övrig vårdbyggnad 31 422 Kriminalvård 2 23 Skola 16 158 Förskola 2 17 Handel 9 17 Elevhem/Flyktingförläggning 2 9 Övrigt i allmän byggnad 4 46 Kyrka/församlingshem 1 17 Sjukhus 4 28 Teater/biograf/muséum 1 1 Restaurang/danslokal 3 51 Fritidsgård 2 Kontor 3 33 Försvarsbyggnad 1 Idrottsanläggning 3 28 Kommunikationsbyggnad 1 Hotell/pensionat 4 28 Tabell 7: Antalet bränder i vårdanläggningar fortsätter minska. Skillnaden kan till viss del förklaras av att flera boenden som tidigare klassats som vårdanläggningar numera betraktas som eget boende. Omfattning vid framkomst 28% Rökutveckling Startföremålet % 1% 5% 11% 55% Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Diagram 18: Vid 94 % av alla larm till allmänna byggnader 215 stannade branden i startföremålet. Automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm till platsen är vanligt förekommande inom kategorin allmänna byggnader. Många anläggningar har dessutom personal på plats stora delar av dygnet vilket ofta medför att släckinsats ofta påbörjats av personal innan brandkåren kommit till platsen. Brandorsak Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis 33 423 Okänt 1 31 Återantändning 12 Anlagd med uppsåt 26 247 Friktion 1 26 Barns lek med eld 1 Tekniskt fel 11 176 Självantändning 1 9 Heta arbeten 9 Värmeöverföring 6 1 Explosion 1 7 Annan 6 Fyrverkeri 2 7 Soteld 1 4 Blixtnedslag 5 Rökning 1 54 Levande ljus 32 Gnistor 2 Tabell 8: Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 6 % av glömda spisar. 71 % av skolbränderna var anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 214 skadades tre personer lindrigt och en svårt vid bränder i allmänna byggnader. 12

2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1927 bränder inträffat i bostäder under de senaste tio åren. Antal bostadsbränder 25 2 15 1 5 229 198 28 29 212 177 181 189 169 155 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 19: Antalet bostadsbränder visar den lägsta noteringen på tio år. Andel brand i byggnad per objektstyp 2% 4% 36% 58% Flerbostadshus Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus Diagram 2: Fler bränder uppstod i flerbostadshus än i enbostadshus under 215. Brand per objektstyp 14 12 1 8 6 987 86 112 11 8 87 12 96 133 87 82 116 92 122 87 13 82 9 65 Flerbostadshus Enbostadshus 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 21: Antalet bränder i såväl fler- som enbostadshus har minskat betydligt under året. Omfattning vid framkomst 13

Endast rökutveckling % 4% 27% 13% 16% 4% Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Diagram 22: I 83 % av alla bostadsbränder är branden kvar i startföremålet då brandkåren anländer. Omfattning vid framkomst per objektstyp 8 6 4 2 61 39 16 13 7 3 9 3 1 I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader 1 Flerbostadshus Enbostadshus Diagram 23: Diagrammet visar skillnaden i hur det ser ut på platsen då brandkåren anlände vid bränder i fler- respektive enbostadshus 215. Ofta hör grannar i flerbostadshus brandvarnare och ringer brandkåren, som därvid kommer på plats i ett tidigare skede av branden än vid bränder i enbostadshus. Brandorsak vid bostadsbränder alla kategorier Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis 62 579 Rökning 9 94 Heta arbeten 12 Tekniskt fel 18 219 Levande ljus 8 92 Explosion 4 Anlagd med uppsåt 18 195 Gnistor 4 65 Blixtnedslag 32 Soteld 16 49 Barns lek med eld 1 13 Återantändning 12 Värmeöverföring 16 198 Självantändning 1 8 Fyrverkerier 9 Okänd 9 115 Friktion 1 2 Annan Tabell 9: Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Brandorsak vid bränder i enbostadshus Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Soteld 16 4 Anlagd med uppsåt 4 72 Rökning 14 Tekniskt fel 12 151 Levande ljus 4 32 Barns lek med eld 11 Värmeöverföring 11 198 Självantändning 1 5 Fyrverkerier 3 Glömd spis 7 76 Blixtnedslag 28 Explosion 2 Okänd 6 118 Återantändning 19 Annan Gnistor 4 78 Heta arbeten 18 Tabell 1: Till skillnad från vid bränder i flerbostadshus hör det till ovanligheterna att man glömmer spisen. Brandorsak i flerbostadshus 14

Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis 46 479 Okänd 3 82 Återantändning 7 Anlagd med uppsåt 14 151 Barns lek med eld 1 1 Explosion 2 Rökning 9 74 Friktion 1 2 Fyrverkerier 1 Tekniskt fel 6 11 Gnistor 9 Självantändning 1 Värmeöverföring 5 73 Soteld 9 Blixtnedslag Levande ljus 4 6 Heta arbeten 4 Annan Tabell 11: Glömd spis orsakar nästan hälften av alla bränder i flerbostadshus. Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. Enbostadshus 14 12 1 8 6 4 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 24: Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus 2 15 1 5 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 25: Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 513 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 5 under 215. 15

Antalet industribränder 8 7 6 5 4 3 2 1 72 62 56 5 47 49 47 43 42 45 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 26: Diagrammet visar hur antalet bränder inom industrin fördelat sig genom åren. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 215 Totalt Typ av industri 215 Totalt Annan tillverknings industri 13 159 Industrihotell 4 29 Livsmedelsindustri 1 4 Reparationsverkstad 3 21 Metall/maskinindustri 7 228 Annan industri 3 8 Kemisk industri 6 14 Trävaruindustri 2 21 Lager 2 38 Textil/beklädnadsindustri 9 Tabell 12: Antalet bränder inom livsmedelsindustrin har ökat under året, medan övriga verksamhetskategorier har tenderat att minska något. Omfattning vid framkomst 2% 23% 42% Rökutveckling Startföremålet Ett rum 2% Flera rum 14% Flera brandceller Släckt/slocknad 17% Diagram 27: Omfattning då brandkåren kom till platsen 215. Brandorsak vid industribränder Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Tekniskt fel 13 177 Gnistor 2 35 Explosion 1 16

Värmeöverföring 13 188 Återantändning 1 11 Barns lek med eld 1 Friktion 8 86 Anlagd med uppsåt 1 Blixtnedslag 1 Heta arbeten 6 31 Glömd spis 8 Annan Självantändning 3 6 Soteld 2 Rökning Okänd 3 3 Tabell 13: Tekniska fel och värmeöverföring var de vanligaste brandorsakerna 215. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 215 har en person skadats svårt vid brand inom industrin. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 151 bränder inträffat inom kategorin under de senaste tio åren, varav 21 under 215. Bränder i andra byggnader 25 22 21 2 15 1 1 13 15 14 16 1 14 17 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 28: Diagrammet visar att antalet bränder i annan byggnad har mer än förbubblats sedan 26. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 215 Totalt Typ av byggnad 215 Totalt Annan 12 31 Avfall/avlopp/rening 1 4 Lantbruk, ej bostad 7 121 Parkeringshus/garage 1 2 Kraft-/värmeverk 21 Bensinstation 1 Rivningshus 6 Byggnadsplats 1 Bergrum Tabell 14: Tabellen visar hur antalet bränder fördelar sig inom kategorin annan byggnad. Omfattning vid ankomst 17

% 14% 5% 43% 14% 24% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Diagram 29: Vid nästan hälften av bränderna brann det i minst ett rum då brandkåren anlände 215. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan förklara varför bränderna är mer omfattande då brandkåren anländer än t.ex. vid brand i allmänna byggnader. Brandorsak vid brand i kategorin andra byggnader Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Anlagd med uppsåt 1 23 Återantändning 1 4 Barns lek med eld 4 Gnistor 3 25 Glömd spis 1 2 Självantändning 2 Värmeöverföring 2 32 Blixtnedslag 1 Explosion 1 Okänd 2 19 Friktion 4 Fyrverkerier 1 Tekniskt fel 1 33 Soteld 3 Rökning 1 Heta arbeten 1 6 Tabell 15: Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Hälften av bränderna är anlagda. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid brand inom kategorin annan byggnad. 2.6 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 215 Totalt Åtgärder 215 Totalt Åtgärder 215 Totalt Ingen åtgärd 146 2157 Lodning av rökkanal 14 35 Avstängning av gas/el 7 196 Användande av värmekamera/ir teknik, ej rd 84 495 Dörrforcering 14 185 Annan 2 25 Släckning från marken 58 85 Släckning från höjdfordon 8 154 Skjutning/punktering av gasflaskor 2 9 Invändig släckning 56 1 Skydd av närliggande objekt 8 123 Inträngning från höjdfordon 5 Tabell 16: Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Användande av IR-teknik blir allt vanligare. 18

Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt 32 356 44 899 26 35 Räddningstjänstens fläktar 33 4 43 545 32 225 Håltagning 1 4 4 99 3 74 Tabell 17: Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid brand i byggnad, men inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 215 Totalt Livräddning Antal personer 215 Totalt Antal tillfällen Antal personer Rökdykning livräddning 1 73 Rökdykning 4 3 93 69 Rökdykning egendomsskydd 34 412 Höjdfordon 16 7 Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 14 % 17 % Rökdykning med värmekamera 25 157 Antal tillfällen Tabell 18: Vid tio tillfällen under året har rökdykning skett i syfte att rädda liv, varvid fyra personer har hämtats ut ur den farliga miljön av rökdykare. Ingen livräddningsinsats har skett via höjdfordon under året. Släckmedel Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Vatten från släckbil 92 1482 Öppet vattendrag 6 87 Mellanskum 19 Lämpning 35 356 Skärsläckare 6 7 Branddamm 15 Tankbil 19 437 Dimspik 5 5 Kvävning 15 Handbrandsläckare CO 2 15 78 Annat släckmedel 8 Tungskum 7 Handbrandsläckare Pulver 11 12 Handbrandsläckare Skum 44 Lättskum 3 Brandpost 8 181 Handbrandsläckare Vatten 22 Tabell 19: Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. Användandet av olika skumvätskor och deras miljöegenskaper är under utredning och därför används skum numera ytterst restriktivt vid räddningsinsatser. 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 339 brand ej i byggnad inträffat under perioden 26-215. 19

Brand ej i byggnad genom åren 35 3 25 2 15 1 5 313 32 34 32 329 295 317 37 275 258 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 3: Antalet brand ej i byggnad minskade något under året. et under perioden är 34 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 185 148 138 149 141 145 15 122 12 151 Byrsta heltid 25 34 35 29 39 56 56 6 45 43 Deltid 1+4 Fjugesta 9 7 9 4 12 1 5 7 15 6 Askersund 8 1 9 6 1 11 15 15 1 6 Laxå 6 14 8 7 12 12 12 1 11 11 Lindesberg 11 14 16 5 16 9 5 18 16 11 Nora 12 15 19 6 11 14 8 14 12 15 Guldsmedshyttan 3 3 1 5 7 3 4 5 5 5 Frövi 2 6 8 4 8 6 4 6 7 5 Fellingsbro 4 5 9 3 4 4 6 7 9 6 Deltid 1+3 Odensbacken 4 5 4 5 1 4 4 4 6 8 Vintrosa 3 5 7 9 4 9 4 7 6 2 Garphyttan 1 4 5 1 3 2 2 6 4 6 Pålsboda 2 1 5 4 4 3 2 3 3 3 Deltid 1+2 Finnerödja 7 1 7 4 1 3 6 5 2 2 Vretstorp 2 7 1 1 3 3 4 5 6 1 Hjortkvarn 3 1 2 1 2 4 8 3 3 3 Räddningsvärn Glanshammar 5 5 5 2 15 2 14 8 7 9 Vinön 1 1 Hammar 4 3 3 2 1 2 3 5 2 2 Olshammar 1 4 6 6 2 2 2 Mariedamm 2 3 1 1 1 1 2 1 Hasselfors 2 3 3 1 3 1 1 1 3 Ramsberg 5 3 5 6 2 1 2 5 Rockhammar 2 2 4 2 1 3 3 2 1 Nyhyttan 3 1 1 1 3 1 2 Vedevåg 1 2 6 1 1 1 4 Tabell 2: Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. Inom Örebros insatsområde har antalet brand ej i byggnad ökat något under året. Brand ej i byggnad per månad 2

6 57 42 4 2 18 13 25 21 26 25 12 31 14 23 215 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 31: Betydligt fler gräsbränder kan ses i april månad jämfört med genomsnittet. Brand i fordon 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Personbil Lastbil Buss Övriga fordon 2 4 6 8 1 12 14 16 Diagram 32: Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 26. Något färre personbilar och lastbilar än genomsnittet drabbades av brand under 215. Brandorsak per typ av objekt Skog- och mark Objekt Brandorsak Gräs/mark ej trädbevuxen Annan trädbevuxen mark Produktiv skogsmark Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring 6 1 2 1 3 6 2 2 2 6 1 16 48 3 1 6 1 2 13 3 4 7 Totalt 215 9 1 2 1 3 7 11 3 2 6 1 22 Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 215 Tabell 21: Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Fordon 21

Objekt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Personbil 52 1 24 1 1 1 8 Övrigt vägfordon* Tekniskt fel Värmeöverföring 13 1 2 16 Tåg Fartyg/båt 1 1 Flygplan 1 1 Skogsmaskin 1 1 2 Jordbruksmaskin 1 1 3 1 4 Buss 4 1 1 6 Lastbil 3 2 1 1 3 1 11 1 1 2 Antal 215 71 1 37 4 1 1 1 6 2 Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 215 Tabell 22: Mest förekommande brandobjekt bland fordon är personbil som brinner på grund av anlagd brand. Övrigt Objekt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Annan arbetsmaskin Husvagn/husbil Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Annat 28 5 1 11 4 7 6 2 2 1 1 9 78 Container 13 1 1 3 18 Soptunna 5 1 1 1 8 Papperskorg 13 1 1 1 2 18 Soptipp 2 1 3 Tält Totalt 215 61 1 7 3 11 4 7 8 2 2 1 1 16 Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Totalt 215 Tabell 21: Tabellen redovisar övriga brandobjekt med tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Vatten från släckbil 233 273 Handbrandsläckare CO 2 4 39 Handbrandsläckare Vatten 2 12 Tankbil 25 414 Annat släckmedel 2 5 Mellanskum 2 7 Handbrandsläckare Pulver 17 143 Brandpost 1 18 Tungskum 8 Öppet vattendrag 12 16 Branddamm 7 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 8 63 Helikopter/flygplan 5 Tabell 22: Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 22

4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 8695 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 26-215, varav 935 under 215. Vid 11 % av alla automatiska brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6 %. Onödiga larm 11% Onödiga larm Brand 89% Diagram 33: Fördelningen av skarpa respektive onödiga larm till anläggningar med automatiskt brandlarm 215. Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal onödiga larm Antal anläggningar Diagram 34: Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Flest onödiga automatlarm Objekt Antal larm Objekt Antal larm Asylboende Östanby, Lindesberg 26 Kriminalvårdsanstalten, Kumla 13 Brolyckan, Örebro 23 Vivallaskolan, Örebro 12 Korsnäs, Frövi 22 Lantmännen Unibake, Örebro 11 Atria Supply, Sköllersta 21 Kvarngården, Kumla 1 Asylboende Hemgården, Laxå 2 Gymnastikhallen Virginska skolan, Örebro 1 Universitetssjukhuset, Örebro 15 Bussdepån. Örebro 1 Tabell 23: Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat tio eller fler onödiga automatiska brandlarm under året. 23

Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 49 478 457 51 549 555 49 451 529 451 Byrsta heltid 158 114 137 148 131 132 118 132 134 133 Deltid 1+4 Fjugesta 2 19 23 16 9 16 2 7 14 19 Askersund 14 1 8 7 14 16 1 1 7 3 Laxå 36 49 13 26 15 27 22 21 22 22 Lindesberg 73 47 6 56 66 73 58 114 69 74 Nora 23 17 23 2 22 3 33 21 28 26 Guldsmedshyttan 5 3 5 4 7 8 4 3 12 7 Frövi 43 31 59 4 46 39 37 23 21 31 Fellingsbro 3 6 9 5 1 8 8 5 7 3 Deltid 1+3 Odensbacken 16 16 1 3 9 12 1 14 8 12 Vintrosa 2 1 2 1 1 Garphyttan 9 5 3 5 8 5 3 3 2 1 Pålsboda 8 2 8 1 2 6 2 1 1 1 Deltid 1+2 Finnerödja 3 8 5 5 5 3 4 6 5 Vretstorp 1 3 1 Hjortkvarn 9 1 5 4 5 4 1 5 4 8 Räddningsvärn Glanshammar 7 4 6 3 9 3 6 4 6 5 Vinön Hammar Olshammar 2 7 2 1 1 6 3 3 Mariedamm Hasselfors 1 1 5 1 1 4 3 2 2 Ramsberg 2 1 1 2 2 3 2 Rockhammar 1 1 Nyhyttan 5 1 4 4 2 1 4 Vedevåg 1 1 3 1 1 4 3 4 4 2 Tabell 24: Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Övrig vårdbyggnad 184 27 Kontor 24 27 Trävaruindustri 6 11 Skola 128 119 Annan allmän byggnad 23 3 Avfall/avlopp/rening 5 3 Bostad 63 14 Idrottsanläggning 23 15 Fritidsgård 5 Elevhem/flyktingförläggning 55 5 Kyrka/motsv. 22 15 Kraft-/värmeverk 4 1 Handel 52 56 Kriminalvård 22 12 Annan Industri 2 2 24

Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Lager 48 34 Sjukhus 18 18 Reparationsverkstad 2 2 Hotell 47 34 Restaurang/danslokal 17 9 1 2 Livsmedelsindustri 41 47 Annan byggnad 13 3 Försvarsbyggnad 1 1 Metall-/maskinindustri 34 49 Teater/biograf/museum 12 13 Kommunikationsbyggnad Textil/beklädnadsindustri 1 1 Annan tillverknings industri 31 32 Förskola 12 4 Bensinstation 1 Kemisk industri 3 44 Industrihotell 7 5 Parkeringshus 1 Tabell 25: Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm och orsakas till mer än hälften av matlagning. I skolorna orsakas alltför många larm av rena falsklarm. Antalet onödiga automatlarm i asylboenden har ökat betydligt under året. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Rök från matlagning 13 143 Damm/smuts 13 19 Överföringsfel 8 15 Okänd orsak 1 178 Annan orsak 7 3 Annan värmepåverkan 8 6 Rök från arbetsprocess 58 53 Heta arbeten 6 37 Felhant. av larmmottagare 2 4 Ånga 32 57 Rök från fordon 6 6 Gnagare/fågel/insekt 1 1 Felhant. av servicepers 23 18 Fel i strömförsörjning 3 8 Rök från rökmaskin 9 Rök från rökning 14 16 Sprinkler -tryckförändring 3 6 Rök från panna/eldstad 3 Uppsåtligt falsklarm 13 23 Blixtnedslag 2 7 Sprinkler - frysning 2 Oavsiktlig åverkan 9 2 Levande ljus/tomtebloss 1 11 Förmodad brand Kondens/fukt/vatten 8 21 Tabell 26: De flesta onödiga automatiska brandlarm orsakas av matlagning och sker oftast runt lunchtid. 5. Trafikolyckor 5.1 Samtliga händelser Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 3717 trafikolyckor de senaste tio åren, en klar ökning jämfört mot tidigare år. Under 215 har totalt 837 personer varit inblandade i 511 trafikolyckor, den högsta siffran på fjorton år. Trafikolyckor genom åren 6 511 5 395 49 437 412 4 358 37 398 3 239 248 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 35: Under året har antalet trafikolyckor ökat markant. et under perioden är 371 insatser per år. Trafikolyckor per månad 25

6 5 4 3 2 1 55 5 5 47 47 39 4 42 43 34 34 3 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 215 Diagram 36: Ökningen av antalet olyckor kan ses över hela året, men mest i januari och under sommarmånaderna. Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 199 149 155 135 129 13 121 17 76 81 Byrsta heltid 57 49 44 68 5 54 52 51 32 38 Deltid 1+4 Fjugesta 12 6 7 8 1 9 8 9 5 7 Askersund 24 19 23 3 25 27 22 14 12 14 Laxå 24 14 19 11 22 23 12 6 12 15 Lindesberg 24 29 2 31 26 17 21 15 15 8 Nora 32 21 16 2 21 16 26 8 18 14 Guldsmedshyttan 3 9 4 4 8 6 7 7 9 3 Frövi 8 15 7 7 8 14 7 2 1 4 Fellingsbro 7 8 9 1 8 3 6 7 3 8 Deltid 1+3 Odensbacken 16 2 14 8 14 12 1 14 6 9 Vintrosa 22 13 16 24 19 13 16 7 9 3 Garphyttan 2 3 2 3 5 3 1 4 3 3 Pålsboda 7 2 9 7 9 2 7 3 4 2 Deltid 1+2 Finnerödja 7 7 11 3 9 5 2 2 4 1 Vretstorp 1 6 8 12 5 8 11 11 11 7 Hjortkvarn 9 7 6 1 4 1 1 6 7 3 Räddningsvärn Glanshammar 12 1 19 19 16 21 12 19 11 7 Vinön Hammar 13 6 3 11 9 1 3 8 4 3 Olshammar 4 2 3 2 2 1 8 4 2 2 Mariedamm 1 2 2 1 1 1 2 Hasselfors 3 1 4 1 1 1 1 Ramsberg 8 5 8 6 5 3 1 2 Rockhammar 5 1 2 1 Nyhyttan 1 1 1 3 1 1 1 Vedevåg 1 5 1 3 1 1 2 2 3 Tabell 27: Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 26

Antal olyckor Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt 5 83 48 721 677 1 6 637 5 259 1 E2 58 4 594 728 1 6 647 5 475 1 E18 28 16 241 536 1 5 681 5 52 1 E18-E2 24 24 36 746 1 5 871 5 55 1 51 22 12 187 666 1 4 542 4 533 1 27 17 8 119 73 1 4 64 4 54 1 52 1 6 92 669 1 3 617 4 559 1 25 9 7 15 846 1 3 656 4 561 1 249 7 6 95 851 1 3 765 4 569 1 529 7 7 91 871 1 3 522 3 589 1 823 6 3 48 51 1 2 524 3 65 1 244 5 7 98 526 1 2 571 3 67 1 68 5 4 6 53 1 2 594 3 615 1 69 5 4 55 577 1 2 625 3 624 1 767 5 2 29 599 1 2 631 3 634 1 49 4 4 56 639 1 2 644 3 635 1 641 4 3 45 649 1 2 659 3 643 1 815 4 2 36 764 1 2 674 3 646 1 752 4 2 35 822 1 2 751 3 655 1 243 4 2 29 842 1 2 836 3 662 1 518 4 1 22 85 1 2 53 2 668 1 541 4 1 11 864 1 2 57 2 688 1 24 3 4 65 51.1 8 119 519 2 723 1 534 3 3 39 517 1 2 525 2 724 1 86 3 2 33 687 1 17 585 2 734 1 831 3 2 24 586 1 13 69 2 737 1 564 3 1 17 629 1 13 62 2 745 1 672 3 1 9 683 1 13 627 2 747 1 847 3 7 859 1 12 63 2 766 1 733 2 3 4 97 1 12 632 2 771 1 744 2 3 4 623 1 1 636 2 775 1 675 2 3 39 691 1 1 652 2 786 1 511 2 1 15 762 1 8 673 2 817 1 592 2 1 11 763 1 8 676 2 818 1 233 2 5 575 7 684 2 829 1 749 2 5 59 7 753 2 834 1 691 2 4 597 7 768 2 837 1 633 1 1 17 769 7 827 2 839 1 773 1 1 11 638 6 862 2 841 1 64 1 1 1 845 6 876 2 865 1 538 1 1 9 864 6 211 1 872 1 83 1 1 8 532 5 24 1 875 1 Tabell 28: Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat sedan 21. Nästan hälften av olyckorna sker på samma fem vägar. Utöver tabellen ovan har ytterligare 99 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 12 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 42 olyckor per år (totalt 636 under perioden 21-215) och 7 olyckor (av 11 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. Totalt 73 olyckor på järnväg har inträffat under sedan 21 varav 7 under 215. 53 båtolyckor har inträffat sedan 21 varav 8 under året som gått. 23 insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21 varav 2 insatser under 215. 27

5.2 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren Flest människor skadas på vägar där det råder hastighetsbegränsning på 5- respektive 7 km/h. Många vägar med högre fart har försetts med mitträcken, varvid konsekvenserna av inträffade olyckor har minskat betydligt. Antalet omkomna i trafikolyckor ligger på samma nivå som de tre senaste åren. 25 % av de som omkommer i trafiken blir påkörda av tåg. Omkomna 3 24 2 1 14 12 18 8 12 12 12 1 14 Antal omkomna 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 37: 7 personer omkom i trafikolyckor på vägen och 7 personer omkom efter kollision med tåg. Svårt skadade 7 6 5 4 3 2 1 64 56 54 48 4 39 43 41 42 31 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal svårt skadade Diagram 38: Antalet svårt skadade människor har återigen ökat något. Lindrigt skadade 5 4 3 2 1 435 321 343 363 353 332 266 272 291 259 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal lindrigt skadade Diagram 39: Diagrammet visar antalet lindrigt skadade vid trafikolyckor genom åren. 28

Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Lindrigt Svårt Omkom 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt 2 4 7 4 8 2 3 1 2 3 15 81 4 23 183 11 72 2 9 2 4 4 7 13 4 5 5 5 953 13 78 326 2173 98 892 1 83 2 14 6 4 12 1 8 26 3 8 1 1 1 7 142 1256 4 62 275 258 98 118 16 25 2 31 8 43 15 3 7 9 32 43 121 5 2 5 9 77 929 28 219 274 198 49 856 13 136 3 34 1 27 117 11 67 27 234 7 68 2 16 2 11 54 472 41 369 118 13 37 39 3 52 1 18 Tabell 29: Flest olyckor och flest personer skadas på 5- och 7-vägar. 5.3 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 215 Tot 215 Tot Väg 215 Tot 215 Tot Väg 215 Tot 215 Tot Järnväg 6 54 6 54 69 4 3 244 1 1 5 3 2 17 25 3 3 259 1 1 Tätort 1 11 1 1 249 3 3 532 1 1 52 1 8 1 6 529 3 3 534 1 1 51 1 4 1 2 E18 3 3 538 1 1 691 1 2 1 2 27 2 2 542 1 1 526 1 1 1 1 51 2 1 629 1 1 E18-E2 17 9 519 2 1 631 1 1 E2 13 12 733 2 2 662 1 1 51.1 9 8 851 2 1 744 1 1 24 6 5 872 2 2 817 1 1 Båt 5 3 Annan 2 2 823 1 1 49 5 1 243 1 1 97 1 1 641 4 3 815 1 1 68 2 2 E2.5 1 1 Tabell 3: Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckor Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Gående-tåg 6 48 6 48 Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Personbil-singel 3 39 3 42 Personbil-djur 2 2 Personbil-lastbil 1 27 1 28 Buss 1 9 Personbil-personbil 1 12 1 18 Cykel singel 1 1 Motorcykel-singel 1 5 1 5 Motorcykel-buss 1 1 Personbil-motorcykel 1 5 1 6 Motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil-lastbil <3 1 1 1 1 Personbil-buss 1 1 29

Båt 4 5 Personbil-cykel 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Lastbil-cykel 3 3 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Gående-lastbil 1 1 Arbetsmask./långsamtg. fordon 2 2 Moped-singel 1 1 Personbil-personbil-lastbil 2 2 Moped-buss 1 1 Personbil < 3 1 1 Tabell 31: Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid dödsolyckor. 5.4 Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 214 Totalt Inblandade Totalt Inblandade 215 Totalt Personbil-singel 22 234 Personbil-lastbil < 2 1 8 Moped-motorcykel 2 Personbil-personbil 91 124 Motorcykel-lastbil 1 7 Motorcykel-tankbil 2 Lastbil singel 25 315 Lastbil-annat 1 6 Cykel-spårfordon 1 Personbil-lastbil 25 265 Personbil-lastbil farligt gods 1 6 Djur-buss 1 Djur-personbil 23 223 Lastbil-buss 1 5 Djur-buss-lastbil 1 Personbil < 3 22 17 Djur-motorcykel-personbil 1 1 Djur-personbil-lastbil 1 Motorcykel singel 19 18 Långsamtg. fordon-buss 1 1 Gående-buss-personbil 1 Cykel-personbil 13 69 Personbil-tankbil farligt gods 1 1 Gående-långsg. fordon 1 Motorcykel-personbil 11 99 Långsamtg. fordon-lastbil 13 Gående-moped 1 Gående-personbil 9 34 Djur-motorcykel 9 Gående-personbil-lastbil 1 Personbil-buss 8 64 Cykel-buss 5 Gående-tankbil 1 Fartyg/båt 8 4 Cykel-motorcykel 4 Lastbil - buss < 2 1 Moped-personbil 7 65 Gående-buss 4 Lastbil - tankbil farligt gods 1 Gående-spårfordon 6 59 Lastbil < 3 4 Lastbil farligt gods-buss 1 Moped singel 6 31 Motorcykel-buss 4 Lastbil-spårfordon 1 Långsamtg. fordon-personbil 4 35 Motorcykel-motorcykel 4 Långsamtg. fordon-annat 1 Långsamtg. fordon- singel 3 28 Personbil-spårfordon 4 Långsamtg. fordon-långsg. f 1 Cykel singel 3 16 Fartyg/båt-fartyg/båt 3 Moped-djur 1 Flygplan/helikopter 2 24 Gående-motorcykel 3 Moped-lastbil 1 Annat-singel 2 16 Moped-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Tankbil farligt gods-singel 2 13 Moped-moped 3 Moped-tåg 1 Lastbil-lastbil 2 7 Personbil < 2-buss 3 Motorcykel 2-personbil 1 Cykel-lastbil 2 6 Personbil<2-djur 3 Personbil < 2 lastbil < 2 1 Cykel-moped 2 5 Buss-buss 2 Personbil < 2 -gående 1 Djur-lastbil 2 5 Cykel-personbil-lastbil 2 Personbil < 2-mc 1 Buss-singel 1 4 Djur-spårfordon 2 Personbil-djur-annat 1 Personbil < 2-lastbil 1 14 Gående-lastbil 2 Personbil-djur-gående 1 Spårfordon ett eller fler 1 13 Långsamtg. fordon-lastbilpersonbil 2 Personbil-lastbil-buss 1 Lastbil farligt gods singel 1 11 Moped-långsamtg. fordon 2 Personbil-lastbil-djur 1 Personbil-annat 1 11 Motorcykel-långsg. fordon 2 Snöskoter 1 Tabell 32: Singelolyckor med personbilar är den i särklass vanligaste olyckstypen. 3

Olyckor med personbilar 6 4 2 263 274 328 397 351 44 351 343 331 419 Olyckor 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Diagram 4: Diagrammet visar antalet olyckor med personbilar inblandade. Olyckor med lastbilar 8 6 4 2 69 63 69 7 71 59 38 44 28 18 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Olyckor Diagram 41: Diagrammet visar antalet olyckor med lastbilar per år. Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 215 Totalt Inblandade 215 Totalt Personbil 566 4745 Gående 15 88 Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt 65 589 Fartyg/båt 1 54 Motorcykel 35 22 Annat 8 38 Djur 26 217 Spårfordon 7 68 Cykel 19 88 Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 4 13 Moped 15 11 Flygplan/helikopter 2 22 Buss 11 97 Annan lastbil, farligt godsskylt 2 13 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 7 62 Snöskoter 1 Tabell 33: Diagrammet visar hur många av de olika trafikelementen som är inblandade i olyckor per år. 5.5 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 215 Totalt El/hydraul/motordrivna verktyg 27 246 Enkla verktyg, muskelkraft 22 219 Lyftkuddar 1 4 Annan metod Tabell 34: Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Vid 46 trafikolyckor har 72 personer suttit fast och behövt tas loss av brandkåren. Säkring av skadeplatsen 31

Åtgärd 215 Totalt Batterifrånkoppling 167 2884 Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare 111 154 Stabilisering av olycksobjektet 8 13 Tågstopp 5 31 Säkring mot brand genom skumutläggning 2 81 Räddningsfrånkoppling 1 11 Annat 1 7 Skyddsjordning 1 Tabell 35: Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) 152 1 493 Endast friläggning av vägbana 28 157 Inga åtgärder 194 1 144 Annat 6 94 Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) 69 724 Rekvirering av extern bärgare 2 94 Sanering av drivmedel/olja 43 364 Tabell 36: Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 6.Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 1366 räddningsinsatser gjorts under perioden 26-215. Övriga räddningsinsatser genom åren 25 214 2 165 156 148 138 15 124 114 122 1 87 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal insatser Diagram 42: Antalet övriga räddningsinsatser som inträffat per år. et under perioden är 13 insatser. 32

Orsaker till övrig räddning 215 6 5 4 3 2 1 52 22 18 4 17 15 Utsläpp Nödställd person Drunkning Djurräddning Vattenskada Storm Annan rä-tj Ras Diagram 43: Antalet utsläpp av farliga ämnen ligger klart över genomsnittet. 6.1 Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 115 drunkningsolyckor inträffat under perioden 26-215. Under 215 har sammanlagt 18 drunkningstillbud inträffat. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Lindrigt skadade 2 5 3 2 1 2 4 4 2 7 Svårt skadade 6 1 2 2 Omkomna 7 6 4 2 4 2 2 1 2 3 Tabell 37: Under 215 omkom sju personer vid drunkningsolyckor. Plats och vattenförhållande Fyndplats 215 Totalt Vatten/is 215 Totalt Vattentemp 215 Totalt När hittades personerna 215 Totalt På is/båt/land 7 112 Öppet vatten 14 123 Under 1 grader 1 63 Omedelbart 9 143 I vattenytan/ytläge 7 71 Tunn, ej bärande is 2 17 16-2 grader 4 45 Under vattenytan, ej fast i hinder Fast i hinder under vattenytan Mindre än 1 min 2 17 9 Bärande is 1 12 1-15 grader 3 33 1-2 min 11 2 Över 2 grader 12 Mer än 2 min 3 23 Tabell 38: Diagrammet visar under vilka förhållanden personerna påträffades. Ej funna 3 3 Drunkningslarm per station Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 8 12 13 8 6 13 3 3 3 3 Byrsta heltid 3 1 1 Deltid 1+4 Fjugesta 1 1 1 Askersund 1 2 1 2 1 1 1 Laxå 1 1 1 Lindesberg 4 1 1 1 1 Nora 1 1 1 33

Guldsmedshyttan 2 Frövi 1 Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda 1 Deltid 1+2 Finnerödja 1 Vretstorp Hjortkvarn 1 Räddningsvärn Glanshammar 1 1 Vinön Hammar 1 Olshammar 1 1 Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 39: Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 215 Totalt Olycksplats 215 Totalt Å/älv 6 67 Hamnområde 4 Sjö/damm 11 54 Simbassäng 1 Kanal 3 Annat 1 Tabell 4: Tabellen visar i vilken sorts vatten olyckorna inträffat. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren 26-215 År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 215 2 2 1 1 4 3 3 2 214 1 1 1 1 2 4 2 1 3 1 1 1 213 1 2 3 4 3 2 2 2 1 212 2 4 1 1 1 211 1 1 3 1 2 2 1 21 2 3 1 2 4 2 29 2 1 1 1 1 28 2 1 1 1 1 27 2 1 1 1 26 1 1 1 1 2 1 Tabell 41: Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. När på året inträffar drunkningstillbuden 34

25 2 15 1 5 Totalt 215 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 44: Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren 26-215. Flest olyckor sker sommartid. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Totalt Svartån, Örebro 6 9 12 4 3 1 2 1 2 3 51 Stora Lindesjön, Lindesberg 3 1 4 Hjälmaren, Örebro 2 2 2 3 3 2 1 1 1 1 18 Nordsjön, Kumla 2 2 Vättern, Askersund 1 4 3 1 1 2 12 Annat vattendrag 1 1 2 Råsvalen, Guldsmedshyttan 1 1 2 Ö:a Laxsjön, Askersund 1 1 2 Unden, Laxå 1 1 Lillån, Örebro 1 1 1 3 Bottenån, Lindesberg 1 1 2 Sottern, Kilsmo 1 1 2 Alnängsbadet, Örebro 1 1 Bornsälven, Nora 1 1 Grecken, Nora 1 1 Kalkbrottet, Kvinnersta 1 1 Kumlasjön, Kumla 1 1 Lilla Lindesjön, Lindesberg 1 1 Norasjön, Nora 1 1 Norrsjön, Löa 1 1 Norsviken, Lindesberg 1 Sannabadet, Fjugesta 1 1 Söderhavet, Kumla 1 1 Sörämten, Fjugesta 1 1 Toften, Laxå 1 1 Väringen, Frövi 1 1 Tabell 42: Diagrammet visar i var drunkningstillbudet inträffat. I Svartån sker flest olyckor. 35

Räddningstjänstens åtgärder vid drunkningsolyckor Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Ingen åtgärd 7 72 Räddningsbräda 2 18 Helikopter 3 Båt 6 36 Annan åtgärd 1 3 Dykning 2 Överlevnadsdräkt 5 4 Fridykning 4 Tabell 43: Tabellen redogör för de åtgärder brandkåren vidtagit vid larm om drunkning. 6.2 Utsläpp av farligt ämne Utsläpp av farligt ämne innebär räddningstjänst om mer än 5 liter av ett ämne klassat som farligt gods har läckt ut eller riskerar att läcka ut. Totalt har 419 utsläpp av farliga ämnen skett under 26-215, varav 52 under 215. 7 6 5 4 3 2 1 61 57 6 52 41 37 32 28 31 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 215 Diagram 45: Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per år. Vid elva tillfällen har trafikolyckor med lastbilar orsakat utsläpp. Skadade och omkomna vid olyckor med farliga ämnen Ingen har omkommit eller skadats svårt på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste tio åren. Utsläpp av farligt ämne per stationsområde Heltidsstation 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 Örebro 2 18 23 16 18 17 15 13 7 7 Byrsta heltid 7 14 9 4 12 7 8 4 9 Deltid 1+4 Fjugesta 1 1 2 1 1 Askersund 2 1 1 2 4 3 1 2 1 Laxå 1 1 6 1 1 2 3 Lindesberg 7 1 4 3 5 2 3 1 Nora 2 3 1 5 3 1 3 Guldsmedshyttan 1 1 3 Frövi 2 2 2 1 1 1 2 Fellingsbro 2 3 1 1 Deltid 1+3 Odensbacken 2 1 1 3 Vintrosa 1 1 1 2 Garphyttan 1 1 1 1 1 Pålsboda 1 1 1 Deltid 1+2 36

Finnerödja 2 2 1 1 1 Vretstorp 1 2 1 Hjortkvarn 4 2 1 1 1 1 Räddningsvärn Glanshammar 1 1 1 1 1 1 Vinön Hammar 3 2 1 2 3 Olshammar 1 1 2 Mariedamm 1 Hasselfors Ramsberg 1 3 1 Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg 1 1 1 Tabell 44: Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per stationsområde. Mest förekommande ämne Ämne 215 Totalt Ämne 215 Totalt Ämne 215 Totalt Diesel/lätt eldningsolja 25 216 Saltsyra 8 Ammoniumnitrat 1 Hydraulolja 15 97 Salpetersyra 6 Butylakrylat 1 Annat 9 5 Natriumhydroxid 5 Etylmerkaptan 1 Bensin 4 41 Naturgas/Metan 5 Flygbränsle 1 Motorolja 3 14 Svavelsyra 5 Fosforsyra 1 Argon 3 11 Polyaluminiumklorid 3 Freon 1 Ammoniak 2 26 Fotogen 2 Glykol 1 Gasol 2 16 Klor 2 Hartslösning 1 Koldioxid 2 12 Kreosot 2 Järnklorid 1 Biogas 1 4 Kväve 2 Natriumklorat 1 Natriumhypokloritlösning 1 3 Oxygen 2 Polyaluminiumhydroxiklorid 1 Formaldehyd 1 1 Vätgas 2 Svaveldioxid 1 Kaliumhydroxid 1 1 Acetaldehyd 1 Terpentin 1 Radioaktivt ämne 1 1 Aceton 1 Ättiksyra 1 Tallolja 1 1 Acetylen 1 Tabell 45: Tabellen visar vid hur många tillfällen respektive ämne varit föremål för utsläpp. Emballage samt läckageställe Emballage 215 Totalt Läckageställe 215 Totalt Tank/cistern 56 463 Ytterhölje 22 123 Annat 12 77 Slang 13 85 Låda 3 7 Lock/manlucka 12 62 Dunk 1 14 Kran/ventil 11 13 Tankcontainer 1 13 Annat 9 54 IBC/småbulkbehållare 1 9 Skarv/fläns 4 37 Fat 14 Rör 2 44 Bulk, fast oförpackat ämne 2 Endast överhängande fara för läckage 1 11 Säck 2 Svetsfog 15 Tabell 46: Tabellen visar hur det farliga godset var emballerat samt vart läckagestället varit. Åtgärder vid utsläpp av farligt ämne 37